Transcript Ann-Marie Stenhammars presentation

Subjekt i ”mitt” eget liv
Självbestämmande, delaktighet och
inflytande för personer med
funktionsnedsättning
Örebro 23 maj 2013
Regionalt program
Utgångspunkter: (sid 6)
Individen i fokus – vägledande princip –
delaktig i planeringen av och inflytande över
insatser som ges
Återstår mycket arbete
Regionalt program
Utvecklingsmöjligheter: (s 9)
Styrkor
• Samverkan
• Det regionala
perspektivet
Svagheter
• Stuprörstänkande
• Dialog med
individen
Regionalt program
Målbild 2015: (s 10)
Personer med
funktionsnedsättning har
individuellt och flexibelt
utformade stödinsatser för att
leva ett självständigt liv
Regionalt program
Strategier: (s 12-13)
• Kunskapsutveckling
• Samverkan (stuprör)
En livshistorisk förändring
• En helt ny värld öppnar sig
• Livet avprivatiseras
• Vardagen påverkas starkt
Skau (2008) Mellan makt och hjälp. Om det flertydiga
förhållandet mellan klient och hjälpare
Varför?
• Hälsa och utveckling främjas
• Motiverade och intresserade personer
upplever högre kontroll över sitt liv.
• Det gör att självuppskattning
och självkänsla ökar.
Varför?
God självkänsla…
• är grunden för autonomi och vilja att
vara aktiv och delaktig.
• gör att man kan skilja mellan vad jag
ÄR och vad jag GÖR = duger som jag
är
• Fungerar som själens immunförsvar
KASAM
Känsla av sammanhang – 3 delkomponenter:
• Begriplighet (förutsägbart)
• Hanterbarhet (resurser för att möta krav)
• Meningsfullhet (kraven värda investeringar
och engagemang)
Antonovsky (1991/2005) Hälsans mysterium
Nilsson (2002) Vad betyder känsla av sammanhang i våra liv? (Avhandling)
Att ge ordet och lämna plats
Ny vägledning om förutsättningar för ökat brukarinflytandet:
• Krävs nya arbetssätt
• Förändra maktrelationer
• I s f passiv mottagare – två (tre) olika
kompetenser/perspektiv som behövs
• Långsiktig strategi och struktur av processen:
planering – beslut - genomförande – uppföljning utvärdering
Socialstyrelsen, artikelnummer: 2013-5-5
Att ge ordet och lämna plats
- exempel på metoder
Tillsammans med vuxna personer med
intellektuella funktionsnedsättningar: Buku =
brukarstyrd utvärdering och kvalitetsutveckling.
Brukarrevision för insatser som ges enligt LSS:
Lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade
Att ge ordet och lämna plats
- exempel på metoder
Delaktighetsmodellen för vuxna personer med
LSS-insatser.
Ett utvecklat arbetssätt där den enskilde och
personal för en dialog som stärker den enskildes
förmåga till inflytande över sitt liv.
Metoden kommer också att prövas inom
äldreomsorg och IFO
Gullacksen, Delaktighetsmodellen – En väg mot
empowerment FoU Skåne 2010:2
10 § LSS
I samband med att insats enligt denna lag beviljas ska
den enskilde erbjudas att en individuell plan med
beslutade planerade insatser upprättas i samråd med
honom eller henne. Den som har beviljats en insats ska
när som helst kunna begära att en plan upprättas, om det
inte redan har skett. I planen ska även åtgärder redovisas
som vidtas av andra än kommunen eller landstinget.
Planen ska omprövas fortlöpande och minst en
gång om året. Landsting och kommun ska underrätta
varandra om upprättade planer.
Individuell plan enligt LSS är:
•Ett verktyg för brukaren
•Ett arbetssätt för den professionelle
•Ett sätt för att brukarens mål ska styra planering och
genomförande av insatser och aktiviteter.
Beroende på syftet kan IP:
•vara övergripande
•enbart röra en specifik situation
•pågå kontinuerligt
•avslutas efter kortare tid
Vem – vilka – vad – hur – hur länge – när och var
Nya LSS bestämmelser 2011
När en insats rör ett barn ska barnet få
relevant information och ges möjlighet att
framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska
tillmätas betydelse i förhållande till barnets
ålder och mognad.
(Prop 2009/10:176 Personlig assistans och andra
insatser - åtgärder för ökad kvalitet och trygghet)
Delaktiga barn och unga
Handikappförbundens
Arvsfondsprojekt
Avslutas juni 2013
www.handikappforbunden.se/barn
Barn kan mer än vuxna tror
• 1,5 år kan fantisera och tänka ut händelser i
framtiden
• 2 år kan bearbeta och reflektera över sin
situation
• 3 år upplever att de kan påverka andra
• 4 år kan beskriva vad hälsa är för dem
(Missiuna, 2006, Renlund 2008, m. fl.)
Artikel 7:3 i ”funktionshinderkonventionen”
”Konventionsstaterna ska säkerställa att barn med
funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina
åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter
ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder
och mognad på samma villkor som för andra barn
och erbjudas stöd anpassat till funktionsnedsättningen och ålder för att utöva denna rättighet”.
Prop. 2008/09:28 Mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Barn vet andra saker än vuxna
•
•
•
•
•
vad de känner
sin egen förmåga
vad de varit med om
kamratrelationer
vad de prioriterar – inte vill
(Hemmingsson, sept 2011 konf: Lyssna på oss!)
När barn är med blir besluten bättre
• Om barn inte är delaktiga i planering
är risken stor att beslutet inte stämmer
med vad som viktigast för barnet
• Delaktighet ökar barnets motivationen
att samarbeta
Barn och vuxna tänker och kan olika
saker
Det barn vet som vuxna inte vet rör
svårobserverade saker, som känslor
Enligt föräldrar har barn:
• fler problem i relationer och sociala kontakter
• lägre kompetens (om sig själv)
• lägre livskvalitet
än vad barnen själva anser
(Hemmingsson, H. professor i arbetsterapi, Linköpings universitet)
Förutsättningar för barns delaktighet
1. Vuxnas tillit till barns kompetens!
2. Tid
3. barn har kunskap om ”sig själv”
4. barn har kunskap om verksamheten
5. barn möter personal med barnkompetens
6. miljön signalerar att barnet är huvudperson
7. dokumentation av barns åsikter
8. föräldrars stöd / föräldrastöd
Annabell och Malin
www.diskuteradelaktighet.se
Forskning visar att det ofta är barn – och
vuxna med behov av kommunikationsstöd
som inte tillfrågas