Transcript PM om arbetsmiljöansvar

UTKIKEN.NET
Arbetsmiljöansvar på
skadeplats version 1.0
1.PM om arbetsmiljöansvaret på skadeplats
I detta PM försöker jag sammanfatta den kunskap om arbetsmiljöregler på skadeplats jag fått under
arbetet med dessa frågor.
2. Problemställning
På en skadeplats arbetar många människor från olika organisationer sida vid sida. Dessutom finns det
en befälshierarki som innebär att beslut kan fattas av ett befäl från en räddningstjänst som påverkar
en arbetstagare från en annan räddningstjänst. Dessutom rör det sig arbetstagare från externa
organisationer såsom polis, ambulans, bilbärgare och så vidare. Som om det inte räcker med att det
är många organisationer på plats så byggs organisationen dessutom upp över tiden med flera olika
”högsta befäl” på plats vid olika tidpunkter och en överlämnandekedja av det operativa ansvaret.
Hur fungerar egentligen arbetsmiljöreglerna på ett så komplext ställe som en skadeplats kan vara?
Och vilka åtgärder behöver räddningstjänsten vidta för att uppfylla de arbetsmiljöregler som finns?
2.1. Slutsatser
Inledningsvis redovisar jag vissa slutsatser jag dragit och som jag redovisar lite mer i detalj senare i
texten.
2.1.1. Räddningsledaren har inte automatiskt något arbetsmiljöansvar
Befattningen Räddningsledare, Insatschef eller vad man nu väljer att kalla högsta befälet på en
skadeplats har inte med automatik något ansvar för arbetsmiljön på en skadeplats.
Arbetsmiljöansvaret behöver brytas ner i arbetsmiljöuppgifter som behöver fördelas i varje
organisation innan man med säkerhet vet vilket ansvar de olika personerna/rollerna på en skadeplats
har. Sen kan givetvis högsta befälet på plats ha vissa arbetsmiljöuppgifter konkludent fördelade. Se
nedan om konkludent fördelning.
2.1.2. Räddningsledaren är inte med automatik samordningsansvarig
En skadeplats är inte att betrakta som en byggarbetsplats. Då finns det inte heller ett krav på att det
måste finnas någon samordningsansvarig. Om det finns behov av någon som samordnar arbetsmiljön
på en skadeplats behöver det skapas instruktioner eller rutiner för hur det ska ske och vem som är
att betrakta som samordningsansvarig.
2.1.3. En person från en kommun kan arbetsleda någon från en annan kommun
Arbetsledning är en uppgift som kan ske över kommungränser. Om arbetsmiljöuppgifter behöver
fördelas till en extern arbetsledare är det viktigt att det finns ett system som försäkrar sig om att den
som leder har tillräcklig kompetens för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som behöver utföras. Även
riskbedömningar inför arbetsmoment kan ske av personal från olika arbetsgivare så länge de har rätt
kompetens. I vissa typer av arbetsuppgifter är det kanske viktigt att ha personkännedom eller
kunskap om dagsformen för personal. Då är det kanske inte lämpligt att arbetsleda över
organisationsgränser. Men den typen av frågeställningar måste hanteras i det systematiska
arbetsmiljöarbetet innan situationen uppstår på skadeplatsen. Även om arbetsledning sker av någon
från en annan organisation så är det ändå den ordinarie arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret.
Sida 1 av 7
UTKIKEN.NET
Arbetsmiljöansvar på
skadeplats version 1.0
2.1.4. Räddningstjänsten kan göra avsteg från AFS och Arbetsmiljölag
Arbetsmiljölagens krav på en säker arbetsmiljö kolliderar ibland med Lagen om skydd mot olyckors
krav på en effektiv räddningstjänst och att rädda liv, egendom och miljö. Det finns då en möjlighet att
göra en intresseavvägning för att bedöma om det är viktigast att uppfylla arbetsmiljöreglerna eller
att uppfylla LSO. Det bör tydliggöras i organisationen vem som har mandat att göra den
intresseavvägningen och hur man värderar olika vinster i räddningsinsatsen kontra risken för
personskador på personalen. I första hand ska man dock skapa en säker arbetsmiljö och i andra hand
göra en intresseavvägning.
2.1.5. Nyckeln till allt ligger i Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1.
Det krävs ett system av riskbedömningar, arbetsmiljöuppgiftsfördelningar, instruktioner och liknande
för att kunna tydliggöra ansvarsfördelning på en skadeplats. Hur detta system ska fungera beskrivs i
AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Sen måste varje arbetsgivare tolka hur detta ska
tillämpas på den verksamhet man bedriver.
3. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar
Det är alltid arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön i en organisation. Ansvaret är kopplat
till möjligheten att bli bestraffad om det inte sköts på ett korrekt sätt. För räddningstjänstens del är
arbetsgivaren en juridisk person. Det vill säga ingen fysisk person blir straffad om man bryter mot
arbetsmiljöreglerna såvida det inte uttryckligen anges i en AFS eller så länge det inte inträffar
personskador eller dödsfall. Om arbetsgivaren bryter mot föreskrifter arbetar Arbetsmiljöverket med
tillsynsinspektioner, åtal, föreläggande, vitesföreläggande, förbud och företagsbot för att uppnå
rättelse.
Det finns paragrafer som kan medföra påföljd utan föregående föreläggande. Ett exempel finns i AFS
2007:7 om rök- och kemdykning. Då anges i 20 § att :
”Bestämmelsen i 16 § är föreskrift enligt 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen. Brott mot nu nämnda föreskrift
kan enligt 8 kap. 2 § samma lag medföra böter.”
16 § i samma föreskrift lyder så här:
” 16 § Arbetstagare som är gravid och har anmält detta till arbetsgivaren får inte sysselsättas med
rök- eller kemdykning. Detta förbud gäller även under amningsperioden.
Överträdelse av denna bestämmelse kan medföra böter, se 20 §”
3.1. Ansvar vid personskador och dödsfall
Om det inträffar en personskada eller dödsfall utreds händelsen med utgångspunkt i Brottsbalken
och AML. Då letar man efter fysiska personer att bestraffa. Det är inte självklart vem som blir straffad
utan det beror på vilka instruktioner, rutiner, riskbedömningar och uppgiftsfördelningar som finns.
Straffen i dessa fall kan innefatta allt från böter till fängelse och kan fördelas på flera personer.
Straffet bestäms och fördelas alltid av en domstol.
3.2. ”Delegering av ansvar”
Orden delegera och ansvar används ofta felaktigt när det gäller arbetsmiljön. Det går inte att
delegera eller fördela arbetsmiljöansvaret. Ordet delegera innebär en fördelning av uppgift med
medföljande ansvar. Eftersom man inte fördelar ansvaret för arbetsmiljön anser Arbetsmiljöverket
Sida 2 av 7
UTKIKEN.NET
Arbetsmiljöansvar på
skadeplats version 1.0
att man inte ska använda ordet delegera när det gäller att lämna ut uppgifter inom
arbetsmiljöarbetet. Ansvaret för arbetsmiljön ligger alltid högst upp i organisationen.
Däremot finns det i AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete, ett system för att fördela
arbetsmiljöuppgifter. Arbetsmiljöverket anser att korrekt benämning är ”att fördela
arbetsmiljöuppgifter”
3.2.1. Konkludent fördelning
I vissa fall förutsätter man att det ingår vissa arbetsmiljöuppgifter för vissa tjänster. Det kallas för att
arbetsmiljöuppgifterna är konkludent fördelade. Till exempel kan man anta att någon som har en
tjänst som huvudansvarig för den operativa räddningstjänsten i en organisation också konkludent har
uppgiften att se till att allt det operativa arbetet sker i enlighet med de arbetsmiljöregler som finns.
Kanske kan också en räddningsledare antas ha vissa konkludenta arbetsmiljöuppgifter.
4. SAM, Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1
AFS 2001:1 är en övergripande AFS och enligt Arbetsmiljöverket den viktigaste av de AFSar som finns.
I den läggs grunden för att klara av att uppfylla de övriga mer detaljerade AFSarna genom att ha ett
system för hela arbetsmiljöarbetet. I systemet ingår att göra riskbedömningar och att skapa rutiner,
utbildning och dylikt baserat på de risker som identifieras.
4.1. Riskbedömning
Det är inte bara rökdykning som ska riskbedömas. All operativ verksamhet ska riskbedömas på
samma sätt som krävs i §4, AFS 2007:7, Rök- och kemdykning. Detta står i AFS 2001:1, 8 §.
I § 8 står också att ny utrustning som tas i bruk ska riskbedömas ur ett arbetsmiljöperspektiv innan
den tas i drift. Även organisationsförändringar i operativ verksamhet ska riskbedömas ur ett
arbetsmiljöperspektiv. Riskbedömningar ska dokumenteras skriftligt.
4.2. Arbetsmiljöuppgifter
I AFS 2001:1 finns ett krav att arbetsmiljöuppgifter ska fördelas skriftligt i alla organisationer med fler
än 10 arbetstagare. En arbetsmiljöuppgift kan vara detaljerad eller övergripande. I operativ
räddningstjänst kan en arbetsmiljöuppgift vara att göra riskbedömning före rökdykning eller att se till
att det inte finns några fallrisker på skadeplatsen. För att det operativa arbetet ska ske säkert kan
vissa arbetsmiljöuppgifter behöva ske före larm. Till exempel att se till att alla stegar som köps in är
godkända eller att riskbedöma skadeplatsarbete ur en arbetsmiljöaspekt.
En arbetsmiljöuppgift är en arbetsuppgift som behöver lösas för att uppfylla Arbetsmiljölagen,
Arbetsmiljöförordningen, AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, någon AFS eller en åtgärd som
krävs för att minska risker som blivit identifierade i riskbedömningar enligt AFS 2001:1 och andra
AFS:er.
4.2.1. Uppgiftsfördelning
Arbetsmiljöuppgifter ska fördelas ut i organisationen och lämnas tillbaka om de inte kan genomföras
av någon orsak. Operativt innebär det att det gäller att hitta ett system för att fördela uppgifterna till
skadeplatsfunktioner, organisatoriska funktioner eller roller på en skadeplats.
Sida 3 av 7
UTKIKEN.NET
Arbetsmiljöansvar på
skadeplats version 1.0
Hur ska arbetsmiljöuppgifter fördelas?
Uppgiftsfördelning ska ske skriftligt. I vissa organisationer fördelas arbetsuppgifter med ett
dokument där mottagaren får signera att man tagit emot arbetsmiljöuppgifterna. Detta är dock inget
krav. Arbetsmiljöuppgifter kan också delges genom instruktioner eller andra dokument.
Arbetsmiljöuppgifter kan fördelas utanför den egna organisationen. Det viktiga är att kompetensen
på den som får uppgiften är tillräcklig.
Arbetsmiljöuppgifter som inte kan utföras ska lämnas tillbaka till den som fördelat uppgiften. En
arbetsmiljöuppgift kan både fördelas och lämnas tillbaka i flera led. För att fördela en arbetsuppgift
måste det finnas ett behov av att lämna den vidare. Man kan inte fördela uppgiften bara för att man
inte själv vill ha den.
4.2.2. Detaljeringsgrad
Detaljeringsgraden på arbetsmiljöuppgifterna ska styras av risken för skada, utbildningsnivån på
mottagaren och komplexiteten på uppgiften som behöver utföras.
4.2.3. Arbetsmiljöuppgifternas ursprung
Arbetsmiljöuppgifter kan härstamma ur behovet att följa vissa AFS:ar. Paragraferna i en AFS kan
brytas ner till vissa uppgifter som behöver genomföras. Då kan det vara en arbetsmiljöuppgift.
Bedömningen om det behöver vara en arbetsmiljöuppgift görs av arbetsgivaren. Om det är en
osannolik händelse med låg risk kan arbetsgivaren bedöma att detta inte ska bli en
arbetsmiljöuppgift.
Arbetsmiljöuppgifter kan också komma ur arbetet med riskbedömning enligt AFS 2001:1. Då kan det
vara arbetsuppgifter som behöver göras för att minimera risker som blivit identifierade i samband
med riskbedömningen.
5. Arbetsmiljölagen kontra Lagen om skydd mot olyckor
Arbetsmiljölagens krav på en säker arbetsmiljö kolliderar ibland med Lagen om skydd mot olyckors
krav på en effektiv räddningstjänst och att rädda liv, egendom och miljö. Det finns då en möjlighet att
göra en intresseavvägning för att bedöma om det är viktigast att uppfylla arbetsmiljöreglerna eller
att uppfylla LSO.
Denna möjlighet till undantag för räddningstjänsten finns beskriven i kommentarerna till
Arbetsmiljölagens andra kapitel:
”Kapitlet inleds med en viktig principdeklaration. Den innebär att arbetsmiljön måste sättas i relation
till arbetets natur och till den sociala och tekniska utvecklingen i samhället (1 § första stycket).
Bakom denna bestämmelse ligger bland annat det självklara förhållandet att förutsättningarna för
arbetsmiljön varierar, beroende på vad det är för slags arbete och var det utförs. Det är ju givet att
arbetsmiljön aldrig kan bli exakt densamma för en skogsarbetare, en kontorist, en sjuksköterska och
en bussförare. Visserligen är kravet hela tiden att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn
till förutsättningarna. Detaljkraven kan ändå komma att variera i olika situationer. Ett tillägg har
gjorts i första stycket om arbetsmiljön vid fartygsarbete där sjösäkerheten kan ställa speciella krav.
Sida 4 av 7
UTKIKEN.NET
Arbetsmiljöansvar på
skadeplats version 1.0
I paragrafen ligger också en påminnelse om att det finns för samhället viktiga verksamhetsfält där
förutsättningarna för arbetsmiljön skiljer sig radikalt från andra områden. Man kan här peka på till
exempel sådana verksamheter som brandbekämpning, försvar och polisverksamhet. Bestämmelsen
innebär att man på sådana områden måste göra en intresseavvägning innan krav på arbetsmiljön
ställs i ett enskilt fall. En sådan avvägning kan bland annat innebära att man tar hänsyn till de krav
som riksdagen har ställt i andra lagar.”
Jag har markerat med fet text angående intresseavvägning. Det bör tydliggöras i organisationen vem
som har mandat att göra den intresseavvägningen och hur man värderar olika vinster i
räddningsinsatsen (och därmed uppfyllande av LSO) kontra risken för personskador på personalen. I
första hand ska man dock skapa en säker arbetsmiljö och i andra hand göra en intresseavvägning.
Det finns paragrafer i AFS:er som är orealistiska att följa i samband med en räddningsinsats. Dessa
borde kunna identifieras innan insats och möjligen, om möjligt, kompenseras genom andra åtgärder.
Detta anser jag bör framgå i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Även frågan om hur mycket skador som är rimligt på personalen för att uppnå vissa resultat anser jag
bör klaras ut före insats. Det är orimligt att lägga det fulla bedömningsansvaret på ett befäl som inte
får några riktlinjer från sin organisation. Till exempel: Är det okej att få lite brännskador på axlarna i
utbyte mot ett räddat liv? Här är jag dock osäker på hur man ska tolka kommentarerna till
Arbetsmiljölagen och anser att jag behöver mer kunskap. Det enklaste vore att säga att vi inte
accepterar några skador på vår personal. Jag undrar dock om det är så enkelt. För befälet som står
ute på skadeplatsen och ska göra avvägningar om insats innebär i princip alla åtgärder någon form av
risk. Liten eller stor. Och om det finns en risk finns det också en möjlighet att någon blir skadad. Men
som sagt, inom detta området behövs det många och kloka människor som funderar och diskuterar.
5.1. Arbetsledning över organisationsgränser
Arbetsledning är en uppgift som kan ske över organisationsgränser. Även de arbetsmiljöuppgifter
som behöver fördelas till en extern arbetsledare kan fördelas utanför den egna organisationen. Det
viktiga är då att det finns ett system som försäkrar sig om att den som leder har tillräcklig kompetens
för att utföra de arbetsmiljöuppgifter som behöver utföras. Även riskbedömningar inför
arbetsmoment kan ske av personal från olika arbetsgivare så länge de har rätt kompetens. Det är inte
nödvändigt att fördela uppgifterna personligen utan det kan mycket väl fördelas genom ett
samverkansdokument där det beskrivs vilka arbetsmiljöuppgifter olika funktioner i olika
organisationer har.
5.2. Samordningsansvar
I Arbetsmiljölagen beskrivs samordningsansvaret: ”Samordningsansvaret tar sikte på hälsa och
säkerhet för andra arbetsgivares personal och för ensamföretagare. Ansvaret innebär inte att den
samordningsansvarige har ett övergripande ansvar att förebygga ohälsa och olycksfall för dem som
arbetar på det gemensamma arbetsstället. Risker som bara berör personal inom ett av företagen är
endast den arbetsgivarens ansvar. Samordningsansvaret innebär att samordna verksamheter så att
risker i verksamheterna inte medför ohälsa eller olycksfall för arbetstagare i grannföretagen. Det
kompletterar arbetsgivarens och ensamföretagarens arbetsmiljöansvar.”
Sida 5 av 7
UTKIKEN.NET
Arbetsmiljöansvar på
skadeplats version 1.0
Om man ska översätta det till räddningstjänstens arbete på skadeplats skulle man kunna säga att den
samordningsansvarige ansvarar för att delge vilka risker som finns på skadeplatsen. Inte bara risker
på grund av inträffad skada, utan även risker på grund av pågående och kommande insats. Dessutom
ska man samordna över tid och rum så att olika arbetsgivares personal inte skadar varandra.
Det finns krav på Samordningsansvarig på en byggarbetsplats. Enligt kontakter med
Arbetsmiljöverket är inte en skadeplats att anse som en byggarbetsplats. Det finns alltså inget krav
på att det ska finnas en Samordningsansvarig på en skadeplats.
Istället är det Arbetsmiljölagen Kap 3: 7d§ man kan luta sig på: ”I fråga om annat gemensamt
arbetsställe än som avses i första stycket kan de som bedriver verksamhet där komma överens om att
en av dem ska vara ansvarig för samordningen. Det gäller inte för arbetsställen för byggnads- eller
anläggningsarbete.”
Ovanstående skrivning innebär att det inte automatiskt är Räddningstjänsten och räddningsledaren
som har samordningsansvaret. Samordningsansvaret behöver tydliggöras när och om det utses en
samordningsansvarig.
Restvärdesverksamheten gjort en tolkning där en restvärdesinsats är att betrakta som en
byggarbetsplats och där Restvärdesledaren förväntas ha samordningsansvaret för arbetsmiljön.
5.3. Räddningsvärn/Tjänsteplikt
Räddningsvärnspersonal och tjänstepliktiga är enligt Arbetsmiljölagstiftningen att betrakta som
arbetstagare. Samma regler gäller alltså för dem som för övriga anställda i organisationen.
I Arbetsmiljölagen 1:3.3 likställs dem med arbetstagare.
”3 § Vid tillämpning av 2–4 och 7–9 kap. ska med arbetstagare likställas
1. den som genomgår utbildning,
2. den som under vård i anstalt utför anvisat arbete,
3. den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och
annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring eller som deltar i frivillig
utbildning för verksamhet inom totalförsvaret.”
I LSO 3:15 § och 6:1 § beskrivs mer om tjänsteplikten.
LSO KAP 3:15 § Den personal som ingår i en kommuns organisation för räddningstjänst skall vara
anställd i egen eller annan kommun eller i ett kommunalförbund. Kommunen får överlåta åt någon
annan att göra räddningsinsatser som kräver särskild kompetens.
I organisationen för räddningstjänst kan också ett räddningsvärn ingå. Ett räddningsvärn består av
personal som uttagits med tjänsteplikt.
Om det vid en anläggning i kommunen har organiserats en särskild enhet för insatser vid
anläggningen, får kommunen träffa avtal med ägaren eller nyttjanderättshavaren till anläggningen om
att enheten skall ingå i kommunens organisation för räddningstjänst. En sådan enhets
räddningsinsatser är att anse som kommunal räddningstjänst enligt denna lag också när insatserna
görs inom den egna anläggningen.
LSO KAP 6:1 § När det behövs, är var och en som under kalenderåret fyller lägst arton och högst
sextiofem år skyldig att medverka i räddningstjänst, i den mån hans eller hennes kunskaper, hälsa och
kroppskrafter tillåter det.
Sida 6 av 7
UTKIKEN.NET
Arbetsmiljöansvar på
skadeplats version 1.0
Tjänsteplikten fullgörs på anmodan av räddningsledaren.
Bland dem som är tjänstepliktiga enligt första stycket och som är bosatta i kommunen får en nämnd
som avses i 3 kap. 11 § ta ut lämpliga personer för att ingå i kommunens räddningsvärn. I första hand
skall frivilliga tas ut. Den som tagits ut är skyldig att delta i övning med räddningsvärnet under högst
tjugo timmar årligen.
Slutligen
Detta PM är sammansatt av mig för att sammanfatta och delge det jag lärt mig om arbetsmiljöregler
under den tiden jag grävt i frågan. Jag har haft flera kloka personer att läsa dokumentet och komma
med synpunkter. Därmed inte sagt att det inte fortfarande kan finnas både sakfel och stavfel. Jag tar
tacksamt emot uppgifter om detta. Mejla till [email protected]
PerOla Malmquist
Brandingenjör
Utkiken Sverige
Sida 7 av 7