Transcript Evidensbaserad praktik innebär att socialtjänsten blir en lärande

Evidensbaserad praktik (EBP)
färdriktning inom
socialtjänsten
En utgångspunkt……
Att bedöma rätten till bistånd/LSSinsats,
bevilja och genomföra insatser är inget
mål för verksamheten
Utan ett medel för att uppnå målet
att tillgodose brukarens behov
Resultat visar att….
”…… socialtjänstens arbete i för lite
utsträckning bedrivs utifrån kunskap om
effekt av olika insatser, arbetssätt och
metoder…”
Källa:
Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren
SoU 2008:18
Reflekterande praktiker!
Etiska spörsmål….
• Brukaren har rätt att kräva att socialarbetare
gör välgrundade bedömningar
• Medborgarna har rätt att kräva att
förtroendevalda tar beslut med utgångspunkt
i evidens från resultat på aggregerad nivå
• Verksamheten får ett bra verktyg i arbete
Trender
• Alltfler välutbildade brukare
• Ökad individualisering och fria val
• Sociala medier
Evidensbaserat förhållningssätt
…… sammanvägning av
*brukarens erfarenheter,
*professionelles expertis samt
*bästa tillgängliga vetenskapliga
kunskap
(SoU 2008:18 Betänkande …Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till
nytta för brukaren)
Evidensbaserad praktik
(Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002)​
Socialarbetaren ska kunna säga till
brukaren:
”Enligt forskningen vet vi att den stor del av
dem som fått den här insatsen fått förändrade
livsvillkor på det sättet att…. Samtidigt finns
vissa risker… min erfarenhet och våra lokala
uppföljningar säger att det särskilt gäller
personer som…. Vad tycker du? Vilka är dina
erfarenheter?”
EBP logiken
• Systematik
• Transparens
• Yrkesrelaterat lärande... individ o organisationsnivå
• Kunskaps –användare
• Kunskaps - producent
Verktyg
• Standardiserade bedömningsinstrument
Se Socialstyrelsen 2012 Om standardiserade bedömningsmetoder
Se Socialstyrelsen 2013
BAS för biståndshandläggare inom äldreomsorg
• Kunskapsguiden.se
bla Metodguiden för socialt arbete
• Socialstyrelsen: Handböcker för
genomförande..... Att lägga grunden för en
EBP och Att leda en EBP
”Att göra det osynliga synligt”
Ett evidensbaserat förhållningssätt
Lärande organisation
Reducerar….. organisatorisk
osäkerhet
•
•
•
•
•
•
•
Vi är inte säkra på vad problemet är?
Vi är inte säkra på vad som verkligen händer?
Vi vet inte vad vi vill?
Vi har inte de resurser som vi behöver?
Vi vet inte vem som ska göra vad?
Vi är inte säkra på hur vi ska få det vi vill?
Vi är inte säkra på hur vi ska avgöra om vi
lyckas?
(McCaskey citerad i Bolman & Deal 1995 s 43)
Lärande organisation
•
•
•
Allas delaktighet
Lärandet
Ledarskapet
Att leda lärandet..skapa förutsättningar
Att driva utvecklingsarbete
Källa: Siv Their (1995) Det pedagogiska ledarskapet
Fylking…….
Implementering är en process
inte en händelse !
• Bättre chans med evidens
• Krav på förändring
• Organisation för att handleda, sprida och
utbilda
(Green m fl 2006)
Att tänka på…..
• Allt förändringsarbete är långsiktigt och
tar tid
• Det finns en strävan hos organisationen
att återgå till det gamla
• Tröghet
• Det räcker inte med inform, utbildning
• Ledningens betydelse är avgörande
Framgångsfaktorer…
Implementeringen ska beröra alla nivåer
• Enskilda medarbetare
(Mikronivå)
• Chefer, administratörer, politiker mfl
(Macronivå)
• It-, ekonomi- personalavdelning och
kommunens övriga verksamheter
(Organisationsnivå)
Forts framgångsfaktorer
• Hålla fast vid inriktningen
• Ledningens och politikernas stöd
• Bygga i ordinarie strukturer
• Berätta ”success-stories”
Motstånd till förändring
(bla Haglund o Ögård 1995)
Motivation
ger människor energi
Motivation är konsten att få
människor att vilja göra
det du vill att de ska göra
för att de vill göra det.
Dwight David Eisenhower
Faser… implementering
A. Behovsinventering
B. Införande av arbetssättet
C. Användning av arbetssättet
D. Vidmakthållande av arbetssättet
Behovsinventering och förberedelse
för att införa…..
• Identifiera vilka förändringsbehov som finns
• Styrgrupp
• Ansvarig ledare/grupp för utvecklingsarbetet
Behovsinventering och
förberedelse ….
• Utarbeta en vision – en ide om vad ni vill
uppnå…
Vilken kunskap är viktig?
1. Vilka kunskapskällor ska vi bygga vårt arbete
på?
….Om det inte finns vetenskaplig evidens måste
man i vissa fall stödja sig på andra kunskapskällor,
vilka?
… På vilket sätt ska erfarenhetsbaserade
kunskapen reflekteras, dokumenteras och spridas
för att på sikt bidra till beprövad erfarenhet
Vilken kunskap är viktig?
2. På vilket sätt bör vi använda kunskapen
…. Vill du att forskningsresultat ska bli mer synlig i
utredningar och vid beslut? Ska alla medarbetare
eller enbart vissa grupper känna till aktuell forskning
och använda den?
…..Vill du att beprövad erfarenhet ska bli mer synlig i
utredningar och vid beslut? Ska alla medarbetare
eller enbart vissa grupper utveckla beprövad
erfarenhet och använda den?
Forts behovsinventering och
förberedelse ….
• Lägg upp en plan
• Följ upp förändringsarbetet
Införande av EBP…
• Förankra behovet - låt alla förstå
• Klargör förväntningarna på medarbetare och
chefer
• Framhåll chefernas centrala roll
• Betydelsefull stödpersonal
• Följ upp arbetet
• Uppmuntra medarbetarna att….
Utveckla en kunskapssökande kultur
• Lärande arbetsplatskultur
• Skyddad tid för kunskapsutveckling
• Skapa strukturer för att uppmuntra
kunskapsutveckling
• Skapa en infrastruktur för att ta fram relevant
forskning
Ingångar till vetenskapliga studier
• Nyhetsbrev via e-post
från myndigheter, FoU välfärd, regionala
utvecklingscentra
• Populärvetenskapliga tidskrifter som refererar
till forskning
• Websidor som är skapade för att sammanfatta
forskning
• Internationella databaser
• Universitetsbibliotek
Led aktivt - föregå med gott
exempel!
• Bygg in intresse för forskning
• Bygg in reflekterande arbetssätt
• Bygg in kunskaps – o erfarenhetsutbyte
• Fråga alltid efter kunskapsgrunden
Vidmakthållande av det nya…..
• Bygg in motivation i vardagsarbetet
• Mät framstegen
• Se upp för konkurrerande prioriteringar
• Följ upp arbetet och visa på framstegen
Lycka till med ert viktiga arbete!
”Om du förväntar dig det
bästa av dina medarbetare
får du de bästa
medarbetarna”
LITTERATURLISTA – Evidensbaserad praktik
• Oskarsson Lars (2009) Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. En
introduktion för praktiker, chefer. Politiker och studenter. SKL Kommentus
förlag, Stockholm
• Roselius Maria, Sundell Knut (red) (2008). Att förändra socialt arbete.
Forskare och praktiker om implementering. Gothia förlag, Stockholm
• Socialstyrelsen (2003) Brukarmedverkan i socialtjänstens
kunskapsutveckling
• SoU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för
brukaren
Evidensbaserat förhållningssätt
Tillämpning av EBP
Gällivare & Luleå
den 19-20 mars 2013
Camilla Sundkvist
Kvalitet
• Vägen till kvalitet = systematiskt
kvalitetsarbete (=EBP)
Kvalitetsledningssystem:
Kvalitet utifrån krav i lagar och föreskrifter
Verksamhetens egna definierade
kvalitetsbehov
Kvalitet utifrån patient och brukare
Processer?
• Något som upprepas i tiden.
Så här är det:
Oavsett om man tror på ”processledning” av
sin verksamhet eller inte… så finns
processerna redan där; verksamheten är
redan ”processorienterad”!
Alltså!
• Då finns två alternativ:
1. Strunta i processerna och hoppas på det
bästa.
2. Försöka förstå processerna och styra dem.
Processledning
Hur hårt ska man då styra
processerna?
Varje process är perfekt utformad
för det resultat den uppnår.
• Människor som söker stöd eller behandling
ska erbjudas bästa möjliga hjälp.
Ett steg i taget!
•
•
•
•
•
Identifiera problemen
Välja ett problem att arbeta vidare med
Specificera mål och delmål
Formulera mätbara mål
Hitta en lämplig insats
Identifiera problemet
Du är orolig för din son och vad han har för sig på fredags- och
lördagsnätterna. Du misstänker att han kan ha hamnat i dåligt sällskap.
Han är mer sällan hemma på kvällarna, och på helgerna kommer han
ibland hem först på morgontimmarna och sover då fram till
eftermiddagen. Du har lagt märke till att han har blivit alltmer tystlåten
och otillgänglig. Du upplever att ni har förlorat kontakten och att du inte
längre får veta vad han gör. Försöken att tala med honom urartar allt
oftare till gräl och du har blivit alltmer förtvivlad över de ständiga grälen
och du oroar dig även för hur detta påverkar sonen. Har jag uppfattat det
rätt?
Formulera 3 problempunkter!
• Vad din son har för sig när han är ute på
kvällar och helger
• Hans beteende när han är hemma
• Att ni inte längre talar med varandra
Rangordna och prioritera
• Det är vanligt att börja med det som bekymrar
klienten mest
• Det som är praktiskt möjligt utifrån befintliga
resurser
• Tänk på att problem som kan lösas snabbt
också fungerar som motivationshöjande
Specificera mål och delmål
• ”Vi talar inte längre med varandra”
• Vad ska öka?
• Vad ska minska?
Formulera mätbara mål
• Räkna antalet konstruktiva samtal
• Beräkna hur stor andel av alla samtal som är
konstruktiva
• Bedöma samtalens kvalitet med hjälp av en
skala
Undvik abstraktionsfällan!
• Lisa har svårt att få kontakt med andra
• Pelle har igångsättningssvårigheter
- Vad ska öka eller minska? Kvantifierbart!
Realistiska mål
Utfallsnivå
Måluppfyllelse
1. Mycket mindre än
förväntad
Ingen
2. Något mindre än
förväntad
Mindre än förväntad
3. Mål = förväntad
Förväntad
4. Något mer än förväntad
Högre än förväntad
5. Mycket mer än
förväntad
Mycket högre än förväntad
Vad ska klienten ha
uppfyllt?
Alternativa utvärderingsskalor
Hur mycket oro känner du?
1
2
3
4
5
Liten/ingen
Någon
Ganska stor
Stark
Intensiv oro
Upplevelsen av depression
1
2
3
4
5
Ingen
Svag
Medel
Stark
Allvarlig
3
4
5
Hur ofta känner du oro?
1
2
Sällan
Ofta
Alltid
Lämplig insats!
• KBT (kognitiv beteendeterapi)
Utvärdering
• Val av utvärderingsdesign är lika viktig som
valet av mätmetoder.
• I exemplet med Karin handlade det om hur
många samtal som avslutades med konflikt
varje dag.
Tre perioder
1. Tre veckor innan KBT-interventionen startade
2. Fem veckor under tiden som KBTinterventionen pågick, och
3. Två veckor efter att stödsamtalen hade slutat
5
4
3
2
1
0
Series1
Implementering
• Utbildning (kompetensutveckling enl. Jennings
70-20-10-regeln)
Systematik, mått och mål,
utvärdering
•
•
•
•
Rutiner/Handlingplaner
Tillämpning
Utvärdering
Förbättringsarbete
Dokumentation