Tidning nr 3 2014 - familjejordbrukarna.se

Download Report

Transcript Tidning nr 3 2014 - familjejordbrukarna.se

Små&
Familjejordbrukarnas tidning
Organ för Familjejordbrukarnas Riksförbund
I
årgång 79
Nr 3 2014
ORDFÖRANDEN HAR ORDET
Kontakt med ordföranden:
_Guy Allan Svensson,
Gisslabol,31034 KVIBILLE
Tfn: 035-56250
Ansvarig utgivare:
Eskil Wilhelmsson
[email protected]
Redaktion:FörbundssfJ!relsen:
c/o Erling Hansen
Segergatan 2E
261 45 Landskrona
Tfn: 0736-57 7710
[email protected]
Föreningensreg: nr 842 000-4197
Bankgiro: 770-7490
Kassör.medlemsreg.prenumeration:
Arne Andersson
Lindby324
27454 SK/VARP
Tfn: 0411-532060
[email protected]
Föreningen har också en fin o bra
hemsida som uppdateras med
jämna mellanrum, gå gärna in här:
http://www.familjejo rdb ruka rna.se
och kika emellanåt.
I hänryckningens tid sitter jag och njuter av den skira
vårgrönskan och gläds åt att vi efter en lång period med envis
vårtorka äntligen har fått regn. Därmed ser det hoppfullt ut för
växtligheten, vad gäller naturens på -verkan. När det gäller det
politiska spelet kan man ta sig för pannan. När man försöker
analysera vad de olika kandidaterna till EU tänker, att arbeta med
för frågor råder en total förbistring. Klart är att kritiken mot den
Svenska skolan, är verkligen berättigad, det är kandi -daterna till
EU-valet ett levande bevis på . Som oberoende partipolitisk
organisation är jag inte benägen att inta någon partipolitisk
position, men jag känner verkligen för att dra samtliga kandidater
över en kam. En sak är dock säker, Ingen av de politiker som
ställer upp i EU-valet tycks ha något intresse för jordbruket, annat
än att kämpa för att försämra möjligheterna för det Svenska
jordbrukets överlevnad. Detta kommer dessutom att gå ut över
många andra näringsgrenar, såsom turistnäring, lanthandel,
restauranger, samhällsservice, smidesverkstäder bensinmackar
och alla annan service i glesbygden som skolor, vårdinrättningar
byggföretag m m. Tillåts djurrättsaktivisterna att få fortsätta sin
samhällsdestruktiva terror mot djurägarna och i synnerhet
småbönderna, så är risken stor att hela landet kommer att
drabbas av den vänstergerilla som under några år har härjat i
städerna, med skjutningar bränder och vandalisering av bilar och
förstörelse av egendom, vilket vi bevittnat på många ställen i vårt
land. När tillräckligt många människor blir kränkta och förlorar sin
försörjning, då förlorar folket yron på samhälet, vilket har skett på
många håll. Till detta skall läggas våra domstolars fullständigt
rättsvidriga doar, som har drabbat många människor, gör att
tilliten till det Svenska samhället har skakats i sina grundvalar. För
oss, som hoppades på att alliansregeringen skulle ta tag i
rättsrötan och regelkrånglet känns besvikelsen särskilt stor. Risken
att det parti som en gång beskattade oss med i förekommande fall
102 procent i skatt, åter skall kunna komma till makten, gör att
framtiden ter sig ytterst osäker och att äganderätten kan komma
att uppluckras ännu mer för alla som äger någonting och försöker
försörja sig som egna företagare. Vi går förhoppn ingsvis mot en
varm och skön sommar och vi ses före midsommar på landsmötet
i Hörby, dit jag önskar alla medlemmar välkomna. Ha en härlig
försommar önskar.
Guy Allan Svensson
20I4 års Landsmöte
Fredagen 2014-06-13 till Söndagen 2014-06-15
På Råbyhill Vandrarhem Malmöhuslän
Vi samlas som vanligt på fredagskvällen
för grillfest
Fredag
Välkomstkaffe med hembakat
Grillning
Övernattning i dubbelrum
Lördag
Frukostbuffe
Förmiddagskaffe
Lunch med varmrätt, sallad,
bröd, lättöl/vatten och kaffe
Festmiddag - med efterrätt
Övernattning i dubbelrum
Söndag
Frukostbuffe
Förmidagskaffe
Lunch med varmrätt, sallad,
bröd, lättöl/vatten och kaffe
Eftermiddagskaffe med
hembakat
Priser
Boka ditt deltagande
Kontakta:
Arne Andersson
0411-532060 070-5632060
Guy Allan Svensson 035-56250 073-5263782
Erling Hansen
073-6577710
2-dagars konferens med
2övernattningar enligt
ovanstående .
1640kr/person. Exklusive
sänglinne, handdukar, städning
2-dagars konferens (exkl.
övernattning) 2 luncher, för- och
eftermiddagskaffe
samt middag 1040kr/person.
Enbart lunch 150:Enbart middag 250:-
Alla hälsas hjärtligt ;välkomna!
Familjejordbrukarnas Riksförbund.
Hitta vägen ti I I landsmötet 2014.
Hörby ligger utmed E22.
Lättast att hitta är att gå in på Svenska turistföreningens (STF) hemsida.
Där söka på vandrarhem Skåne Hörby. LÄNK: www.svenskaturistforeningen.se
.------------------ ----------------- -- - -
---- -- ----
-- - --
_____ __
"
- ---
DJURSKVDDSINSPEKTION
I Tv 4 har visats en rad reportage från djurskydds inspektioner som väckt många frågeställningar om hur
dessa kontroller genomförs och hur handläggarna
bedömer förhållandena hos de olika djurägarna .
För mig, som varit med vid ett stort antal kontroller
kan jag bara konstatera att mönstret genomgående
bygger på inkompetens och okunnighet om vad som är
normal djurhållning. Vanligen går det till så, att et par
djurskyddshandläggare infinner sig på gården när
djurägaren efter morgonsysslorna där han eller hon
har rakat rent på båspallen, sopat foderbordet rent
och utfodrat med kraftfoder, och medan djuren åter
upp kraftfodret går djurägaren in i köket för att få sig
lite till livs själv. Då kommer djurskyddshandläggarna in
i ladugården och ser att djuren, som då har ätit upp
kraftfodret "saknar "mat och för att riktigt förstärka sin
ambition skriver de i rapporten att djuren även saknar
vatten. Detta trots att det oftast finns vattenkoppar.
Och om de ser att det finns vattenkoppar eller
vattennipplar påstår de att de ger för lite vatten, en
uppgift bonden inte har förmåga att motbevisa.
När djurägaren ser att det står en främmande bil på
gården sväljer han ner den sista tuggan och går ut för
att få sig till livs att djuren saknar "mat". Ja givetvis på
grund av att djurägaren håller på att utföra morgon sysslorna. Han är på väg att ta fram ensilage för att
utfodra med. För detta jobb krävs en traktor för att
transportera fram de tunga balarna med. Och det
saknas strö, det enda som finns på båspallen är den
gödsel djuren släppt under tiden de åt upp kraftfodret.
I värsta fall har något djur lagt sig ner i gödseln och
kletat ner sig på låren och då kommer handläggarna
att skriva att djuren hade gödselpansar. Därefter ser
handläggarna att det har stänkt upp gödsel på stall väggarna och då anmärker de på att stallen skall
rengöras varje år. För att inte tala om kalvboxar och
båspallar för ungdjur, vilka oftast är skitiga på
morgonen innan man har hunnit gödsla och strö.
Detta är ett litet axplock av hur ett tillsynsbesök går
till och nu skall jag beskriva dur dessa av djurskötsel
fullständigt okunniga handläggare ger sig till att
bedöma hullet på djuren. I alla besättningar finns det
djur med varierande kroppskonstitution beroende av
ras och genetiska egenskaper och hur de ligger i
laktationsfasen.
Då är det lätt att se att en högmjölkande ko fyra till
fem månader efter kalvning tappat i hull, vilket hon
skall göra, då det inte är möjligt att få henne att äta
tillräckligt stora mängder foder för att förse sig med
energi.
Samma är det om det gäller de gamla lantraskorna
såsom SKB och jersey. Detta vet vi, som sysslat med
djurhållning i praktiken. Det allvarligaste är den
bristfälliga utbildning handläggarna erhållit, att när
handläggarna kommer ut på en djurgård, så närmar de
sig en brottsplats och skall därför bära sig åt som
brottsutredare. Detta känner givetvis inte djurägarna
till, vilka vanligtvis är hederliga, ärliga och dugliga
bönder.
Därför krävs det en genomgripande revolution inom
bondekollektivet för att få slut på den "statsterrorism"
som håller på att rasera den Svenska landsbygden.
Detta på grund av våra okunniga och i många fall
illasinnade politiker, som har suttit i riksdagen och
eggat upp varandra i bondehat och här har vi arvet
efter Margareta Winbergs tyckande om att alla som
döms för djurplågeri. Hur felaktig domen än är då en
dom oftast grundar sig på vad en ansvarslös djurskydds
handläggare har ljugit ihop, vid vittnesmål inför
domstol, vilket vi bevittnat åtskilliga gånger.
----- -- - ---- ----------
GMO
Den sedan många år tillbaka pågående debatten om
genetiskt modifierade grödor tycks nu ha gått så långt
att LRF lydigt accep -terar genmodifierade
fodermedel. GMO-förespråkarna hävdar att
genmodifieringen inte påverkar grödornas
sammansättning som fodermedel. Det må så vara och
nu har GMO använts i så stor omfattning så att om
gen -modifierat skulle kunna orsaka skador på djur
och människor, så borde detta ha visat sig. Detta
faktum kan jag acceptera, men det stora globala
problemet ligger inte i just de gen -modifierade
grödornas påverkan på djur och människor.
Problem nummer ett är om GMO sprider sig till den
vilda floran och det har vi sett hända på vissa håll och
även att genmodifierade växter har spritt sig till
grannarnas tradit -ionella grödor och smittat ner
dessa.
Till detta skall läggar det rent affärsetiska debarklet,
att de växtförädlingsföretag som genförändrar kan ta
patent på utsädet och bygga upp oseriösa monopol,
som tvingar världens bönder att köpa allt utsäde från
dessa bluffarföretag, vilka med hjälp av lag -stiftning
upphäver all hävdvunnen rätt att använda sin egen
säd som utsäde.
Detta framstår som så rättsvidrigt och oseriöst att
blotta tanken får en att baxna.
På grund av dessa skäl hoppas jag att de svenska
djuruppfödarna avstår från att använ -da GMO och
väljer att själva odla sina fodergrödor på de svenska
åkrarna.
ALARMERANDE!!!
LRF MJÖLK
4 540 MJÖLKLEVERANTÖRER ÄR ALLT VI HAR KVAR
AV DE ÖVER FYRAHUNDRATUSEN
MJÖLKLEVERANTÖRER SOM VI HADE UNDER ANDRA
VÄRLDSKRIGET.
Situationen för Sverige blir allt mer alarmerande, med
allt färre och allt större djurkoncentrationer.
Äntligen börjar det så smått gå upp för SLU att våra
naturbetesmarker försvinner och förbuskas. Det råder
brist på betesdjur och nu kan Jordbruksverket för vånat se sig om i Sverige och titta på vad deras rigidas
tillämpning av Djurskydds/agen har åstadkommit och
våra riksdagsmän kan slå sig för bröstet och berömma
sig över allt de har fördärvat i Sverige. Samtidigt
vänder sig Astrid Lindgren i sin grav om hon för nimmer hur det gått med djuren i Lönneberga.
Skämmas bör Ingvar Carlsson och alla politiker, som
tillsammans med honom lyckats förvanska det, som
Astrid stod för och som vi äldre och mindre bönder
har försökt värna och bevara åt eftervälden, symbolen
för Sverige med sina röda stugor och betande djur
över hela landet. Det rapporteras att mjölkproduk tionen ökar globalt och att mjölkpriset har sjunkit och
risken är uppenbar att om den globala mjölkprod uktionen stiger, är risken stor att det blir över produktion och när mjölkpriset sjunker världen över,
då pressas avräkningspriserna ner även i Sverige.
Resultatet blir ökad arbetslöshet minskad syssel sättning.
Dessutom är sårbarheten ytterst allvarlig när det
gäller vår svaga självförsörjning. Till detta skal/ läggas
den minskade miljövården, som dagens djurhållning
har medfört. Tänk bara vilken miljönytta vår mjölk produktion upprätthöll när vi hade betande kor på
mer än fyrahundratusen betesmarker i Sverige, som
betade buskar och sly, som de omvandlade till värde
full mjölk och till naturbeteskött. Dagens kor om vandlar endast foder, som odlats på den bästa åker marken, som lämpar sig bäst för spannmålsodling till
människoföda. Det är ytterst få mjölkkor som tillåts gå
ute på bete, de förvaras inne i moderna lösdriftsstallar
och utfodras med ensilage och importerade foder substitut. Så ser det ut i dagens omskrutna och
förljugna Sverige.
........
SATIRKRÖNIKAN HÄNT SEN SIST
Från bananrepubliken rapporteras att statschefen "Fege" Reinfeldt har breddat sin stridshingst och äntrat
sadeln för att ta upp valstriden med Löfven. Det vi, några skribenter vetat att korruptionen är utbredd i Sverige
har vi nu fått besannat.
Flera stora statliga koncerner har ertappats med att ha mutat sig fram på världsmarknaden för att få sälja sina
produkter. VD:n för TeliaSonera Lars Nyberg fick inte ansvarsfrihet och riskerar att bli stämd till tinget och flera
andra höjdare riskerar att falla djupt ner där de hör hemma och även Ericsson har betalat mutor sägs det. De
behöver säkert inte bekymra sig för alla har en hållhake på alla, så faller en faller fler fallera Ila.
"Kliar du mej, kliar jag dej" har varit ledstjärnan för den svenska överheten.
Nu börjar försvarsministern bli bekymrad över Ryssens framfart och vill öka antalet Jas-plan med tio stycken för
att hålla Putin borta, men han räds säkert inte Jas Gripen.
Värre är det för Jimmy Åkesson, han tillåts inte ens att komma in på akuten på våra sjukhus. Han borde nog
utvandra och invandra i något annat land.
Återigen har polisen dömt och avrättat en människa. Dilikventen närmade sig poliserna med en kniv i vardera
handen och då sköt poliserna honom i huvudet med ett perfekt dödande skott. På så vis löste myndigheten
situationen och mannen behövde inte utvisas.
Det senaste politiska genidraget stod sossarnas ekonomiska taleskvinna Magdalena Andersson för när hon i
Aktuellt förklarade att genom att höja arbetsgivareavgiften för unga arbetssökande under 23 år, så blir det
mycket lättare för alla dess arbetslösa att få jobb. Troligen föreställer sig Magdalena Andersson att Sveriges
arbetsgivare är lika korkade som hon själv. Det är bara att konstatera att Sverige har en ytterst bristfällig skola,
när en så uppenbart okunnig människa som Magdalena Andersson kan komma ifråga som ekonomisk företrädare
för Sossarna. SAAB har sjunkit djupt och så djupt att SAAB skall börja tillverka ubåtar. När luften blir för tunn kan
SAAB säkert gå i djupet.
KU förhörde Anders Borg om NON-affären, men han visste ingenting och skyllde allt på Maud Olofsson. Hon
vägrar dock att komma till KU, så nu ligger bollen hos Reinfeldt, men han vet nog inte heller någonting om något.
Det har utbrutit krig i Östergötland mellan Norr och Söderköping. Polisen vågar inte tala om det är mellan chia
och sunni, men att det är en släktfejd var det någon som sade i radioekot. Bataljen stod mellan ett fyrtiotal
beväpnade män och två blev skjutna till döds och fem till sex stycken fördes till sjukhus. Massor poliser och
ambulanser deltog i bataljen. Vad det är härligt med ett mångkulturellt land. På den gamla goda tiden slogs
bonddrängarna med knytnävarna, bara i undantagsfall tog de till knivarna men den moderna mobben använder
skjutvapen. Vad gör polisen?
Försvarsministern önskar att Sverige skall satsa på långdistansmissiler, som går att anfalla ryssen med om Putin
angriper oss. Jas-planen saknar effektiv beväpning och är i stort behov av att moderniseras med en effektivare
bestyckning. Det räcker tydligen inte att flyga omkring och bullra längre, vi måste kunna skrämma ryssen med
skarpa missiler. I söndagens Agenda debatterade finansminister Anders Holm med den tilltänkta sossaministern
Magdalena Andersson om vem som bär ansvaret för de dåliga tiderna. De var överens om att de var oense och
Magdalena Andersson visste absolut bäst, hur hushållskassan skall tömmas.
Stefan Löfven redovisade i sitt förstamajtal hur han kommer att tömma hushållskassan för oss om han blir
statsminister till hösten. Då är de slut med skattesänkningarna, då gäller det höjda skatter och avgifter till
myndigheterna, då återskapas Pomperipossa med sin långa näsa och det blir slut på övervikten bland
Svenskarna.
Vad värre är, är mordet på en åttaårig flicka i Karlskrona. Flic~an kom från Gaza till det främlingstillvända landet
Sverige och placerades hos en släktingsfamilj i Karlskrona. Grannar uppmärksammade att flickan for illa hos
familjen och anmälde detta till polisen, som skickade ett fax till socialen som inte hade någon läskunnig på plats.
Misshandeln fortsatte då och den åttaåriga lilla flickan misshandlades tills hon dog.
Polisen hade givetvis inga snutar att skicka för att undersöka missförhållandena för den arma flickan, som
dessutom kom från Gaza.
I Värmland däremot hade en fårägare tagit in en tacka i stallet därför att tackan blivit lös i magen och han ville
kurera tackan. Plötsligt infann sig ett par djurskyddshandläggare från länsstyrelsen eskorterade av fyra poliser i
två polisbilar för att omhänderta fåret. Så fungerar vårt fädernesland att om ett barn far illa då skickar
myndigheterna ett fax. Men om ett får stallas in för behandling då skickar myndigheterna sex tjänstemän för att
undersöka ett får.
Man måste fråga sig om ett får är värdefullare än en liten Palestinsk flicka? Hade det varit skillnad om flickan
varit från Israel?
I söndagens Agenda debatterade partiledarna om frågorna om vad de var oense om och de kom fram till att de
inte var överens. Stefan Löfven var inte överens med sig själv och "Fege" Reinfeldt var inte nöjd med
oppositionen. Hur vi bör ställa oss till EU-valet lyckades partiledarna nogsamt kringgå, så allt tycks bli vid det
gamla. Vad det nu kan vara för något? Det skall satsas på försvarsmateriel, men mat skall vi inte satsa något på .
Nuon affären har blivit har blivit en jätteaffär med den avsuttna näringsministern Maud Olofsson i huvudrollen.
Hon vägrar att infinna sig i KU för att bli förödmjukad av gubbarna där. Däremot gick hon till TV Aktuellt och där
gjorde hon succe. Nu är hon med i varenda nyhetssändning och hon jämförs till och med, med Bosse Ringholm.
Det är nog ändå en viss skillnad på en framgångsrik upprepare, som är sosse och en kvinna som är centerpartist
och det är dessutom valår. Det gäller visst inte för Jimmy Åkesson, för han tillåts inte hålla föredrag vid något
val möte på offentlig plats. Där är det vänstergerillan som härskar med högljudda skrän och tillmälen. Så går det
till i alliansens rike och SD tillåts inte ens att få vara med i TV-s debatter inför EU-valet.
Var ute i en konditoributik och frågade efter negerbullar, men expediten bara stirrade förskräckt och gapade
stort varpå hon sade att det får man inte säga, nu heter det chokladbullar. Att vissa ord är tabu i vårt land vet jag
ju, men i min gamla kokbok från skolkökstiden står att läsa receptet på just "negerbullar". Så jag köpte en
chokladkaka och en påse havregryn och det blev samma som negerbullar.
Nu har Sveriges stolta flaggskepp inom fordonsflottan efter 112 år blivit Tyskt. "Asfaltbubblans och
hitlerkälkens" ägare har köpt upp SCANIA VABIS. Amerikanska Pfizer behöver mer medicin och vill köpa upp
Astra Zeneca. Därmed förlorar vi de främsta storbolagen och snart har vi bara resterna av "Matlandet" kvar,
medan maten är slut. Våra dumma politiker är det ingen som vill köpa upp, så dem får vi behålla och till och med
rösta på. Till vilken nytta? Sympatierna för FI ökar och Centern har åter fått näsan över vattnet.
Det skall folkomröstas i Sweitz om köp av Svenska Jas-plan och Åsa Romsson MP gör allt hon kan för att förmå
dem att rösta nej till att köpa våra plan, hon vill hellre att de köper Amerikanska stridsplan. Det lutar nog mot
drönare.
Tänk vad stjärnklart en rödgrön röra kommer att enas om det blir de, som vinner valet. Jag kommer att tänka
på när trafikflyget kom igång efter kriget, så byggdes det upp en hög radiomast med en röd varningslampa i
toppen, som syntes vida omkring. När den gamle f. d. ryktaren Abraham kom ut på kvällen såg han den röda
lanternan mot himlen, varpå han sade: "Det stundar vargatider för det är en röd stjärna i väster. Nu är både den
röda stjärnan och Abraham borta, men trafikflyget flyger en hel mil högt och ritar vita strimmor över himlen och
riktiga vargatider har många svenska djurägare fått känna av.
Nu får vi inrikta oss på EU-valet, men hur vi än röstar blir resultatet ändå det samma. I min barndom var det
den Svenska statskyrkan som dominerade samhällslivet, men Svenska folket lyckades kasta av sig statskyrkans
överhöghet och prästerskapets överhöghet. Nu är Svenska folket snart dominerade av Islam. Avslutar krönikan
med att hänvisa till Apostlagärningarna 9:11-41. Det gäller att tro! Verkligheten ser oftast annorlunda ut. Ha en
skön upplevelse i hänryckningens tid önskar krönikören.
HANDELSAVTALET MELLAN EU OCH USA
Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA pågår och beräknas vara klart före år 2017. Hur
avtalet kommer att påverka oss här i Sverige kan vi bara spekulera om, men Handelsminister Eva Björling
uttryckte i TV stora visioner om det kommande avtalet. LRF ställer sig positiva till frihandelsavtalet och tror att
det skall bli till fördel för det Svenska jordbruket. För familjejordbrukets del ställer vi oss skeptiska till att det
kostnadstyngda jordbruket i Sverige skall kunna konkurrera med de Amerikanska farmarna, som producerar
väldiga mängder livsmedel och jordbruksprodukter under helt andra förutsättningar än vad vi kan göra i
Sverige. Efter att ha tittat på en utsändning i TV om frihandelsavtalet ställer jag mig frågande inför om det
skall kunna vara möjligt för svenska bönder att producera kött, fläsk och grödor till samma låga priser som de
stora amerikanska farmarna gör. Vid en jämförelse med exempelvis de amerikanska priserna på insatsvaror
som dieselolja, gödningsmedel, bekämpningsmedel, arbetskraft och inte minst transportkostnader, så
förefaller en försiktig marknadsundersökning utfalla till amerikanarnas fördel. När man hör företrädare för LRF
framhålla vår kostnadsdrivande djurskyddslag som ett marknads argument reser sig nackhåren besvärande.
Förstår man inte något om marknadsföring? Visserligen kan man framhålla att det amerikanska jordbruket är
drogat i jämförelse med det Svenska, men amerikanarna tycks leva
bra ändå. Med tanke på att vi själva tycker att vi har en etiskt mer
.. •• •• .•
. .,
,
tilltalande produktion, med mindre antibiotika och utan GMO, så är
HJAAAALP!!!! ~ •'1 ""
det faktum så att många miljoner fler konsumenter äter den
amerikanska maten än som äter den svenska. Som gammal
marknadsförare känner jag mig betänksam över hur vi svenskar
skall kunna fortsätta med att uttala oss nedsättande om de länders
mat, vilka vi tänker oss att vi skall sälja våra produkter till. När de
svenska konsumenterna står i butiken och skall handla mat lär det i
de flesta fall bli priset som avgör vad vi bär med oss hem. Andra
varor såsom bilar och maskiner från USA kommer att bli tio till
femton procent billigare när tullarna avskaffas. Huruvida Kina kan
sälja fler Volvobilar i USA återstår att se. Hela frihandelsavtalet Vi
har redan avhänt oss stora delar av vår produktion till andra länder
och har blivit alltmer beroende av utländska kapitalintressen. Vi har
gjort oss helt beroende av multikapitalistiska intressen och kan
numera bara dansa efter andra länders pipa. Det kommer att bli
mycket spännande att se hur våra politiker med sina begränsade
kunskaper skall kunna klara av att förhandla med betydligt
kunnigare och affärsinriktade kapitalintressen. Det förefaller ytterst
vanskligt att ge sig in i frihandelsavtal med ett så stort land som
USA, som har en helt annan affärskultur med lägre löner, lägre
kostnader, andra miljökostnader, lägre bränslekostnader och ett
helt annat socialt tankesätt. Till detta skall läggas andra odlings och
produktionsbetingelser där exempelvis korna går ute utan
byggkostnader m r;n. Det blir onekligen spännande att se hur ett så
litet land som Sverige skall kunna rida ut den storm som så olika produktionsförutsättningar grundar sig på.
0
0
ARSMANEN
Den ovanlig gynnsamma hösten 2013 gjorde det
möjligt att så höstgrödor och det har sällan såtts
så stora arealer höstraps, höstkorn och höstvete
som det såddes i höstas. Vintern har dessutom
varit gynnsam för växtligheten, så ytterst små
övervintringsskador kan noteras. Det såg oro väckande ut i höstas när rapsen började
blomma, men det har vi sett flera gånger tid igare, men det har inte påverkat skördeutfallet.
Däremot är det kanske sämre att blomningen
kom igång så tidigt i vår att temperaturen var så
låg att insekterna knappast kommit igång för att
klara pollineringen. De stora vetearealerna kan
dess- värre leda till låga vetepriser till hösten
och det är ju olyckligt för odlarna. De svenska
bönderna är vana vid dålig lönsamhet. Vi hade
ju hoppats på att etanoltillverkningen i Norr köping skulle förbättra vete -priserna, men
etanolen blev tyvärr inte det fram -tidsbränsle
som vi trodde. Hur det blir med vete -priserna
beror givetvis på hur veteskörden blir världen
över. Normalt brukar vår svenska vete ha låga
bakningsegenskaper, vilket kräver att vi kan
använda den vete som Hr foderkvalitet till våra
egna djur, men numera är vår animalieprod uktion numera för liten för att kunna förbruka
större kvantiteter fodervete. Hur som helst
hoppas alla bönder på en god årsmån med en
god skörd och ett bra skördeväder. Höstsådda
grödor ger norm alt en högre skörd än vårsådda
grödor.
I skrivande stund kan vi bara spekulera och
hoppas på att den nu växande skörden blir god .
Det intressanta inför framtiden är våra möjlig heter att få fram för Sverige nya proteingrödor
såsom soja till våra djur. Här finns intressanta
alternativ till våra traditionella grödor, som kan
förbättra lönsamheten för vår matproduktion.
Det är därför intressant att följa hur årsmånen
blir och våga satsa på nya alter -nativ och här
måste jordbruket få bort alla hinder som vi
pådyvlats av våra politiker och här vill jag hävda
att även just att det är valår innebär att vi är
beroende av årsmånen på flera sätt.
JORDBRUKETS FRAMTID
r
·t,
Finansminister Anders Borgs uttalande om att "jord bruksindustrin inte kan överleva", har gett upphov till
allehanda protester från en del politiker och från
bonderörelsen. Jag ser det som att Anders Borgs
uttalande var en välgörande brandfackla, som har tänt
debatten om det svenska jordbrukets prekära situa tion, där lantbruksutbildningen håller på att krympa
och den sviktande lönsamheten håller på att knäcka
jordbruksnäringen. Det föreligger dess -utom flera
allvarliga faktorer som påverkar det svenska jord bruket och den sedan många år fram- förda kritiken
mot jordbrukets miljöpåverkan tar sig allt allvarligare
uttryck. Här känner vi till hur jordbruket under årtusen
den har kunnat bedrivas på ett med naturen överens stämmande sätt, som ända fram till för sextio år sedan
kunnat föresörja svenska folket utan att påverka miljön
negativt. Genom att bedriva jordbruk med småskalig
och utbredd boskapsskötsel, där idisslarna levat av
naturbeten och buskvegetation har jordbruket på ett
miljövänligt sätt skapat det öppna och tilltalande sven ska jordbrukslandskapet. Vilket var möjligt genom hänsynsfull bearbetning av jorden, där grundläggande
ekologiska principer alltid var vägledande.
Användningen av hästar och oxar som dragare innebar
att jord packning undveks och foder till dragdjuren
odlades på gårdarna och importfoder undveks i görlig aste mån. Mjölkkor hölls på alla gårdar och rekrytering
föddes i huvudsak upp inom besättningen. Avkast ningen var givetvis inte så hög förrän att seminverk samheten startade runt 1950 och import av oljekraft foder blev vanligare. Hur ~an vi vända dagens
destruktiva nedmontering av vår livsmedelsproduk-
tion?
Först måste vi analysera vilka faktorer som tynger vårt
jordbruk och upprätta en åtgärdsplan för att vända
den nedåtgående produktionsspiralen. På grund av vår
låga animalieproduktion saknar vi tillräckligt med
naturgödsel för att upprätthålla mullhalten i åkerjord -
en och tillgången på handelsgödsel kommer att upp höra inom en inte allt för avlägsen framtid. Samma
gäller för tillgången på olja till våra lantbruksmaskiner.
Världen står inför en gigantisk förändring av resursanvändningen, vilken i framtiden måste tas i anspråk
för livsnödvändig produktion och här är det produk tionen av mat som är det allra viktigaste.
Mänsklighetens behov för att överleva är först och
främst vatten, därefter mat, kläder och bostäder. Med
dessa fakta för ögonen måste mänskligheten inse hur
viktigt jordbruket är. Att bevara jord och djur måste
därför bli samhällets absolut viktigaste uppgift.
Det har nu gått så långt i Sverige att våra politiker
måste staka ut en helt ny försörjningspolitik, där
utbildningen av bönder är prioritet ett. Nästa mål är
att staka ut återuppbyggnaden av vårt miljövänliga
familjejordbruk. För att starta denna process måste vi
börja med att skrota det rättsvidriga djurskyddseländet
och börja utbilda kunniga produktionsrådgivare, som
får makt och myndighet att omplacera all onödig
personal som i dag terroriserar resterna av vår bonde kår. Inrätta finansieringsinstitut för att kunna bygga
upp ändamålsenliga familjejordbruk och förädlings industrier lokaliserade för att betjäna konsumenterna i
närområdet. Transportavstånden måste bli så korta
som möjligt och anpassas för att undvika onödig
energiförbrukning. Tillräckliga resurser måste säker ställas för att ta fram energisnåla alternativa metoder
att driva våra lantbruksmaskiner och i stället utnyttja
de händer, som vi i dag inte använder till att göra
någon nytta. Detta är vad jag bedömer kommer att bli
livsnödvändigt för framtiden när olje/gassamhället
förlorar möjligheten att utvinna dessa ändliga energi tillgångar. Vad jag kan se kommer den dagen allt
närmare och de metoder för frackning vid utvinning av
gas ur jordens inre framstår som klart miljöfarliga och
kan komma att visa sig ytterst farliga för allt liv på
jorden som är beroende av dricksvatten. De varningar
för miljöförstöring väldens forskare länge har torgfört
kan inte negligeras hur länge som helst. Perforerar vi
jordskorpan tillräckligt mycket och trycker ner en
cocktail med giftiga kemikalier når vi till änden.
0
NYA SKOTT I ADALEN
(MassakerniResele)
För en tid sedan fick familjen Monica och Ted Hopkins i Resele besök av dåvarande länsveterinären Helen
Ahlkvist, som myndigt påtalade det olämpliga i att ha djur som kunde gå ut när det regnade, för det blev lerigt
om fötterna på dem. Enligt uppgift från Ted Hopkins utspann det sig en dialog i vanlig ordning protesterade Ted
Hopkins att det blir blött och lerigt när det regnar. Då ställde sig veterinär Ahlkvist med händerna i sidorna och
förklarade att "så här får det inte se ut, jag skall se till så du får gå i konkurs". Då det fanns vittne närvarande
kan man bara gissa sig till vad som avhandlades. Med god erfarenhet av denna typ av myndighetspersoner kan
man gissa sig till att det inte var särskilt vänliga ord som utväxlades. Hur som helst så infann sig i mitten av april
polisen med ett par slaktare som avlivade ett femtiotal lamm, trettio tackor och en bagge.
Enligt uppgift av Ted var samtliga djur friska och välnärda .
I en film inspelad av Monica Hopkins såg vi hur den ene slaktaren höll upp lammen medan den andre sköt dem
i huvudet varefter den som höll lammen skar sönder halsen och slängde lammen i en hög på gårdsplanen där
de låg och hoppade på varande medan blodet flöt omkring dem på marken. På samma sätt avlivades tackorna
och baggen för att hamna som avskräde på gårdsplanen. Därmed inledde Djurskyddsmyndigheten awecklingen
av ännu en gård på den svenska djurskyddsdårskapens altare och den snart pensionsmässiga länsveterinären
kunde därmed tillskansa sig ännu en skalp till sin meritlista. Resten av djuren bestående av tjurar och hästar
skulle omhändertas följande dag, men det förhöll sig så att Hopkins vänt sig till domstol med begäran om
inhibition. Detta tog Länsstyrelsen ingen hänsyn till, utan genomförde massakern av de miljövårdande fåren
ändå. Följande dag uteblev polis och djurskyddshandläggar, så då hade de tydligen råkat titta på handlingarna
och funnit att dispensansökan inte var behandlad.
Således var det Länsstyrelsen genomförde på fåren helt att betrakta som ett rent rättsövergrepp.
Bara tanken på att ge sig ut till en bondefamilj och avliva en hel fårbesättning kan bara inte accepteras i ett
Europeiskt medlemsland. I exempelvis Tyskland skulle det inte kunna genomföras, för de har lämnat nazismen
bakom sig, men i Sverige har vi tydligen denna form av rättsövergrepp fortfarande i bruk. Här kan perversa
statstjänstemän härja efter eget godtycke. De kan använda sig av Djurskyddslagen utan att ta hänsyn till varken
folk eller fä. Troligen har inget annat land i Europa så hänsynslös djurskyddslag som vi har i Sverige. Vi kommer
att följa detta djurskyddsärende fram tills det blir offentligt avgjort. År 1930 avlossades de välkända skotten i
Ådalen, när den liberala regeringen kommenderade ut militären för att sätta stopp för arbetarnas
demonstration. De illa disciplinerade officersämnena sköt då ihjäl några demonstranter plus en flicka som inte
deltog i något demonstrationståg. Nu dödades ett femtiotal offerlamm och deras mödrar och en bagge.
Det är viktigt att dessa skott i Ådalen utnyttjas för att sätta stopp på djurrättsmaffians statsfinasierade terror
mot våra bönder och deras djur.
(Om ni orkar och vill se bilder från det hela, välj bildsök på Google och texten får Resele, där finns många
fruktansvärda bilddokumentationer)
LILI.ASTUANDERS
Det var i början av sommaren och Anders tittade ner
i den nästan tomma saltbaljan där ett par gulnande
fläskbitar simmade i saltlaken och såg inte alls till talande ut som middagsmat. Vad var nu att göra?
Skulle han bryta mot jaktstadgan och försöka ge sig
ut på jakt, eller skulle vara laglydig och gå någon stans att fiska? Det var lockande att försöka ta sig en
råbock, men det var ju förenat med både vedermöda
och risker att jaga vid denna årstid. Varför inte göra
bådadera, försöka att fiska och se om han kanske
kunde leta upp en råbock samtidigt. Anders beslöt
att leta fram sina ståndmete och gräva upp mask för
att sätta ut metena på kvällen. Han kunde ju ta med
sig torparbössa samtidigt och var han bara upp märksam så fanns ju chansen till att lyckas skaffa sig
något matvänt.
Han tog upp den ena gula fläskbiten
och hängde upp i äppelträdet i solen,
det såg inte ut att bli något aptitligt
middagsmål som väntade denna dag.
När han grävt upp mask tog han hage
lbössan med sig och med metena i en
säck gav han sig ner ån. Han började
trä mask på krokarna och satte ut mete
efter mete, samtidigt som han gav akt
på om det uppenbarade sig något skjutbart.
Plötsligt fick han se en grann råbock som gick ner
till vattnet för att dricka vid andra sidan ån. Det var
visserligen grannens jaktmark, men då det var i
förbjuden jakttid brydde Anders sig inte om vems
mark han jagade på. Det var för långt håll till rå bocken, så han måste försöka smyga sig inom skott håll och det var inte det lättaste. En råbock var ytter
-st svår att smyga på, men Anders tog bössan och
började försiktigt ta sig ner emot bocken i skydd av
buskarna. Solen gassade och det var varmt utmed
ån. Detta var nog uppskattat av råbocken som stod
svalt med klövarna i det svala åvattnet. Anders smög
så tyst han kunde i gräset och hoppades att han inte
störde råbocken, som fortfarande stod kvar och njöt
av det svala vattnet, det hördes ett svagt porlande
från ån där vattnet snodde runt några stenar som
dämde vattnet lite
grann, så Anders
hoppades att kunna
avancera den bit som
behövdes för att han
skulle komma inom
skotthåll. Buskarna
utmed ån var väldigt
täta så Anders förlorade
ögonkontakten med djuret, men han måste ju ha en
glänta om han skulle kunna skjuta. Spänningen steg
och han kände hur hjärtat bultade när han kröp där i
gräset. Då fick han se en huggorm som låg
ihopringlad rätt framför honom och solade sig. Den
rackaren måste han få bort om han skulle kunna
fortsätta. Om ormen blev störd skulle han säkert ge
ifrån sig ljud som kunde skrämma rådjuret. Anders
petade med bösspipan på ormen som väsande
försvann ned mot ån och det ljudet var tillräckligt för
att skrämma råbocken så att den vände
och försvann upp i buskaget. Det var
försmädligt, så nu var det bara att
_.._ vänta på fiskelycka.
Anders fortsatte att sätta ut sina
meten och när det närmade sig
middagstid gick han hem och tog in sin
fläskbit, skar upp den och lade den på
stekjärnet, Han hade några kokta
potatis över sedan igår, som han
stekte. Han gick ut i trädgårdslandet och klippte av
en tuss med gräslök som han tog med sig in och
klippte över fläsket och potatisen på stekjärnet Det
blev trots allt ätbart, men han grämde sig över
ormen i paradiset som för -störde jaktlyckan. När det
led mot kväll grävde Anders upp mer mask och tog
bössan med sig när han gick ner till ån för att vittja
metena och agna om dem och satte ut dem på nytt.
Det var napp på ett par mete och det var ett par fullt
användbara laxöringar han fick med sig hem, så nu
var morgon -dagens middag räddad. Han satte sig i
slyet mitt emot där råbocken varit nere och druckit
på morg -onen och där satt Anders och slumrade till.
Hur länge han sovit visste han inte, men när han
vaknade till stod råbocken vid andra sidan ån och
drack.
Anders blev helt paff och rent reflexmässigt spände
han hanarna på bössan och sköt den stackars
råbocken i huvudet så den ramlade ner i åvattnet.
Yrvaken blev Anders tvungen att ta sig ner i vattnet
för att hämta sitt byte. Anders kasade ner till vatten
brynet och steg ner i det kalla åvattnet, som när det
steg upp på magen fick honom att kippa efter andan.
Då sprallade råbocken till så han for ut i vattnet och
följde med strömmen nedåt ån. Anders fick skynda
sig efter och så småningom lyckades han få tag i en
bakskank och dra bocken i land på sin sida av ån.
Efter flera turer fick han upp råbocken på slät mark
och kunde dra andan innan han kunde forsla hem
den i laga tid förbjudet skutna råbocken för att
hänga upp och flå jaktbytet.
RÅMOTTEN
I min barndom bodde det en småbonde vid namn
Albert, men på grund av sin råhet och levnad
kallades han av byfolket för Råmotten. Han arren derade ett litet småbruk och hade några kor, men
det jag minns bäst var hans trå små och smidiga
hästar av gammal lantras. Det var två ganska lika
hästar, som sprang lätt med vagnen när han körde
med dem till mejeriet med mjölken. Bönderna i byn
körde varsin dag till mejeriet, där turordningen var
uppgjord och på så sätt körde var och en dag i veck an. De äldre i byn talade om att Råmotten varit
mycket elak mot sin fru. De hade två döttrar och av
ren elakhet hade han beskyllt sin fru för att ha lagt
gift i maten till honom och han lär ha lämnat in prov
för analys, men det fanns givetvis inget gift maten,
men det lär ha funnits bakterier, vilket givetvis var
normalt. Råmotten hade då blivit så arg att han tog
en träpinne och stack in i ögat på hustrun och skad ade henne så illa att hon fick men för livet. Frun flytt
ade då ifrån honom och tog sina döttrar med sig och
flyttade till en gammal stuga med jordgolv och
försörjde sig och döttrarna med att gå i skogen oc
plocka ris och tillverka vispar, kvastar och plocka b
och svamp som hon sålde på torget i staden. Jag
minns att hon åkte med bussen in till staden närd,
var torgdagar och jag minns särskilt hur hennes sk,
ade öga tårades och hur hon ständigt blinkade för
att lindra smärtan och irritationen.
En dag brann bostadshuset ner för Råmotten och
då han blev husvill flyttade han hem till sin åldriga
moder som bodde i en liten stuga med halmtak so
låg på ofri grund och där bodde han till sin död. Ha
cyklade mellan moderns stuga och arrendestället,
som han skötte fram tills att han fick pension. Det
lilla arrendestället låg intill skogen och jag minns
ännu hur Råmotten skrek på hästkvällarna när han
skrämde älgar när de gick och betade havre på hans
små tegar. Det gick ett öppet dike igenom åker - ·
marken och där lade han sig och vaktade i skym ningen och när ålgarna kom ut i havren for han upp
och gav ifrån sig våldsamma vrål, så älgarna vettskrämda tog till flykten. Detta visar lite hur små bönderna i skogsbygden hade det för sjuttio till åttio
år sedan. Råmotten klarade ändå att försörja sig på
det lilla arrendestället, som han skötte med sina
båda små hästar. När arrendetiden var ute i mitten
av 1940talet av slutade han sin bondegärning och en
annan granne övertog arrendet av det lilla stället.
Råmotten vill då friköpa stugan han bodde i, men
markägaren ville inte sälja. Markägaren erbjöd då
Råmotten att få bo kvar i stugan till döadagar. Detta
gillade givetvis inte den sturige gubben utan hotade
den godmodige markägaren med "att jag skall nog
märka dig din jäkel". Råmotten vidtog dock inga
åtgärder för att sätta sitt hot i verket och somnade
så småningom in med sin råhet som eftermäle.
Berättelsen beskriver hur vanligt folk tvingades lida
på grund av att vissa individer använde sitt övertag
för att skada närstående och förstöra livet för den
kvinna som trott på honom och som skänkt honom
två döttrar och slitit tillsammans med honom tills
han stympade henne och skadade henne för livet.
Tyvärr är väl dessa levnadsöde inte ensamma, utan
det har säkerligen förekommit många liknande
händelser på andra håll i bondesverige.
--- -- - - - · --- ----~-----------
FÖRENINGSKONTAKTEN
Du som läser vår tidning och är intresserad av vår
organsiation eller har några tips att ge oss
- ring föreningens kontaktperson på din ort.
Finns det ingen föreningskontakt i närheten - ring expeditionen.
KÄVLINGEBYGDEN:
HÖRBY - LYBY:
ORDF LARS GÖRAN PERSSON
ORDF: KENT ARVIDSSON
TFN: 046·7 1 2992
TFN: 04 1 3·2 1 1 57
SÖDRA HALLAND:
WEMMENHÖG:
KONT: GUY ALLAN SVENSSON
ORDF: ARNE ANDERSSON
TFN: 035-56250
TFN: 04 1 1·532060
ÄLVSBORGS LÄN:
ÖSTERLEN:
KONT: HANS RÖÖS
ORDF: BENGT ÅKE JÖNSSON
TFN: 0320-91 1 1 1
TFN: 04 14- 30683
KRÄMARNAS ÅTERKOMST
För oss, som Varit med om att se vår föräldrageneration kämpa för att kunna sälja sina produkter till krämarna,
som konkurrerade om att bjuda under varandra och kunna tjäna pengar på bönderna. För att kunna få ett
alternativ för att avsätta sina produkter med skälig förtjänst, startade dessa bönder lantbrukskooperationen. När
min generation tillträdde kunde vi bli medlemmar i kooperationen och kunna känna pengar på verksamheten.
Genom böndernas solidariska sammanhållning lyckades bönderna trycka ut krämarna från marknaden och när vi
på 1980-talet stod på toppen av det Svenska jordbrukets produktion och samhällsnytta. Ännu ett
djurskyddsärende, denna gång i Västra Götaland. Där en småbrukare i Bohuslän, som har åtta fjällkor och en tjur
hade en kviga med grimma, vilken åstadkom en svullnad på näsan blev belagd med djurförbud och därigenom
tvingad att avyttra sina utrotningshotade fjällkor för att han i annat fall fått dem omhändertagna av länsstyrelsen
och polis. För att undvika detta myndighetsingripande tvingades han efter en rad av överklagande där han
regelmässigt förlorade trots att två veterinärer intygat att han hade en föredömlig djurhållning att i sin förtvivlan
vraka bort de åtta fjällkorna och tjuren till en krämare för ynka 13.500 kronor inkl moms. Här ser vi hur Svenska
myndigheter genom rigid myndighetsutövning återskapar de oseriösa "krämarna" och hjälpa dem att åter
pungslå de allt färre svenska bönderna. Detta på grund av att de moderna större bönderna tror sig kunna dra
fördelar av att småbönderna blir fråntagna sina djur av myndigheter och krämare. Djurrättspöbeln jublar över att
de kan rasera det de svenska bönderna har byggt upp under nittonhundratalet.
Nästa projekt blir sannolikt de allt mer skuldsatta djurfabrikerna.
Ur novellsamlingen "DEN SISTE
berättelser från "framtidens
VETERINÄREN och andra
Sverige" utgiven av LRF.
GrowPlant.
Av Thomas Gunnarson
Del 1.
"Personnummer?"
"N ittiofyranol låttafjortontrettiofyratj ugosex."
Svaret kom blixtsnabbt, han hade tränat på det i många år vid det laget.
"Hm .. från Trädet, Ulricehamn. Vad gör du här?", frågade mannen bakom skrivbordet.
"Dömd enligt lagen om intrång i patent", svarade han.
Vaktbefälet tittade upp med en fundersam min.
"Hur i helvete gör man för att bedriva intrång i patent i Trädet", sa han med ett snett leende.
"Nåväl, här har du en nyckel till ditt arbetsskåp. Där har du arbetskläderna. Du skall jobba i växthus
fjorton med tomater."
"Du är väl inte allergisk mot tomater, eller", lade han till.
"Nej", svarade den nye fången.
"Följ med vårdare Larsson här, så visar hon din förläggning."
"Och", sa han med höjd stämma, "jag vill inte se dig här förrän vid utskrivningen".
Larsson tittade på honom och vände sig om och gick. Fången plockade snabbt åt sig sin utrustning
och följde efter. De gick ut ur mottagningslokalen och lämnade administrationsbyggnaden för
vakthavande befäl. Han såg sig om och förundrat betraktade det gråmålade kraftverket som hela detta
enorma fängelse hade som sitt hjärta. Motorn som höll igång hela verksamheten. Vilken anläggning!
Larsson gick taktfast förbi den ena barackbyggnaden efter den andra. Bakom varje barack reste sig ett
väldigt växthus med ett taggigt tak som en gammaldags industribyggnad. Inga stängsel fanns, men
fången var väl medveten om att stängsel var inte direkt nödvändigt med dagens virtuella stängsel.
Som det kallades. Det gällde bara att inte bli för långt efter vårdare Larsson.
"Här", sa hon och vände sig om och gick tillbaka. Framför honom var det en grönmålad barack och en
brun dörr med siffran 14. Han öppnade dörren och klev in i baracken.
Innanför dörren fanns på vänster vägg en räcka med klädhängare för gäster. Ganska onödigt, men det
var för att ge en hemkänsla. Bortom detta öppnade sig ett större rum med en TV på den ena
smutsgula väggen och ett biljardbord i mitten av rummet. Två män spelade biljard medan två andra
satt framför TV:n.
En korridor i andra ändan av rummet försvann bort i baracken, mot andra gaveln på huset.
Männen stannade upp spelet och tittade på honom med en liten nick som hälsning.
"Ny", frågade en av männen.
"Ja", svarade fången medan han granskade sina nya arbetskläder.
0Va~ar du för nummer på skåpsnyckeln?"
Fången tittade på sin nyckel och svarade, "Sju".
"Skåpen har du längst ner", sa han med en nick mot korridoren. "Ditt rum har också nummer sju och i
alla arbetsprogram har du också nummer sju .... okej?"
"Tack", sa fånge nummer sju, som den väluppfostrade medborgare han var.
När han placerat sin utrustning i skåpet så vände han sig om och fann en dörr med nummer sju.
Nyckeln passade även dit. I det lilla rummet med ljusblå väggar fanns en säng, ett skrivbord och en
fristående garderob utmed väggen. Detta skulle alltså bli hans hem i två år.
När han bäddat med de lakan som låg i en prydlig hög i sängens nedända, lade han sig på sängen
och tittade upp i taket då det knackade på dörren.
"Hungrig? Vi skall äta nu."
Till vänster ute i korridoren fanns matsalen bredvid biljardrummet. Maten levererades från ett
centralkök en gång om dagen och i baracken fick fångarna klara mathållningen själva.
Alla fem männen satte sig runt ett bord där maten var framdukad i skålar, bröd på faten och varmt
kaffe i bryggaren. Skålarna skickades runt under tystnad. När alla hade fått släppte tystnaden.
Kommentarer om dagens arbete och vad som väntade under morgondagen var ämnet.
"I morgon skall vi plocka tomater. Har du gjort det någon gång?", sa mannen som instruerat fånge sju
vid ankomsten. En liten spenslig man i fyrtiofem års åldern med något snusförnuftig stil, något av en
självutnämnd chef.
"Inte annat än hemma", svarade fånge sju.
"Ja, det är inte så komplicerat. Vi går igenom det i morgon bitti."
"Men", sa en annan av männen. "Det är ju pii ess klockan elva. Skall vi hinna med jobbet så får ni inte
snacka för länge."
"Pii ess, vad är det?" frågade fånge sju.
"Psykologen", kom det från allihop.
Efteråt diskade två man snabbt upp efter dem och därmed var dagens arbete över.
Fånge sju återvände till sitt rum. Två år här. Tröttheten föll över honom. Efter ett besök i den
gemensamma duschen gick han till sängs och somnade omedelbart.
Fortsättning följer i nästa nummer...
LURIKS FUNDERING
(
I VALRÖRELSEN GÄLLER DET ATT LJUGA VACKERT!
~
/
Filosofiska Rutan
L
äser i Land Lantbruk om att LFR-Media äntligen förstått att vi har halverat den Svenska
livsmedelsproduktionen, men inte begriper att offentlig upphandling inte kan inhandla de matråvaror de
behöver från Sverige. Det finns helt enkelt inte svenskproducerat så det räcker till mer än för varannan
dag. Så illa har det blivit att vi måste låtsasäta varannan dag.
När jag ser mig omkring i hembyn och tänker tillbaks till den tiden när vi brukade alla gårdarna i byn, då
bodde det en familj på varje gård I de flesta gårdar fanns skolbarn, som skapade liv och rörelse i bygden och
när barnen växte upp sökte de sina partner och nya familjer bildades som tog över gårdarna efter sina
föräldrar. Livet gick som en evig kretsgång med arbetsamma och dugliga medborgare som hela tiden
förkovrade sig och förde arvet vidare genration efter generation.
I och med Tage Erlanders intåg som statsminister bröts denna tradition och småbruken ·
strukturomvandlades till stora rationella kemikaliejordbruk. De flesta förr välskötta familjejordbruk har nu
köpts upp och lagts samman till ett fåtal industrijordbruk. Massor med gårdar står tomma och obebodda och
förfaller, skolorna har stängts, butikerna har bommat igen och även bensinstationerna står som monument
från en gången tid. Glesbygden blir allt glesare och de politiker som skulle värna glesbygden har glesnat så att
de inte längre går att upptäcka. Ett mycket allvarligt straff våra bönder döms för utan rättegång är när en
djurägare utsätts för obegripliga anmärkningar för sin djurhållning och blir föremål för föreläggande och
därutöver får avdrag enligt tvärvillkoren, vilket måste vara rent rättsvidrigt.
Ett avdrag enligt tvärvillkoren måste vara grundat på att djurägaren avsiktligt har vidtagit någon åtgärd.
Sannolikt är de svenska bönderna de mest rättsvidrigt behandlade matproducenterna i Europa, för att inte
säga i hela världen. Det är förskräckligt att låta djurrättsaktivister terrorisera våra matproducenter. Genom att
tillåta representanter för deras organisationer sitta som anställda på våra myndigheter. Myndigheter som
enligt Förvaltningslagen har till uppgift att vägleda bönderna med en välvillig inställning och stimulera
jordbrukets verksamhet för att förbättra näringens villkor och verka för en långsiktig och hållbar utveckling.
Att verka för landets bästa.
******************************************************************************************
Fundering inför höstens val.
Jag har detta år tillbringat stor del av min tid på olika sjukhus i Halland. Två nära släktingar, och en mycket god
vän har kämpat sina sista stunder, och finns numera ej längre ibland oss.
Tyvärr är jag nu ännu mera övertygad om att dagens vård för de allra svårast sjuka, är som ett sjunkande
skepp.
Vårdtagare flyttas runt, körs fram och tillbaka, ingen verkar vilja ta ansvar för någonting.
Som anhörig är det oerhört svårt att få en helhetsbild, eller att ha något att säga till om när de stora besluten
skall tas. Allt räknas i kronor och ören.
De som jobbar ute på golven gör sitt bästa, är vårdande och kämpar för att hålla det hela flytande, men hur
mår de? För dom ser ju, dom om några vet ju hur vården numera (inte) fungerar.
Nä, problemet sitter högre upp, där allt numera enbart räkn9s i pengar. Där de skjuter problemen framför sig,
där de lämnar över mellan olika avdelningar, allt för att den ekonomiska planen skall hålla.
Så för mig kommer absolut att vården, framförallt åldringsvården att ha stor betydelse inför årets val.
11 Cathrine
GETKÖTT
I Sydsvenskan var införd en artikel om att getkött har blivit populärt även på Svenska restauranger. I övriga
världen är getter som produktionsdjur mycket vanligt förekommande och man vet sedan gången tid att när
tuberkulosen bland korna grasserade så höll man getter som mjölkdjur och man avstod från att ge barnen
mjölk från kor, men man gav barnen getmjölk att dricka för att skydda barnen från tuberkulos. I exempelvis
Tyskland tycktes husmödrarna hålla barnen friska genom att de dem getmjölk. Även här i Sverige var det
vanligt att hålla getter för mjölkproduktion vid fäbodar och på de mindre torpen där man kallade getterna
för "fattigmans ko". Getterna är väldigt tacksamma att föda, vilket troligen har gjort djurslaget populärt i
torrare områden på jorden. Här i Sverige är det nästan bara inom fäbodarna man har behållit getter för
produktion av getost och messmör. På senare tid har dock ett antal stigfinnare börjat hålla getter för att
producera mjölk till lokala gårdsmejerier. Produkterna har blivit populära inom vissa konsumentgrupper,
som tar sig ut till ?e små gårdsmejerierna och vi har sett några sådana småmejerier, som bedriver
gårdsbutiker i sådan omfattning att de kan försörja sig på sin verksamhet. Det får därför ses som glädjande
att köttet från getter åter har blivit populärt på exklusiva restauranger, som därigenom kan förbättra
lönsamheten för dessa småproducenter och det kan rentav komma att öppna sig en marknad för köttet från
dessa små mjölk och köttproducerande djur, som lämpar sig för att hållas i glesbygden. Detta kan bidra till
att skapa värdefull sysselsättning i skogsbygden, som kan bidra till att förbättra tillgången till gammaldags
kosthållning och att upprätthålla möjligheterna till att hålla landskapet öppet. Det gäller bara att förmå
riksdagen att ändra på djurskyddslagstiftningen så att terrorn från statens tjänstemän stoppas. Jag är tyvärr
betänksam att detta kan bli möjligt, då våra tjänstemän är resultatet av vår dåliga Svenska skolundervisning,
där sunt förnuft har ersatts med idioti.
FÖRENINGSANNONSER MEDLEMSAVG. inkl ANNONSPRISER:
I
'
1/1 sida
1000:-
Enkelspalt,max 40mm
2/3 sida
750:-
Dubbelspalt,max 40 mm 100 :-
1/2sida
500:-
Enkelspalt,max 60 mm
1/3sida
350:-
Dubbelspalt, max 60 mm 150 :-
1/4sida
250:-
1/6sida
175:-
1/9sida
125:-
Medlemsavgift inkl tidning 2014
250 :-
Endast tidningsprenumeration 2014
200:-
50:-
75 :-
Bankgiro: 770-7490
Små - familjejordbrukarnas tidning
/tr(tfer
fi(l~dy
)(i orl-1011SrA°'J. C/l
c/o Wilhelmsson
(.2,
Ammås 205 311 ~ Ullared
/I, 71
6 ,F
f?os.t l 1·c1 '1i /J/
8
l (' /ftkd
FAMILJEJORDBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
Målsättning och Hrksamhet
FR
FR
fR
FR
arbetar ah:ri vt för att förbättra för familjejordbruket och till fromma för landsbygden;
förhandlar med regering och riksdag och har remissrätt i jordbruksfrågor.
del tar i olika debatter och slår vakt om de demokratis ka principerna.
utöv ar på Ye rka n på kommuner och länsstyrelser.
Familjej ordbrukarna arbetar för närvarande med bl. a. nedan stående frågor
Övergödningen av haven
Bönderna har sedan länge ensamma fått klä skott for övergödni ngen av ha\'en pfi gru nd av kvä\'eurl akning från åkrarn a. trots att
bara 25-30%' av kvävet kommer från jord bruket. och trors an k \'ä \ et. som läc ker på \ inte rn . be ror på 5u 11 nedfall och
skogsbruksåarna för det mesta kvävet ti ll haven . Det har också visat sig art vi som marti d har ett kväveun dcrs!-.ou åtminsto ne i
Östersjön .
.Jordbruksverkcts misslyckande att a npassa oss t ill EU
Det sades att vi förhandlat till oss eu alldeles utmärkt avtal med EU, som skulle ge oss förbättringar på många om råden. Än så
länge har vi inte sett något fungerande exem pel på detta. Tvärtom har Jordbruksverket genom sina ogenomtänkta nationella
bestämmelser krånglat till det för lanrbru karena och totoalt misslyckats med anpassningen till EU.
Skatten på jordbrukstraktorer har slopats
Man har tidigare belagt traktorbränslet med omotiverat hög skatt, vilket snedvrir konkurrensen både gentemot bönder i andra
EU-länder, som hade mycket lägre skatt, och med andra företag i Sverige, vilka använde bränsle stationä11.
Vi har fått gehör för slopandet av skatten för jordbrukstraktorerna
Djurskyddlagen och miljöbalken
Som det nu är tillämpas olika tolkningsregler och kostnadsavgifter för samma slags tillsyn och kontroll, beroende på i vilken
kommun förrättningen sker. Vi har i praktiken 310 olika lagar. Kostnaden får inte heller överstiga den verkliga. då kommuner
inte har rän att genom höga avgifter tillskansa sig extra skatt. Omhändertaganden rar ej ske utan faktiska be vis.
Anpassningen till EU:s lagar
Heia samhällslagstiftningen måste anpassas till EU:s lagar, så att de svenska bönderna har samma villkor som konkurrenterna i
övriga EU. Som det nu fungerar införs i Sverige lagar och bestämmelser som står i konflikt med Romfördraget. Dessa svenska
regler diskriminerar enskilda näringsidkare och hindrar det fria varuflödet, so1n är grunden i fördraget och det EU-avtal Sverige
skrivit på. Miljöbalken är ej sanktionerad av EU.
Den avreglerade elmarknaden
När elmarknaden avreglerades sades det art elpriserna skulle sjunka, vilket de gjorde en ko11 tid. Nu har de emelle11id börjat
stiga i rask takt. Det är också bara en liten del av elpriset, nämligen den rörliga kostnaden för elkonsumtionen som
konsumenterna kan påverka genom att välja sin egen elleverantör. Elleverantören i regionen har monopol på nätagviften .
Elkonsumentema skulle, genom att bilda sammanslutningar för gemensamt uppköp av el, kunna förhandla sig till lägre priser.
FR arbetar med att bilda en sådan sammanslutning.
In nehållsdeklaration av färd igfoder
Ingående rå/aror i de ftirdigfoder som finns att köpa, måste deklareras, så att köparen vet vad som ingår och själv kan avgöra
·om han vill använda det. Fortfarande tillsätts en mängd olika fodersubstitut, vars inverkan på djuren ingen riktigt vet någonting
om. "'•
'
Urs p ru ngsmärkn ing av livsmedel
Alltsedan 1988 har FR drivit frågan om ursprungsmärkning av livsmedel, för att
konsumenten sj älv skall kunna avgöra vad han vill köpa. När vi nu; vet hur
hanteringen kött av utländskt härkomst sker, fram står vårt krav sonhfn viktigare.
InnehåUsdekla ratiom av livsmedel
/
V i vi Il att även små mängder ti Il satser eller råvaror skall deklareras ti Il fromma lår
bland annat allergiker.