Välfärdens framtida finansiering

Socialchefsdagarna i Malmö 26/9-2013

Daniel Ankarloo

Lektor i socialt arbete - socialpolitik, Malmö Högskola

Hotbilden…

•   Allt fler äldre / allt färre unga •   Hotet mot generationskontraktet: ”Allt färre i arbete ska försörja allt fler i icke-arbete”. •   ”Baumols sjuka” = låg produktivitet i offentlig produktion… •   …”skattetaket är nått”/Globaliseringen

Dramaturgin

•   •   •   ”Rådande trender måste brytas” (

LU 2003/04

, s 151) ”Pengarna räcker inte!” (

Kommunala framtider

2002, s 61) ”Dagens svenska finansieringsmodell har två möjliga slut. Antingen riskerar den att braka samman under växande behov eller så kommer medborgarna att tvingas ställas inför faktum med brutala besparingsprogram som bara levererar ett minimum av den service som en gång lovades.” (Eva Cooper, Timbro, sekreterare i Borgkommissionen)

Förment “ofrånkomlighet”

•   ”Ett ökat inslag av frivilliga betalningar innebär dock att efterfrågan på välfärdstjänster i ökad grad kommer att styras av innehållet i den egna plånboken. Det strider mot det grundläggande målet att välfärdstjänster ska tillhandahållas vid behov och oavsett betalningsförmåga och att jämlikhet och likvärdighet ska garanteras. Denna konflikt är dock

OFRÅNKOMLIG

om en ökad efterfrågan på välfärdstjänsterna på lång sikt ska kunna tillgodoses. Detta oavsett om skatterna successivt ersätts med avgifter, eller om frivilliga betalningar tillåts utgöra ett komplement till en skattesubventionerad basservice.” Långtidsutredningen (2003)

Alarmismen framåt

”Enligt beräkningarna […] kommer gapet mellan behov och offentliga resurser, i dagens prisnivå, vara runt 200 miljarder kronor år 2035. Det motsvarar en kommunal skattehöjning på cirka 13 kronor, det vill säga om gapet enbart skulle finansieras med skatt.” Pressmeddelande från SkL (2010-04-08)

Total kommunalskatt 2010-2035

Källa: SkL: ”Framtidens utmaningar”

”Plus1” ”Demografi”

Nyheten sprids till folket

Slutsatser

•   •   •   Av en hotande kommunalskattehöjning på knappt 13 kronor per 100-lapp år 2035 bidrar de äldre med 1 krona och SkL med 12 kronor. Vid ”demografialternativet” blir den totala skattekvoten (av BNP) obetydligt högre än dagens och lika med åren 2008 eller 1977. Vid ”plus1-alternativet” blir skattekvoten drygt 53 %. Det är nästan samma som för år 1990. Och då hade vi minsann inga kommunalskatter på 44 kr. per 100-lapp.

Skapa krismedvetande! •   ”En framgångsrik process förutsätter medveten het om att det finns ett framtidsproblem som

all varligt hotar

välfärdspolitikens trovärdighet. Stora förändringar av det här slaget beslutas nämligen först efter det att de bedömts som

oundvikliga

. … Det var exempelvis insikten om att ATP systemet sannolikt skulle bryta samman en bit in på 2000-talet som drev fram pensions-beslutet. Sådant

krismedvetande

krävs

för att få igång en framgångsrik beslutsprocess

för att klara välfärdstjänsternas framtida finansiering.” (Borg-kommissionen)

Ålderschocken!

•   Antalet äldre över 85 ökar med 67 % 2020-2040: (Borgkommissionen) +67%

Arbeta mer och längre!...

•   •   ”Skall välfärdsstatens kärna, utbildning, vård och pensioner, kunna räddas måste vi arbeta mer under en längre del av livet .” (Aftonbladet, 16/8-2010) ”Även Sverige behöver höja den faktiska pensionsåldern från dagens 63 år. Antagligen behövs en kombination av stimulanser, regelförändringar och attitydpåverkan… Svenskarnas förväntningar på livet efter 63 år kommer också att behöva ändras.” (DN Debatt 3/7-2010)

Och så statsministern…

”Ett arbetsliv som kan sträcka sig till 75 års ålder, där man ska vara beredd att byta karriär mitt i arbetslivet. Det kan krävas för att få den ekonomiska standard vi förväntar oss, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt (M)” (Källa: Dagens Nyheter, 2012-07-07)

… det vet ju alla…

•   •   ”Reinfeldt säger

vad alla vet

men ogillar att höra” (Källa: Peter Wolodarski DN 2012-02-12) ”Fler borde stödja Fredrik Reinfeldts inlägg i pensionsfrågan /…/ Egentligen är det

en matematisk självklarhet

arbeta flera år.” att månadspensionen sjunker om det hopsparade pensionskapitalet skall fördelas på flera levnadsår. Vill man inte ha lägre pension /…/ då återstår inget annat än att (Källa: Berthel Nordström, Newsmill 2012-02-10)

… även SCB

”Om an-delen av be-folk-ning-en som för-värvs--ar betar – för-värvs-fre-kvensen – ligger kvar på dag-ens nivå väntas syssel-sätt-ning-en i åld rarna 16 74 år upp-gå till drygt 4,5 mil-joner år 2030. Det är en ök-ning med 140 000 per-son-er jäm-fört med år 2010. Varje för-värvs-ar-bet ande kommer då att be-höva ’för-sörja’ 2,35 per soner inklu-sive sig själv jäm-fört med 2,14 per soner år 2010.” (Källa: SCB, http://www.scb.se/Pages/Article____341107.aspx)

Det logiska felslutet

•   •   Försörjningsbörda1 = 16-74 år/65 år+ Försörjningsbörda2 = i arbete/icke-arbete

Dessa

stiger onekligen. Men… … felslut eftersom ”försörjningsbörda” =

Samhälleliga inkomster från arbete/ samhälleliga utgifter för icke-arbete.

Och

denna

stiger

INTE…

Årtal

1980 1990 2000 2006

Stabila utgifter för pensioner

Utgift miljarder kr. BNP miljarder kr. % i BNP

42,2 548,6

7,7 %

115,7 1433,4

8,1 %

169,9 221,5 2 217,3 2837,0

7,7 % 7,8 %

Ett realexperiement 1990-2010

•   •   •   •   •   •   Påstående: ”Under perioden 1990-2010 ökade antalet över 85 år från 150 000 personer till 250 000 personer = 67 %” Hur har utvecklingen under perioden varit i: 1. Sysselsättningen? 2. Skattenivåer? 3. Offentliga finanser? Stämmer förutsägelsen om ”ålderschocken”, bakåt i tiden? Ökande skatter? Ökande utgifter? och behovet av att vi måste arbeta längre.

Samhällelig arbetstidsförkortning!

Sysselsättningsgraden har minskat under perioden 1990-2009!

Fortsättning…

Sverige Antalet arbetade timmar har minskat mellan 1990-2007.

Kraftigt sänkt skattekvot 1990-2012

Skattekvoten har minskat med 8 procentenheter av BNP = 280 miljarder kronor = ett års pensionsutbetalningar!

Kraftigt förbättrade offentliga finanser Statsskulden har på 12 år sjunkit med 20 procent enheter relativt BNP. Det motsvarar idag cirka 660 miljarder kronor.

Slutsatser hittills

•   67 % ökning av antalet äldre 1990-2010 har varit korrelerat med: •   •   1. En samhällelig arbetstidsförkortning. 2. Kraftigt sänkta skatter. •   3. Kraftigt förstärkta offentliga finanser.

Slutsats:

det finns ingenting bakåt i tiden som tyder på att ”ålderschocken” har medfört en ”ökad försörjningsbörda”.

Men framtiden då? •   •   •   •   Finansdepartementet har nyligen visat att ”bibehållen standardnivå” i välfärden kan säkras fram till 2050: Utan någon skattekvotshöjning från dagens i % av BNP. Utan fler arbetade timmar i samhället från 2013, då arbetsmarknaden når ”jämvikt”. Med fortsatt kraftigt förbättrade offentliga finanser. Hela den offentliga bruttoskulden på 1350 miljarder kronor är avbetalad till 2040!

Offentliga finanser basscenariet

•   •   •   •   •   •   •   •   •   •   •   •  

% av BNP 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2090 Inkomst 54,4 49,7 49,6 49,8 49,6 49,2 48,9

skatt 51,3 46,0 46,1 46,4 46,5 46,2 46,4

Utgift 49,5 53,9 48,3 49,2 49,2 48,5 49,8

Transf. 21,0 21,8 19,9 19,8 19,6 18,9 18,9 Kons. 26,0 28,6 25,6 26,6 26,7 26,8 28,0 Invest. 2,5 3,5 2,8 2,8 2,8 2,9 2,9

Skuld

brutto* 53,6 45,5 29,4 12,5 0,5 -11,3 -21,0 netto 5,7 -11,9 -15,1 -26,1 -33,6 -44,6 -65,0 * ”Maastrichtskuld” = Offentlig sektors bruttoskuld minus pensionssystemets tillgångar av statspapper. Källa: Prop. 2009/10:1, bilaga 3, tabell 8.

TVÅ OLIKA BILDER

DEN OFFICIELLA Om vi inte gör något nu – blir det kris senare. Välfärden hotas av ett finansieringsproblem ”VÄLFÄRDSMYTER” Om vi inget gör nu – händer inget senare. Välfärden hotas ej av ett finansieringsproblem ”Reformer” är ”nödvändiga” och ”oundvikliga” ”Reformer” är varken ”nödvändiga” eller ”oundvikliga”

Ouod erat demonstrandum!

•   •   •   Det finns hittills inga som helst bevis för att välfärden i framtiden inte skulle kunna finansieras fullt ut genom offentliga monopol och skatter. ”Försörjningsbördan” sjunker stadigt pga att morgondagens välfärds

kostnader

ska betalas med

morgondagens inkomster.

Vi håller inte på att ”lämpa över skulden på våra barn”. Vi lämpar över kraftiga offentliga överskott, samt sänkt skattekvot, till våra barn.