Transcript Implementering och att leda en evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik
– vad handlar det om?
Jenny Nybom
Program
• Syfte och innehåll i en evidensbaserad praktik
- Lokal uppföljning
- Metoder och bedömningsmetoder
• Implementering av evidensbaserad praktik
• Vad gör socialstyrelsen för att bidra till EBP
EVIDENSBASERAD PRAKTIK
(Haynes et al, 2002)
Personens
situation samt
kontextuella faktorer
”Evidens fattar
inte beslut –
det gör
människor”
Professionell
expertis
Den berörda
personens
önskemål
Bästa
vetenskapliga
evidens
Några argument för en
evidensbaserad praktik
• Brukarfokus
• Ökad transparens (bedömningar och beslut
går att se och följa)
• Undvika metoder som saknar effekt eller är
skadliga
• Utvecklingsbefrämjande förhållningssätt
Olika slags kunskap behövs i EBP
• Kunskap om metoder och deras evidens på det
sociala området
• Kunskap om standardiserade
bedömningsmetoder och deras evidens
• Kunskap om den egna verksamheten genom
lokal uppföljning
Lokal uppföljning ”beprövar” den
professionella erfarenheten
Kan bestå av:
• Grundläggande verksamhetsbeskrivningar av
klientgrupper, bedömningar och insatser (klienter och
insatser)
• Analyser av vem som får vilka insatser och kunskap
(= kopplingen mellan behov och insatser)
• Att söka och granska metoder och bedömningsmetoder
för verksamhetens behov
• Före- och eftermätningar synliggör förändring
• Sammanställningar av resultat på gruppnivå
Fördelar med att dokumentera och följa
upp systematiskt
• Gör verksamheten synligare för brukare,
beslutsfattare och professionen
• Möjliggör kvalitetsutveckling genom att
utvecklings- och förbättringsområden tydliggörs
• Ökar kunskapen om resultat av bedömningar och
insatser
• Ger en informerad utgångspunkt i granskning av
nya bedömningsmetoder och metoder
Standardiserade bedömningsmetoder
(SoS definition)
”Standardiserade bedömningsmetoder är baserade på
forskning och beprövad erfarenhet. De har prövats för
relevans och tillförlitlighet och innehåller instruktioner för
användning”
• Består av ett formulär (instrument/checklista) och en
manual
• Innehåller på förhand fastställda frågor
Standardiserade bedömningsmetoder i en
evidensbaserad praktik
• Underlättar lokal uppföljning
• Gynnar likvärdiga bedömningar
• Ger uppgifter om klientförhållanden som kan
jämföras för olika grupper eller kommuner
• Synliggör kopplingen mellan behov och insatser
• Kan användas för uppföljning av förändring för
klienten
• Involverar klienten i bedömningen
Hur värdera en standardiserad
bedömningsmetod
Kriterier att uppmärksamma:
• Vilken syfte och målgrupp har bedömningsmetoden!
• Bygger bedömningsmetoden på forskning och beprövad
erfarenhet
• Har man prövat om frågorna fångar det som ska mätas
(validitet)
• Har man prövat om frågorna fångar det som ska mätas på
ett tillförlitligt sätt (reliabilitet) t ex oavsett vem som frågar
• Är bedömningsmetoden prövad i svenska förhållanden
• Ger manualen gott stöd för användning och tolkning av
resultat
Metoder och andra åtgärder – exempel på
definitioner
• Metoder – insats som är strukturerad och
replikerbar och används för att reglera
klientarbetet (dvs. med syfte att åstadkomma
en viss förändring)
• Arbetssätt - kan men måste inte vara riktat till
klienter (kan vara ett nytt sätt att organisera
verksamheten)
• Insats – åtgärder riktade direkt till klienter
Följande slags studier (deras design)
ger inte evidens om en insats effekter
Kliniska erfarenheter
Klienters tillfredsställelse
Undersökningar utan direkta mått på
utfallsvariabeln
Konsensus om att en metod är effektiv
Att en utvärdering publicerats i en vetenskaplig
tidskrift
För- och eftermätning utan jämförelsegrupp
Andel av insatser som framstod
som effektiva utifrån design
5 Randomisering
37%
4 Jämförelsegrupp med stat kontroll 61%
3 Jämförelsegrupp utan stat kontroll 66%
2 Före – efter utan jämförelsegrupp
74%
1 Sambandsstudie vid ett tillfälle
80%
Implementering centralt för
allt förändringsarbete
Implementering är de procedurer
som används för att införa nya
metoder och arbetssätt i en
ordinarie verksamhet och att
säkerställa att dessa används som
avsett och med varaktighet.
Vanliga missförstånd som rör förändringsarbete
• Om en metod/bedömningsmetod är spridd
måste den vara bra
• Information räcker för att åstadkomma
förändring
• Utbildning leder till användning
• Förändring sker snabbt
• Det räcker att man tror på det man gör för
att det ska bli bra
Generella steg vid implementering
2-4 år
1. Inventering av behov (av exempelvis
nya metoder eller
bedömningsmetoder)
2. Förankring
3. Planering
4. Utbildning
5. Handledning när metoden börjar
användas
6. Säkra att metoden vidmakthålls över
tid (ev. revidering metod)
(Fixsen m fl, 2005)
Några faktorer som underlättar
implementering
•
•
Förändring som motiverats genom utvärdering/lokal uppföljning
Att börja där förutsättningarna är bäst – exempelvis inte där
motståndet är starkt
•
•
•
Processperspektiv – lång tid och kontinuerligt stöd
Lokalt ägande av förändringsarbetet
Aktivt ledarskap
•
Demonstrationsexempel som en del av utbildningen – underlättar
förståelse
•
Hänsyn till betydelsen av sociala nätverk –t ex individer på andra
arbetsplatser kan spela roll
•
Utvärdering av den lokala verksamheten
Vad gör SoS för att främja EBP
• Utvecklar webbaserat stöd • Bygger upp erfarenheter av
för en evidensbaserad
lokal uppföljning
praktik
• Tar fram vägledande
• Medverkar i uppbyggnaden
material, nationella
av regionala plattformar
riktlinjer, nationella
indikatorer, öppna
• Granskar metoder och
jämförelser
bedömningsmetoder på
metodguiden
• Behandlar termer och
begrepp för ökad
• Utvecklar
enhetlighet
bedömningsmetoder
• Utvärderar metoder
Webbstöd till evidensbaserad praktik
• Syfte att utveckla ett nationellt stöd för att underlätta
implementering av EBP samt förbättringsarbete av
socialtjänsten
• Målgrupper: politiker, chefer och professionen på lokal
nivå
• Sammanställer internationell forskning, egen forskning
och erfarenheter av implementering av evidensbaserad
praktik från CUS, IMS och SoS
• Lanseringen på kunskapsguiden som sammanställer
kunskap för professionella inom vård och omsorg
(Idag omfattas Vård & omsorg om äldre och Psykisk ohälsa)
Ledarskapet s roll i implementering av en
evidensbaserad praktik
7 Vidmakthåll
förändring
4
1
5 Uppmuntra
lärande
och utveckling
Motivera
medarbetare
och bygga allianser
Ta fram en
vision
2
Mät förändringsberedskap
6
Föregå med
gott exempel
3 Bestäm riktning
och utveckla en
strategi
Exempel på ett verktyg i webbstödet som
ingår i ”Att leda EBP”
Ämne
Ha fokus på
resultat av
genomförda
insatser
Lyssna på
brukare
Uppdatera om
aktuell forskning
Kunskap om
effektiva insatser
Vad förväntar du dig av din
personalgrupp?
På vilket sätt kan du hålla
dig uppdaterad?
Regionala plattformar:
Överenskommelse mellan stat och kommun att stödja
evidensbaserad praktik i socialtjänsten (SKL)
• Syftet är att stärka socialtjänstens möjligheter att skapa
och använda relevant kunskap
• Regionalt stöd till kunskapsutveckling
• Lokalt stöd till utvecklingsarbete
• Webbaserad dokumentation
• Samordning av utbildning, samverkan
Utformningen av plattformarna pågår – SKL är ansvarig
METODGUIDEN - insatser
•
Webbaserad informationstjänst på socialstyrelsens hemsida:
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodgui
de
•
Insatser, bedömningsinstrument och övrig kunskap (ex
systematiska översikter om verksamma ”mekanismer”)
•
•
•
•
Målgruppen: främst professionella och andra beslutsfattare
Ej rekommendationer utan ett transparent beslutsunderlag
En process under kontinuerlig uppbyggnad och revidering
Bygger generellt på metodik för genomförande av
systematiska översikter (ex Higgins & Green, 2008)
Nationella riktlinjer för psykosociala
insatser vid schizofreni
• Exempel på insatser i riktlinjerna som har
vetenskapligt stöd är
• Social färdighetsträning,
• Insatser som är inriktade mot hela familjen
• Arbetslivsinriktad rehabilitering (Supported
Employement)