Transcript Samhallsekonomi

Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning.
Samhällsekonomin handlar om:
 Vad som ska produceras
 Hur det ska gå till
 Vem som ska producera
 Hur resultatet ska fördelas
Marknaden – mötesplats för köpare och säljare

När en vara är färdig, ska den säljas, priset bestäms av
hur många som vill köpa bilen = efterfrågan.
 Priset bestäms också av hur många bilar som kan
tillverkas = utbud.
 Alla varor bjuds ut till försäljning på en marknad.
Marknaden omfattar alla som vill sälja och köpa.
Företaget vill att priset ska bli så högt att det täcker
kostnader för tillverkning, material, löner, forskning och
utveckling.
Dessutom ska försäljningen ge vinst, ett överskott, som dels
ska täcka utdelning av pengar till ägarna, dels investeras
i ny forskning och utveckling.
Några enkla ekonomiska lagar:
 Om många vill köpa en vara som det bara finns
ett fåtal av kan säljaren sätta ett högre pris.
Om få människor vill köpa och mängden varor är
stor måste säljaren sänka priset.
 Om du är ensam om att sälja en vara som
många vill ha kan du ta bra betalt.
Om många vill sälja samma vara samtidigt
sjunker priset.
Prissättning
Hur bestäms priset på en vara?
• Utbud och efterfrågan
Marknad och pris
Det ekonomiska kretsloppet 1
• Det större kretsloppet
Hushållets ekonomi
• Hushållets inkomster – lön, bidrag,
arbetslöshetsersättning, sjukpenning m
m.
• Hushållets utgifter – Hyra, huslån, bil,
telefon, el, försäkringar, mat m.m.
• Det lönar sig att ringa runt och kolla priser i olika elbolag,
försäkringsbolag tex. Man kan ersätta kontokortsskulder med banklån.
Man kan baka eget bröd och åka kollektivt. Det lönar sig också att
planera sin ekonomi med budget, samt att vara prismedveten!
• Bruttoinkomst = ett hushålls
inkomster innan skatt och bidrag.
• Nettoinkomst = den inkomst
man har efter skatt och andra
avdrag som arbetsgivaren har
dragit av.
• Disponibel inkomst = det som
kan användas till konsumtion och
sparande
Spara
Man kan spara på olika sätt:
 Sparbössa eller spargris.
 Banken, eller i aktier och obligationer.
 Gamla saker som ökar i värde, smycken.
 Köpa hus, eller lägenhet.
Det viktigaste är att pengarna växer, när du sparar på bank får du ränta, när du säljer av aktier
och obligationer har de förhoppningsvis vuxit i värde, när du säljer huset eller lägenheten
har marknadsvärdet ökat och du kan sälja med vinst.
Lån och ränta
Inlåningsränta – banken betalar en avgift till spararen, oftast någon procent på det som man satt in.
Utlåningsränta – den avgift som man får betala när man lånar pengar av banken.
Utlåningsräntan är alltid högre än inlåningsräntan.
Inteckning – när banken lånar ut till någon som vill köpa ett hus tar den en del av huset i pant tills
att lånet är betalt.
Genom att placera pengar i banken, i fonder eller i aktier, gör pengarna nytta. De hjälper till att skapa
arbete, genom att andra kan låna dem under tiden du inte själv behöver dem.
Olika banker
Riksbanken
Världens äldsta, grundades 1668
Den enda som får ge ut mynt och sedlar
Statens bank
Bankernas bank
Dess främsta uppgift är att kontrollera inflationen så att pengarna behåller sitt värde
Reglerar detta med Styrräntan
Vanliga banker
Tex. Handelsbanken
Sparbanken Gripen
Banker som ägs av
försäkringsbolag och
affärskedjor.
Bankärenden görs hemma
via Internet.
Försäkringar
Försäkringsbolagens uppgift
är i första hand att ge ett
ekonomiskt skydd om
något oförutsett händer.
När du försäkrar ditt hem,
bil eller ditt liv betalar du
en avgift = premie, för
att få ut pengar om det
skulle hända en olycka.
Produktionsfaktorer
• Arbetskraft
• Material
• Realkapital
• Kunskap
• Pengar
• Om ett företag kan sälja
sina varor för mer
pengar än man lagt ut
för tex. material och
löner = VINST!
• Vinsten kan delas ut till
ägarna, eller kan dessa
fortsätta investera =
ökad produktion,
ekonomisk tillväxt.
• Om företagets
kostnader är större än
inkomsterna = Förlust
• Det fungerar inte
under någon längre
tid, löner och
räkningar måste
betalas, går det riktigt
illa får företaget lägga
ner sin verksamhet.
Fasta och rörliga utgifter
• Fasta utgifter: t.ex, löner hyror m.m
• Rörliga utgifter: t.ex, råvaror som skall köpas in
Det är viktigt att inkomsterna är högre än utgifterna så att
det skapas vinst
Olika ägandeformer
• Privatägda företag
• Kooperativa företag
• Offentligt ägda företag
Privatägda företag
• Den största och vanligaste produktionsformen i Sverige
• Kan vara olika stora: ex målaren som driver ett litet företag som
ende anställd, små och medelstora företag upp till företag som har
flera tusen anställda.
• Det kan finnas en ägare men ju större företaget är ju vanligare är
det med fler ägare
• Vanliga privata företagsformer är: Aktiebolag, handelsbolag och
enskild firma
Aktiebolag
• En aktie är ett andelsbevis som har ett visst angivet pris
• Ex: Det finns 1000 aktier i ett företag. Varje aktie kostar
•
•
•
•
1000 kr. Köper du en aktie så blir du ägare till en
tusendel av företaget.
Om alla aktier säljs så får företaget in 1 000 000 kr
som de investerar för.
Pengarna satsas så att företaget förhoppningsvis växer
och blir bättre och tjänar mer pengar.
Utdelning på aktier - går företaget bra – hög utdelning
går föregaget sämre – lägre utdelning
Börsen
Multinationella företag
• Kallas också för transnationella,
multinationella eller globala företag
• Företagen har kontor och fabriker i många
olika länder
• Företagen blir ofta större och större p g a
att företag slås ihop eller köps upp av
andra företag.
Kooperativa företag
• Bygger från början på att människor slog
sig ihop för att gemensamt driva någon
företagsamhet.
• Konsumentkooperationen – började i
slutet av 1800-t. Ex: Coop-forum och
Coop-konsum
• Producentkooperationen – ex: jordbrukare
• Föräldrakooperativ – ex: dagis
Offentligt ägda företag
• Offentligt ägd verksamhet drivs av stat,
landsting eller kommun
• De flesta som är anställda inom offentlig
verksamhet sysslar med tjänster
Fri konkurrens - Monopol
• Fri konkurrens = fri marknad där varorna tävlar om kunderna, det
är bra eftersom tävlingen tvingar företagen att hålla låga priser
och en hög kvalitet på varorna.
• Monopol = Då är ett företag ensam på marknaden, har inga
konkurrenter att tävla emot, kan sätta ett högt pris och ändå få
mycket sålt, om de har en vara som folk inte klarar sig utan.
Staten kan lagstifta om monopol på vissa varor och tjänster, till exempel på alkohol
och apoteksvaror.
Staten kan också förhindra att oönskade monopol uppstår tex. genom lagstiftning
• Sveriges ekonomiska system
bygger på fri konkurrens och fri
prisbildning, företagen får
tillverka vad de vill och bestämma
sina priser själva.
• Konkurrensverket, en statlig
myndighet, bevakar marknaden
och ser till att konkurrensen
mellan företagen fungerar.
Statens inkomster och utgifter
Inkomstkällor:
 Skatter och avgifter
Utgifter:
 Sociala utgifter, tex. pensioner,
sjukersättningar, barnbidrag och
bostadsbidrag
 Räntor på statens lån, statsskulden.
Om inkomster och utgifter är lika stora
säger man att budgeten är balanserad.
Om utgifterna är större än inkomsterna
har staten ett budgetunderskott.
Skatter
Du betalar skatt till stat och
kommun och får:
• Skola, sjukvård och pension
• Hjälpa andra som behöver tex.
sjukpenning
• Stödja kommunerna, underhålla
vägnätet, betala försvaret,
domstolar och polisen.
Skatt till kommun och landsting
• Betalar mellan 27-34 kronor per
100-lapp i skatt, storleken beror på
var du bor och hur rik kommunen
är.
• Till staten betalar man 20% av sin
lön över en viss inkomst (år 2012
414000) i skatt.
Direkta skatter = den skatt vi betalar på
inkomsten och den skatt som företagen
betalar. När vi säljer ett hus, aktier eller
andra värdepapper betalar vi också
direkt skatt.
Indirekta skatter = betalar vi på alla varor
och tjänster vi köper, dels är det
mervärdeskatten (moms), som alla
företag, tex. affärer tar ut varje gång
man handlar, och som företaget sen
betalar till staten.
Punktskatter räknas också hit, tex. skatt
på sprit, tobak och bensin.
Arbetsgivaravgifter
• En av statens viktigaste
•
•
inkomstkällor.
Arbetsgivaren betalar ca 40
% av varje anställds lön.
Täcker bland annat
anställdas sjukförsäkring
och pension.
Bruttonationalprodukt
=
BNP
Summan av värdet på alla
varor och tjänster som
produceras i ett land under ett
år
BNP/Capita
BNP/invånare
Ett litet land har mindre BNP än ett
stort. För att få jämförbara siffror delas
BNP med antalet invånare i landet.
Kritik av BNP-Måttet
• BNP-siffor gynnar länder med välutvecklad
•
•
•
ekonomi
Siffror säger ingenting om hur mycket
nyttigheter som produceras
Siffrorna säger ingenting om det är bra eller
dåliga saker som produceras
BNP/Capita är en genomsnittssiffra som inte
säger någonting om hur landets rikedomar är
fördelade
Ekonomin svänger
• Högkonjunktur:
- Fullt ös på ekonomin, många vill
köpa och sälja.
- Lätt att få arbete, lönerna stiger.
- Efterfrågan på varor och tjänster
ökar
- Fler människor får fler pengar.
• Lågkonjunktur:
- Ekonomin går på halvfart.
- Arbetslösheten ökar, företag läggs
-
ner.
Människor får mindre pengar att
röra sig med.
Efterfrågan på varor och tjänster
minskar.
Högkonjunktur och lågkonjunktur
avlöser varandra med olika
mellanrum.
Inflation
• Saker blir dyrare
• Pengarna blir mindre värda
• Vi får färre och färre saker för varje
hundralapp
Inflationsdrivande faktorer
•
•
•
•
•
Prisspiral eller inflationsspiral
När priser stiger vill människor ha högre löner
Arbetsgivaren vill höja så lite som möjligt
Lönen höjs och arbetsgivaren får betala
Arbetsgivaren måste hitta på något för att inte förlora
pengar. Ex: göra produktionen effektivare, minska
antalet anställda eller höja priset på produkten för att
kompensera lönehöjningarna.
• Lönehöjningar leder ofta till prishöjningar som leder till
ännu en lönehöjning osv, DVS en prisspiral
Ekonomisk politik
Staten kan på olika sätt styra och påverka landets
ekonomi:
 Varierar beroende på vilket parti som har



regeringsmakten.
Viktigaste för staten är full sysselsättning för
att få ekonomisk tillväxt.
Ett styrmedel är skatten, genom att höja
momsen kan regeringen bromsa konsumtionen.
Genom att sänka skatten för vissa grupper och
höja bidragen, kan regeringen fördela pengar
så att det blir mer rättvist.
Hur löner och priser bestäms lägger sig regeringen
inte i, lönernas storlek bestäms av parterna på
arbetsmarknaden, arbetsgivare och
fackförbund.
Motsatsen till inflation
heter deflation
Ekonomiska system
• Kapitalistisk marknadsekonomi (finns
inte riktigt renodlad)
• Socialistisk planekonomi (finns inte
riktigt renodlad)
• Blandekonomi
Kapitalistisk
marknadsekonomi
•
•
•
•
•
•
•
•
Finns inte riktigt renodlad i verkligheten
Marknadskrafterna avgör vad som ska produceras
Företagen är privatägda
De saker som det är efterfrågan på produceras och de
verksamheter som inte lönar sig läggs ned.
Det finns ett överutbud av varor.
Det råder konkurrens på arbetsmarknaden.
I en ren marknadsekonomi är det meningen att
marknadskrafterna ska styra ekonomin och stat och
myndigheter ska lägga sig i så lite som möjligt.
Det land som ligger närmast en kapitalistisk
marknadsekonomi är USA.
Socialistisk planekonomi
•
•
•
•
•
•
Alla produktionsmedel ägs av samhället, staten.
All arbetskraft är anställda av staten.
Priset på varorna och lönerna bestäms av staten i planekonomier.
Finns inte riktigt renodlat i verkligheten
Man gör upp femårsplaner över vad som ska produceras
Systemet fungerar dåligt, ibland produceras det för mycket av en
vara men så råder det stor brist på en annan.
• Ofta är det brist på vanliga konsumtionsvaror så som mat, kläder,
möbler osv.
• Det råder stor ofrihet i de länder som tillämpar planekonomi
• Nordkorea har kvar det planekonomiska systemet
Blandekonomi
• De flesta länder har någon form av
•
•
•
•
•
blandekonomi.
Sverige brukar beskrivas som ett typiskt ex på
blandekonomi.
Vi har en stor privatägd sektor där produktionen
av varor och tjänster bestäms av marknaden.
Vi har också en stor offentlig sektor
Vi har lagar och regler som ser till att
marknadskrafterna inte får härja fritt.
Västeuropas länder är ex på blandekonomier
som i olika grad griper in i marknadsekonomin
Handel över gränserna
Sverige är väldigt beroende av sin utrikeshandel
• Import: Köper från utlandet
• Export: Säljer till utlandet
Handelsbalans
• Positiv bytesbalans:
- Länder som säljer för mer
än de köper. Ex. Norge.
• Negativ bytesbalans:
- Länder som köper för mer
än de säljer. Ex. U-länder,
de måste låna pengar för
att betala sina inköp.
Handelshinder
Varje land skyddar sin industri från
utländsk konkurrens;
- Lägger tull på importerade varor, så
att de blir dyrare än samma typ av
vara som produceras i landet.
- Man kan också begränsa importen
från ett visst land.
Frihandelsområde;
- Tex. inom EU har man slopat tullarna
sinsemellan.