Transcript Här skriver du vad presentationen handlar om Här skriver du ditt

Morgondagens ledare- Arbetsmiljö 2014
Anette Ranefjärd & Gunnel Persson Avd. för arbetsmiljö
Arbetsmiljöarbete i vardagen
Varför ska vi arbeta med arbetsmiljön?
- Lagar & Avtal
Hur kan vi arbeta med arbetsmiljön?
- SAM-Systematiskt Arbetsmiljöarbete
Vem gör vad?
- Roller & ansvar
Var hittar jag information?
- Externa länkar
Vad innefattar begreppet arbetsmiljö?
Främja
hälsa
Förebygga
ohälsa
Hälsostrategi
Systematiskt
arbetsmiljöarbete
Hälsofrämjande
arbetsplats
Riskbedömning
Friskvård
Tidiga
signaler på
ohälsa
Åtgärda
ohälsa
Rehabiliteringsprocess
Insatser för
sjukskrivna
Rehabilitering
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöpolicy
Koncernnivå
Riktlinjer
Information och utbildning
Förvaltningsnivå
Arbetsmiljöplan
samverkansgrupp
Rutiner för arbetsmiljöarbetet – ledningssystem
Arbetsplatsnivå
Arbetsplatsträff
Skyddsrond – fysisk och psykosocial
Riskanalyser
Tillbud/ arbetsskador / sjukfrånvaro
Samverkansgrupp
Utvecklingssamtal
Medarbetarnivå
(Chef – medarbetare)
Lönesamtal
Vardagen
Varför en god arbetsmiljö?
 Förebygger ohälsa och
arbetsskador för individen
 Bidrar till ökad produktivitet
och lönsamhet för företag
 Minskar samhällets kostnader
och stärker folkhälsan
 Inga förlorare – alla vinner på
en god arbetsmiljö
Arbetsmiljölagen
Är en tvingande lagstiftning som inte går att
förhandla bort
Är en ”ramlag” innehåller grundläggande värderingar, helhetsprinciper och
riktlinjer, där lagstiftaren mer uppställer mål och i mindre utsträckning detaljreglerar vad
som ska göras. Detta ger frihet och flexibilitet att anpassa sig efter skiftande
omständigheter och ett överlåtande att ta beslut till experter på enskilda områden. Ett
annat exempel på en ramlag är Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763).
Omfattar:
Både fast och tillfälligt anställda
Elever under utbildning och totalförsvarspliktiga
m.fl.
Arbetsmiljösystemet
Anställningsavtal
Lokalt Ka
Centralt Ka
Föreskrift
Förordning
Lag
Direktiv
Ag & At
Ag & lokalt fack
Ag org & centralt fack
AMV
Regeringen
Riksdagen
Ministerrådet
Arbetsmiljöansvar
KOMPETENS
Delegerar
arbetsuppgifter
BEFOGENHET
Alltid möjligt
att returnera
Olika chefsnivåer
relationer
attityder
engagemang
värdegrund
rutiner
lagar
dokument
paragrafer
Vad utmärker en bra arbetsmiljö?
Arbetsmiljöfrågor är komplexa
Roller och ansvar
Chef
Medarbetare
Skyddsombud
Arbetsmiljöarbete 3 kap 2a §
Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera
verksamheten genom att:
Göra riskbedömningar
Utreda ohälsa, olycksfall, allvarliga tillbud
Genomföra åtgärder
Kontrollera åtgärderna
Fördela arbetsmiljöuppgifter
Arbetstagarens ansvar 3 kap 4 §
Medverka i arbetsmiljöarbetet
Följa givna föreskrifter och instruktioner
Underrätta AG om det föreligger omedelbar och
allvarlig fara för liv och hälsa
Delta i genomförandet av åtgärder
Använda skyddsanordningar och personlig
skyddsutrustning
Arbetsmiljöverket = Tillsynsmyndighet
Myndighet som ska se till att arbetsgivaren driver sin
verksamhet så att arbetsmiljökraven uppfylls
Har tillträde till alla arbetsplatser för att kontrollera arbetsmiljön
Arbetsmiljöinspektioner
AV:s verktyg
 Regler
 Information
 Inspektion
Systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1
1. Undersök arbetsförhållandena
2. Gör en riskbedömning
Skriftligt
3. Bestäm vem som ska åtgärda och vem som ska följa upp
Skriftligt
4. Åtgärda riskerna som kommit fram
5. Gör en handlingsplan för det som inte genast genomförs
Skriftligt
6. Följ upp genomförda åtgärder
Skriftligt
7. Gör en arbetsmiljöpolicy
Skriftligt
8. Gör en uppgiftsfördelning
Skriftligt
9. Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får kunskaper
Årscykel arbetsmiljöarbete
Dec
Jan
Nov
Okt
Feb
Sep
Mars
Aug
April
Juli
Maj
Juni
Rutiner som ska finnas på arbetsplatsen
Riskbruk och beroende
AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering
Krishantering
AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd
Våld och hot
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Brandrutiner
Brandskyddspärm
Arbetsskada och tillbud
AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd
Rutiner som ska finnas på arbetsplatsen
Nyanställning/introduktion
AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Sjukfrånvaro/rehabilitering
AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering
Riskbedömning/analys
AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Förändringar på arbetsplatsen
AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Kränkande särbehandling
AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet
Likabehandling
Diskrimineringslagen
När arbetar vi med arbetsmiljöfrågor?
-Vilka arenor finns för att undersöka och jobba med arbetsmiljöfrågor?
- Hur vet vi om vi har en bra arbetsmiljö?
Arbetsplatsträffen




Regelbundet
Viktigt forum
Gemensamt ansvar
Gemensamma frågor som är betydelsefulla för
arbetsplatsen
Skyddsrond/Arbetsmiljörond
Skyddsrond/Arbetsmiljörond
Prevent
Viktigt att titta på alla perspektiven
Människa Teknik Organisation
Stress-psykosocial arbetsmiljö
Långvarig Stress kan leda till:
Symtom
 Lättretlighet
 Sömnproblem
 Hjärtklappning
 Muskelsmärtor
Du får svårare med att
 Koncentrera dig
 Lära in
 Minnas
 Komma igång
Riskfaktorer i arbetet
Hur stressad individen upplever sig beror
till stor del på:
 Handlingsutrymme
 Socialt stöd
 Tidigare erfarenheter
 Kompetens
Motverkar stressen
Återhämtning
Socialt stöd
Fysisk aktivitet
Rätt kost
Ha lagom mycket att göra
Ha roligt
Arbetet är en utmaning
Ostörd i arbetet
Individuella åtgärder får aldrig
ersätta förebyggande åtgärder
i arbetsmiljön!
- Medarbetare
- Chef
- Skyddsombud
- Företagshälsovård
Stress på arbetsplatsen är i grunden
ett organisatoriskt problem!
Systematiskt Arbets-Miljöarbete
Undersök riskerna :
 Åtgärda!
 Följa upp!
 Ge kunskap och
handlingsutrymme!
Medarbetarenkäten- vad står vi idag?
Arbetsskada och tillbud
Arbetsgivaren är skyldig att:
 Registrera, utreda och följa upp arbetsskador och tillbud, så att risker
för ohälsa och olycksfall kan förebyggas
 Varje år göra en skriftlig sammanställning av inträffade arbetsskador
och tillbud
 Göra anmälan om arbetsskada till försäkringskassan om skadan
medför sjukfrånvaro, läkarvård eller bestående besvär.
Vid tveksamhet ska anmälan till försäkringskassan alltid göras
Vad är vad?
Risk
Tillbud
Arbetsskada
Tillbud
 Ett tillbud är en oönskad händelse som hade kunnat leda till ohälsa eller
olycksfall
Arbetsskada
 Kroppslig/fysisk skada
 Ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön
 Skada på grund av hot eller våld i arbetet
 Skada på väg till eller från arbetet
Inträffar en arbetsskada eller arbetssjukdom
 Anmäls omedelbart till närmsta chef
 Anmälas till Försäkringskassan
 Inkomna uppgifter kommer också till
Arbetsmiljöverket
Rehabilitering
 Den som varit sjukskriven en längre tid behöver ofta
rehabilitering
 Så långt som möjligt träna upp de förmågor som fanns före
sjukdomen eller skadan
 I rehabiliteringen ingår att lära sig att använda olika
hjälpmedel för att återfå förmågor som påverkats av
sjukdomen eller skadan
Sjukfall och Rehabilitering
 Hur jobbar vi med rehabilitering ?
 Hur kan vi jobba med friskfaktorer?
 Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare
blir det att komma tillbaka. Därför är det viktigt att
rehabiliteringen påbörjas så fort som möjligt
 Säkerställa tidig rehabilitering med god kvalité för att
förebygga långtidssjukskrivningar och ge ökade
förutsättningar för tidig återgång i arbete
Tidiga åtgärder
 Uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa hos
medarbetarna.
 Vid sjukfrånvaro tar chefen tidigt kontakt med medarbetaren
i syfte att klargöra orsak, prognos och eventuella behov av
anpassning och /eller rehabiliteringsinsatser
 Övervägande ska alltid göras om anpassningar på
arbetsplatsen kan göras eller om möjlighet till tillfälligt
förändrade arbetsuppgifter finns. Målsättningen är att
underlätta för medarbetaren att återgå i arbete
Ansvar och roller
 Chefen - för att den sjukskrivne medarbetaren erbjuds de rehabiliteringsoch anpassningsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna
komma åter i arbete.
 Medarbetaren - för att aktivt delta i rehabiliteringen och måste lämna de
uppgifter till chefen som behövs för att denne ska kunna ta sitt
rehabiliteringsansvar. Medarbetaren ska också delta aktivt i planering och
genomförande och kan inte välja bort erbjudna rehabiliteringsåtgärder
Ansvar och roller forts.
 Lokala fackliga representanten – skyddsombudet eller annan
närstående person kan utgöra ett stöd till medarbetaren i den enskilda
rehabiliteringsprocessen om medarbetaren så önskar.
 Lokala samverkansgruppen följer upp sjukfrånvaron samt
rehabiliterings- och anpassningsåtgärder.

Lokala HR-avdelningen utgör chefens stöd i arbetet med rehabilitering.
HR-avdelningen kan vid behov initiera att externt stöd kopplas till
rehabiliteringsprocessen.
 Centrala HR-funktionen har en samordnande funktion vid omplaceringar
inom och mellan förvaltningar
Dokumentation av rehabiliteringsprocessen
 Samtliga genomförda aktiviteter i rehabiliteringsprocessen ska
dokumenteras.
 För medarbetare som inte deltar i en rehabiliteringsprocess men är i behov
av förebyggande åtgärder som samtal, hjälpmedel mm ska också
dokumenteras
Vad är missbruk?
”Ett missbruk är felanvändning av exempelvis droger, förtroenden eller andra
saker som anses skadligt eller sjukligt”
Alkohol
Droger
Läkemedel
Blandmissbruk
Internet
källa; Wikipedia
Shopping
Mat
Sex
Spel
Makt
Alkoholsituationen i Sverige
 8 miljoner svenskar har inga alkoholproblem
 700.000 har ett riskbeteende vad gäller alkohol
 250.000 är beroende av alkohol
 50.000 är gravt beroende av alkohol (parkbänken)
Uppmärksamma tecken och signaler
Ofta sjukfrånvaro efter långhelg,
lönehelg eller semester
Personen missar tider, möten
blir opålitlig
Ojämna arbetsinsatser, minskat intresse
Spritlukt, onormalt mycket parfym,
halstabletter
Slarvar med kläder och hygien
Förändrat beteende, lättirriterad, nervös,
darrhänt m m
Söker sjukvård för huvudvärk, ont i magen
sömnproblem m m
Gör ofta bort sig på personalfester
Vad finns det för beroendeframkallande
droger förutom alkohol?
 Dämpande
 Stämningshöjande
 Smärtstillande
 Sinnesförvillande
 Dopingpreparat
 Sömnmedel
Hur agerar jag vid misstanke om
beroende, missbruk hos personal
 Närmaste chef informeras om någon medarbetare är påverkad av
alkohol och/eller droger. Chefen samtalar med den anställde för
ställningstagande till vidare åtgärder
 Ta kontakt med Företagshälsovården för samtal kring provtagning och
handläggning
 Om personalen är påverkad sänds vederbörande hem på ett säkert sätt
 Löneavdrag kan bli aktuellt för ej fullgjord arbetstid
 AFS 1994:1
Behandling erbjuds
 Arbetsgivaren (oftast representant från personalavdelning) skriver ett
behandlingskontrakt som undertecknas av chef, anställd och ev. facklig
företrädare
 Information om kontrakt lämnas till lokal facklig representant
 Företagshälsovården kallar den anställde för provtagningar
enligt kontraktet
 Regelbundna avstämningsmöten hålls mellan chef, anställd och
representant från FHV
Riskbedömning
(Dokumenterad)
Vid förändringar i organisationen
I särskilt riskfyllda miljöer
Vid utredningar av olyckor och tillbud
Regelbundet – tex skyddsrond
Vilka riskkällor finns på din arbetsplats?
Exempel på riskkällor
buller
farliga ämnen
blöta/skräpiga golv
ensidigt, upprepat arbete
tunga lyft
olämpliga arbetsställningar
trasig arbetsutrustning
luftföroreningar
tidspress
ständiga förändringar
nattarbete
oklara förväntningar på
arbetsinsats
för stor/för liten arbetsmängd
våldsbenägna personer
ensamarbete
Tänk även på…
 Ny teknik
 Inhyrd personal
 Ekonomiska krav
 Komplexa organisationer
 Transporter
 Distansarbete
Relaterade frågeställningar
Hur gör vi riskanalysen?
Vilka scenarier är troliga, konsekvens?
Vad har hänt tidigare?
Hur stor är sannolikheten?
Har det hänt tidigare, hur ofta?
Accepterar vi risken?
Vad kan förebyggas?
Hur kan en konsekvens mildras?
Vem ansvarar för åtgärderna?
När ska åtgärderna vara klara?
Hot och våld
i arbetslivet
Vissa arbeten är mer riskfyllda än andra
 Personal som hanterar pengar, varor eller andra
värdeföremål
 Personal som ofta har en makt- eller myndighetsfunktion
 Personal som riskerar att möta provocerande och
aggressiva personer
Hot eller Våld- definitioner
 Hot- uttryckt avsikt att skada person eller egendom
 Våld- aggressiv handling som medför psykisk eller
fysisk ohälsa
Se till att du vet var och vilka riskerna är!
 Riskinventering
Förebyggande åtgärder
Hjälp och stöd efteråt
Anpassa arbetstider efter riskerna
 Kvälls- och nattarbete innebär en ökad risk för våld
och hot
 Att arbeta ensam under kväll och natt kan
ytterligare öka risken för våld eller hot
Inget ensamjobb vid påtaglig risk
 Innebär en arbetsuppgift en påtaglig risk för våld eller hot får
den inte utföras som ensamarbete
 Arbetsgivaren ska i sin kartläggning av riskerna bedöma om
arbetsuppgiften innebär påtaglig risk för våld eller hot
Ansvaret ska vara tydligt!
 Chefen som ska fördela ansvaret tydligt för de olika arbetsmiljöuppgifterna
 Befogenheter, resurser och kunskaper
 Utbildning eller träning
Det är viktigt att samtliga medarbetare vet vem som har ansvar för
arbetsmiljöfrågorna och till vem medarbetarna ska vända sig med frågor
Om något händer…Hjälpen ska komma snabbt!
 Kunna kalla på hjälp
 Elektroniskt larm
 Efter en våld- eller hotsituation tillgång till krisstöd
 Återkom med erbjudande en tid efter händelsen
 Företagshälsovården kan vara till hjälp
Stöd till chefen
SAM- naturlig del av verksamheten
Skyddsombud
Samverkanssystem
HR-funktion
Företagshälsovård
Externa länkar för den som vill veta mer
www.av.se - Arbetsmiljöverket
www.prevent.se + (Nyhetsbrev)
www.suntliv.nu + (Nyhetsbrev)
www.arbetsmiljoupplysningen.se + (Nyhetsbrev)
www.afaforsakring.se + (Nyhetsbrev)
www.duochjobbet.se + (Nyhetsbrev)
www.skl.se
www.arbetarskydd.se
www.hotpajobbet.se
www.musarm.org
www.do.se - Diskrimineringsombudsmannen