Transcript Hantering av problemskapande beteende

Hantering av
problemskapande
beteende
Ett låg-affektivt
perspektiv
Bo Hejlskov Elvén
Leg. psykolog
Vad ska vi titta på?
När är ett beteende ett problem?
När det upplevs som ett problem
- För vem?
- Vi definierar beteendet som
problemfyllt, när det är ett problem
för oss
- Det är det oftast när vi inte har rätt
metod
Denna definition innebär att vi
kan undvika en del maktlöshet
Ansvarsprincipen
Den som tar ansvar kan
påverka
Bernhard Weiner
Ansvarsprincipen
Om vi inte har rätt metod
försöker vi ibland bli av
med ansvaret
Ansvarsprincipen
Vi försöker då tyvärr att
lägga ansvar på dem som
minst kan bära det
-
Anhöriga
Politiker och ledning
Andra verksamheter
Dem vi jobbar med
Ansvarsprincipen
Man kan lägga ansvar
på personen genom att
tycka att hon är
-
Envis
Omotiverad
Kravavvisande
Trotsig
Olydig
Bosses bilverkstad
Vi jobbar i en bilverkstad
- Vem har ansvar för att serva och
reparera bilen på verkstan?
- Bilägaren?
- Bilen?
- Bilen behöver inte samarbeta
- Bilen kan inte bara låta bli att vara
trasig
- Mekanikern måste ha de verktyg och
metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad
Vi jobbar i en bilverkstad
- Vem har ansvar för att serva och
reparera bilen på verkstan?
- Bilägaren?
- Bilen?
- Bilen behöver inte samarbeta
- Bilen kan inte bara låta bli att vara
trasig
- Mekanikern måste ha de verktyg och
metoder som är nödvändiga
Parkeringsvakten
Får man en parkeringsbot kan man ta
två utgångspunkter
- Jag ställde bilen fel. Det var dumt
- Parkeringsvakten är en idiot
- Tar man sista utgångspunkten ställer man
bilen likadant dan efter
- Och får en ny parkeringsbot
- Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter
- Vilket innebär att man inte lär sig någonting
Bosses bilverkstad
Vi jobbar i en bilverkstad
- Vem har ansvar för att serva och
reparera bilen på verkstan?
- Bilägaren?
- Bilen?
- Bilen behöver inte samarbeta
- Bilen kan inte bara låta bli att vara
trasig
- Mekanikern måste ha de verktyg och
metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad
Mekanikern får inte ha metoder som
riskerar skada bilen!
Lite korkat är det om metoderna
innebär sämre funktion än förut
Människor som kan uppföra sig gör det
Ross W. Greene
Annars kan man kanske inte
leva upp till krav och
förväntningar kring
-
Att förstå konsekvenser av eget handlande
Flexibilitet
Uthållighet
Impulskontroll
Sociala förmågor
Stresstålighet
Följsamhet
Människor som kan uppföra sig gör det
Ross W. Greene
Fostran?
Enda problemet är att
det är inte vad vi lärt
oss genom vår egen
fostran
- Vanlig fostran har effekt
på kanske 90 % av alla
barn
- Men inte på alla och inte
på vuxna
- Vi ska känna igen när det
vanliga inte fungerar så
att vi inte bara ökar på
Metoder som bevisligen
inte fungerar ska inte
upprepas!
Tillrättavisningar
Det har aldrig påvisats en positiv effekt av
utskällning
Samma sak gäller tillrättavisningar av barn
och av människor med särskilda behov
Men däremot effekterna
-
Entusiasmen blir lägre
Uthålligheten mindre
Svagare koncentrationsförmåga
Depression och låg självkänsla
Fysiska sjukdomar som kräver behandling
Berätta därför vad man ska göra istället
Och ge beröm när personen lyckas!
Gränssättning
64 % av alla situationer där en
person är aggressiv mot
personal är
gränssättningssituationer
58 % av våldet föregås av
gränssättning
Däremot finns det ingen
forskning som tyder på att
gränssättning har någon
positiv effekt på sikt
Straff
Straff har ingen positiv effekt hos den som
straffas
Det finns dock effekter:
- Den negativa effekten: Det har visats ett
tydligt samband mellan straff och senare
kriminalitet och annat problemskapande
beteende
- Den legitimerande effekten
- De Quervaineffekten: Den som straffar får en
kick (dopamineffekt)
Konsekvenser
Lär man sig av sina erfarenheter?
- En del människor förstår inte orsak och verkan i
komplexa sammanhang
- Och kan inte förutsäga framtid
- Och andras beteende
- Inklusive personalens krav
Därför upplevs konsekvenser ofta som
oförutsägbara straff
Man kan därför utgå ifrån att konsekvenser
inte fungerar på personer som tycker de är
orättvisa eller blir överraskade
Konflikter
Konflikter handlar ofta om ett
lösningarnas växelspel
- Jag har ett problem som jag löser
- Min lösning blir ofta ett problem for
en annan, som hen löser
- På ett sätt som blir ett problem för
mig, som jag löser...
Man kan enbart lösa denna sortens
konflikter genom att hitta en
lösning som inte är ett problem för
den andra
Den som vinner
förlorar
Från motstånd
till medstånd
Lösningar
Vi vill helst lära dem vi jobbar
med att använda sig av
lösningar som inte är ett
problem för oss
Det er mer logiskt att vi hittar
lösningar som inte är ett
problem för andra
Då slippar vi maktlösheten det
innebär att uppleva att man
inte har kontroll
Kontrollprincipen
Man måste ha kontroll över sig
själv, om man ska kunna
samarbeta
Kontrollprincipen
Att förlora kontrollen är läskigt
Då blir det
- Våldsam ångest
- Slag
- Sparkar
- Bett
- Skadegörelse
- Våldsam självskada
Kontrollprincipen
Därför har man olika lösningar och
strategier för att behålla kontrollen
-
Att vägra
Att ljuga
Att gå två steg baklänges eller springa bort
Spottande, enstaka slag eller skrik
Socialt beteende
Hot
Glåpord
Maktrelationen
Maktrelationen innebär
- Att Steffe bestämmer mer över mig än jag
bestämmer över honom
- Därför får jag tycka att han är en idiot
- Jag får till och med skriva det i tidningen
- Om han svarar förlorar han auktoritet
Kontrollprincipen
Därför har man olika lösningar och
strategier för att behålla kontrollen
-
Att vägra
Att ljuga
Ic
ke
Att gå två steg baklänges
eller springa bort
Spottande, enstaka fslag
ar eller skrik
lig
Socialt beteende
t
Hot
Glåpord
Affektreglering
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Affektreglering
Ingen kontroll
Affektintensitet
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Affektreglering
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Affektreglering
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Kontrollprincipen
Därför måste allt vårt arbete ha som mål
att personen vi jobbar med har kontrollen
över sig själv
Och vårt mål i varje svår situation måste
vara att hen snabbast möjligt uppnår
självkontroll igen
Och vi måste använda oss av metoder som
gör det lätt för hen att lämna över
kontroll till oss
Metod:
Vardagen
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Krav
Vårt vanligaste verktyg är
kravet
Vi måste dock ställa krav
-
-
Vi måste kompensera for dem
vi jobbar meds bristande
förmåga att veta vad som är
bra för dem
Vi ställer därför krav som ska
- Få vardagen att fungera
- Hygien
- Utveckla personen
Men vi måste ta ansvar för
kravsättningen
Kravanpassning
Ett nej är en lösning
Alla har rätt att säga nej!
Uppgiften är att ställa
kravet på ett sätt som
innebär att den andra säger
ja
- Begripliga strukturer
- Fysiska
Kravanpassning
Alla har rätt att säga nej!
Uppgiften är att ställa
kravet på ett sätt som
innebär att den andra säger
ja
- Begripliga strukturer
- Fysiska
- Regler
- Tidsmässiga
- Tidsmässiga strukturer
kompenserar för att den andra
inte har koll på framtiden
Kravanpassning
Dessutom kan man öka
begripligheten tillfälligt genom
- Delaktighet
- Frihet inom en ram
- Val
- Vi-upplevelser
- Skapa framtid
- Förberedelse, tid
- Att bli redo
- Snooze-metoden
- Begripliggöra
-
Cues/promptar
Skapa överblick
Skapa orsak
Att bli färdig
Mutor
Motiverande handlingar
Människor gör
det mest
begripliga
i varje situation
Metod:
Eskaleringen
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Avledning
Avleda konkret
- Prata om personens intressen
- Frågor
- Se där!
Avleda med affekt
-
Humor
Personalbyte
Trygg och välkänd aktivitet
Avleda med perception
Metod: Låg-affektiva strategier
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Affektsmitta
Affekt smittar - vi känner
av varandras känslor
Det gör vi genom såkallade
spegelcellsfunktioner
Vi speglar varandras
muskelspänningar
Affektsmitta
Alla barn är födda med förmågan
till affektsmitta
Det är det första ledet i
empatiutvecklingen
Vissa barn har svårigheter med
den fortsatta empatiutvecklingen
Man utvecklar inte förmågan att
särskilja egna och andras affekter
lika bra som andra
Vid psykos, demens och
hjärnskada förlorar man den
Att skilja sig själv från andra
Lombardo et al 2010
Affektreglering
Kaos
Affektintensitet
Ingen kontroll
Självkontroll
Tid
Låg-affektivt
bemötande
Dämpa känslouttrycken
Undvik förlängd ögonkontakt
vid kravsättning eller konflikt
Låg-affektivt
bemötande
Respektera det personliga
utrymmet
- Varje gång någon går två steg
bort från dig ska du gå två steg
baklänges
- Gå baklänges vid kravsättning
- Erbjud kontakt på den andras
villkor
- Placera dig inte mitt emot
någon
Låg-affektivt bemötande
Låg-affektivt bemötande
Låg-affektivt
bemötande
Sätt dig när någon blir orolig
Undvik att markera dig fysiskt
Låtsas du är på väg hem från
stan en mörk lördagskväll!
Undvik att smittas av andras
oro
Se till att smitta med ditt lugn
Metod:
Vid kaos
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Låg-affektivt
bemötande
- vid kaos
Vänta - oftast räcker det
Få ut andra så det blir
utrymme och lugn
Undvik beröring med spända
muskler
- Slappna av om någon tar tag i
dig
Låg-affektivt
bemötande
- vid kaos
Och i nödsituationer, där du
måste ta tag
- Använd rörelse, inte fastlåsning
som ökar adrenalinet
- Släpp aktivt efter några sekunder
- Se till att undvika smärta, det
ökar stressen
Metod:
Landa
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Låg-affektivt
bemötande
Lugn
Vänta ut
Återgå till vardagsaktiviteter
Avleda vidare
Principer
Människor som kan uppföra sig gör det
Du har ansvaret för dem du jobbar meds
beteende och reaktioner
Vi måste ha som mål att dem vi jobbar med
har kontrollen över sig själva
Den som vinner förlorar
Medstånd i stället för motstånd
Och använd Matthews lag - alla pedagogiska
nederlag kräver en handlingsplan
www.hejlskov.se
Metod:
Vardag igen
Affektintensitet
Kaos
Ingen kontroll
Självkontroll
Affektutlösare
Tid
Affektintensitet
Vardagen - utvärdering
Affektutlösare
- Vem sa vad?
- Vad förväntade sig personalen att
personen kunde?
- Kunde personen det?
- Fanns det tillräckliga strukturer för
att hjälpa personen att kunna det
personalen förväntade sig?
Kaos
- Var personalens beteende
Ingenden
kontroll
utlösande faktorn för personens
Självkontroll
affektutbrott?
- Hur kan vi se till att det inte
händer igen?
- Ska strukturerna kring personen
ändras? Tid
Affektintensitet
Eskaleringsfasen - utvärdering
Affektutlösare
- Vilka lösningar försökte personen sig på?
- Var personens strategier okej?
- Fick personen möjlighet att samla sig och
behålla kontrollen?
- Använde sig personalen av lösningar som
skapade problem för personen, som han i
sin tur var tvungen att hitta lösningar på?
- Ökade personalen kraven på personen i
eskaleringsfasen?
Kaos
Ingen
kontroll
- Använde sig personalen av
några
strategier för att hjälpa personen
att
Självkontroll
behålla självkontrollen i eskaleringsfasen?
- Använde personalen i stället ett
kroppsspråk och röstläge som minskade
personens möjligheter för att behålla
kontrollen?
- Använde sig personalen av avledande
Tid för att aktivt hjälpa personen
strategier
att behålla självkontrollen?
Kaosfasen - utvärdering
Affektintensitet
- Var det en farlig situation?
- Om det var en farlig situation:
- Avbröts den av personalen
Kaos på ett kort och
effektivt sätt utan att öka konfliktnivån?
Ingen kontroll
Affektutlösare
- Om
det inte var en farlig situation:
Självkontroll
- Kunde personalen låta bli att ingripa?
- Använde personalen strategier i syfte att inte
öka kaoset?
Tid
Affektintensitet
Deeskaleringsfasen - utvärdering
- Fick personen den
nödvändiga plats och det
Kaos
lugn och ro så att hen
kunde landa på ett bra
sätt?
- Gjorde personalen något
som fick situationen att
eskalera igen?
Affektutlösare
Tid
Ingen kontroll
Självkontroll
Vardag igen - utvärdering
- Vilka strukturer måste
förändras för att det inte
ska hända igen?
Affektintensitet
- Fysiska strukturer
- Regelstrukturer
- Tidsmässiga strukturer Kaos
- Har personalen en
handlingsplan som man tror
kommer att fungera om
samma situation uppstår
igen?
Affektutlösare
Tid
Ingen kontroll
Självkontroll