Transcript UTMANANDE BETEENDE

Mora Folkhögskola
Autism – ett annorlunda sätt att tänka
Mora vt 2012
UTMANANDE BETEENDE
www.scratchpad.wikia.com
Författare: Ulrika Camitz vt 2012
Handledare: Kerstin Gatu
Sammanfattning
Utmanande beteende är ett beteende som skadar, skrämmer eller upprör känslor hos både
personen som har beteendet och personer i dess omgivning. Jag vill i detta projektarbete
beskriva olika beteenden som kan upplevas som utmanande, hitta orsaker till beteendet samt
hitta strategier för att minska beteendet.
Att hitta orsaken eller orsakerna till det utmanande beteendet är ofta svårt. Jag har redogjort
för några metoder som kan vara användbara till detta arbete. Jag har också skrivit om olika
strategier som kan vara till hjälp för att brukaren ska slippa hamna i situationer han inte kan
bemästra.
Genom föreläsningar, handledningar, litteratur, Internet, egna erfarenheter och observationer
jag har fått information och kunskap, som jag sedan sammanställt i detta arbete.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
Sammanfattning
Innehållsförteckning
2
3
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
4
4
5
5
5
6
9
Inledning och bakgrund
Syfte
Metod
Definition
Vad är utmanande beteende?
Orsaker till utmanande beteende
Metoder för att ta reda på orsaker till
utmanande beteende
8. Strategier för att minska det utmanande
beteendet
9. Varningstecken
10. Debriefing- Bearbeta och reducera stress
11. Diskussion
12
13
14
Referenser
Bilagor
15
16
9
3
1. Inledning och bakgrund
Anledningen till valet av projektarbete är att jag jobbar på en gymnasiesärskola där vi har
brukare med utmanande beteende. Den personal som jobbar med dessa brukare påverkas både
fysiskt och psykiskt. Det är ansträngande att vara på sin vakt, att hela tiden vara beredd på ett
eventuellt slag. Det är också ansträngande att inte veta hur dagen kommer att bli, att hela tiden
ligga före i planering, att leta varningssignaler, att vara rädd utan att eleven ska känna av
rädslan, att känna sig otillräcklig och att känna ett misslyckande i sin profession.
Personalens önskan är att brukaren med det utmanande beteendet ska slippa att komma i
affekt. Brukaren mår ofta väldigt dåligt efter ett utbrott och känner ibland både ånger och
misslyckande.
För brukarnas skull är det viktigt att det är en liten personalgrupp som jobbar runt dem. Detta
innebär att det blir en viss sårbarhet. Det är få personer som kan vikariera vilket medför att
planeringstid och raster ofta går åt till att ställa upp för varandra. Personalen som inte jobbar
med dessa brukare påverkas också genom att vara med och lösa den dagliga verksamheten.
De avlastar då den personal som jobbar med brukarna i den mån det är möjligt.
Deras beteende påverkar också andra brukare. Vissa är rädda för dem, störs av deras ljud,
störs av att ibland behöva anpassa sig efter deras speciella behov. De påverkas också genom
att det blir de som får vikarier när ordinarie personal behövs för brukaren med det utmanande
beteendet. Eftersom varje enskild brukare har olika behov och olika svårigheter medför det att
det ibland kan bli situationer som är svåra att lösa. Det kan vara svårt att förstå varför
personalen gör på ett visst sätt med en viss brukare.
Jag har valt att skriva utmanande beteende istället för problemskapande beteende. Jag tycker
att det passar bättre på de brukare som jag och mina kollegor tillbringar dagarna med. Visst
skapar deras beteende problem men jag tycker ännu mer att deras beteende är av utmanande
karaktär och skapar utmaning för personalen.
Det utmanade beteendet kan visa sig på många olika sätt. Jag vill genom samtal med personal,
handledning och litteraturstudier försöka hitta orsaker till deras beteende och strategier så att
brukarna inte lika ofta hamnar i situationer de inte kan bemästra. Detta är min utmaning.
2.Syfte
Syftet med detta arbete är att beskriva beteenden som upplevs som utmanande för
omgivningen, ta reda på olika orsaker till dessa beteenden samt undersöka vilka strategier
som kan användas för att minska utmanande beteenden.
4
3. Metod
För att ge exempel på vilka beteenden som upplevs som utmanande tar jag del av det resultat
vi fick fram under en workshop på en Studio III föreläsning som jag deltog i, februari 2012.
Jag kommer även att utgå från egna erfarenheter samt exempel som finns i litteratur och på
Internet.
För att kunna se möjliga orsaker till det utmanande beteendet använder jag mig både av att
betrakta olika situationer i verkliga livet tex hur brukaren reagerar på en annan brukares
ljudande, samt kunskap från litteratur, Internet och föreläsningar.
För att hitta strategier för att begränsa tillfällen till utmanande beteende tar jag del av mina
kollegors strategier, handledningar, litteraturstudier men främst från den information jag fick
när jag gick Studio III kursen – ” förebygga och hantera utmanande beteende”
www.enigmaeducation.se och av Bo Hejlskov Jörgensens bok ”Problemskapande beteende
vid utvecklingsmässiga funktionshinder” Studentlitteratur 2009.
4. Definition
Utmanande beteende
”Ett beteende av sådan intensitet, frekvens eller varaktighet att den fysiska säkerheten för
personen eller andra personer utsätts för allvarlig fara eller ett beteende som sannolikt
allvarligt kommer att begränsa eller neka åtkomst till användning av lokala inrättningar”
(Emerson 1995)
Utmanande beteende kan definieras som ett beteende som skadar, skrämmer eller upprör
känslor både hos personen som har beteendet och personer i dess omgivning.
5.Vad är utmanade beteende?
Om ett beteende är utmanande eller inte beror på hur det påverkar individen med beteendet
och hur det uppfattas av personer i omgivningen. Olika personer uppfattar beteendet på olika
sätt. Det kan tex bero på när, var och hur beteendet inträffar, vem som har beteendet och vår
relation till personen. Det kan också bero på hur vi som personal mår, om vi känner stöd och
trygghet av omgivningen mm.
Det är först i betraktarens ögon som beteendet blir utmanande. Utmanande beteende kan visa
sig på många olika sätt.
5
Exempel på beteenden som uppfattas utmanande är tex:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skrik
Slag
Riva
Bita
Spotta
Slå sig själv
Skära sig själv
Bita sig själv
Dunka huvud i vägg
Ha sönder saker
Kladda med bajs
Äta farliga saker
6. Orsaker till utmanande beteenden
Vad det är som orsakar ett utmanade beteendet är svårt att se. Det vi med säkerhet vet är att
det alltid finns en underliggande orsak. Det kan vara ett stort, ibland nästan omöjligt arbete att
ta reda på orsaken till beteendet.
Hejlskov tar i sin bok ”Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder”
upp exempel på vad som kan orsaka ett utmanande beteende. Med hjälp av hans bok kap 4
”Stress och belastning”, www.anhöriga .se, Enigma education och egna erfarenheter redogör
jag för några möjliga orsaker.
Några orsaker till det utmanande beteendet kan vara:
1. Medicinska orsaker
• Trötthet
Brukaren har svårt att behålla fokus, lättirriterad, okoncentrerad.
•
Smärta
Brukare med smärttillstånd tex fysiska funktionsnedsättningar eller ledbesvär,
har oftare ett utmanande beteende när de har ont. Besvär med magen kan
också skapa oro och stress hos brukaren.
•
Dofter
En del brukare blir triggade av dofter. De kan väcka minnen.
6
•
Mat
Mat kan vara en stressfaktor. Det kan handla om var man ska sitta, hur mycket
man ska/får äta. Vissa brukare känner ett inre tvång att de måste äta upp all
mat oavsett om de orkar eller inte. Detta kan skapa en obehaglig
mättnadskänsla. Vissa brukare känner inte någon mättnadskänsla alls.
2. Kommunikation
• Krav
Brukare kan känna krav både från sig själv och från sin omgivning. Det kan
handla om det egna kravet att lyckas, att bete sig rätt och att vara duktig. Det
kan också handla om känslan av att andra ställer antingen för höga eller för
låga krav. För högt ställda krav eller för många krav kan ge känslan av att leva
i en vardag full av måsten och otillräcklighet. Detta kan upplevas oerhört
stressande. För lågt ställda krav kan å andra sidan upplevas ostimulerande.
•
Minnen
Händelser, personer, dofter med mera kan väcka minnen som triggar brukaren.
•
Personer i närmiljön
Brukare kan vara rädd för andra brukare eller för andra personer i
omgivningen. Det kan tex bero på händelser som inträffat, vissa ljud som
andra har för sig, ett visst utseende eller ett visst kroppsspråk.
•
Oförutsägbarhet
Brukaren har svårt att förstå orsak/verkan och att förutsäga andras beteende
och vad som kan hända. Om brukaren också har ett begränsat språk och en låg
ordförståelse kan det skapa stor frustration och osäkerhet när tillvaron inte är
tillräckligt tydlig och strukturerad.
•
Val
För många val kan medföra att strukturen bryts och tillvaron upplevs
oförutsägbar för brukaren.
•
Förändringar
Brukare kan ha svårt för stora livshändelser tex flytta, byta skola och
dagverksamhet. Det omgivningen upplever som små förändringar kan vara en
stor förändrig och skapa stark stress hos brukaren.
7
•
Misslyckanden
Varje situation där brukaren inte lyckas är ett nederlag och kan innebära stor
frustration och besvikelse. Det är inte ovanligt att brukaren överför denna
känsla på personalen genom tex slag.
•
Bristande struktur
Brukaren har svårigheter att planera och genomföra eller hålla tillbaka
impulser. Svårt att förstå sammanhang och konsekvenser av sitt eget beteende.
En schemaförändring eller ett oplanerat personalbyte kan skapa stor förvirring
och stress för brukaren.
3. Perception
• Ljud
Vissa brukare har svårt att sålla bort småljud vilket innebär att de måste tänka
på ljuden och sålla bort dem medvetet. Detta är mycket energikrävande.
Vissa plötsliga ljud som en nysning eller smäll i en dörr kan ibland utlösa ett
utmanande beteende för brukare som är känsliga för sinnesintryck.
•
Känsel
Brukaren kan ha ett annorlunda känselsinne beträffande tex smärttröskel,
temperaturupplevelser, hudkänsel och beröringar.
•
Omgivningar
Brukaren kan ha svårt med visuella intryck. Det kan vara färger, mönster och
prylar som stör. Det kan också vara belysningen eller ljuset som kommer
utifrån som på något vis upplevs som störande.
Andra faktorer kan vara historik, miljö, intellektuell förmåga och koncentrationsförmåga.
Enligt Studio III visar forskningen att den allra största anledningen till att utmanande beteende
uppstår har att göra med krav i olika former. Om kraven kan minskas eller individanpassas
kan beteendet avta både i intensitet och frekvens.
8
7. Metoder för att ta reda på orsaker till utmanande
beteende.
Det finns flera metoder för att ta reda på orsaker till det utmanande beteendet. Nedan nämns
några olika sätt.
Dokumentationsmall
En metod, som vi fått ta del av från ”Stöd & Resurs, Utbildning och Handledning” är att
dokumentera incidenten efter en mall för att hitta gemensamma punkter. På så sätt kan man
tex. ta reda på om det inträffar fler incidenter någon speciell dag, speciell tid, med någon
speciell personal och vilken typ av incident. Denna dokumentation kan göras väldigt enkel
och kortfattad men ändå ge bra information om det inträffade.
För att kunna avläsa ett mönster bör det finnas ca 20-30 incidenter dokumenterade. Om man
kan se ett mönster kan man börja jobba med att undersöka vad som tex händer denna speciella
dag och tid. Det utmanande beteendet kanske kan bero på att brukaren vet att en annan
brukare som ljudar högt har rast då. Det är viktigt att dokumentationsmallen är enkel att fylla i
så att alla incidenter verkligen fylls i.
Exempel på dokumentationsmall , se bilaga
Observation
Ett annat sätt att hitta orsaken till det utmanande beteendet kan vara observation. Om brukaren
har två personer hos sig, låt den ena hålla sig i bakgrunden och observera, kartlägga och
dokumentera. Detta bör göras så diskret som möjligt för att brukaren inte ska känna sig
iakttagen och reagera på den annorlunda situationen.
Att dela med sig av sina iakttagelser är viktigt. Någon kan se tecken som inte andra lägger
märke till. För att inte missa detta är dokumentationen viktig.
8. Strategier för att minska det utmanande beteendet
Studio III ger i sitt kursmaterial ”STUDIO III – förebygga och hantera utmanande beteende”
(www.enigmaeducation.se) rekommendationer när det gäller sociala regler för att främja en
positiv möjlighet att hantera en utmanande situation. Det är viktigt att möta personen på ett
sätt som inte ökar affekten. Hejlskov 2009, skriver om olika strategier till att minska det
utmanande beteendet. Med hjälp av ovan nämnd litteratur och egna erfarenheter
sammanställer jag ett antal strategier.
9
• Utstråla lugn
Att ge sken av att själv vara lugn kan minska brukarens stressnivå. Kroppsspråket har stor
betydelse. För att verka lugn är det viktigt att andas lugnt och att vara avslappnad. Det är
inte alltid så lätt men kan tränas upp till viss del.
• Håll behörigt avstånd
Minst en meter är ett bra avstånd när en brukare är i affekt. Det går då att kommunicera
med brukaren utan att han känner sig trängd. Ju mer han är i affekt desto större ska det
personliga avståndet vara. Det är viktigt att röra sig långsamt om man känner att avståndet
är för långt eller för kort. Snabba rörelser kan upplevas hotfulla.
”När du känner behov av att gå framåt ska du gå två steg baklänges” ”Genom att gå bakåt
istället för framåt skapar man möjlighet för brukaren att behålla självkontrollen” Bo
Hejlskov Elvén.
Undvik att stå mitt emot en brukare med utmanande beteende. Detta kan upplevas som
provocerande och dominerande. Även om avståndet är upp till två meter är det dubbelt så
provocerande som om du stod vid sidan av brukaren och undvek att titta honom i ögonen.
• Undvik ögonkontakt
Undvik att titta brukaren i ögonen. Det kan upplevas utmanande och hotfullt. Titta på ett
annat ställe i hans ansikte.
• Beröring
Beröring kan upplevas som tecken på värme och vänlighet men också som tecken på
dominans. Beröring kan upplevas hotfull och triggande. Undvik att beröra brukare som är
i affekt. När brukaren börjar lugna sig kan det eventuellt vara bra med beröring, såsom en
hand på en axel. Det gäller att vara lyhörd och veta när det kan vara läge att röra vid
brukaren.
• Ljudkänslighet
En brukare kan reagera negativt på ljud av olika slag. Tänk på miljön runt brukaren,
boendet, rummet, placering, omgivning.
• Lyssna
Ta dig tid till att lyssna på brukaren. Han kan ha svårt att uttrycka sig och få fram vad han
egentligen vill ha sagt. Han kanske själv inte vet vad han vill säga. Inbjud till samtal, hitta
en bra miljö där det går att prata och lyssna ostört. Tänk på kroppsspråk och avstånd. Att
samtala under en promenad eller en biltur fungerar ofta bra.
• Kommunikation / Tydlighet
Hitta ett sätt att kommunicera med just den här brukaren. Det kan vara svårt att nå en
brukare som är i affekt. Ett sätt kan vara skriftliga eller visuella instruktioner. Lämna en
lapp med en enkel text eller bilder.
10
• Röstläge
När man pratar med en brukare som har ett utmanande beteende är det viktigt att tänka på
röstläget. Tala långsamt, lugnt och sansat. Använd korta och enkla meningar. Om
brukaren tappat kontrollen är det bäst att inte prata alls.
• Kroppsspråk
Munnen säger en sak och kroppen kan säga en annan sak. En brukare i affekt har svårt att
ta till sig ord men lättare att läsa kroppsspråk. Visa med din kropp att du är lugn.
Undvik att ha armarna i kors, att spänna musklerna, bredda axlarna. Om du själv spänner
dig så är det vanligt att även brukaren gör det – affektsmitta. Genom att sätta sig på golvet
eller att gå ner på ena knäet spänner du inte musklerna lika mycket och du tar inte lika stor
plats i brukarens medvetande. Affektsmittan visar sig även här – burkaren blir mer
avslappnad i musklerna och därmed lugnare. Det gäller emellertid att göra detta när
brukaren är på väg upp i varv men inte är i full affekt. Visa att brukaren har din fulla
uppmärksamhet.
• Avled
Att avleda brukaren är ofta ett bra sätt att hantera ett utmanade beteende. Det kan handla
om att byta samtalsämne, att locka med något som han gillar, byta aktivitet, bryta en
situation som är på väg att stegras genom att tex gå en promenad, lyssna på musik, se film,
spela dator mm. För att detta skall lyckas är det viktigt att inte lova sådant som inte kan
hållas. Det är också viktigt att avleda innan brukaren förlorat kontrollen.
• Få iväg andra personer
För att undvika att andra personer blir indragna i en obehaglig situation där en brukare är i
affekt, är det viktigt att få dem att lämna platsen där brukaren befinner sig. Det är oftast
lättare att flytta andra personer än att få brukaren att flytta på sig.
• Placering i rummet
Tänk på placeringen i rummet. Om en brukare ofta drar i håret, låt då brukaren sitta på en
plats där han inte passerar andra. Placera sittplatser längs med väggarna, allt för att
brukaren inte ska komma åt att dra någon i håret. Tänk även på personalens placering i tex
klassrum. Det ska vara fria vägar för att kunna backa ur farliga situationer.
• Ge dig
Om kraven känns för höga och det finns risk för att brukaren hamnar i affekt på grund av
det, är det en bra lösning att ta bort eller minska kraven. Det kan innebära att en liten
kravförändring gör att affekten/konflikten uteblir. Det gäller dock att strukturen inte
försvinner för brukaren ”Det är aldrig för sent att ge upp” Ronny Eriksson.
• Motivation
Hjälp brukaren att se syftet med att ändra sitt beteende, det skapar motivation.
• Rutiner
Även små förändringar kan skapa ett kaos. Försök hitta rutiner som fungerar för brukaren.
Dokumentera dessa så ny personal, vikarier mm har något att följa. Det är viktigt att alla
jobbar på samma sätt. Det kan innebära ett misslyckande när en rutin bryts. Det är viktigt
med så få misslyckanden som möjligt.
11
9. Varningstecken
När personalen jobbat ett tag och lärt känna brukaren kan de ibland se på brukaren när
stressnivån stiger och något är på väg att hända. Detta är varningssignaler som ska tas på
allvar. Varje gång brukaren hamnar i affekt är ett misslyckande. Kan ett utbrott undvikas så
ska personalen göra vad de kan för att så ska ske.
Utifrån Hejlskov 2009 och egna erfarenheter ger jag några exempel på varningssignaler som
brukare kan ge.
•
Särskilda ord eller ljud
•
Särskilda rörelsemönster
•
Svarta ögon
•
Särskilda samtalsämnen
•
Prata om särskilda minnen
•
Dra sig undan
•
Bli inbunden / avskärma sig
•
Trötthet
•
Aggresivitet / Irritabilitet
•
Ångest
•
Tvångstankar / Tvångsbeteende
•
Rastlöshet
•
Ojämnt humör
•
Sämre hygien
•
Tappade färdigheter
12
10. Debriefing - Bearbeta och reducera stress
Efter att varit med om en händelse som påverkat dig starkt är det viktigt att få prata med
någon om det inträffade. Personen du pratar med bör vara någon du känner och har förtroende
för. Det är viktigt att samtalet sker så fort som möjligt efter det inträffade och att den
drabbade ges möjlighet att prata ut om händelsen. Att inte ha möjlighet att göra det kan på sikt
innebära att man inte orkar längre.
Ytterligare en anledning till att prata ut så fort som möjligt är att dokumentation blir bättre
och ger en mer objektiv beskrivning av det inträffade. Det är annars lätt att dokumentationen
uttrycker personens känslor och blir objektiv.
Källa: Studio III - förebygga och hantera utmanande beteende
13
11. Diskussion
Arbetet med att samla uppgifter om vad utmanande beteende är, orsaken till beteendet och
strategier för att minska beteendet har varit mycket lärorikt. Jag har i mitt projekt inte funnit
några färdiga lösningar till våra elevers utmanande beteenden men det har öppnat nya
infallsvinklar och gett mig idéer till nya arbetsmetoder. I mitt arbetslag jobbar vi ständigt med
att leta orsaker och hitta strategier till det utmanande beteendet. Kanske är det så att det inte
alltid finns en orsak till beteendet. I stället för att söka orsak ska vi kanske jobba på det sätt vi
tror är rätt. Det finns inte en strategi som fungerar i alla situationer. Vi jobbar ändå på att
underlätta för både brukaren och för personalen.
Jag kommer att dela med mig av mina erfarenheter till mina kollegor. Vi jobbar mycket nära
varandra och inser vikten av att följa gemensamma rutiner och att jobba åt samma håll. Därför
anser jag det extra viktigt att alla får ta del av det resultat jag fått fram i mitt arbete. Det räcker
inte med att jag tror på en strategi utan vi som jobbar med den specielle eleven måste alla tro
på strategin.
För att kunna hitta bra och fungerande strategier för eleven är det viktigt att de kollegor som
jobbar med eleven träffas regelbundet. Det är viktigt att det finns tid till att lösa både
kortsiktiga problem och hitta långsiktiga lösningar.
14
Referenser
Litteratur:
Aspeflo Ulrika, Aspeflo om autism, 2010 Ulrika Aspeflo och Pavus Utbildning
AB
Emerson Eric, Challanging behavior, 1995
Enigma Education, Studio III – förebygga och hantera utmanande beteenden
Hejlskov Jörgensen Bo , Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga
funktionshinder. Studentlitteratur 2009
Råberg Elisabeth, Omsorg utan våld, Konsten att möta människor med autism.
Borås tidning 2008
Internet:
www.enigmaeducations.se
www.autismforum.se
15
Bilagor
Dokumentationsmall
1 Typ av beteende:
2 Var inträffade det?
3 När inträffade det?
4 Hur länge höll det på?
5 Vilken personal var det som var närvarande?
6 Hur gick det till? (använd baksidan att skriva på)
7 Vad TROR du orsakade beteende?
8 Vilken konsekvens av beteendet fick X?
När dessa frågor är besvarade sätts dokumentet i en pärm som tas med till nästa
uppföljningsmöte. Alla tillbud ska dokumenteras för att sedan kunna ligga till grund för en
kartläggning där eventuella mönster ska kunna avläsas.
16