Transcript Evidensbaserad praktik
Slide 1
Evidensbaserad praktik
Möjligheter och problem
Torbjörn Forkby
FoU i Väst/GR
Slide 2
Innehåll
• Kunskapsbaserat arbete – som ett
sätt att ifrågasätta
• Behov av och intresse för
evidensbaserad praktik
• Vad menas med evidensbaserad
praktik - möjligheter och svårigheter,
politiker - tjänstemannroller?
• Något om olika metoder
Slide 3
Att ifrågasätta invanda
tankesätt
Några kanske spretande exempel
Slide 4
Semmelweis ifrågasättande
Slide 5
Apatiska barn – ett nutida trauma
Kunde evidensbaserad praktik gjort skillnad?
Slide 6
Den Hippokratiska eden
• ”Primum est non nocere” – Framförallt inte
skada
”I själva verket placeras många ungdomar i
vårdinsatser som forskningen visar inte
bidrar till positiv utveckling, utan i stället
ökar risker för att deras beteende skall
förvärras ytterligare och bidrar till att
utveckla problembeteende hos ungdomar
som från början främst har behov av vård”
Andreassen, 2003
Slide 7
Det viktigaste av allt – förändring är
möjlig!
Slide 8
Evidensbaserat arbete –
att ställa frågor och systematiskt söka svar
Utgångspunkter
1. Vad är vårt problem?
2. Hur kan vi förstå vårt
problem bättre – stöd till
precision?
3. Vad finns det för
tidigare kunskap?
4. Vad behöver vi själva
göra, vad vet vi redan?
5. Hur går vi tillväga?
Hållpunkter
• Dokumentation,
utvärdering
• Reflektion
• Samspel forskning –
praktik
• Noggrannhet
• Olika tillvägagångssätt
och metoder krävs
Slide 9
Behov och intresse av
evidensbaserad praktik
Slide 10
Vilket intresse finns för en
evidensbaserad praktik?
70
Litet
intresse
Visst
intresse
Stort
intresse
60
50
40
30
20
10
0
Eget
Medarbetare
Chefskollegor
Närmsta chef
Nämndspolitiker
Socialstyrelsen, 2008
Slide 11
Socionomers syn på
evidensbaserat arbete
Använda metoder och insatser som visat goda effekter i
forskning
77,7
Att hålla sig uppdaterad på forskning och utveckling
36,6
Att följa vetenskapligt underbyggda riktlinjer (t.ex.
Socialstyrelsen)
24,9
En möjlighet att ge klienterna större inflytande
11,5
Att arbeta manualbaserat
10,6
Egentligen ingenting
8,4
Ett sätt att spara pengar, genom att skära ned på vissa insatser
5,2
En omöjlig ambition att vetenskapligt kontrollera något
3,3
Kommer från medicinen, men inte tillämpbart i socialt arbete
2,4
Bergmark & Lundström, Socionomen 2008:3
Slide 12
Vad krävs det för att införa evidensbaserade
behandlingsinsatser?
En tydlig rekommendation från statliga
myndigheter (ex: Socialstyrelsen, Länsstyrelsen)
59
Ett uttalat krav från överordnad chef
54
Ett tydligt intresse från medarbetarna
52
Ett uttalat krav från nämndspolitiker
35
Ett uttalat krav från nämndspolitiker
24
En tydlig rekommendation från forskare på
socialhögskolorna
23
En tydlig rekommendation från internationell
forskning
21
Ett uttalat krav från brukarorganisationerna
17
Socialstyrelsens enkät till chefer inom socialtjänsten
Slide 13
Vägar vidare från ”idéstyrning”
Ex: utveckling av hemmaplanslösningar
Undersökning
Iakttagelser
Ej
redovisande
Slide 14
Traditionellt bristande koppling
mellan forskning och praktik
Teoretisk +
Empirisk
Teoretisk
Ej
refererens
Slide 15
Vad är evidensbaserad praktik
Om definitionen och utvecklingen
Slide 16
EBP – att få ihop ett sammanhang
Samarbetspartner
Rutiner/handlingsmönster
Anhöriga/nätverk
Personalresurser
Lagstiftning
Klienter/brukare
Ekonomi
Opinioner
Politiker
Forskningsresultat
Policy
Förståelseredskap
Lagrad erfarenhet
Tid
Värderingar/etik
Slide 17
Evidensbaserad praktik –
mötet med brukare/klienter
Situation och
omständigheter
Professionell
kompetens
Klienters
erfarenhet &
önskemål
Effektiv metodik
Haynes et al, 2002, Socialstyrelsen
Evidensbaserad praktik är innebär att integrera bästa forskningsstöd
med professionell praktisk erfarenhet och klientens uppfattning om sig
själv och sin situation, förväntningar och önskemål.
Lars Oscarsson, Sacket m fl 2000
Slide 18
Räcker det inte med en metod?
• Effektforskning gäller grupper – går inte att direkt
överföra till en specifik individ
(deaggregeringsproblematiken). Relationen mellan
behandlare och klient ofta avgörande för förändringen.
• Klientens aktiva medverkan i arbetet nödvändigt
• Alltså: forskningsstöd måste översättas med hjälp av
statistiska grunder, riktlinjer, beprövad erfarenhet och
egen professionell erfarenhet
• En metod står bara för en mindre del av effekten
Slide 19
Evidensbaserade metoder inom
missbruks-/beroendevården i Sveriges
kommuner
Missbruks- beroendeproblem, något av nedanstånde
27
Motiverande intervju
19
Community Reinforcement Approach
2
Återfallsprevention
4
12-stegsbehandling
12
Ansvarsfull alkoholservering
<1
Kort rådgivning
<1
Slide 20
Sammanhanget gör resultatet
15%
30%
Terapeutisk allians
Utomterapeutiska
faktorer
Specifika faktorer
(metod)
Placebo
15%
40%
Sammanställt av Lars
Oscarsson 2008
Slide 21
Vissa faktorer verkar återkomma i
förändringsarbete
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Trovärdiga vägar
Understödja hopp
Se en väg som möjlig, attraktiv och tydlig
Understödjande sociala sammanhang
Yrkesskicklighet hos behandlare
Hållbar allians för förändring,
Relationen: inkännande och ”adekvat” - viktig under viss
period och för vissa ändamål
Tilltro till den egna modellen
Tilltro till behandlare
Någon form av sammanhållande rational i behandlingen
Externa omständigheter som bostad, arbete, sysselsättning
Efter: Wampold, 2001. The Great Psychotherapy Debate.
Slide 22
Stegvis mot en evidensbaserad praktikMobilisera
Nätverk?
Behandlarsystemet
Klientsystemet
Specifik
Motiverande
Intervju?
Problematik
Strukturerade
bedömningsinstrument?
Motivation
Dokumentation
Uppföljning, klient-, organisation
Socialt stöd
Utvärdering
Livshistoria
Socialt
Sammanhang
Erfarenheter
Stöd från arbetsledning
Arbetsallians Samspelande politiker
Tillgång till databaser mm
Formulera
Strukturerad reflektion i arbetsgrupp
mål
Bemötande
Förhållningssätt
Understödja hopp
Söka och
tillgång till
behandlingsmetoder
Slide 23
Schematiskt exempel
T1
Vad är
problemet?
1
Precisera
problemet
2
Sök externt
Professionella
Integrering
stöd för insats
3
erfarenheter
4
1-4
5
T2
Framgångskriterier
6
Genomförande
av insats
7
Följ upp
framgångskriterier
8
Jämför T1 med T2
9
Oscarsson, 2009
Slide 24
Uppföljning – en del av ett lärande
• Börja dokumentera
• Se efter vad som bör följas upp
• Ta in system som kommer att användas –
många dinosaurier har passerat revy
• Utveckla ett system som inkluderar alla steg av
processen från registrering till sammanställning
och lärande
• Till för lärande för verksamhetsplanering,
prioriteringar, metod- och professionsutveckling
Slide 25
Vad följs upp?
• Strukturmått – förutsättningar för
verksamheten
• Processmått – vad som faktiskt görs i
verksamheten
• Resultatmått – resultat för verksamheten
Slide 26
En skiss till modell
Verksamhetsbeskrivning
Målgrupp
-Personnr
-Kön
-Etnicitet
-Placerande
enhet
-Anl till kontakt
-Parallella
-Insatser
-Inskr datum
-Utskrivn datum
-ASI
Insatser
-Antal behandlingsinsatser
-Typ av beh insatser
-Antal stödinsats
-Individuell beh
-Gruppbeh.
-Fritidsaktiv
-Social träning
-
Utfall
Orsak till aslut
Drogfrihet
Livskvalitet
Kriminalitet
Boende
Relationer
-
Brännström, UFFE
Slide 27
Indikationer på EBP 1
Vid individbeslut
1. Hur har behovsanalysen gått till?
2. Framgår den enskildes önskemål?
3. Vilka mål finns för arbetet på kort och lång
sikt?
4. Vilka insatsalternativ har övervägts?
5. Vilket stöd finns det för den valda
insatser?
6. Hur kommer insatsen att följas upp?
Slide 28
Indikationer på EBP 2
På organisationsnivå
1. Hur lär vi av vårt arbete?
- Vilka system för uppföljning har vi/kan vi utveckla?
- Hur kan ett systematiskt sätt att ta vara på resultat från
uppföljningar se ut?
- Hur kan professionella erfarenheter dokumenteras och
spridas?
- Hur kan ett brukarinflytande på olika nivåer utvecklas?
2. Vilka sätt finns för att ta del av forskning av olika slag?
3. Vad innebär samspelet mellan politiker och förvaltning i
en evidensbaserad praktik? Olika roller etc
Slide 29
Brobyggare i frontlinjen
Götateamet – nära ett evidensbaserat arbete
Slide 30
Målgrupp
Unga personer (16-21) år med allvarliga
missbruksproblem
Genomgått abstinensbehandling på
Unga Vuxna-avdelningen
Slide 31
Bakomliggande tanke
”Täta luckan!”
Abstinensbehandling
Fortsatta
behandlingsinsatser
Slide 32
Hur då täta?
Tanken var att Götateamet skulle…
Fånga upp – Motivera – Länka
genom…
Snabbhet – Tillgänglighet – Flexibilitet – Kompetens – Förfinansiering
Slide 33
Metodisk verktygslåda
• ADAD-intervju för att kartlägga och finna
viktigaste förändringsområden
• Motiverande intervju – för att stärka
förändringsviljan
• Återfallsprevention – för att förbereda och
hantera svackor
• Familjebehandling, ex vis funktionell
familjeterapi för att arbeta med relationsproblem,
kommunikation och skapa stödjande nätverk
Slide 34
Påverkan livsområden
29*
13
6
13
12
8
2
Droganvändning
Negativ förändring
20
17
16
Inte aktuellt/ingen uppgift
28
8
7
11
13 14
2
12
5 6
11
25
Ingen förändring
21
7
11
Liten positiv förändring
14
14
7
Stor positiv förändring
8
6
2
Motivation
drogfrihet
Relationer
familjen
Stöd från
nätverket
Självförtroende
Framtidshopp
Slide 35
Alltså
• Flera olika metoder behövs för att anpassa
insatserna
• Metoderna vaggas in i bemötande, tillgänglighet
och sammanhangsskapande
• Även om det verkar som att flertalet klienter fått
en bättre livssituation så når man inte alla
• Fortfarande återstår arbete med att få
uppföljning och utvärdering att fungera
• Men ändå ett exempel på att lägga sig nära ett
evidensbaserat arbete
Evidensbaserad praktik
Möjligheter och problem
Torbjörn Forkby
FoU i Väst/GR
Slide 2
Innehåll
• Kunskapsbaserat arbete – som ett
sätt att ifrågasätta
• Behov av och intresse för
evidensbaserad praktik
• Vad menas med evidensbaserad
praktik - möjligheter och svårigheter,
politiker - tjänstemannroller?
• Något om olika metoder
Slide 3
Att ifrågasätta invanda
tankesätt
Några kanske spretande exempel
Slide 4
Semmelweis ifrågasättande
Slide 5
Apatiska barn – ett nutida trauma
Kunde evidensbaserad praktik gjort skillnad?
Slide 6
Den Hippokratiska eden
• ”Primum est non nocere” – Framförallt inte
skada
”I själva verket placeras många ungdomar i
vårdinsatser som forskningen visar inte
bidrar till positiv utveckling, utan i stället
ökar risker för att deras beteende skall
förvärras ytterligare och bidrar till att
utveckla problembeteende hos ungdomar
som från början främst har behov av vård”
Andreassen, 2003
Slide 7
Det viktigaste av allt – förändring är
möjlig!
Slide 8
Evidensbaserat arbete –
att ställa frågor och systematiskt söka svar
Utgångspunkter
1. Vad är vårt problem?
2. Hur kan vi förstå vårt
problem bättre – stöd till
precision?
3. Vad finns det för
tidigare kunskap?
4. Vad behöver vi själva
göra, vad vet vi redan?
5. Hur går vi tillväga?
Hållpunkter
• Dokumentation,
utvärdering
• Reflektion
• Samspel forskning –
praktik
• Noggrannhet
• Olika tillvägagångssätt
och metoder krävs
Slide 9
Behov och intresse av
evidensbaserad praktik
Slide 10
Vilket intresse finns för en
evidensbaserad praktik?
70
Litet
intresse
Visst
intresse
Stort
intresse
60
50
40
30
20
10
0
Eget
Medarbetare
Chefskollegor
Närmsta chef
Nämndspolitiker
Socialstyrelsen, 2008
Slide 11
Socionomers syn på
evidensbaserat arbete
Använda metoder och insatser som visat goda effekter i
forskning
77,7
Att hålla sig uppdaterad på forskning och utveckling
36,6
Att följa vetenskapligt underbyggda riktlinjer (t.ex.
Socialstyrelsen)
24,9
En möjlighet att ge klienterna större inflytande
11,5
Att arbeta manualbaserat
10,6
Egentligen ingenting
8,4
Ett sätt att spara pengar, genom att skära ned på vissa insatser
5,2
En omöjlig ambition att vetenskapligt kontrollera något
3,3
Kommer från medicinen, men inte tillämpbart i socialt arbete
2,4
Bergmark & Lundström, Socionomen 2008:3
Slide 12
Vad krävs det för att införa evidensbaserade
behandlingsinsatser?
En tydlig rekommendation från statliga
myndigheter (ex: Socialstyrelsen, Länsstyrelsen)
59
Ett uttalat krav från överordnad chef
54
Ett tydligt intresse från medarbetarna
52
Ett uttalat krav från nämndspolitiker
35
Ett uttalat krav från nämndspolitiker
24
En tydlig rekommendation från forskare på
socialhögskolorna
23
En tydlig rekommendation från internationell
forskning
21
Ett uttalat krav från brukarorganisationerna
17
Socialstyrelsens enkät till chefer inom socialtjänsten
Slide 13
Vägar vidare från ”idéstyrning”
Ex: utveckling av hemmaplanslösningar
Undersökning
Iakttagelser
Ej
redovisande
Slide 14
Traditionellt bristande koppling
mellan forskning och praktik
Teoretisk +
Empirisk
Teoretisk
Ej
refererens
Slide 15
Vad är evidensbaserad praktik
Om definitionen och utvecklingen
Slide 16
EBP – att få ihop ett sammanhang
Samarbetspartner
Rutiner/handlingsmönster
Anhöriga/nätverk
Personalresurser
Lagstiftning
Klienter/brukare
Ekonomi
Opinioner
Politiker
Forskningsresultat
Policy
Förståelseredskap
Lagrad erfarenhet
Tid
Värderingar/etik
Slide 17
Evidensbaserad praktik –
mötet med brukare/klienter
Situation och
omständigheter
Professionell
kompetens
Klienters
erfarenhet &
önskemål
Effektiv metodik
Haynes et al, 2002, Socialstyrelsen
Evidensbaserad praktik är innebär att integrera bästa forskningsstöd
med professionell praktisk erfarenhet och klientens uppfattning om sig
själv och sin situation, förväntningar och önskemål.
Lars Oscarsson, Sacket m fl 2000
Slide 18
Räcker det inte med en metod?
• Effektforskning gäller grupper – går inte att direkt
överföra till en specifik individ
(deaggregeringsproblematiken). Relationen mellan
behandlare och klient ofta avgörande för förändringen.
• Klientens aktiva medverkan i arbetet nödvändigt
• Alltså: forskningsstöd måste översättas med hjälp av
statistiska grunder, riktlinjer, beprövad erfarenhet och
egen professionell erfarenhet
• En metod står bara för en mindre del av effekten
Slide 19
Evidensbaserade metoder inom
missbruks-/beroendevården i Sveriges
kommuner
Missbruks- beroendeproblem, något av nedanstånde
27
Motiverande intervju
19
Community Reinforcement Approach
2
Återfallsprevention
4
12-stegsbehandling
12
Ansvarsfull alkoholservering
<1
Kort rådgivning
<1
Slide 20
Sammanhanget gör resultatet
15%
30%
Terapeutisk allians
Utomterapeutiska
faktorer
Specifika faktorer
(metod)
Placebo
15%
40%
Sammanställt av Lars
Oscarsson 2008
Slide 21
Vissa faktorer verkar återkomma i
förändringsarbete
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Trovärdiga vägar
Understödja hopp
Se en väg som möjlig, attraktiv och tydlig
Understödjande sociala sammanhang
Yrkesskicklighet hos behandlare
Hållbar allians för förändring,
Relationen: inkännande och ”adekvat” - viktig under viss
period och för vissa ändamål
Tilltro till den egna modellen
Tilltro till behandlare
Någon form av sammanhållande rational i behandlingen
Externa omständigheter som bostad, arbete, sysselsättning
Efter: Wampold, 2001. The Great Psychotherapy Debate.
Slide 22
Stegvis mot en evidensbaserad praktikMobilisera
Nätverk?
Behandlarsystemet
Klientsystemet
Specifik
Motiverande
Intervju?
Problematik
Strukturerade
bedömningsinstrument?
Motivation
Dokumentation
Uppföljning, klient-, organisation
Socialt stöd
Utvärdering
Livshistoria
Socialt
Sammanhang
Erfarenheter
Stöd från arbetsledning
Arbetsallians Samspelande politiker
Tillgång till databaser mm
Formulera
Strukturerad reflektion i arbetsgrupp
mål
Bemötande
Förhållningssätt
Understödja hopp
Söka och
tillgång till
behandlingsmetoder
Slide 23
Schematiskt exempel
T1
Vad är
problemet?
1
Precisera
problemet
2
Sök externt
Professionella
Integrering
stöd för insats
3
erfarenheter
4
1-4
5
T2
Framgångskriterier
6
Genomförande
av insats
7
Följ upp
framgångskriterier
8
Jämför T1 med T2
9
Oscarsson, 2009
Slide 24
Uppföljning – en del av ett lärande
• Börja dokumentera
• Se efter vad som bör följas upp
• Ta in system som kommer att användas –
många dinosaurier har passerat revy
• Utveckla ett system som inkluderar alla steg av
processen från registrering till sammanställning
och lärande
• Till för lärande för verksamhetsplanering,
prioriteringar, metod- och professionsutveckling
Slide 25
Vad följs upp?
• Strukturmått – förutsättningar för
verksamheten
• Processmått – vad som faktiskt görs i
verksamheten
• Resultatmått – resultat för verksamheten
Slide 26
En skiss till modell
Verksamhetsbeskrivning
Målgrupp
-Personnr
-Kön
-Etnicitet
-Placerande
enhet
-Anl till kontakt
-Parallella
-Insatser
-Inskr datum
-Utskrivn datum
-ASI
Insatser
-Antal behandlingsinsatser
-Typ av beh insatser
-Antal stödinsats
-Individuell beh
-Gruppbeh.
-Fritidsaktiv
-Social träning
-
Utfall
Orsak till aslut
Drogfrihet
Livskvalitet
Kriminalitet
Boende
Relationer
-
Brännström, UFFE
Slide 27
Indikationer på EBP 1
Vid individbeslut
1. Hur har behovsanalysen gått till?
2. Framgår den enskildes önskemål?
3. Vilka mål finns för arbetet på kort och lång
sikt?
4. Vilka insatsalternativ har övervägts?
5. Vilket stöd finns det för den valda
insatser?
6. Hur kommer insatsen att följas upp?
Slide 28
Indikationer på EBP 2
På organisationsnivå
1. Hur lär vi av vårt arbete?
- Vilka system för uppföljning har vi/kan vi utveckla?
- Hur kan ett systematiskt sätt att ta vara på resultat från
uppföljningar se ut?
- Hur kan professionella erfarenheter dokumenteras och
spridas?
- Hur kan ett brukarinflytande på olika nivåer utvecklas?
2. Vilka sätt finns för att ta del av forskning av olika slag?
3. Vad innebär samspelet mellan politiker och förvaltning i
en evidensbaserad praktik? Olika roller etc
Slide 29
Brobyggare i frontlinjen
Götateamet – nära ett evidensbaserat arbete
Slide 30
Målgrupp
Unga personer (16-21) år med allvarliga
missbruksproblem
Genomgått abstinensbehandling på
Unga Vuxna-avdelningen
Slide 31
Bakomliggande tanke
”Täta luckan!”
Abstinensbehandling
Fortsatta
behandlingsinsatser
Slide 32
Hur då täta?
Tanken var att Götateamet skulle…
Fånga upp – Motivera – Länka
genom…
Snabbhet – Tillgänglighet – Flexibilitet – Kompetens – Förfinansiering
Slide 33
Metodisk verktygslåda
• ADAD-intervju för att kartlägga och finna
viktigaste förändringsområden
• Motiverande intervju – för att stärka
förändringsviljan
• Återfallsprevention – för att förbereda och
hantera svackor
• Familjebehandling, ex vis funktionell
familjeterapi för att arbeta med relationsproblem,
kommunikation och skapa stödjande nätverk
Slide 34
Påverkan livsområden
29*
13
6
13
12
8
2
Droganvändning
Negativ förändring
20
17
16
Inte aktuellt/ingen uppgift
28
8
7
11
13 14
2
12
5 6
11
25
Ingen förändring
21
7
11
Liten positiv förändring
14
14
7
Stor positiv förändring
8
6
2
Motivation
drogfrihet
Relationer
familjen
Stöd från
nätverket
Självförtroende
Framtidshopp
Slide 35
Alltså
• Flera olika metoder behövs för att anpassa
insatserna
• Metoderna vaggas in i bemötande, tillgänglighet
och sammanhangsskapande
• Även om det verkar som att flertalet klienter fått
en bättre livssituation så når man inte alla
• Fortfarande återstår arbete med att få
uppföljning och utvärdering att fungera
• Men ändå ett exempel på att lägga sig nära ett
evidensbaserat arbete