Transcript brukarmedverkan inom utbildning, kunskaps

Socialt arbete som brobyggare
– brukarmedverkan inom
utbildning, kunskaps - och
samhällsutveckling
Verner Denvall 14 mars 2011
Socialt arbete som brobyggare:
Jag startar med att berätta om socialt arbete i Sverige
Sedan tre exempel
För det första med fokus på utbildningen, särskilt
brukarmedverkan
Sedan om forskning och kraven på brukarmedverkan
Till slut om sociala innovationer och hur socialt arbete kan
bidra till samhällsutveckling
Jan-Inge Nilsson, okt 2010:
”När vi som föreläsare har mött en enorm respons bland
studenterna, har våra medlemmar växt. Vi ser det även
som en enorm möjlighet att komma ur stigmatiseringens
grepp. Genom att prata om det, öppna sig, känner vi
genom vår kunskap att vi kan hjälpa andra att komma ur
samma situation. .. Vi ser möjlighet i vårt fortsatta
samarbete, hur våra medlemmar i sin personliga
utveckling, får en vilja att engagera sig i olika
samhällspolitiska organisationer.”
I begynnelsen…
► Socialt arbete sysslade med klassiska folkhälsoproblem
för över 100 år sedan
► Tema 1: Fattigdom och försörjning
► Tema 2: Barn och befolkningspolitik
Den första utbildningen i socialt arbete i Sverige startade
1921. För 30 år sedan blev det ett tvärvetenskapligt ämne
vid universiteten och forskarutbildning startade. Nu har
det utvecklats reflexiva teman som reform- och
institutionskritik samt om normalitet och avvikelse
Brobyggande inom kunskapstriangeln
Innovationsarbete tillsammans
med andra aktörer
Samhällsutveckling
(innovation)
Utbildning
Viktiga uppgifter inom
professionen: vård, utredning
och behandling
Samverkan med brukare och
verksamheter
Forskning
Grund för en evidensbaserad
profession
Men också nya perspektiv
och bildning
Inom utbildningen med personer som har
egen erfarenhet av vård, behandling och
utsatthet
Varför?
För att skapa en bättre
utbildning
För att öka utrymmet för
ofta marginaliserade
grupper
För att stödja de
personer och de
organisationer som
medverkar
Hur?
Brukarcafé (mässor)
Handledning –
coachning
Rollspel
Föreläsningar
Revision av kurser
Konferenser – nätverk undervisningsmaterial
Inom utbildningen med personer som har egen
erfarenhet av vård, behandling och utsatthet
Möjligheter
Utforma inslag i
vidareutbildningar
”Reclaime” utbildning i
socialt arbete
Allianser med brukar- och
patientorganisationer
Inspiration för andra
professionsutbildningar
Lära av socialt arbete i UK
Utmaningar
Den traditionella
lärarrollen
Krävs nya pedagogiska
inslag, exempelvis
berättelser
Tidskrävande; tillit
behöver byggas upp
Spårbundenheten
Bengt Börjeson (2008):
”Deltagandet i kursen för både
socionomstudenter och uppdragsstudenter
har inneburit viktiga konsekvenser när det
gäller deras respektiva subjektpositioner.
Men dessa dynamiska förändringar har olik
karaktär för de båda studentgrupperna, det är
fråga om ”spegelvända processer”. För
socionomstudenternas del har kursen
inneburit en möjlighet att förstå ”den Andre”
på ett nytt sätt och för uppdragsstudenterna
är den nya möjligheten att uppfatta och förstå
sig själv i ett nytt ljus. Dessa olika
omtolkningar innträffar emellertid under en
gemensam förutsättning: upptäckten av
uppdragsstudenternas/brukarnas möjligheter
och resurser och kunskaper. ”
Brukares uppfattning utgör en viktig
del av en evidensbaserad praktik
Ett
samvetsgrant, tydligt
och omdömesgillt
användande av bästa
tillgängliga information
(evidens) vid beslut
1 Vetenskaplig
kunskap
(ofta liktydigt med
effektstudier)
2 Professionellas
erfarenheter
3 Patientens och
brukarens uppfattning
Detta lanseras nu som ”evidensbaserad praktik”
Finns en hel del oklarheter
Förknippas framför allt med effektstudier
och bedömningsinstrument
Inom forskning tillsammans med brukare och
deras organisationer (forts.)
Varför?
Rättighetsfråga
Kunskapsfråga
Synen på evidens
Stöd till praktiknära
kunskap genom
reflektion
Hur?
Handikappförbunden
Empowermentutvärdering
Gemensamma studier,
delta i alla faser
Inom forskning med brukare och deras organisationer
(forts.)
Möjligheter
Utbilda kolleger inom
organisationer
Utforma en
evidensbaserad praktik
Delaktighet som ett
etiskt krav
HUSK i Norge
Hot och problem
Legitimitetsproblem
(både forskare och org.)
Bias i forskning –
forskarens neutralitet
Gisslan
Innovationer
Uppfinning = Invention
Innovation är uppfinningar som har implementerats
Det krävs kreativitet och samspel mellan forskning, näringsliv och politik
(triple helix)
1.
2.
3.
4.
5.
Innovationer uppfattas som nödvändiga för en hållbar tillväxt
Innovationsprocesser sker inom innovationssystem där den kunskap
som produceras inom universiteten ska komma till användning
Innovationer uppstår genom processer mellan aktörer från skilda
arenor; tillit uppfattas som centralt
Kunden och användaren kan utnyttjas: ”user-driven innovations”
Innovationer sker inte bara inom teknologi utan även som sociala
innovationer
Exempel: Basta arbetskooperativ – Sviktboendet i Mölndal –
Mobiliseringskursen i Lund
Sociala innovationer kan ske med stöd av
socialt arbete
Varför?
För att socialt arbete har
viktig kunskap om
samhällets problem
För att forskare och
lärare har omfattande
kontakter med det
omgivande samhället
För att ämnet vill vara
en aktiv del i
samhällsbygget
Hur?
Kritisk forskning som
kan bidra med nya
perspektiv
Mobiliserande metoder
som kreativa workshops
Deltagarperspektiv som
kan främja tillitsfulla
processer med
användare
Sociala innovationer kan ske med stöd av socialt
arbete (forts.)
Möjligheter
Utveckling av nya
tjänster och varor
Social tillväxt
Skapa ett hållbart
samhälle och lösa
sociala problem
Hot och problem
En maktfråga
En resursfråga
För att sammanfatta utmaningarna:
• Sårbarheten hos de organisationer som det sociala
arbetet behöver samarbeta med
• En stark professionalisering
• Spårbundenheten hos de sociala utbildningarna
samt ett tids- och resurskrävande arbete
• Traditionen att sociala innovationer ska
genomföras av professionella experter
• Att finna hållbara former som stödjer en aktiv
involvering i undervisning, forskning och
samhällsutveckling
Referenser
Benner, M. (red, 2005) Innovationer. Dynamik och förnyelse i ekonomi och samhällsliv. Lund.
Studentlitteratur
Beresford, Peter (2010) Negotiating The Learning: Social work, state and service users,
föredrag vid “Kunskap som förändrar”, Växjö 21-22 okt 2010 (www.brukarmedverkan.se)
Bohlin, I & M. Sager (2011, red) Evidensens många ansikten. Evidensbaserad praktik i
praktiken. Lund: Arkiv förlag.
Börjeson, B. & Denvall V. & Heule C. & Kristiansen A (2009) Vi och Dom. Om att
ifrågasätta en gränssättning. Arbetsrapportserie nr. 64. Stockholm: Ersta Sköndal
Högskola.
Denvall, V & Salonen, T (2000) Att bryta vanans makt. Framtidsverkstäder och det nya
Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Denvall, V & Helue, C & Kristiansen, A (2011, red) Social mobilisering. Malmö: Gleerups
Fagerberg, J., and Mowery, D.C., and Nelson, R.R., (eds., 2005) The Oxford Handbook of
Innovation. Oxford: University Press.
Fetterman, D (2001) Foundations of Empowerment Evaluation. Thousand Oaks: Sage
Greenhalgh, T., and Robert, G., and MacFarlane, F., and Bate, P., and Kyriakidou, O., (2004)
Diffusion of Innovations in Service Organizations: Systematic Review and
Recommendations. The Milbank Quarterly, 82(4), 581 - 629.
Rogers, E., (1995) Diffusion of Innovations. 3rd ed. New York: The Free Press.
Tack för ordet!