Arbetsrättens grunder

download report

Transcript Arbetsrättens grunder

Chefsintroduktion 2012-11-13 Arbetsmiljö, hälsa och hållbart ledarskap

1

Arbetsmiljörätt

Per Carlsson Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Arbetsrätt och förhandling 2

Det arbetsrättsliga området

Anställningsförhållandet Tvist och rättegång Diskriminering LAS LRA LOA deltid, tidsbegr.

anställning Diskrimineringslag Ledighet Arbetsmiljö och arbetstid AML Medbestämmande och fackligt arbete MBL LAF ATL SemL SjLL LTFS LNÄRVÅRD FörL LUTB LSI LFF Arbetsmarknadspolitik LANSTFRÅ

3

Arbetsrättsliga utgångspunkter:

• • • • • • Internationella konventioner m m EG rätt – fördrag, förordningar, direktiv m m Svensk arbetsrätt, övriga lagar, förordningar, myndigheters föreskrifter m m Kollektivavtal Det enskilda anställningsavtalet Riktlinjer, råd, policys, sedvänja och bruk etc Budget, personalpolitik… 4

Några viktiga sakföreskrifter

AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1998:05 Arbete vid bildskärm AFS 1994:01 Arbetsanpassning och rehabilitering AFS 1998:01 Belastningsergonomi AFS 2005:16 Buller AFS 1999:07 Första hjälpen och krisstöd AFS 2000:04 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 1996:01 Minderåriga AFS 2008:13 Skyltar och signaler AFS 1986:19 Förskola och fritidshem AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare AFS 2005:17 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar AFS 2000:01 Manuell hantering AFS 2005:01 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta AFS 2004:03 Stegar och arbetsbockar AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem 5

ARBETSMILJÖLAGEN

6

Arbetsmiljölagen

Kap 1 Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Kap 8 Kap 9 Ändamål och tillämpningsområde Arbetsmiljöns beskaffenhet Allmänna skyldigheter Bemyndiganden Minderåriga Samverkan Ag Överklaganden arbetstagare Tillsyn (myndighetens rättigheter) Påföljder 7

Arbetsmiljölagen

Fastställer grundläggande regler för arbetsmiljön

Lagens syfte:

Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

Att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

Tillämpningsområde:

Gäller nästan allt arbete.

8

Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande

Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar.

Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll utformas så att man inte utsetts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olyckfall 9

Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande:

Arbetsmiljöfaktorer: Luft, ljud, ljus, vibrationer, kemiska ämnen och liknande. Maskiner, redskap och tekniska anordningar. Lokaler Skyddsåtgärder mot bland annat fall, el, brand och explosion.

Möjlighet till variation, sociala kontakter och samarbete, personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande och yrkesmässigt ansvar.

Hänsyn till arbetsmiljön ska tas redan vid planeringen.

2 kap 10

Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och ska:

Vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. 3 kap 2 § SAM & organisera rehabiliterings- och anpassningsverksamhet. 3 kap 2a § Anlita den företagshälsovård som behövs 3 kap 2b § Instruera och informera de anställda för att undvika risker. 3 kap 3 § 11

Arbetstagarna ska:

• Medverka i arbetsmiljöarbetet.

• Följa gällande föreskrifter.

• Delta i genomförandet av åtgärder.

• Använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning.

3 kap 4 § 12

13

Skyddsombudens ställning

14

Skyddsombudet

AML : Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare . 6 kap.

2 § minst 5 arbetstagare

skyddsombud lokala ATO utser, eller arbetstagarna.

15

4 § Skyddsombudet företräder

arbetstagarna

Skyddsombudet ska:  Vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall.

 Vaka över att AG uppfyller lagens krav.

 Delta vid planeringen av frågor som berör arbetsmiljön.

 Delta vid upprättande av handlingsplaner.

 Arbetsgivaren ska underrätta skyddsombudet om betydande förändringar.

16

5-6 §§ Skyddsombudet har rätt till: Den ledighet som fodras för uppdraget Att ta del av handlingar och få de upplysningar som behövs för ombudets verksamhet.

17

Skyddsombuds framställan enligt AML 6 kap. 6a §

Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredställande arbetsmiljön ska skyddsombud vända sig till ag med en framställan om åtgärder.

Ag ska lämna en skriftlig bekräftelse att framställan är mottagen. Ag ska utan dröjsmål lämna besked i frågan.

18

Skyddsombuds framställan enligt AML 6 kap. 6a §

Om inget tillfredsställande besked kommer inom skälig tid kan skyddsombudet vända sig till AV.

AV ska då pröva frågan, detta ska mynna ut i ett beslut. (föreläggande, förbud eller beslut om att inte ingripa  kan överklagas till förvaltningsrätten).

19

Skyddsombudstopp enligt AML 6 kap. 7 §

Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för at:s liv eller hälsa och rättelse inte genast uppnås genom att vända sig till ag kan skyddsombudet avbryta arbetet.

Om ag godkänner stoppet behövs ingen prövning av AV.

En ag som vill ha ett skyddsombudsstopp prövat, måste vända sig till AV med en begäran om prövning i ärendet.

20

Skyddsombudstopp enligt AML 6 kap. 7 §

Skyddsombudsstoppet gäller tills AV tagit ställning i frågan.

AV fattar beslut för eller mot det stoppade arbetet. Beslutet är överklagningsbart  Förvaltningsrätten.

Skyddsombudet har även rätt att stoppa arbetet om ag inte rättar sig efter ett förbud som har utfärdats av AV (ex en maskin som saknar skydd).

21

Ingen lag tar över någon

Skollagen Arbetsmiljölagen Arbetsgivare Socialtjänst lagen Lagen om LSS Arbetsgivaren måste i en konkret situation förena arbetstagarnas, elevernas, brukarnas, patienternas och klienternas intressen.

22

HR-process Arbetsmiljö och hälsa

23

24

25

Varför en Arbetsmiljö och hälsoprocess?

• • • Enligt arbetsmiljölagen och föreskrifter är arbetsgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsplatsen lever upp till kraven på en god arbetsmiljö. AFS 2001:1 Ett gemensamt arbetssätt i Göteborgs Stad.

26

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

• • • Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren fördela arbetsmiljöuppgifterna på ett lämpligt sätt i organisationen.

De uppgifter som avses är de som ingår i arbetet med att förebygga risker och uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö.

Syftet med uppgiftsfördelningen är att det ska vara tydligt vem som gör vad.

27

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

• • • • Uppgiftsfördelning ska åtföljas av: tillräckliga beslutsbefogenheter, tillräckliga resurser i form av tid, pengar, lokaler och personal, tillräckliga kunskaper och tillräcklig kompetens Den som inte kan utföra sina arbetsmiljöuppgifter på ett sätt som säkerställer en god arbetsmiljö, ska returnera uppgiften uppåt i organisationen.

28

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

• • • • Fullmäktige är högsta företrädare.

Arbetsmiljöuppgifterna är fördelade till respektive nämnd. Nämnderna har därefter i regel fördelat dem vidare till förvaltningen. Den som fördelat ut uppgiften ska förvissa sig att detta blir bra och även en skyldighet att följa upp.

Fördelningen är personlig och ska skrivas på namn.

29

Arbetsmiljöprocess enligt föreskriften om systematisktarbetsmiljöarbete

30

Vi rätar ut hjulet

Undersökning

Inventera risker Analysera risker

Risk bedömning Åtgärder Kontroll

Bedöm risknivån Föreslå åtgärder Genomför åtgärder Följ upp åtgärd Följ upp effekt

31

Undersökning

Inventera risker Analysera risker

Risk bedömning Åtgärder Kontroll

Bedöm risknivån Föreslå åtgärder Genomför åtgärder Följ upp åtgärd Följ upp effekt

32

Arbetsmiljöarbetets två sidor

Skydda från risker

• • • • • Avvärja fysiska och psykiska hälsoproblem Minska riskfaktorer för ohälsa Skydda från hälsofaror Bygga upp hälsa/rehabilitera Betryggande säkerhet

Främja hälsa

• • • • Verka för ett engagemang i arbetet Stärka den upplevda kvalitén i arbetet Möjliggöra ett välbefinnande Erbjuda ett stödjande socialt klimat.

33

Friskfaktorer

• • • • Friskfaktorer är det som får människor att må bra på arbetet (och hemma) Begreppet friskfaktorer handlar om att se hela människan – hälsa kan inte delas upp i arbetsliv och fritid Genom att inventera, bevara och utveckla det friska kan man stimulera trivsel, utveckling och prestation Inventering av friskfaktorer ger en bild av de positiva värdena på arbetsplatsen 34

Inventering av friskfaktorer

1. Utgå från en gemensam målbild – ”

så här vill vi ha det”

2. Kartläggning och analys av nuläget – ”

så här har vi det idag”

Använd befintliga informationskällor och egna undersökningar 35

Inventering friskfaktorer

• • • • •

Nyckeltal:

Långtidsfrisk Medarbetarenkäten Hälsotest Skapa egna nycketal Medarbetarsamtal Utöver det som finns i procesen även information från prevent.se, Folkhälsoinstitutet mm.

36

Bedöm (prioritera) friskfaktorer

Vi kan inte arbeta med allt! Prioritera för att säkerställa att vi lägger tid och kraft på de faktorer som ger arbetsgruppen mest • • •

Ställ frågorna:

Vilka friskfaktorer kan bäst bidra till att främja hälsa på arbetsplatsen? Vilka friskfaktorer är intressanta att arbeta vidare med?

Upprätta en handlingsplan!

37

Riskbedömning

• Arbetsgivaren ska undersöka, bedöma risker och vidta åtgärder så att arbetstagare inte utsätts för ohälsa. • Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete är införlivat i den dagliga verksamheten.

• Undersökningar och riskbedömningar ska göras återkommande.

38

Inventera risker

• • • • • • • •

Källor:

Tidigare skyddsrondsprotokoll Skade- och tillbudsstatistik Sjukfrånvaron Forskning Ohälsorisker som har framkommit vid medarbetarsamtal Medarbetarenkäten Checklistor från Arbetsmiljöverket (av.se), prevent, hotpajobbet, musarm.org, etc 39

Bedöm riskerna

• Bedöm vilka riskkällor som kan leda till risk för ohälsa eller olycksfall. Gör en sammanställning över riskerna och bedöm om de är allvarliga eller inte.

40

Åtgärda risker

• Åtgärda de risker som kommit fram och ta alltid först hand om de allvarligaste. • Alla risker kan inte undvikas helt. De måste då hanteras på annat sätt, till exempel särskilda instruktioner, stöd och handledning, dubbelbemanning eller användande av personlig skyddsutrustning.

41

Åtgärder, t ex

• • • • • • • • • underhåll reparationer Inköp möbler, materiel omorganisationer nyanställningar om-/tillbyggnad flyttning nybyggnad lägg in i handlingsplan för senare åtgärd 42

Handlingsplan

Gör en handlingsplan för de risker som inte genomförs genast

• • • Den skriftlig planen ska innehålla uppgifter om: Åtgärden När den ska vara genomförd Vem som ska se till att den genomförs

Kontrollera genomförda åtgärder

43

Olyckor och tillbud

Anmälningsskyldighet och skyldighet att utreda så att risken förebyggs i fortsättningen 44

§ 2 Arbetsmiljöförordningen

”Har olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbete föranlett dödsfall eller svårare personskada eller samtidigt drabbat flera arbetstagare, skall arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa”.

45

Anmälan enligt 2 § AMF

Allvarliga olyckor ska anmälas till AV Allvarliga tillbud ska anmälas till AV

46

Allvarlig olycka ska anmälas till AV

Dödsfall Svårare personskada

sjukhusvistelse mer än 48 timmar - fraktur (yttersta fingerleden) svår blödning, skada på nerv, muskel eller sena skada på inre organ 2:a eller 3:e gradens brännskada (kylskada)

Många drabbade samtidigt

- ex kemikalieolycka, brand etc.

47

Allvarligt tillbud

Händelse som hade kunnat leda till ohälsa eller olycksfall

• hot med kniv eller skjutvapen • mordhot som uppfattas som allvarligt menat • föremål som faller ner och hade orsakat skada om det hade träffat någon person 48

Tillbud

• • • • • Händelse som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa Händelsen hade kunnat leda till skada, men skada uteblev p g a tur knivhot eller hot med skjutvapen hot om våld tydligt riktat mot person svårare fall av mobbing eller annan kränkande särbehandling 49

Rapportering av arbetsskador och tillbud i Göteborgs Stad = Lisa

50

51

52

• • •

Vad är vi bra på? Vad kan vi bli bättre på?

Merparten upplever att de har en trygg och säker arbetsmiljö Många upplever att staden arbetar aktivt med arbetsmiljön.

Förståelse för att man är hemma för VAB eller jobb på deltid.

• • • Många känner av fysiska besvär på grund av arbetsmiljön.

Små möjligheter till återhämtning efter hög arbetsbelastning.

Små möjligheter att eller påverka arbetsuppgifterna vid hög arbetsbelastning. 53

Frisk arbetsplats

• • • • Lagom arbetsbelastning Delaktighet och inflytande Ledarskapets utformning Positivt förhållningssätt • • • • • Kompetensutveckling Satsa på friskvård Tid för reflektion Tid för återhämtning Relationsbyggande 54