Transcript Kan vi finansiera välfärden i framtiden?

Välfärdens finansiering
Daniel Ankarloo
Fil dr i ekonomisk historia, lektor i
socialt arbete, Malmö Högskola
Utmaningarna mot välfärden
• Det demografiska dilemmat.
• Hotet mot generationskontraktet: ”Allt färre
i arbete ska försörja allt fler i icke-arbete”.
• Baumols sjuka: låg produktivitet i offentlig
produktion…
• … ”skattetaket är nått”
Långtidsutredningen 2008
• “Stimulera ett längre arbetsliv.
Ansträngningar bör inriktas på att öka
effektiviteten i utbildningssystemen och
främja ett senare utträde ur
arbetsmarknaden, vid sidan om det arbete
som redan bedrivs för att minska
utanförskapet.”
Fortsättning…
• “Utreda formerna för en ökad privat
finansiering av välfärdstjänsterna. En ökad
efterfrågan på höjd kvalitet i välfärdstjänsterna kommer inte kunna mötas inom
ramen för nuvarande system. En brett
sammansatt utredning bör tillsättas för att
lämna förslag om ett långsiktigt stabilt
finansieringssystem för välfärdstjänsterna.”
Långtidsutredningen 2003
• ”Ett ökat inslag av frivilliga betalningar innebär dock att
efterfrågan på välfärdstjänster i ökad grad kommer att
styras av innehållet i den egna plånboken. Det strider
mot det grundläggande målet att välfärdstjänster ska
tillhandahållas vid behov och oavsett betalningsförmåga
och att jämlikhet och likvärdighet ska garanteras. Denna
konflikt är dock ofrånkomlig om en ökad efterfrågan på
välfärdstjänsterna på lång sikt ska kunna tillgodoses.
Detta oavsett om skatterna successivt ersätts med
avgifter, eller om frivilliga betalningar tillåts utgöra ett
komplement till en skattesubventionerad basservice.”
”Det offentliga har växt mer än det privata
förr i tiden och så kan det inte fortsätta!”
• ”BNP per capita har mellan 1950–2002 ökat med 224
procent i fasta priser (2002). Offentlig konsumtion per
capita har ökat med 274 procent i fasta priser (2002).
Privat konsumtion per capita har ökat med 137 procent i
fasta priser (2002).” (DN ledare under år 2003)
• ”Den offentliga konsumtionen, som till övervägande del
består av tjänster inom vård, skola och omsorg, ökade
starkt under 1900-talet. Under några årtionden efter
andra världskriget ökade den dubbelt så snabbt som den
privata konsumtionen.” (Borg-kommissionen)
Fördelning av BNP-ökning 1950-2002
BNP-ökning per capita 1950–2002 (löpande priser)
• Total BNP-ökning = 258 230 kronor.
• Ökning av offentlig konsumtion = 73 283 kronor.
• Ökning av privat konsumtion + investeringar (+/bytesbalans) = 184 947 kronor.
• Slutsats: Av en BNP-ökning på 258 230 kronor
per capita 1950-2020 gick drygt 28 % till offentlig
konsumtion. Resten är ”privat sektor”. Detta
utifrån samma siffror som redovisats som grund
för att den offentliga konsumtionen växt
snabbare än den privata…
Alarmismen framåt
”Enligt beräkningarna […] kommer gapet
mellan behov och offentliga resurser, i
dagens prisnivå, vara runt 200 miljarder
kronor år 2035. Det motsvarar en
kommunal skattehöjning på cirka 13
kronor, det vill säga om gapet enbart
skulle finansieras med skatt.”
Pressmeddelande från SkL (2010-04-08)
”Plus1”
”Demografi”
”Plus1”
”Demografi”
Slutsatser
• Av en hotande kommunalskattehöjning på
knappt 13 kronor per 100-lapp år 2035 bidrar de
äldre med 1 krona och SkL med 12 kronor.
• Vid ”demografialternativet” blir den totala
skattekvoten (av BNP) obetydligt högre än
dagens 46 %.
• Vid ”plus1-alternativet” blir skattekvoten drygt 53
%. Det är lägre än för år 1990. Och då hade vi
minsann inga kommunalskatter på 44 kr. per
100-lapp.
Skapa krismedvetande!
• ”En framgångsrik process förutsätter medvetenhet om att det finns ett framtidsproblem som allvarligt hotar välfärdspolitikens trovärdighet.
Stora förändringar av det här slaget beslutas
nämligen först efter det att de bedömts som
oundvikliga. … Det var exempelvis insikten om
att ATP-systemet sannolikt skulle bryta samman
en bit in på 2000-talet som drev fram pensionsbeslutet. Sådant krismedvetande krävs för att få
igång en framgångsrik beslutsprocess för att
klara välfärdstjänsternas framtida finansiering.”
(Borg-kommissionen)
Ålderschocken!
• Antalet äldre över 85 ökar med 67 % 2020-2040:
(Borgkommissionen)
67 %
Arbeta mer och längre!
• ”Skall välfärdsstatens kärna, utbildning, vård och
pensioner, kunna räddas måste vi arbeta mer
under en längre del av livet.” (Aftonbladet, 16/8-2010)
• ”Även Sverige behöver höja den faktiska
pensionsåldern från dagens 63 år. Antagligen
behövs en kombination av stimulanser,
regelförändringar och attitydpåverkan…
Svenskarnas förväntningar på livet efter 63 år
kommer också att behöva ändras.” (DN Debatt 3/72010)
Ett realexperiement 1990-2010
• Påstående: ”Under perioden 1990-2010 ökade
antalet över 85 år från 150 000 personer till 250
000 personer = 67 %”
• Hur har utvecklingen under perioden varit i:
• 1. Sysselsättningen?
• 2. Skattenivåer?
• 3. Offentliga finanser?
• Stämmer förutsägelsen om ”ålderschocken”,
bakåt i tiden? Ökande skatter? Ökande utgifter?
och behovet av att vi måste arbeta längre.
Samhällelig arbetstidsförkortning!
Sysselsättningsutveckling
1000-tal personer, 16-64 år respektive 15-74 år
4 800
4 600
4 400
4 200
4 000
3 800
1990
1993
1996
1999
2002
2005
Källa: SCB
OBS: br uten skala.
Tidsser iebr ott år 1987 och 2005 för ålder sgr uppen 16-64 år .
I diagr ammet visas antal sysselsatta i ålder n 16-64 år fr ån 1965 och fr amåt. SCB har ändr at metoden för ber äkningar av
ar betsmar knaden och använder nu ålder gr uppen 15-74 år . Där för inkluder as ytter ligar e en ser ie med denna ålder sgr upp
så långt tillbaka i tiden det är möjligt.
Antal, 15-74 år
2008
År
Hämtat: 2010-09-02
Antal, 16-64 år
Sysselsättningsgraden har minskat under perioden 1990-2009!
Fortsättning…
Arbetstid i olika länder
Faktiskt antal arbetade timmar per sysselsatt och år
1 850
1 800
1 750
1 700
1 650
1 600
1 550
1 500
1990
1993
1996
1999
2002
2005
Källa: OECD Employment Outlook
OBS: Br uten skala.
Not: Jämför elser mellan länder för enskilda år r ekommender as inte.
Uppskattade vär den för år 2008 och 2009 för länder na Danmar k, Fr ankr ike, Unger n, Island och Spanien. Dessutom,
uppskattade vär den för Gr ekland för år en 2007-2009.
Noter a också tidsser iebr ott för Kanada 1996, Tjeckien 2001, Finland 1999, Tyskland 1991, Slovakien 2001, Spanien 1987
samt Stor br itannien 1984, 1994 samt 2004.
Sverige
OECD snitt
2008
Timmar
Hämtat: 2010-09-08
OECD snitt_2
Antalet arbetade timmar har minskat mellan 1990-2007.
Kraftigt sänkt skattekvot 1990-2009
Sveriges skattetryck förr och nu
Andel av BNP
56
54
52
50
48
46
1990
1993
1996
Källa: Skattever ket, Skattebetalar na och SCB fr ån år 1993
Vär den för 2008 och 2009 är pr eliminär a år suppgifter .
1999
2002
2005
2008
År
Hämtat: 2010-09-02
Andel av BNP
Skattekvoten har minskat med 8 procentenheter av BNP =
256 miljarder kronor = ett års pensionsutbetalningar!
Kraftigt förbättrade offentliga finanser
Statsskulden
M iljarder kronor
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
1990
Källa: Riksgälden
1993
1996
1999
2002
2005
2008
År
Hämtat: 2010-09-02
Sverige, statsskuld
Statsskulden har i förhållande till BNP på 12 år sjunkit med 20
procentenheter relativt BNP. Det motsvarar i relativa termer idag
cirka 640 miljarder kronor. I avbetalningar på statsskulden.
Slutsatser hittills
• 67 % ökning av antalet äldre 1990-2010
har varit korrelerat med:
• 1. En samhällelig arbetstidsförkortning.
• 2. Kraftigt sänkta skatter.
• 3. Kraftigt förstärkta offentliga finanser.
Slutsats: det finns ingenting bakåt i tiden
som tyder på att ”ålderschocken” har
medfört en ”ökad försörjningsbörda”.
Men framtiden då?
• Finansdepartementet har nyligen visat att
”bibehållen standardnivå” i välfärden kan säkras
fram till 2050:
• Utan någon skattekvotshöjning från dagens 46,5
% av BNP. (1990 var den 53,7 % av BNP)
• Utan fler arbetade timmar i samhället från 2013,
då arbetsmarknaden når ”jämvikt”.
• Med fortsatt kraftigt förbättrade offentliga
finanser. Hela den offentliga bruttoskulden på
1350 miljarder kronor är avbetalad till 2040!
Offentliga finanser basscenariet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
% av BNP 2000
Inkomst 54,4
skatt
51,3
Utgift
49,5
Transf.
21,0
Kons.
26,0
Invest.
2,5
Skuld
brutto*
53,6
netto
5,7
•
* ”Maastrichtskuld” = Offentlig sektors bruttoskuld minus pensionssystemets
tillgångar av statspapper.
Källa: Prop. 2009/10:1, bilaga 3, tabell 8.
•
2010 2020 2030 2040 2050
49,7 49,6 49,8 49,6 49,2
46,0 46,1 46,4 46,5 46,2
53,9 48,3 49,2 49,2 48,5
21,8 19,9 19,8 19,6 18,9
28,6 25,6 26,6 26,7
26,8
3,5
2,8
2,8
2,8
2,9
45,5
-11,9
29,4
-15,1
12,5
-26,1
0,5
-33,6
2090
48,9
46,4
49,8
18,9
28,0
2,9
-11,3 -21,0
-44,6 -65,0
Baumols sjuka!
• ”Baumols dilemma är ett uttryck för att
tjänster över tid tenderar att bli dyrare
jämfört med varor… Det finns alltså en
naturlig tendens till att … den så kallade
offentliga konsumtionen, fördyras.” (Jonas
Olofsson)
• ”Låg produktivitetstillväxt i den offentliga
sektorn kräver höjt skattetryck - eller
ständiga nedskärningar.” (Klas Eklund)
Baumols sjuka: ”Billigare” varor – ”dyrare” offentlig sektor
Ökning: ”volym” i % 2002-2050
Privat kons. + 140 % till 2050
Off kons. + 6 % till 2050
Om vi går bakåt i tiden?...
Basårtal år 2002
Off. kons
1980
Privat kons
Den offentliga sektorn växer ”i volym” bakåt i tiden
eftersom den privata minskar bakåt i tiden!
Den offentliga sektorn ser större ut bakåt i tiden än vad
den var (13 % av BNP 1950 ser ut som 24 % av BNP)…
Off kons. andel av BNP i %
”löpande”
”Volym”
Källa: SkL ”Kommunala framtider” (2003)
… den ser mindre ut i framtiden än vad den kommer att
bli! (31 % av BNP 2050 ser ut som 15 % av BNP).
En synvilla av billigare varor!
• “Baumols sjuka” säger att eftersom privata varor –
genom produktivitetsvinster framåt i tiden – blir relativt
billigare än offentliga tjänster (noll produktivitetstillväxt)
blir offentlig sektor allt “svårare att finansiera”.
• Det leder till slutsatsen att eftersom privata varor –
genom produktivitetsförluster bakåt i tiden – blir relativt
dyrare än offentliga tjänster (noll produktivitetsförlust) var
offentlig sektor allt “lättare att finansiera” förr…
• Ju billigare TV-apparaten blir i framtiden desto svårare
blir det att finansiera den offentliga välfärden…
• … Ju dyrare TV-apparaten var i det förflutna desto
lättare var det att finansiera den offentliga välfärden.
Slutsatser:
• Det finns hittills inga som helst bevis för att välfärden
i framtiden inte skulle kunna finansieras fullt ut
genom offentliga monopol och skatter.
• Försörjningsbördan har stadigt sjunkit pga att
morgondagens välfärdskostnader ska betalas med
morgondagens inkomster.
• Vi håller inte på att ”lämpa över skulden på våra
barn”. I själva verket lämpar vi över kraftiga
offentliga överskott, samt sänkt skattekvot, till våra
barn.
• Baumols sjuka leder till orimliga slutsatser. Den
överdriver offentlig sektor bakåt i tiden och
underskattar den framåt i tiden.