Transcript Evidensbaserad praktik

Mot en EvidensBaserad Praktik
inom socialtjänsten
Lagmässig grund….
HSL
SoL
LSS
Ramlag/”Erbjudandelag”
Ramlag/”Rättighetslag”
Rättighetslag
God vård på lika villkor
Skälig levnadsnivå
Goda levnadsvillkor
Oändligt med insatser
Oändligt med insatser
10 insatser
… vara en god hälsa och
en vård på lika villkor (HSL
……vara av god kvalitet
§2, §18)
….när det finns flera
behandlingsalternativ som
står i överensstämmelse
med vetenskap och
beprövad erfarenhet….
..möjlighet att välja det
alternativ som han eller
hon föredrar (HSL § 18 a)
vara av god kvalitet…..
( Sol kap 3 §3)
respekt för den enskildes
självbestämmanderätt och
….. beskriva och analysera
integritet…. ges inflytande
sina tjänster… resultatet av
och medbestämmande
analyserna samt forsknings
över insatser som ges…
erfarenheterna bör ligga till
grund för arbetet (SOSFS
….kvaliteten i
2006 4 kap).
verksamheten skall
systematiskt och
fortlöpande utvecklas och
säkras (LSS§6)
Yrkesförbundens etiska riktlinjer EvidensBaserad Praktik
• Den professionelle ska i sin verksamhet
undvika att skada brukaren
• Arbetet ska ske i enlighet med eller relateras
till vetenskap och beprövad erfarenhet
Socialtjänsten som
verksamhetsområde
ård och omsorg om äldre, töd och service till
personer med funktionsnedsättning, ndivid- och
amiljeomsorg
* Brukare
* Socialarbetare
Förebilden är
EvidensBaserad Medicin
Tre kunskapskällor
Patienten
den professionelle och
vetenskaplig kunskap
Socialarbetarens relation till
brukaren….
Myndighetsbaserat socialt arbete
”Autority-based social work”
Kunskapsbaserat socialt arbete
”Evidence-based social work”
Resultat visar att….
”…… socialtjänstens arbete i för lite utsträckning
bedrivs utifrån kunskap om effekten av olika
insatser, arbetssätt och metoder…”
Källa: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren
SoU 2008:18
Utvecklingsprocessen……
• 2008:18 (SOU) Betänkade… Evidensbaserad praktik inom
socialtjänsten – till nytta för brukaren
• 2009 SKL: utarbeta förslag på modell/er för hur kommunerna
ska få till en struktur för sitt långsiktiga behov av stöd, samt
hur landstingets motsvarande verksamheter kan involveras …..
• 2009 Idéseminarium i länet
• 2010 Avsiktsförklaring
• 2011 Stärka den regionala strukturen för kunskapsutveckling
inom socialtjänsten
Definition EvidensBaserad Praktik
inom socialtjänsten (Sackett 2000)
En praktik som är baserad på en
sammanvägning av brukarens erfarenheter,
den professionelles expertis samt
bästa tillgängliga vetenskapliga
kunskap
Källa: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten , till nytta för brukaren SoU 2008:18
Figur 1. Beståndsdelarna i evidensbaserad praktik.
(D.Sackett)
Professionens
erfarenhetsbaserade kunskap
Evidensbaserad
praktik
Brukarens kunskap,
erfarenhet och
önskemål
Bästa
tillgängliga
vetenskapliga
kunskap
EvidensBaserad Praktik kräver
Reflekterande praktiker
• Ett förhållningssätt till kunskap och process
• En modell för praktikern att bli bättre på sitt arbete
• En metod för ökad brukarmedverkan
• Öppen redovisning - Transparens
• Tolkning och sammanvägning
Etiskt utgångsläge för EBP
• ….de svagaste grupperna i samhället, och
socialtjänstens insatser utgör några av de
mest ingripande insatser som samhället
förfogar över
• Det är oetiskt att intervenera i människors liv
om det inte finns stöd för att insatserna
åtminstone inte är skadliga
Vad kan det betyda att en
arbetsmetod är skadlig?
• Insatser för asociala ungdomar
• Psykosociala insatser mot missbruk
• Drogförebyggande skolprogrammet
DARE/Våga
• Scared straight för unga kriminella
Den huvudsakliga frågan….
Är insatserna till bästa nytta
för brukaren?
Vetenskaplig kunskap
Den för tillfället bästa tillgängliga kunskapen
….om olika insatsers effekter
Evidens = Vetenskapligt stöd för
insatsens effekter
• Finns det ett samband mellan en viss insats
och ett visst resultat (utfall)?
• Resultatet visar att insatsen i genomsnitt har
positiva effekter, det är ingen garanti för att
insatsen hjälper alla
En anledning till begreppet
EvidensBaserad Praktik…?
• För att betona att det inte är all kunskap som
ger tillräckligt säkert stöd (evidens) för att en
insats är effektiv
• Evidens är inget absolut tillstånd, utan handlar
om graden av tillförlitlighet….
(intern och extern validitet)
Randomiserande kontrollerad studie
(RCT)
• Slumpmässigt urval av brukare, (experimentrespektive kontrollgrupp)
• Brukarna bör i viktiga avseenden vara så lika
varandra som möjligt
• Statistiska analysmetoder används
• Stora populationer
Kvasiexperimentella studier
• Kontroll – och experimentgrupp kommer inte
från samma population….
• Likvärdig intervention …
Kritisk granskning av evidensstudier
• Resultatens giltighet i relation till den egna
praktiken
• Metodens tillförlitlighet i relation till studiens
slutsatser
• Interventionens tillförlitlighet
Single case design (SCD)
• Prova på en/ett par brukare
• Prova att testa i ett större sammanhang
• Ett sätt att kunskapsutveckla och
implementera – ny kunskap i vardagen
Single case design (SCD)
• Skriv hur det är – baslinjedokumentation
• Vi provar detta
• Vad händer? – dokumentera
• Vi provar något nytt – dokumentera
• Jämför resultaten - dokumentera
Studiers trovärdighet… i fallande skala
• Randomiserat kontrollerad utvärdering
(RCT)
• Kvasiexperimentella med
jämförelsegrupp
• Före- och eftermätning utan
jämförelsegrupp
Bikupa….
• Är de insatser/metoder som ni använder
evidensbaserade (har visat sig i genomsnitt ha
positiva effekter i vetenskapliga studier)?
Vet ni om de är det?
• Om vissa inte är det, skulle ni kunna börja
med att göra en SCD studie i samband med
vissa insatser?
Om inte, vilka är hindren? Går de att påverka?
Forskningsstöd
•
•
•
•
Riktlinjer
Kunskapssammanställningar (SoS, SBU)
Artiklar
Läroböcker
• OBS! måste översättas till den egna praktiken
& brukaren
Pga faktorer som…
• Intern respektive extern validitet
• Specifika och gemensamma faktorer
• Kontextens betydelse
….. måste forskningen kompletteras med
Brukaren & praktikerns perspektiv
Brukarmedverkan på verksamhetsnivå
Figur 1. Beståndsdelarna i evidensbaserad praktik.
(D.Sackett)
Professionens
erfarenhetsbaserade kunskap
Evidensbaserad
praktik
Brukarens kunskap,
erfarenhet och
önskemål
Bästa
tillgängliga
vetenskapliga
kunskap
Brukarnas medverkan har stor
betydelse för resultatet
Brukar…..
Vad är brukarmedverkan och
inflytande?
”…att brukare kan påverka besluten som rör
deras egna insatser eller när brukare kan
påverka utformningen och styrningen av de
verksamheter som ger insatserna.”
Förutsättningar för medverkan och
inflytande
• organisationen behöver avsätta resurser för
brukarinflytande
• uppmärksammat maktskillnader
• utbildat både brukare och personal
• kontrollera att formerna för
inflytande kan anpassas efter
brukargruppen
De största hindren
• ointresserade chefer
• motvillig personal
• bristande praktiska resurser i form av tid,
pengar och utbildning
Varför ska brukaren medverka och ha
inflytande?
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Serviceanpassning
Effektivitet
Maktutjämning
Legitimitet
Empowerment
Demokratiskt perspektiv
Brukarens rätt att bli involverad
Möjligheter att lära nytt
Stärker socialtjänstens kvalité
Några olika sätt för brukarna att vara
kunskapsproducenter.
• Brukarråd
• Representation
• Medverkan
• Expert
• Brukarrevision
• Fokusgrupper
• Dialoger
Rapport som bidragit med material
Metoder för brukarinflytande och medverkan
Inom socialtjänst och psykiatri
– en kartläggning av forskning och praktik
ISBN 978-91-86885-85-4
Artikelnr 2011-12-20
Publicerad www.socialstyrelsen.se, januari 2012
Individ- och familjeomsorg
• Att lära av fosterbarn
• Allmänna Barnhuset & FoU - utvecklar och prövar
metoder för barns inflytande i barnavården
• Verdandi tillsammans med en FoU-enhet utvecklat
en brukarrevision, inom kunskap till praktik.
• Nationell databas av brukares erfarenheter och
upplevelser av insatser de har fått. Inga publikationer
av dessa metoder.
Intellektuella funktionsnedsättningar
• Brukarrevisioner utfört av en
intresseorganisation respektive en kommun
• Delaktighetsmodellen avviker från de övriga
eftersom den ägs och utförs av personalen.
Psykisk ohälsa
• Shared Decision Making, SDM, eller delat beslutsfattande –
olika verktyg för brukarens deltagande i beslutsfattandet t ex
guideböcker och elektroniska beslutsstöd.
• Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa utbildar
personal. Randomiserade studier visar på förändringar av
personalens attityder gentemot personer med psykisk ohälsa.
Översikter visar – viktig faktor för stärkt brukarinflytande.
• Brukarinflytandesamordnare , BISAM
• Brukarrevision.
Äldre
• För äldre personer finns det framförallt
metoder för att öka inflytandet på Individnivå;
• Linköpingsmetoden
• Discovery Interviews eller Levnadsberättelser.
• Brukar- och anhörigrevision inom
demensområdet är under utveckling hos
socialstyrelsen - BIKVA
Goda exempel…
• Göteborgsmodellen - brukare intervjuar brukare.
Fokuserar på bemötande, delaktighet och inflytande.
• Används inom olika former av boende och sysselsättning
• Vänder sig till personer med antingen intellektuell eller
psykisk funktionsnedsättning och inom boenden för personer
med missbruk eller psykosociala problem.
Bikupa
Vilken brukargrupp kan vi inleda
ett samarbete med – ska vi
träffa våra egna brukare eller
brukarföreträdare? Vilken
metod skulle vi kunna använda
oss av?
Skellefteå
• Föreningarnas hus – drivs av
fem föreningar inom psykiatriområdet.
http://foreningarnashus-skea.se/om-oss/
• Har brukarrevisionsgrupp; åtta personer med egen erfarenhet som
utbildats (psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, anhörig)
• Gruppens uppdrag:
- planera och genomföra granskningen
- informera berörda (före och efter)
- intervjua de boende, skriva ut texter
- analysera och skriva rapport med förbättringsförslag.
Vissa förslag kan vara svåra att genomföra, tar upp det vi ser utifrån
vårtperspektiv, om inte annat väcker det tankar och diskussion
• Samordnare finns: Birgitta Sjögren Öhlund,
0910-77 58 05, 070-295 63 78, e-post: [email protected]
• Rapporterna:
http://foreningarnashus-skea.se/brukarrevision/
Brukarrevision våren 2009:
Gruppbostad för personer med psykisk ohälsa
• 5 av 7 boende tackar ja till intervju.
• Skelleftemodellen – grund för hur revisionen går till
• Personer med egen erfarenhet gör revisionen;
psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, anhörig
• Dessa områden ingår alltid:
- miljö och trivsel
- bemötande
- inflytande
- kunskap och kompetens
- genomförandeplan
+ Stöd till
återhämtning
+ Betydelsen
av samtal
Skellefte-modellen
• Planering:
- vilken typ av verksamhet?
- utforma frågor
- information/planering brukare och boendechef
• Genomförande:
- intervjuar brukarna, bandas.
- lyssnar förutsättningslöst, utgår från det i kommande
analys (inga intervjuer med personal)
• Analys och återkoppling:
- sammanställa intervjuer, sammanfattning godkänns
- revisionsgruppen reflekterar utifrån resultat
- skriva en rapport med förbättringsförslag
- återkoppla till verksamheten
1.boende: alltid först till brukarna själva
2.chef/beställare
3.personal: utifrån chefens/beställarens önskemål
forts Skellefte-modellen
• Erfarenhetsbaserad teori:
Brukarrevisionsgruppen reflekterar utifrån intervjuer och
egna erfarenheter, bifogas som ”personliga” till
rapporten.
”det speciella med brukarrevision är att den teori som
används är främst den egna erfarenheten. Det är tillåtet
att ta ut svängarna och vara personlig.
Brukarrevisionsgruppens egna erfarenheter, funderingar
och upplevelser är en del av resultatet”.
• Beställd brukarrevision = uppföljning
- har förbättringsarbete skett enligt revisionens
resultat?
Rapport - Struktur
1. Inledning
2. Beskrivning och reflektion
3. Intervjuernas resultat
4. Förbättringsförslag i ”ska”-form
Ex rapport – innehåll Miljö och trivsel
Beskrivning och reflektion:
• Personalutrymme - spring, entré – ej hemtrevligt, små egna rum,
öppna gemensamhetsytor – kan störa, korridorlikt, husdjur finns.
Intervjuernas resultat:
• För små rum, andra bjuder in kompisar – upplevs som störande känna andras ogillande, svårt vara privat, vänskap, bryter isolering,
fungerar bra
Förbättringsförslag:
• Gemensamt akvarium för trivsel och gemensamt ansvarstagande
• Få sätta sin egen prägel i högre grad utanför eget rum
• Rumsavskiljare och TV på bord med hjul
• Mer blommor, textilier och tavlor, boende och personal
• En matta och fåtölj vid entrén
Rapport – innehåll
Bemötande
Inledning
•
Samtalet är verktyget för bra bemötande. Behövs ett äkta intresse från
personalens sida. Det förväntas ofta att de boende ska vara öppna om sig
själva, då är det bra om även personalen kan vara personliga. I annat fall
skapas hinder för en relation.
Beskrivning och reflektion:
•
Medmänsklighet räcker långt. Rädsla och brist på förståelse skapar ofta ett
dåligt bemötande. Det är bra om personalen tar tag i saker och står för det,
men samtidigt tonar ner personalrollen och agerar mer som engagerade
medmänniskor.
Intervjuernas resultat:
•
Nonchalerad, ifrågasatt, olika bemötande, behandlad som barn, pratar förbi
mig, inte lika värdig människa, bättre här, förtroende för en del av personalen.
Förbättringsförslag:
•
•
•
Personalen ska lyssna aktivt och ställa frågor som kan bli hjälp till självhjälp.
Bemötande är en färskvara och ska vara en punkt på varje ”bomöte”.
Personalen ska ha kontinuerlig utbildning i bemötandefrågor ur
brukarperspektiv.
Rapport – innehåll
Återhämtning
Inledning
Att återhämta sig betyder inte att man är fri från alla symtom, utan att man kan lära sig
hantera dem och leva ett bra liv. Återhämtning är ofta en livslång process. Det gäller att
verkligen lyssna på den enskilde, utan att lägga sina egna värderingar på vad som är
återhämtning. Var och en har sin egen väg att gå. Viktigaste nyckeln är att personal har
förståelse.
Beskrivning och reflektion:
i mångt och mycket saknas verktyg för återhämtning i gruppboendet. Det får inte bli en
hopplöshetsattityd som styr utifrån inställningen att de boende har en svår problematik. Om
de boende är i behov av stöd och service dygnet runt, som insatsen gruppboende står för, är
det desto viktigare att personalen har en positiv inställning till att återhämtning är möjlig. Det
handlar om unga människor som vill vidare med sina liv.
Intervjuernas resultat:
Det finns en vilja om förändring hos de vi intervjuar.
De har insikt om sig själva och vill vidare med sina liv.
Insikt om eget ansvar men saknar uppmuntran från personalen
Känsla att inte bli trodd
Förbättringsförslag:
- Personalen ska uppmuntra de boende att gå framåt i sin återhämtning, se positiva
tankegångar och drömmar som en möjlighet, utan egen värdering.
- Personalen ska stödja personerna att gå vidare till ett mer självständigt boende.
- Personalen ska ha utbildning i psykiatrisk rehabilitering/återhämtning och
arbeta återhämtningsinriktat enligt punkterna i vår inledning. Kunskapen är färskvara och
ska uppdateras.
Erfarenheter av brukarrevision
• Ett verksamt verktyg för ökat inflytande och
delaktighet.
• Ju fler granskningar vi gör desto mer lär vi oss.
• Inspirerande och viktigt arbete som leder framåt.
• Det är vi som vet hur det är att leva med psykisk
ohälsa eller funktionsnedsättning, som tillsammans
med andra ska förändra saker till det bättre.
• Ramarna finns där, men varje granskning är unik,
med tanke på att de boende är unika och
förutsättningarna runt om kan vara olika.
Vinster med brukarinflytande
•Demokrati
Varje medborgare, även alla som lever med psykisk funktionshinder, har rätt till
självbestämmande, vilket innefattar möjligheten till inflytande över
samhällstjänster och verksamheter som man är beroende av.
•Effektivitet
Personer med erfarenhet av psykiska funktionshinder kan bidra till bättre kvalitet
och högre effektivitet i psykiatrin och socialtjänsten eftersom de har särskild
kunskap om sin egna behov och resurser.
•Återhämtning
Makten och ansvaret att påverka beslut som rör ens livssituation är viktiga faktorer
för möjligheterna till återhämtning. På så sätt blir inflytandet ett viktigt inslag i
vård och rehabilitering.
•Delaktighet
Många personer med psykiska funktionshinder lever i utanförskap. En orsak är
negativa attityder och stigmatisering. Brukarinflytande och delaktighet
motverkar detta och behövs för att bryta utanförskapet.
Länkar till material och inspiration om
brukarmedverkan
• Göteborgs kommun
http://www.goteborg.se/wps/portal/brukarrevision
• SKL- positionspapper om brukarmedverkan
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/psykiskhalsa/brukarmedver
kan
•
Västernorrland
http://www.fouvasternorrland.se/sida60.html
Deras handbok för brukarrevision:
http://www.fouvasternorrland.se/Filer/Rapporter/en_handbok__om_brukarrevision.pdf
Ny publikation från SKL
• Brukarmedverkan — Ett nytt sätt att arbeta
Från mottagare till medskapare. Synen på brukare och
patienter ändras och det blir allt mer uppenbart att
brukarnas och patienternas kunskap är en viktig källa för att
utveckla verksamheten. I denna bok ges exempel på hur
det kan gå till i praktiken. Några landsting och en kommun
beskriver hur de har gjort.
Boken vänder sig till alla som arbetar med att utveckla vård
och omsorg och ska förhoppningsvis inspirera till nya idéer.
... Sveriges Kommuner och Landsting, www.skl.se
Hur går vi vidare?
• Socialstyrelsen avser att ta fram en
vägledning.
• Vi hjälps åt i Norrbotten. Ger stöd och
inspiration till varandra. Prövar olika modeller,
ihop eller var för sig.
• Konferens om brukarmedverkan i november.
Erfarenhetsbaserad kunskap
Beprövad erfarenhet
Figur 1. Beståndsdelarna i evidensbaserad praktik.
(D.Sackett)
Professionens
erfarenhetsbaserade kunskap
Evidensbaserad
praktik
Brukarens kunskap,
erfarenhet och
önskemål
Bästa
tillgängliga
vetenskapliga
kunskap
Hörnstenar …
i en evidensbaserad praktik
A. Reflekterande praktiker
B. Systematiskt arbetssätt
C. Systematisk dokumentation
A. Reflekterande praktiker
• Söka efter vetenskaplig kunskap om lämpliga
insatser och diskutera dem med brukaren
• Att lyssna på brukaren
• Att värdera informationen
• Beakta brukarens egen uppfattning om
orsakerna till och lämpliga insatser för dennes
behov
• Väga samman olika typer av kunskap och..
• Noggrant dokumentera…. för uppföljning och
utvärdering
A. Både kunskapskonsument och
kunskapsproducent….
Tolka
sammanväga
omsätta i handling
följa upp information
….. från tre kunskapskällor
B. Systematiskt arbetssätt
Förhållningssätt /Metod
1. Utifrån ett problem formulera
frågan. Hur kan det
komma sig att det är så ………? Vad beror det på? Vad
kan vi göra?
2. Sök bästa möjliga stöd (i första hand från
forskningen)
3. Tillförlitlighet (Validitet )?
4. Integrerar de tre källorna
• Tillsammans beslut om lämplig insats
• Insats genomförs
5. Utvärdering
C. Systematiserad dokumentation
Hur ska vi komma igång
med EBP?
Vi dokumenterar vad vi
gör!
Vi gör det
tillsammans
med brukarna.
Vi för en ständig
dialog med
andra.
Vi berättar om vad
vi erfarit?
Brukaren är aktör i sitt eget
förändringsarbete
Vi andra är medaktörer, som är där för att få det att ske…
Beslutsunderlag
Vilken/ vilka är frågeställningarna?
Vad anser brukaren om orsaken till sina problem?
Vilka faktorer anser brukaren vara viktiga för resultatet?
Vilka faktorer anser handläggare, anhöriga, sakkunniga m fl vara viktiga?
Vad säger forskningen?
Vad säger praktikernas erfarenhetsbaserade kunskap?
Vad säger brukarnas erfarenhetsbaserade kunskap?
Utifrån detta; Vilket beslut vill brukaren ha?
Beslut
Utifrån beslutsunderlaget och brukarens syn på beslutet;
Hur väger handläggaren samman och motiverar detta utifrån sin
professionella bedömning, lokala riktlinjer, lagstiftning, lokala
omständigheter mm?
Socialarbetaren föreslår eller beslutar om insats/ bistånd/åtgärd.
Genomförande
En genomförandeplan upprättas.
Dialog med brukaren om önskat tillvägagångssätt.
Vad säger forskningen?
Finns det utvärderade metoder för hur man bör göra?
Finns praktikernas och brukarnas erfarenhetsbaserade kunskap att tillgå?
Vilka lokala faktorer och faktorer kring brukaren är viktiga at ta hänsyn till?
Planen upprättas i samråd med brukaren och andra aktörer.
Uppföljning
Uppföljning av genomförandet sker enligt planering.
Brukaren tillfrågas om sin syn på vad som varit bra/ mindre bra, om målet
med insatsen är nått. Behöver utförandet av insatsen eller målet förändras?
Har målet uppnåtts helt eller delvis?
Är det fortfarande viktigt att nå målet?
Behöver problematiken ytterligare belysas via en ny utredning?
Kommunikation sker med brukaren och andra aktörer.
Insatsen fortsätter eller avslutas.
Utvärdering
Hur gick det för Pelle, Lotta och Kim?
Vilka faktorer var gemensamma i deras problematik och vilka var olika?
Hur såg deras förutsättningar ut, socialt, psykologiskt och relationsmässigt?
Vad var lika och vad skiljde sig åt i de insatser de fick?
Vilka slutsatser kan vi dra av detta?
Dokumentation professionell
kompetens
• Dokumentera en brukares väg genom ”systemet”.
Dokumentera olika faktorer som beskriver brukarens situation
och förutsättningar. Diskutera/reflektera i din arbetsgrupp.
Belys tillsammans problematiken och dokumentera de
förutsättningar och förslag som gruppen av ”praktiker” kan
enas om. Följ upp och dokumentera resultatet för brukaren.
Följ på samma sätt fler brukare. Dra slutsatser i arbetslaget.
Jämför med resultat från andra arbetslag. Försök att ta reda
på om er kunskap är generell. Gäller den i er kommun, er
region, nationellt eller internationellt?
Lokala rutiner och riktlinjer
• Dokumentera på samma sätt de rutiner och
riktlinjer som gäller lokalt. Ha en ständig
dialog om riktigheterna i dessa och om skäl
finns att förändra eller förbättra dem.
• Lokala rutiner och riktlinjer hjälper alla
medarbetare att utveckla sin professionella
kompetens samtidigt som alla deltar i den nya
kunskapsproduktionen.
Bikupa
Hur kan vi göra det här arbetet
lustfyllt?? Vi kan börja prata om
formerna vid nästa …….möte, vi
kanske inte behöver ägna all tid
till att……!
Vilken hjälp finns att få?
Kontaktpersoner
EBP
Socialstyrelsen
SKL
Medarbetare och
kollegor
Socialstyrelsen kommer…
under våren ut med skrifter om
- implementeringskunskap
- vad lokal uppföljning är
- en manual om hur SSD kan användas
under senhösten
- Webb baserat stöd - steg för steg i en
evidensbaserad praktik, webb verktyg för lokal
uppföljning.
Goda exempel
När forskningen inte räcker till ges goda exempel
• SkolFam
• Goda exempel kan även samlas lokalt och
regionalt och skapa underlag för lokala rutiner
och riktlinjer
SoS ger stöd via arbetet med...
• Konsensusprocess – expertis för socialtjänsten
•
•
•
•
•
Termer och begrepp
Identifiera kvalitetsindikatorer
Utveckla socialtjänststatistik
Systematiska översikter
Standardiserade instrument
Finns redan nu...
• Kunskapsguiden.se
• Metodguiden
• Effektstudier
• Nationella riktlinjer
Länkar som kan vara till hjälp…
• Nationell e - Hälsa
http://www.socialstyrelsen.se/nationellehalsa
• Öppna jämförelser
http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser
• Evidensbaserad praktik - hur arbeta, hur förändra, utbildningar,
metodguide, bedömningsinstrument, insatser.
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik
• Indikatorbiblioteket
http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer
• Kunskapsguiden http://www.kunskapsguiden.se
• Nationella riktlinjer
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer
Kvalitetsregister
•
•
•
•
•
Svenska palliativregistret
http://www.palliativ.se
Senior alert
http://www.senioralert.se
Registret för beteendemässiga och Psykiska
Symtom vid Demens
• http://www.bpsd.se
”Konsten att ändra” (W E Deming)
Process: - ett i tiden utdraget förlopp där något förändras
SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete
Kap 5 Systematiskt förbättringsarbete
Kap 6 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet
Att inte bara utföra sitt jobb på
ett bra sätt..
Att göra sitt jobb bättre!
Professionell kunskap:
Är ej tillräcklig för implementering av ny
kunskap och ej tillräcklig för att åstadkomma
förbättringar i processer och system.
Förbättringskunskap:
Ett komplement till den professionella
kunskapen.
Vad är förbättringsarbete?
•
Professionell kunskap
• Ämneskunskap
• Personliga färdigheter
• Värderingar, etik
Förbättringskunskap
• System
• Variation
• Förändringspsykologi
• Metoder, tekniker för förändringsarbete
Förbättring av
diagnos, behandling
och insatser
+
Förbättring av
processer och system i
verksamheten
Ökat värde för dem vi är till för
Enl professor Paul B Batalden, Patricia Stoltz
Definition av begrepp
• Förändra:
Att göra saker på annat sätt än tidigare. Rutiner,
system. Att sluta göra något är också en förändring
• Förbättring:
Att göra bättre innebär förändring jämfört med
nuläget. Kräver att man definierar nuläget och
önskvärd utveckling
En förändring innebär inte alltid en förbättring,
men förbättring kräver någon form av förändring.
(enl professor Donald Berwick, Institute for Healthcare Improvement)
”Varje system är perfekt utformat för
att ge exakt de resultat det ger”
(Donald Berwick, Institute for Healthcare
Improvement, IHI, Boston, USA)
”Berätta gärna om det
som inte fungerar,
men…
lämna minst ett förslag
på hur vi skulle kunna
göra på ett bättre sätt!”
Vad tycker brukarna om era tjänster?
• Vänta inte på klagomål – var proaktiva!
• Vi är intresserade!
- vad tyckte du om …..?
- hur skulle du vilja….?
• Brukare = aktiv samverkanspart!
• Vad gör vi med de missnöjda? Är det ok att
t ex 20% inte är nöjda?
Vinnande attityder ger resultat 5 framgångsfaktorer för Best practice
• Värdeskapande organisationer
Värdegrund
Inflytande
Följ upp: samarbete, teamwork
• Utmanande kultur
Ständiga omvärderingar Ifrågasätta är självklart
• Våga visa resultat
Transparens; bra, mindre bra
• Framgångskunskap
Vad gjorde att vi lyckades? ”Storytelling”
• Förbättringssträvan
Känsla av: det går alltid göra lite till, lite bättre!
BP= En praxis som är införd, fungerar och används.
Bedömd av experter på området som det bästa som finns i bruk just nu.
•
Att
tänka
på…
Dela målbild! – från början
• Identifiera partners – vilka är berörda?
• Kommunikation – strategi från början
• Redovisa öppet och ofta
• Dokumentera under arbetets gång
• ”Skit in, skit ut” – struktur, process och resultat
• ”Tjalle tvärvigg” – andra perspektiv?
• Försvåra för det gamla
• Belöna resultat – ger resultat!
Spridning
• Alltid av godo!
• Anslå resultat och pågående arbete på särskild
plats – väcker intresse, engagemang, känsla av
delaktighet: RESULTAT TAVLA
• Redovisa resultat i tillgängliga forum
• Jämför lösningar – sprid erfarenheter
• Mentorer – de som klarat av kan stödja andra
• Lyft fram goda exempel!
Bikupa med närmaste
grannen:
Hur arbetar ni med
förbättringsarbete i din
verksamhet idag?
Kloka ord…
• ”Det sägs att tiden förändrar saker,
men man måste faktiskt förändra
dem själv”
Andy Warhol
• ”Vi kan inte hitta lösningar på
dagens problem genom att tänka
på samma sätt som vi gjorde när vi
skapade problemen”
Albert Einstein
Y-modellen
(prof Mats Lundeberg, Handelshögskolan, Stockholm)
Nuläge
Avsett framtida läge
”OmFörändringsbehov
vi genomför denna
förändring och den ger resultat,
kommer vi då närmare vårt
Förändringsalternativ
avsedda
framtida läge?”
Handlingsplan
Bättre
palliativ vård
för våra äldre
Hur kan vi
mäta det
här?
Rutinen integreras
i arbetet i hela
boendet. Palliativa
registret följs på
lång sikt. Enkät till
anhöriga som fått
samtal.
Efter 4 veckor:
Vilka resultat har vi
fått?
Hur har det
fungerat?
Har vi gjort som vi
planerade? osv
Alltid erbjuda
eftersamtal till
närstående
Notera erbjudande om
Vi vill fortsätta!
eftersamtal till anhöriga,
behöver
Nu går vi vidareVad
med
att vi
utveckla
samt hur många som
göra för att
samarbetet medökavårdcentralens
genomförts. Följ resultat
antalet
doktor för att
få rutin på i palliativa registret på
eftersamtal?
längre sikt
informationssamtal till den sjuke ochKontaktpersonen
Mål, mått,
ska alltid erbjuda
de anhöriga!
ideer!
Vi testar 4
veckor.
Arbete enligt rutin
och
dokumentation
under testperiod
eftersamtal 1-2
månader efter
dödsfallet. Rutin
skapas innan test.
Mall för samtal.
Vårt mål är att minska fru Gulds
oro under dagen genom
att öka aktiviteter
Mätning av oro/aggressivitet
enligt VAS skalan 1-10
Delta i kökssysslor
Aktivare i ADL
Hjälpa till med städ och andra sysslor
Pyssla i sitt eget rum
Promenader
Mätning under 2 månader
Ref: Deming W E (1986) Out of Crisis. Cambridge University Press.
Nolan, Model of Improvement, Nolan och medarbetare.
• SMARTA mål:
S
M
A
R
T
A
specifika
mätbara
angelägna
realistiska
tidssatta
ansvarsfördelade
Införande trappan
5. Jag gör det i mitt dagliga arbete
4. Jag förstår vad jag ska göra för att
åstadkomma förändring
3. Jag förstår konsekvenserna för det
praktiska arbetet på min enhet
2. Jag förstår vad förändringen innebär för verksamheten i stort
1. Jag vet vad det nya arbetssättet är (= informationen har nått fram och
uppfattats rätt)
Vilka resultat finns redan idag?
-Kvalitetsregister:
Senior alert, Svenska palliativregistret,
BPSD…
- Öppna jämförelser:
Barn & ungdomsvård, Brottsoffer,
Ekonomiskt bistånd, Äldreomsorg och
hemsjukvård, m fl…
Hur använder vi dessa idag?
Innehåller viktiga fakta om våra
styrkor och svagheter = utgångspunkt!
Ta tillvara alla
tillfällen att ha kul!
Fira framgång!
Framgångsfaktorer i förbättringsarbetet
Ledarskapet – en nyckelroll:
Medarbetarskapet – en förutsättning
Personligt engagemang och aktivt ledarskap
Gemensamma syften, tydliga mål: vart ska vi och
varför? DELAKTIGHET
Tillåta och skapa förutsättningar till
förbättringsarbetet - DELAKTIGHET
Strukturerade arbetsmetoder förenklar, skapar trygghet
Förändringstryck – tillräckligt många måste vilja
Uppmuntra till vision och
ge mandat
Medarbetarskap
innebär att chefer och
att uppfylla rimliga mål
Tvärprofessionella
team skapar möjligheter
medarbetare lämnar
det traditionella
att se helheten
tänkandet
i ”överordnad” och
Förmåga att inspirera medarbetare till
Hur harför
andra
i liknande situationer?
att förstå varför förbättringsarbete
är viktigt Få
”underordnad”
tillidéer!
förmån
engjort
mental
samt att det passar in i organisationen
inställning som handlar
”partnerskap”,
Öppen ochom
kontinuerlig
information som sprids via
dialogoch
– skapar
delaktighet och möjligheter att påverka
både chefer
medarbetare
Att ”inte lägga sig i men bry där
sig om”
tillsammansSkapa
tar en
ägarskap
för sin beslut) för
mätkultur (faktabaserade
Efterfråga resultat av förbättringsarbetet
kartläggning och kontinuerlig uppföljning av mål
arbetsvardag
Standardisera och säkra redan gjorda
förbättringar
Avsätt tid! Annars händer ingenting
Långsiktighet och kontinuitet. Förbättringar
kräver uthållighet
Bikupa med närmaste
grannen:
Hur ser du på din roll i
förbättringsarbetet?
Finns något du skulle kunna
göra annorlunda?
Att sluta gapet…
… mellan det vi inom professionerna vet
och det vi gör i praktiken
Det här ska jag göra redan i
morgon för att bidra ytterligare
till förbättringsarbetet i min
verksamhet!
Några slutsatser….
om att arbeta evidensbaserat
Figur 1. Beståndsdelarna i evidensbaserad praktik.
(D.Sackett)
Professionens
erfarenhetsbaserade kunskap
Evidensbaserad
praktik
Brukarens kunskap,
erfarenhet och
önskemål
Bästa
tillgängliga
vetenskapliga
kunskap
Det är Du som
reflekterande praktiker som har
”Nyckelrollen”
Uppföljning
och
Utvärdering
Systematisk dokumentation
…inför beslut om insats,
under genomförandet….
…… dokumentera den kunskap som ligger till
grund för……
…… brukaren kan ställa krav på att den kunskap
som ligger som grund för beslut redovisas
Systematisk dokumentation…
av erfarenhetsbaserad kunskap
Beprövad erfarenhet
• En kunskap om arbetssätt och metoder som
prövats vid upprepade tillfällen och som fått
en viss spridning och legitimitet inom
professionen
• Ett förhållningssätt, för praktikern att på sikt
utveckla en professionell kompetens
Din inställning…. påverkar
förhållningssättet till brukaren!
”Brukaren har inflytande eller medverkar
i personalens arbete”
”Personalen har inflytande eller medverkar i
brukarens liv”
”Det goda mötet”
á la 2000-talet
Forskningen+Praktikern+Brukaren
Organisatoriskt tänkande
•
•
•
•
•
•
•
•
Stödjande policy för EBP
Mötet med brukaren - en öppen process
Utrymme för reflektion
Insatserna – ett medel att nå målet
Se förbättringarna i första hand
Kunna väga samman olika perspektiv
Resurser
Lärande … Förbättringskunskap
Nu är det dags för sjösättning…
Varje socialförvaltning har
påbörjat sitt arbete mot
EBP med stöd av de redan
utsedda kontaktpersonerna.
De är sammanhållande för
det fortsatta lokala arbetet
och ingår i ett regionalt
nätverk.
Frågor att arbeta med
hemmavid……
•
Vilket förbättringsarbete kan vi, i vår arbetsgrupp komma igång med?
Vad behöver förändras, och vad är målet?
Hur kan vi mäta, så vi får svar på om vi nått vårt mål?
Vad ska vi göra/ vad tror vi att vi måste göra för att nå den önskade förändringen?
Genomför ett PDSA arbete.
•
Hur kan vi, i vår arbetsgrupp, genomföra ett mindre utvärderingsarbete?
Kan vi undersöka resultatet av en mindre brukargrupps insatser?
Vilken grupp brukare/vilka individer ska vi välja?
Hur kan vi mäta, så vi får veta insatsens effekter?
Genomför studien och se vilka slutsatser vi kan dra av resultatet.
•
Hur kan vi, i vår arbetsgrupp arbeta för att öka brukarnas medverkan och inflytande?
På vilka sätt kan vi skapa förutsättningar för att få med brukarna i bedömning, planering, genomförande och utvärdering, hur
skulle det kunna gå till och hur kan vi arbeta för att öka deras medverkan och inflytande av de insatser de erhåller från oss?
Testa en modell för brukarmedverkan och inflytande i syfte att, personalgruppen ska få ökade kunskaper och kunna utveckla
verksamheten. Kan vi samla in brukarnas uppfattning och fråga brukarna vilka frågor som är viktiga för dem, bjuda in dem till
olika beslutsforum, ska vi be någon annan att genomföra ”intervjuer” med några av våra brukare?
Lycka till med ert fortsatta arbete!
Information om EBP i Norrbotten finns på:
www.bd.komforb.se/verksamhetsomraden/socialtjanst
Länka vidare till: kunskapsutvecklingen och EBP
Monica Helin
[email protected]
Annika Green
[email protected]
Marianne Forsgärde
[email protected]