Transcript Varför saknar barn sociala färdigheter

Diskussionsunderlag för hem-skola möte/ Inger Dahlgren
KÄNSLOR OCH SOCIALA
FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM
VÄGLEDARE
Vilka sociala
färdigheter tycker du
att barn saknar i dag?
Vilka sociala färdigheter vill du ge
ditt barn?
Förstår sig själv
logisk
Förstår andra
Olika slag
av
intelligens
musikalisk
kroppsklok
ordklok
Varför saknar barn
sociala färdigheter
Några orsaker:
Varför saknar barn
sociala färdigheter
• Få bra rollmodeller
• För lite övning – vi uppmärksammar
barns fel och brister. Vi glömmer att
uppmuntra goda färdigheter
• Barn är impulsiva och handlar innan
de tänker
Varför saknar barn
sociala färdigheter
• En del barn har mycket starka
känslor (t.ex. rädsla eller ilska) och
reagerar mer på känslorna än på
situationen
• Några barn tror att våld är en lösning
• Försenad utveckling
Sociala färdigheter kan
man lära sig
• Barn lär sig i första
hand genom att
imitera. Alla vuxna är
viktiga rollmodeller.
• Barnen iakttar och
imiterar t.ex. hur du
löser problem och hur
du bemöter andra
människor
• Men sociala
färdigheter kan också
läras in i skolan via
pedagogiska metoder
och hemma via
känslomässig
vägledning
Tre viktiga sociala
färdigheter
• Empati – att förstå och komma överens
med sig själv och andra
• Problemlösning – att kunna hejda sig, tänka
efter och hitta lösningar på sociala
problem
• Självkontroll – att lära sig klara av
motgångar och hantera svåra känslor, men
också att lära sig stå på sig
Empati är kärnan i
social kompetens
Den öppnar upp för medkänsla, aktivt
lyssnande, att kunna se saker ur andras
perspektiv.
Empatiska färdigheter
• Att kunna sätta ord på egna känslor
• Att förstå andras känslor genom att
observera mimik, kroppsspråk och
sammanhang
• Att kunna byta perspektiv
Känslor
• Känslor motiverar oss – sätter oss i rörelse
• Känslor hjälper oss att välja, tolka och
minnas
• Känslor är kommunikativa – hjälper oss att
förstå oss själva och andra att förstå oss
• Känslor är grunden för vi-känsla och delad
glädje
6 grundläggande känslor
• Glädje – hjälper barn att knyta positiva band
till andra människor
• Ledsnad – hjälper barn att dra sig tillbaka
och fundera eller söka tröst och hjälp
• Ilska – ofta en följd av frustration - kan
hjälpa barnet att hävda sina behov och
undanröja hinder. För vuxna en signal att
något behöver förändras. Viktigt att skilja
på känslan ilska och aggression, som riktar
sig mot andra i syfte att skada
6 grundläggande känslor
• Rädsla – hjälper barnet att undvika faror
och att inte utsätta sig för risksituationer
• Överraskning/förvåning – en neutral känsla
som förbereder barnet på fortsättningen,
kan övergå i en positiv eller negativ känsla
• Avsmak/avsky – hjälper barnet att undvika
sånt som kan vara farligt
John Gottman: tre sätt att förhålla
sig till känslor som kan försvåra
kontakten till barnet
• Avvisande: man försöker ignorera, förringa,
skämta bort eller avleda känslor som man
tänker är skadliga för barnet
• Fördömande: negativa känslor = dåliga
karaktärsegenskaper, i stället för att leva
sig in i känslorna fördömer man beteendet
• Låt gå: Känslor är ett övertryck som måste
ut – barnet får ha sina känslor men får ingen
vägledning hur de skall handskas med dem
eller lösa sina problem
Empati i förhållande till
barnet innebär
• Närhet – förmåga att
förstå barnet
utgående från egna
känslor och
erfarenheter, men
också
• Avstånd – förmåga att
inte helt överväldigas
av barnets känslor
eller helt identifiera
sig med barnet – ger
bättre möjligheter att
hjälpa barnet att stå
ut och hitta lösningar
Gottman förespråkar
känslomässig vägledning
•
1.
2.
3.
4.
5.
Bygger på känslor, anknytning och
problemlösning
Uppmärksamma barnets känsla
Låt barnets känsla bli ett tillfälle till
närhet och vägledning
Lyssna inkännande och bekräfta barnets
känslor
Hjälp barnet att sätta ord på sina känslor
Hjälp barnet att hitta lösningar. Om
känslan är ilska kan barnet behöva
gränssättning
En strategi för
problemlösning
• Beskriv problemet på ett neutralt sätt - så
att bägge parter kan acceptera
problemställningen
• Försök hitta flere lösningar
• Fråga för varje lösning: är den bra för mig,
är den bra för andra, vad kan hända?
• Gör en plan
självkontroll
• Att lära sig klara av frustrationer
• Att lära sig klara av starka känslor
såsom ilska, rädsla, sorg
• Att kunna lugna ner sig själv i svåra
situationer
• Att hitta utvägar
Vad göra?
• Ta tre djupa andetag (avslappning)
• Räkna långsamt baklänges (avledning)
• Tänk på något trevligt(positivt
tänkande)
• Säg till dig själv: Ta det lugnt. Jag
klarar det här(att tala till sig själv)
Om du lyckas slappna av
kan du hitta lösningar
DU KAN FÖRÄNDRA SITUATIONEN ELLER DU KAN
LÄRA DIG ATT STÅ UT MED SVÅRA SITUATIONER
Du kan lära dig att
undvika
Aggressiva handlingar som skadar
dig själv eller andra
Det är också viktigt att lära sig
reflektera
• varför var jag arg (ledsen, sorgsen)?
•Vad gjorde jag?
•Vad fungerade?
•Vad fungerade inte?
•Vad skall jag göra en annan gång?
•Klarade jag mig bra?
Och att kunna stå på sig
• Säga sin åsikt
• Framföra kritik och klagomål på ett
bra sätt
• Stå emot påtryckningar
• Stå emot grupptryck
• Undvika mobbning
• Avvärja bråk
Beröm och uppmuntran
• Ger barnen självförtroende
• De lär sig lita till sig själva och vet
att de klarar av allt fler färdigheter
Känslomässig vägledning
• Ger barnen en god självkänsla – en
stark inre känsla av att de duger som
de är, att andra är intresserade av
deras tankar och känslor och tycker
om att vara tillsammans med dem
Goda sociala färdigheter
•
•
•
•
•
•
Ger ökad självkänsla
Ger trygghet
Gör inlärningen lättare
Gör umgänget med kamraterna lättare
Skyddar oss i kriser och svåra situationer
Förebygger mentala problem
Källor
• Undervisningsprogrammen Start och
StegVis
• John Gottman: EQ för föräldrar