Transcript Så här samverkar Östergötlands kommuner och landsting i vård och

Välkommen till föreläsning om:
• Delaktighet, inflytande och empowerment
• AKK Alternativ och Kompletterande
Kommunikation
• Utvärderingsverktyg, Pict-O-Stat och
Delaktighetsmodellen
SKL Sveriges kommuner och landsting
• Regionalt utvecklingsarbete inom
verksamhetsområdet stöd till personer med
funktionsnedsättning
• Förstärkt delaktighet och inflytande för barn
och unga
• Förstärkt brukarmedverkan
• Initiera, genomföra och utveckla systematisk
uppföljning
Presentation
• 4 Utvecklingsledare i länet, vardera 25%
• Marie Petersen Fredriksson leg.arbetsterapeut
verksam inom LSS i Mjölby kommun,
• Pia Käcker, forskningshandledare vid PUFFenheten, fil dr i handikappvetenskap,
• Irene Schneider leg. arbetsterapeut verksam
inom LSS i Söderköpings kommun,
• Susanna Müller leg. logoped verksam inom
LSS i Linköpings kommun.
Program:
08:30-08:40 Inledning
08:40-09:10 Delaktighet, inflytande, empowerment
Pia Käcker & Sofie Byhlin
09:10-09:40 Alternativ Kompletterande Kommunikation
Sanna Müller
09:40-10:00 Fika
10:00-10:30 Alternativ Kompletterande Kommunikation forts.
10:30-11:00 Pict-O-Stat , ett enkätverktyg för LSS verksamheter
Marie Petersén Fredriksson
11:00-11:10 Bensträckare
11:10-11:40 Delaktighetsmodellen Irene Schneider
11:40-12:00 Avslutande reflektioner
Syfte
• Att stödja verksamheter i länet att utveckla
en evidensbaserad praktik inom området
”Funktionshinderområdet / Personer med
funktionsnedsättning”
Uppdraget
•
Att stödja verksamheter i metodutveckling
när det gäller
1) Förstärkt delaktighet och inflytande för barn
och unga med funktionsnedsättning,
2) Förstärkt brukarmedverkan
3) Systematisk uppföljning
EBP - Vad är det?
• Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av
bästa forskningsstöd, professionell praktisk
erfarenhet och klientens/brukarens värderingar,
förväntningar och förutsättningar i övrigt.
• EBP är en process eller en metod för ”praktikern” att
i mötet med ”brukaren” söka, värdera och integrera
olika kunskapskällor inför val av insatser (Oscarsson
2009).
Hur går arbetet med EBP till?
• Som praktiker formulerar man en fråga som
gäller en aktuell brukares problem eller behov.
• Man söker få fram bästa möjliga kunskap för
att kunna besvara frågan (i första hand genom
att ta stöd i forskning).
EBP
• Därefter kommer man, tillsammans med
personen fram till en lämplig insats och man
utvärderar sin egen förmåga att genomföra
insatsen (Oscarsson, 2009).
Evidensbaserad praktik
• Personens kunskap är en viktig del!!
Bästa tillgängliga
kunskap/vetenskap
Professionellas kunskap
Personens egen kunskap och
erfarenhet
• I civildepartementets utredning definieras
brukarinflytande som ”medborgarens
möjligheter att som användare av en
offentlig service påverka tjänstens
utformning och kvalitet”
• (Ds, 1991:8).
Varför brukarinflytande?
• Grundtanken i FN´ s konvention är delaktighet
och jämlikhet för funktionsnedsatta inom
samhällets alla områden.
• I konventionen säkerställs att personer med
funktionsnedsättning är medborgare med
samma rättigheter och skyldigheter som alla
andra.
Mål för funktionshinderpolitiken
• Ett samhälle utan hinder för delaktighet och med jämlika
levnadsvillkor
• Samhällsgemenskap med mångfald som grund - samhället ska
utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar
blir fullt delaktiga i samhällslivet
• Jämlikhet i levnadsvillkor
• Inriktningen på arbetet:
• Identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället
• Förebygga och bekämpa diskriminering
• Skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande
(www.mfd.se 2014)
Bemötande
Hur vi beter oss mot varandra och om den attityd, inställning
och människosyn vi har. Bemötande handlar om
förhållningssätt och om ömsesidig respekt. Bemötande
påverkas av de attityder och värderingar som råder i samhället
och blir därför också en fråga om rätten till medborgarskap
(Lindqvist, SOU 1999:21)
Tre nivåer av bemötande (Lindqvist, SOU 1999:21)
• Det kollektiva bemötandet
• Det organisatoriska bemötandet
• Det individuella bemötandet
Delaktighet
Delaktighet uppstår när en person är i samspel med sin
omgivning. Ett samspel utmärks av accepterande och
ömsesidighet samt en subjektiv känsla av tillhörighet.
Delaktighet kan vara aktiv och passiv.
För att känna delaktighet behöver rätt förutsättningar finnas.
Dessa kan delas in utifrån interna förutsättningar, som vilja
och förmåga till delaktighet samt externa förutsättningar, som
tillgänglighet och tillfälle till delaktighet (Molin, 2004)
Shires delaktighetsmodell
Shiers delaktighetsmodell har grund i fem olika nivåer för
delaktighet. De fem nivåerna består av:
5. Barn delar inflytande samt ansvar i den beslutsfattande
processen
4. Barn ges möjligheten att delta i beslutsfattande processer
3. Barns åsikter och synpunkter tas hänsyn till
2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter
1. Barn blir lyssnade till
Nivå 5 Personer med funktionsnedsättning delar inflytande
samt ansvar i den beslutsfattande processen
Nivå 4 Personer med funktionsnedsättning ges möjligheten
att delta i beslutsfattande processer
Nivå 3 Personer med funktionsnedsättnings åsikter och
synpunkter tas hänsyn till
Nivå 2 Personer med funktionsnedsättning får stöd i att
uttrycka sina åsikter och synpunkter
Nivå 1 Personer med funktionsnedsättning blir lyssnade till
Olika syn på delaktighet
•
•
•
•
•
•
Delaktighet enligt personer
med lindrig intellektuell
funktionsnedsättning
engagemang
känsla av tillhörighet
tro att det är möjligt
vara oberoende av andra
fatta egna beslut
ha kompisar och att umgås
med dem (Arvidsson, Granlund &
Thyberg, 2008)
Delaktighet enligt personer
i deras närhet
att ha förmågan att kunna
utföra en aktivitet istället
för utförandet och
engagemanget (Arvidsson,
Granlund & Thyberg, 2008)
Förhållningssätt
• Vill bli bemötta som vem som helst
• Viktigt att vara snäll, ärlig, trevlig, artig, glad och vänlig
• Att känna sig accepterad och att bli förstådd och att personen man möter
visar att den är intresserad
• Att bli bekräftad och sedd
• Jag vill ju inte bli bemött på ett sämre sätt en vad andra blir men inte heller
särbehandlad. Jag vill väl bli bemött på ett normalt sätt
• Man ska behandla alla lika inte hålla på och dalta /…/ man ska vara sig
själv. En del kan ju sitta och dalta och prata som om vi vore småbarn /…/ vi
är ju ändå vuxna personer
• Se människan först och inte funktionsnedsättningen
• Brukare = missbrukare, alkoholister och knarkare. Först tänkte jag
missbrukare, men det är jag ju inte. Några uttryckte -jag har aldrig förstått
vad brukare är för något
Egen påverkan på delaktighet
• Delaktighet beskrivs utifrån den egna viljan och den egna
insatsen
• Att möjliggöra delaktighet för andra och att vara tillåtande, att
lyssna, att vara aktiv
• Att få säga vad man tycker och få delta i samtalet
• Man kanske gärna vill men upplever själv att man inte kan
eller orkar och därför avstår
Möjlighet till delaktighet
• Möjligheten till delaktighet kan endast fås om andra personer
tillåter det
• Att få en chans och få vara med, få uttala sig och tillåtas vara
engagerad
• För att kunna påverka och bestämma så måste man få ta del
av saker och vara informerad
• Viktigt att få vara delaktig utifrån sina egna förutsättningar
• En del upplever det svårt att se hur de ska vara delaktiga om
de inte bjuds in och blir tillfrågade
Stödjande faktorer
• Känner sig lyssnade på och när det finns någon som bryr sig
om och engagerar sig
• Att någon frågar hur de mår när de kommer till jobbet. De är
trevliga och frågar alltid hur jag mår /…/ de visar alltid att de
bryr sig
• Att det finns en acceptans för funktionsnedsättningen och en
förståelse. De kan förklara om jag inte förstår, de blir inte sura
/…/ man behöver inte vara rädd för att fråga heller och man
kan jobba i sin takt, det är skönt
• Få positiv feedback
• När man får säga vad man tycker /…/ och ge förslag
Hindrande faktorer
• Att inte få vara med och bestämma och inte kunna påverka sin
dag. När man inte får säga vad man tycker
• Att inte bli lyssnad på
• Att inte blir tagen på allvar och att bli illa bemött. Tycker inte
att de tar mig på allvar /.../ de kan vara snäsiga och så /…/ de
har svårt att tro på mig
• När det i arbetsklimatet finnas en avsaknad av acceptans. En
del upplever också att det är arbetshandledarna som
bestämmer och att det därför inte är någon idé
• Begränsade utvecklingsmöjligheter
Andra viktiga punkter
•
•
•
•
•
Övergång från skolan till daglig verksamhet
Introduktion
Trygghet
Se helheten, arbete, bostad, fritid och ekonomi
Bemöt rädslor och oro
Salutogent förhållningssätt…
…innebär ett fokus på hälsobringande faktorer och friskfaktorer istället för på
riskfaktorer. Samband finns mellan känsla av sammanhang, känslan av välbefinnande
och god hälsa.
Meningsfullhet: Genom att ge personer erfarenheter av delaktighet i
beslutsfattande frågor och en känsla av att ha inflytande över det som sker. Att
känna motivation varje dag och att det man gör har ett syfte och ett mål. Att se sig
själv i sociala sammanhang, ha kamrater och vänner. Att vara sedd, behövd och
efterfrågad av andra.
Begriplighet: Genom att ge personer en känsla av förutsägbarhet, kontinuitet och
permanens. Att det som inträffar är förståeligt och upplevs som ordnat, strukturerat
och tydligt. Att ha ett eget veckoschema och stödjande hjälpmedel. Förståelse för
vem är jag, vem är du, vad ska vi göra tillsammans, varför? Stärka förmågan till
kommunikation.
Hanterbarhet: Genom att personer får känslan av att ha tillräckliga resurser för att
kunna möta olika situationer i livet. Lyfta fram deras olika förmågor, öka
självförtroendet och känslan av att vara självständig och oberoende. Bekräfta att
personerna klarar sina uppgifter och ge dem möjlighet att lära sig nya saker genom
nya erfarenheter.