Transcript Ulla Rosenius
Slide 1
Forum för vårdbyggnadsforskning
En bra miljö för anställda - Ulla Rosenius
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
1
Slide 2
Arbetsmiljöverket
Vilka är vi?
Vad gör vi?
Hur fungerar arbetsmiljölagstiftningen?
Vilka krav ställer vi?
Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att
förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, det vill säga både när det gäller
fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt.
Utfärda föreskrifter - inspektera arbetsställen - sprida information
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
2
Slide 3
Vad är Arbetsmiljöverket?
Förordning (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket:
Ansvarig förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor.
Regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljön uppfyller de
krav som finns i arbetsmiljölagen om att alla ska ha en bra och utvecklande
arbetsmiljö. Även arbetstidslagen och tobakslagen.
Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Regleringsbrev årligen
Regeringen kan också ge Arbetsmiljöverket särskilda uppdrag när som helst
under året.
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
3
Slide 4
Arbetsmiljöverket
• Se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen.
• Meddela föreskrifter och allmänna råd med mer detaljerade bestämmelser
än arbetsmiljölagen (AML)
• Utarbeta och sprida information inom arbetsmiljöområdet
• Tillsyn - Gör inspektioner, kontrollerar att arbetsmiljölagstiftningen följs,
besöker fler än 38 000 arbetsplatser varje år
Inspektion
Inspektionsmeddelande
Underrättelse om föreläggande/förbud
Beslut om föreläggande/förbud, eventuellt förenat med vite
Beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
4
Slide 5
Arbetsmiljöverket
• Tillsyn – Marknadskontroll
• Remisser
• Ansvara för arbetsskadestatistik
• Standardiseringsarbete
• Olycksfallsutredningar
• Arbetsmiljöverket är en av 14 sektorsmyndigheter med ansvar för att
förverkliga den politik som rör funktionshinder.
• I samverkan med berörda myndigheter och organisationer följa och främja
företagshälsovårdens utveckling, och främja samverkan mellan arbetsgivare
och arbetstagare på arbetsmiljöområdet.
• Arbetsmiljöverket ska samråda med arbetsmarknadens parter samt med
andra organisationer och myndigheter i den utsträckning som behövs för
verksamheten
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
5
Slide 6
Organisationsplan
Generaldirektör
Inspektion syd
Inspektion mitt
Inspektion nord
Regelarbete
och expertstöd
Juridik
Administration och
kommunikation
•
Distriktet i
Göteborg
•
Distriktet i
Linköping
•
Distriktet i
Falun
•
Stab
•
Juridik
•
Ledningsstab
•
•
Distriktet i
Stockholm
•
Distriktet i
Härnösand
Registratur
och arkiv
•
Distriktet i
Malmö
Människa och
omgivning
•
•
Ekonomi och
service
•
Kommunikation
Distriktet i
Växjö
•
Distriktet i
Örebro
•
Distriktet i
Luleå
•
IT
•
Distriktet i
Umeå
Kemiska,
mikrobiologiska
och fysikaliska
faktorer
•
•
•
Personal
Teknik och
marknadskontroll
•
Statistik
•
Svarstjänst
•
•
Toxikologisk
riskbedömning
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
6
Slide 7
Inspektionsavdelningen
Inspektionsverksamheten
är indelad i 3 regioner, syd,
mitt och nord
Distriktet i Luleå
Varje region består av 3-4
inspektionsdistrikt
Distriktet i Umeå
Distriktet i Härnösand
Distriktet i Falun
Distriktet i Örebro
Distriktet i Stockholm
(Inkl. Gotland)
Distriktet i Linköping
Distriktet i Göteborg
Distriktet i Malmö
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
Distriktet i Växjö
2010-05-20 |
7
Slide 8
Mer info på www.av.se
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
8
Slide 9
Lokaler för vård- och omsorg
• Sjukvård
• Särskilt boende
• Arbete i enskilt hem
- Personliga assistenter
- Hemtjänst
• Krav enligt arbetsmiljölagstiftningen?
• Är det någon skillnad på kraven från olika myndigheter?
• Hur fungerar arbetsmiljölagstiftningen???
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
9
Slide 10
Arbetsmiljölagstiftningen
• Arbetsmiljölagen – en ramlag
• AFS - Arbetsmiljöverkets föreskrifter med allmänna råd
• Funktionskrav - Utformningen beror på verksamheten
• Ansvarssubjekt:
- arbetsgivare
- upplåtare
- byggherren eller dennes uppdragstagare
- projektörer och andra som medverkar vid projekteringen
- byggarbetsmiljösamordnare
• Krav kan ställas för det arbete som faktiskt utförs
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 10
Slide 11
Följden av detta…
…är alltså att för att kunna säga vilka krav som kan ställas enligt
arbetsmiljölagstiftningen, måste man veta vilket arbete som utförs.
Problem
Kraven för ett utrymme kan ändras om arbetet ändras.
Ändrat vårdbehov - ändrade krav.
Vilket arbete kan man förutse kommer att utföras?
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 11
Slide 12
Arbetsmiljölagstiftningen
Arbetsmiljölagen (AML)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter med allmänna råd – de flesta gäller alla typer
av arbetsplatser
AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning
AFS 1998:1 Belastningsergonomi
AFS 2000:1 Manuell hantering
AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete
AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 12
Slide 13
AML 3 kap om byggherre- och
projekteringsansvar
6§
Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska
1 under varje skede av planeringen och projekteringen se till att
arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det
framtida brukandet, ……
7§
Under varje skede av planeringen och projekteringen av ett byggnads- eller
anläggningsarbete ska arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar,
inom ramen för sina uppdrag, se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det
gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet.
Dessutom 7a § om BAS-P, 7c § om uppdragstagare
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 13
Slide 14
Investeringsstöd
Förordningen om investeringsstöd till särskilda boenden för äldre samt
trygghetsbostäder - 5 § bl.a.
”Byggnadsprojekt skall dessutom utformas så att omvårdnadsarbete kan
utföras i enlighet med krav som kan ställas med stöd av arbetsmiljölagen
(1977:1160)”.
Bostäder – endast arbetsmiljökrav om det finns personal där
Enligt ska AML arbetsmiljökrav för alla arbeten som kan förutses komma att
utföras, även under byggskedet, beaktas.
Andra arbeten/annan personal: ”seniorsamordnare”, ”bosamordnare”, vilken
personal behövs för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation?
Städning, fastighetsskötsel osv. samt arbeten under byggskedet.
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 14
Slide 15
Belastningsergonomi AFS 1998:1
1 § Tillämpningsområde och syfte
… förhållanden ska ordnas och utformas så att risker
för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska
belastningar förebyggs.
2 § Arbetsställningar och arbetsrörelser
… så långt det är praktiskt möjligt ordna och utforma arbete och arbetsplatser
så att arbetstagarna kan använda för kroppen gynnsamma arbetsställningar
och arbetsrörelser. Långvarigt eller ofta återkommande arbete med böjd eller
vriden bål liksom med händerna över axelhöjd eller under knähöjd skall
undvikas. Detsamma gäller arbete som innebär kraftutövning i ogynnsamma
arbetsställningar…
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 15
Slide 16
Belastningsergonomi AFS 1998:1
3 § Manuell hantering och annan kraftutövning
Arbetsgivaren skall se till att arbete som kräver kraftutövning så långt det är
praktiskt möjligt ordnas och utformas så att arbetstagaren kan arbeta med
arbetsobjekt, arbetsutrustning, reglage, material eller personförflyttningar utan
att utsättas för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar.
Manuell hantering AFS 2000:1
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 16
Slide 17
Arbetsställningar
Foto: Denny Lorentzen
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 17
Slide 18
Plats att arbeta och plats för hjälpmedel
Film - Ergonomi inom vård och omsorg (förflyttningar)
www.av.se/teman/ergonomi/informationsmaterial/film
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 18
Slide 19
Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2
”Allt” om den fysiska utformningen av arbetsplatser.
Paragrafer med funktionskrav, råd (kommentarer)
med exempel på hur funktionskraven kan uppfyllas
• Allmänna krav (Storlek,
tillgänglighet m.m.)
• Dagsljus och belysning
• Luftkvalitet, ventilation och
termiskt klimat
• Buller och akustik
• El
• Installationer för vatten, avlopp,
kyla och värme
• Inredning och utrustning
• Golv, väggar och tak
• Fönster, dörrar och portar
• Transportvägar, gångar och
korridorer
• Trappor och fasta stegar
• Varumottag, kajer och ramper
• Lastöppningar
• Skyddsanordningar och
nödutrustningar
• Larm och utrymning
• Personalutrymmen
• Drift och underhåll
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 19
Slide 20
Lokaler - Typ av krav
• Rum för vård av olika slag
• Area, mått
• Bostaden (i särskilt boende) –
lägenheter och utrymmen för de
boendes måltider, samvaro, hobby
och rekreation
• Dörrbredder och trösklar –
rullstol, rullator, hjälpare,
transporter
• Kommunikationsutrymmen
• Hissar och ramper – rullande
hantering
• Utrymmen för sophantering, tvätt,
städ o.dyl.
• Material
• Jourrum?
• Dagsljus och belysning
• Övriga arbetslokaler?
• Utrymning
• Personalutrymmen
• ”Program”
• Ventilation och klimat
• Utemiljö
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 20
Slide 21
Funktionskrav - Program
Funktionsprogram/lokalprogram
Finns utrymmen/lokaler för de funktioner som behövs för verksamheten, t ex
personalutrymmen, expedition, kök, tvätt, linneförråd, sophantering etc?
Uppfyller lokalerna de funktioner/krav de ska fylla?
Verksamheten avgör vad som behöver finnas, vart det ska ligga och hur det
ska utformas
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 21
Slide 22
Area
4 § Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen ska ha en, med
hänsyn till verksamheten, tillräcklig area och fri höjd samt vara lämpligt
förlagda, utformade och inredda.
Verksamhet och arbetsutrymme bestämmer storleken
Mått som tillåter ergonomiskt gynnsamma arbetsställningar
0,8 m fritt t.ex. vid sidan av säng och toalettstol (måttlig
kraftutövning, skjuta, dra, huka sig)
Enligt minsta passagemått för person 0,6 m, i sidled 0,35 m (handboken Bygg)
0,8 m passage med rullstol, städvagn
Arbetsutrymme 0,6x0,9x2,1 m
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 22
Slide 23
Sovrum
Mått enligt svensk standard,
utökad tillgänglighet
SS 91 42 21:2006, utökad
tillgänglighet, 3,0x2,8 m
Bra tillgänglighet för person
i rullstol som klarar sig själv.
Fungerar inte med mobil lyft
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 23
Slide 24
Sovrum
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 24
Slide 25
Sovrum
Om plats behövs för
hjälpare och hjälpmedel
0,8 m fritt vid sidan av säng
och vid sidan av hjälpmedel
Med mobil lyft (normalstor)
räcker oftast 2,0 m
0,8 m mellan vägg och fotända
möjliggör passage med
städvagn eller rullstol
0,6 m mellan vägg och fotända
passage för gående
Yta för garderober och övriga möbler tillkommer
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 25
Slide 26
Hygienrum
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 26
Slide 27
Hygienrum
Plats att arbeta vid
sidan av wc-stol
0,8 m fritt vid sidan av wc-stol:
Ger utrymme för hjälpare på sidan,
förutsatt att inga hjälpmedel
inkräktar på utrymmet
För lite för person med rullstol som
klarar sig själv
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 27
Slide 28
Förflyttning rullstol till toalettstol
Plats för hjälpare och hjälpmedel
1,0m vid sidorna av toalettstolen
0,9m diagonalt mellan toalettstol
och handfat
1,3m - 1,4m framför toalettstolen
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 28
Slide 29
Hygienrum
Mått enligt standard,
utökad tillgänglighet
SS 91 42 21:2006, utökad tillgänglighet
Bra tillgänglighet för person i rullstol
som klarar sig själv
0,9 m vid sidan av wc-stol ger dåligt
med plats för hjälpare om rullstol också
ska rymmas där
4,8 m2
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 29
Slide 30
Hygienrum
Om plats behövs för
hjälpare och hjälpmedel
Plats för lyfthjälpmedel
1,0 m vid sidan av wc-stol ger
utrymme för rullstol och hjälpare
(Inte plats för duschvagn)
5,3 m2
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 30
Slide 31
Hygienrum
Om duschvagn
behöver användas
Exempel på hygienrum som
fungerar med 199x77 cm
duschvagn (andra mått finns)
0,9 m fritt i dörröppningen
(karmyttermått 10) förutsätter att
vagnen kan dras ut rakt
Lång duschslang
Minimal golvlutning, helst < 1:50
6,5 m2
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 31
Slide 32
Hygienrum
Exempel från fabrikant med
specialinredning för person
som klarar sig själv, men
dåligt med plats för hjälpare
och lyfthjälpmedel
5,1 m2
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 32
Slide 33
Hygienrum
5,3 m2
Samma koncept men med mått som gör det möjligt att anpassa efter hjälpbehovet
Fungerar med duschstol men inte med duschvagn
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 33
Slide 34
Kommunikationsutrymmen
Hiss behövs även för transporter
Ramper bör undvikas eller göras så korta och flacka som möjligt. Lutning 1:12
och höjdskillnad max 0,5 m (råd i BBR) är ofta för brant. Bygg ikapp handikapp
rekommenderar lutning högst 1:20
Trösklar bör helst inte förekomma. Trösklar som ändå finns utformas så de lätt
kan rullas över
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 34
Slide 35
Kommunikationsutrymmen
Dörröppning med 0,9 m fritt (K10)
medger passage för person med
rollator och hjälpare.
Korridorbredder – dörröppningar –
dörrslagningar.
Rullstol och hjälpare, yta för att vända:
ca 1,75 m
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 35
Slide 36
Material
• Lättstädat
• Undvika dammsamlande material och ytor
• Golv med ”lagom” svikt
• Halksäkra golv i våtrum
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 36
Slide 37
Luftkvalitet
AFS 2009:2 16 §
Lokaler som innehåller arbetsplatser eller
personalutrymmen ska vara så ordnade
och ha sådana ventilationssystem för
luftväxling och uppfångande av
luftföroreningar som alstras i lokalerna, att
luftkvaliteten i vistelsezonen är
tillfredsställande. Luftväxlingen ska ordnas
så att spridning av luftföroreningar
begränsas.
I lokaler där luftföroreningar huvudsakligen
uppkommer genom personbelastning kan
koldioxidhalten användas som en indikator
på om luftkvaliteten är tillfredsställande. I
sådana lokaler ska en koldioxidhalt under
1 000 ppm (miljondelar) eftersträvas.
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 37
Slide 38
Luftkvalitet och ventilation
AFS 2009:2 17 - 28 §§
17 §: ”Uteluft…..i tillräcklig mängd”
Till 17 §: Ett uteluftsflöde på lägst 7 l/s och
person plus 0,35 l/s kvm golvarea lämpligt
riktvärde
BBR: bostäder 0,35 l/s kvm golvarea
Tidigare i BBR, råd om frånluftsflöde i bad/dusch:
10 l/s plus 1 l/s för varje m2 över 5 m2, med
forcering till 15 eller 30 l/s om fönster saknas.
Medför ofta att det blir tillräckligt i själva
lägenheten.
Bostadsventilation kan vara otillräckligt i
gemensamma utrymmen, där måste
ventilationen projekteras utifrån verksamheten.
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 38
Slide 39
Termiskt klimat
AFS 2009:2 29 - 31 §§
29 §: ”…lämpligt termiskt klimat…anpassat till arbetets art…”
Till 29 §: Riktvärden 20-24 ºC vintertid, 20-26 ºC sommartid vid lätt eller
stillasittande arbete
Solavskärmning?
Uteluft från fasad kan ofta bli varmt på sommaren
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 39
Slide 40
Dagsljus och belysning
AFS 2009:2 9 – 15 §§
Dagsljus och möjlighet till utblick
Belysning anpassad efter
verksamheten och arbetstagarnas
förutsättningar. Ej bländande.
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 40
Slide 41
Larm och utrymning
AFS 2009:2 75 – 89 §§
75 §: ”…kunna utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår….”
Till 75 §: ”…Situationen för arbetstagare kan påverkas av antalet ”ickearbetstagare” i en lokal…”
Säker utrymning för de anställda, detta kan påverkas av en säker utrymning för
de äldre och funktionshindrade
Kommande skärpning av regler för utrymning för rörelsehindrade?
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 41
Slide 42
Personalutrymmen AFS 2009:2 90-113 §§
Verksamheten och antalet arbetstagare bestämmer vad som behövs (funktionskrav)
• Förvaring värdesaker, ytterkläder
• Toaletter
• Mat- och pausutrymme. Möjlighet
att förvara, värma och äta medhavd
mat för den som vill
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
• Vilutrymme (om fler än
några få arbetstagare)
• Omklädningsrum
• Dusch / tvättrum
• Jourrum
2010-05-20 | 42
Slide 43
Exempel på krav enl. AV
• Mått som tillåter ergonomiskt gynnsamma arbetsställningar
• 0,8 m fritt t.ex. vid sidan av säng och toalettstol (måttlig kraftutövning, skjuta,
dra, huka sig)
• Enligt minsta passagemått för person 0,6 m, i sidled 0,35 m (handboken
Bygg)
• Dörröppning med 0,9 m fritt (K10) medger passage för rullstol, person med
rollator och hjälpare samt rak passage med duschvagn
• 0,8 m passage med rullstol, städvagn (K9)
• Utrymmen för rast och paus
• Jourrum
• Luftkvalitet (ex. rökning)
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 43
Slide 44
Till synes olika krav?
• BBR, Svensk standard och Bygg ikapp handikapp,
oftast krav med utgångspunkt från den som bor i
lägenheten (t.ex. person med rörelsehinder som klarar
sig själv)
• AFS krav på utrymme för arbetstagare,
dvs. den boendes medhjälpare
• BBR krav på lokaler, rumsmått mm
• AFS krav på utrymme för det arbete som faktiskt utförs
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 44
Slide 45
Exempel
• Rullstol och hjälpare, yta för att vända inte samma som ytan för att
själv vända i rullstol
• Lutning på ramp inte samma för att skjuta upp någon annan i rullstol
som för att själv ta sig upp med rullstol
• Mått i hygienrum, sovrum mm
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 45
Slide 46
www.av.se
Lag och rätt:
Arbetsmiljölagen
Arbetstidslagen
Arbetsmiljöverkets föreskrifter, bland annat:
AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning
AFS 1998:1 Belastningsergonomi
AFS 2000:1 Manuell hantering
AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete
AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 46
Slide 47
Fler föreskrifter som kan vara aktuella….
AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön
AFS 2009:07 Artificiell optisk strålning
AFS 2001:07 Anestesigaser
AFS 2005:05 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt
AFS 2001:04 Gasflaskor
AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare
AFS 2005:06 Medicinska kontroller i arbetslivet
AFS 2005:01 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan,
överkänslighet
AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem
AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 47
Slide 48
…och ännu fler
AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning
AFS 2006:05 Användning av truckar
AFS 2002:01 Användning av trycksatta anordningar
AFS 2005:03 Besiktning av trycksatta anordningar
AFS 1997:07 Gaser
AFS 1987:02 Högfrekventa elektromagnetiska fält
AFS 2008:03 Maskiner
AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall
AFS 2004:03 Stegar och arbetsbockar
AFS 2005:15 Vibrationer
AFS 1999:04 Tryckbärande anordningar
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
o.s.v. o.s.v.
2010-05-20 | 48
Slide 49
www.av.se
Temasidor och frågor och svar:
Omsorg och sociala tjänster
Ergonomi, bland annat filmen Ergonomi inom vård och omsorg
Hälso- och sjukvård
Bygg och anläggning, bland annat om projekterings-ansvar för byggherrar
och projektörer –delvis under omarbetning p.g.a. ändring av AML
Arbetsplatsens utformning (under utveckling)
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 49
Slide 50
www.av.se
Broschyrer:
ADI 589 Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö
(= Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten)
ADI 447 Belastningsskador – Nej tack
ADI 574 Förebyggande före byggande (under omarbetning)
ADI 583 Checklista för projekteringsansvar (under omarbetning)
ADI 609 Våld och hot inom vården
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 50
Slide 51
Tack för uppmärksamheten
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 51
Forum för vårdbyggnadsforskning
En bra miljö för anställda - Ulla Rosenius
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
1
Slide 2
Arbetsmiljöverket
Vilka är vi?
Vad gör vi?
Hur fungerar arbetsmiljölagstiftningen?
Vilka krav ställer vi?
Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att
förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, det vill säga både när det gäller
fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt.
Utfärda föreskrifter - inspektera arbetsställen - sprida information
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
2
Slide 3
Vad är Arbetsmiljöverket?
Förordning (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket:
Ansvarig förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor.
Regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljön uppfyller de
krav som finns i arbetsmiljölagen om att alla ska ha en bra och utvecklande
arbetsmiljö. Även arbetstidslagen och tobakslagen.
Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Regleringsbrev årligen
Regeringen kan också ge Arbetsmiljöverket särskilda uppdrag när som helst
under året.
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
3
Slide 4
Arbetsmiljöverket
• Se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen.
• Meddela föreskrifter och allmänna råd med mer detaljerade bestämmelser
än arbetsmiljölagen (AML)
• Utarbeta och sprida information inom arbetsmiljöområdet
• Tillsyn - Gör inspektioner, kontrollerar att arbetsmiljölagstiftningen följs,
besöker fler än 38 000 arbetsplatser varje år
Inspektion
Inspektionsmeddelande
Underrättelse om föreläggande/förbud
Beslut om föreläggande/förbud, eventuellt förenat med vite
Beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
4
Slide 5
Arbetsmiljöverket
• Tillsyn – Marknadskontroll
• Remisser
• Ansvara för arbetsskadestatistik
• Standardiseringsarbete
• Olycksfallsutredningar
• Arbetsmiljöverket är en av 14 sektorsmyndigheter med ansvar för att
förverkliga den politik som rör funktionshinder.
• I samverkan med berörda myndigheter och organisationer följa och främja
företagshälsovårdens utveckling, och främja samverkan mellan arbetsgivare
och arbetstagare på arbetsmiljöområdet.
• Arbetsmiljöverket ska samråda med arbetsmarknadens parter samt med
andra organisationer och myndigheter i den utsträckning som behövs för
verksamheten
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
5
Slide 6
Organisationsplan
Generaldirektör
Inspektion syd
Inspektion mitt
Inspektion nord
Regelarbete
och expertstöd
Juridik
Administration och
kommunikation
•
Distriktet i
Göteborg
•
Distriktet i
Linköping
•
Distriktet i
Falun
•
Stab
•
Juridik
•
Ledningsstab
•
•
Distriktet i
Stockholm
•
Distriktet i
Härnösand
Registratur
och arkiv
•
Distriktet i
Malmö
Människa och
omgivning
•
•
Ekonomi och
service
•
Kommunikation
Distriktet i
Växjö
•
Distriktet i
Örebro
•
Distriktet i
Luleå
•
IT
•
Distriktet i
Umeå
Kemiska,
mikrobiologiska
och fysikaliska
faktorer
•
•
•
Personal
Teknik och
marknadskontroll
•
Statistik
•
Svarstjänst
•
•
Toxikologisk
riskbedömning
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
6
Slide 7
Inspektionsavdelningen
Inspektionsverksamheten
är indelad i 3 regioner, syd,
mitt och nord
Distriktet i Luleå
Varje region består av 3-4
inspektionsdistrikt
Distriktet i Umeå
Distriktet i Härnösand
Distriktet i Falun
Distriktet i Örebro
Distriktet i Stockholm
(Inkl. Gotland)
Distriktet i Linköping
Distriktet i Göteborg
Distriktet i Malmö
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
Distriktet i Växjö
2010-05-20 |
7
Slide 8
Mer info på www.av.se
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
8
Slide 9
Lokaler för vård- och omsorg
• Sjukvård
• Särskilt boende
• Arbete i enskilt hem
- Personliga assistenter
- Hemtjänst
• Krav enligt arbetsmiljölagstiftningen?
• Är det någon skillnad på kraven från olika myndigheter?
• Hur fungerar arbetsmiljölagstiftningen???
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 |
9
Slide 10
Arbetsmiljölagstiftningen
• Arbetsmiljölagen – en ramlag
• AFS - Arbetsmiljöverkets föreskrifter med allmänna råd
• Funktionskrav - Utformningen beror på verksamheten
• Ansvarssubjekt:
- arbetsgivare
- upplåtare
- byggherren eller dennes uppdragstagare
- projektörer och andra som medverkar vid projekteringen
- byggarbetsmiljösamordnare
• Krav kan ställas för det arbete som faktiskt utförs
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 10
Slide 11
Följden av detta…
…är alltså att för att kunna säga vilka krav som kan ställas enligt
arbetsmiljölagstiftningen, måste man veta vilket arbete som utförs.
Problem
Kraven för ett utrymme kan ändras om arbetet ändras.
Ändrat vårdbehov - ändrade krav.
Vilket arbete kan man förutse kommer att utföras?
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 11
Slide 12
Arbetsmiljölagstiftningen
Arbetsmiljölagen (AML)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter med allmänna råd – de flesta gäller alla typer
av arbetsplatser
AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning
AFS 1998:1 Belastningsergonomi
AFS 2000:1 Manuell hantering
AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete
AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 12
Slide 13
AML 3 kap om byggherre- och
projekteringsansvar
6§
Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska
1 under varje skede av planeringen och projekteringen se till att
arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det
framtida brukandet, ……
7§
Under varje skede av planeringen och projekteringen av ett byggnads- eller
anläggningsarbete ska arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar,
inom ramen för sina uppdrag, se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det
gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet.
Dessutom 7a § om BAS-P, 7c § om uppdragstagare
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 13
Slide 14
Investeringsstöd
Förordningen om investeringsstöd till särskilda boenden för äldre samt
trygghetsbostäder - 5 § bl.a.
”Byggnadsprojekt skall dessutom utformas så att omvårdnadsarbete kan
utföras i enlighet med krav som kan ställas med stöd av arbetsmiljölagen
(1977:1160)”.
Bostäder – endast arbetsmiljökrav om det finns personal där
Enligt ska AML arbetsmiljökrav för alla arbeten som kan förutses komma att
utföras, även under byggskedet, beaktas.
Andra arbeten/annan personal: ”seniorsamordnare”, ”bosamordnare”, vilken
personal behövs för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation?
Städning, fastighetsskötsel osv. samt arbeten under byggskedet.
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 14
Slide 15
Belastningsergonomi AFS 1998:1
1 § Tillämpningsområde och syfte
… förhållanden ska ordnas och utformas så att risker
för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska
belastningar förebyggs.
2 § Arbetsställningar och arbetsrörelser
… så långt det är praktiskt möjligt ordna och utforma arbete och arbetsplatser
så att arbetstagarna kan använda för kroppen gynnsamma arbetsställningar
och arbetsrörelser. Långvarigt eller ofta återkommande arbete med böjd eller
vriden bål liksom med händerna över axelhöjd eller under knähöjd skall
undvikas. Detsamma gäller arbete som innebär kraftutövning i ogynnsamma
arbetsställningar…
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 15
Slide 16
Belastningsergonomi AFS 1998:1
3 § Manuell hantering och annan kraftutövning
Arbetsgivaren skall se till att arbete som kräver kraftutövning så långt det är
praktiskt möjligt ordnas och utformas så att arbetstagaren kan arbeta med
arbetsobjekt, arbetsutrustning, reglage, material eller personförflyttningar utan
att utsättas för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar.
Manuell hantering AFS 2000:1
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 16
Slide 17
Arbetsställningar
Foto: Denny Lorentzen
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 17
Slide 18
Plats att arbeta och plats för hjälpmedel
Film - Ergonomi inom vård och omsorg (förflyttningar)
www.av.se/teman/ergonomi/informationsmaterial/film
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 18
Slide 19
Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2
”Allt” om den fysiska utformningen av arbetsplatser.
Paragrafer med funktionskrav, råd (kommentarer)
med exempel på hur funktionskraven kan uppfyllas
• Allmänna krav (Storlek,
tillgänglighet m.m.)
• Dagsljus och belysning
• Luftkvalitet, ventilation och
termiskt klimat
• Buller och akustik
• El
• Installationer för vatten, avlopp,
kyla och värme
• Inredning och utrustning
• Golv, väggar och tak
• Fönster, dörrar och portar
• Transportvägar, gångar och
korridorer
• Trappor och fasta stegar
• Varumottag, kajer och ramper
• Lastöppningar
• Skyddsanordningar och
nödutrustningar
• Larm och utrymning
• Personalutrymmen
• Drift och underhåll
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 19
Slide 20
Lokaler - Typ av krav
• Rum för vård av olika slag
• Area, mått
• Bostaden (i särskilt boende) –
lägenheter och utrymmen för de
boendes måltider, samvaro, hobby
och rekreation
• Dörrbredder och trösklar –
rullstol, rullator, hjälpare,
transporter
• Kommunikationsutrymmen
• Hissar och ramper – rullande
hantering
• Utrymmen för sophantering, tvätt,
städ o.dyl.
• Material
• Jourrum?
• Dagsljus och belysning
• Övriga arbetslokaler?
• Utrymning
• Personalutrymmen
• ”Program”
• Ventilation och klimat
• Utemiljö
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 20
Slide 21
Funktionskrav - Program
Funktionsprogram/lokalprogram
Finns utrymmen/lokaler för de funktioner som behövs för verksamheten, t ex
personalutrymmen, expedition, kök, tvätt, linneförråd, sophantering etc?
Uppfyller lokalerna de funktioner/krav de ska fylla?
Verksamheten avgör vad som behöver finnas, vart det ska ligga och hur det
ska utformas
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 21
Slide 22
Area
4 § Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen ska ha en, med
hänsyn till verksamheten, tillräcklig area och fri höjd samt vara lämpligt
förlagda, utformade och inredda.
Verksamhet och arbetsutrymme bestämmer storleken
Mått som tillåter ergonomiskt gynnsamma arbetsställningar
0,8 m fritt t.ex. vid sidan av säng och toalettstol (måttlig
kraftutövning, skjuta, dra, huka sig)
Enligt minsta passagemått för person 0,6 m, i sidled 0,35 m (handboken Bygg)
0,8 m passage med rullstol, städvagn
Arbetsutrymme 0,6x0,9x2,1 m
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 22
Slide 23
Sovrum
Mått enligt svensk standard,
utökad tillgänglighet
SS 91 42 21:2006, utökad
tillgänglighet, 3,0x2,8 m
Bra tillgänglighet för person
i rullstol som klarar sig själv.
Fungerar inte med mobil lyft
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 23
Slide 24
Sovrum
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 24
Slide 25
Sovrum
Om plats behövs för
hjälpare och hjälpmedel
0,8 m fritt vid sidan av säng
och vid sidan av hjälpmedel
Med mobil lyft (normalstor)
räcker oftast 2,0 m
0,8 m mellan vägg och fotända
möjliggör passage med
städvagn eller rullstol
0,6 m mellan vägg och fotända
passage för gående
Yta för garderober och övriga möbler tillkommer
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 25
Slide 26
Hygienrum
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 26
Slide 27
Hygienrum
Plats att arbeta vid
sidan av wc-stol
0,8 m fritt vid sidan av wc-stol:
Ger utrymme för hjälpare på sidan,
förutsatt att inga hjälpmedel
inkräktar på utrymmet
För lite för person med rullstol som
klarar sig själv
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 27
Slide 28
Förflyttning rullstol till toalettstol
Plats för hjälpare och hjälpmedel
1,0m vid sidorna av toalettstolen
0,9m diagonalt mellan toalettstol
och handfat
1,3m - 1,4m framför toalettstolen
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 28
Slide 29
Hygienrum
Mått enligt standard,
utökad tillgänglighet
SS 91 42 21:2006, utökad tillgänglighet
Bra tillgänglighet för person i rullstol
som klarar sig själv
0,9 m vid sidan av wc-stol ger dåligt
med plats för hjälpare om rullstol också
ska rymmas där
4,8 m2
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 29
Slide 30
Hygienrum
Om plats behövs för
hjälpare och hjälpmedel
Plats för lyfthjälpmedel
1,0 m vid sidan av wc-stol ger
utrymme för rullstol och hjälpare
(Inte plats för duschvagn)
5,3 m2
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 30
Slide 31
Hygienrum
Om duschvagn
behöver användas
Exempel på hygienrum som
fungerar med 199x77 cm
duschvagn (andra mått finns)
0,9 m fritt i dörröppningen
(karmyttermått 10) förutsätter att
vagnen kan dras ut rakt
Lång duschslang
Minimal golvlutning, helst < 1:50
6,5 m2
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 31
Slide 32
Hygienrum
Exempel från fabrikant med
specialinredning för person
som klarar sig själv, men
dåligt med plats för hjälpare
och lyfthjälpmedel
5,1 m2
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 32
Slide 33
Hygienrum
5,3 m2
Samma koncept men med mått som gör det möjligt att anpassa efter hjälpbehovet
Fungerar med duschstol men inte med duschvagn
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 33
Slide 34
Kommunikationsutrymmen
Hiss behövs även för transporter
Ramper bör undvikas eller göras så korta och flacka som möjligt. Lutning 1:12
och höjdskillnad max 0,5 m (råd i BBR) är ofta för brant. Bygg ikapp handikapp
rekommenderar lutning högst 1:20
Trösklar bör helst inte förekomma. Trösklar som ändå finns utformas så de lätt
kan rullas över
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 34
Slide 35
Kommunikationsutrymmen
Dörröppning med 0,9 m fritt (K10)
medger passage för person med
rollator och hjälpare.
Korridorbredder – dörröppningar –
dörrslagningar.
Rullstol och hjälpare, yta för att vända:
ca 1,75 m
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 35
Slide 36
Material
• Lättstädat
• Undvika dammsamlande material och ytor
• Golv med ”lagom” svikt
• Halksäkra golv i våtrum
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 36
Slide 37
Luftkvalitet
AFS 2009:2 16 §
Lokaler som innehåller arbetsplatser eller
personalutrymmen ska vara så ordnade
och ha sådana ventilationssystem för
luftväxling och uppfångande av
luftföroreningar som alstras i lokalerna, att
luftkvaliteten i vistelsezonen är
tillfredsställande. Luftväxlingen ska ordnas
så att spridning av luftföroreningar
begränsas.
I lokaler där luftföroreningar huvudsakligen
uppkommer genom personbelastning kan
koldioxidhalten användas som en indikator
på om luftkvaliteten är tillfredsställande. I
sådana lokaler ska en koldioxidhalt under
1 000 ppm (miljondelar) eftersträvas.
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 37
Slide 38
Luftkvalitet och ventilation
AFS 2009:2 17 - 28 §§
17 §: ”Uteluft…..i tillräcklig mängd”
Till 17 §: Ett uteluftsflöde på lägst 7 l/s och
person plus 0,35 l/s kvm golvarea lämpligt
riktvärde
BBR: bostäder 0,35 l/s kvm golvarea
Tidigare i BBR, råd om frånluftsflöde i bad/dusch:
10 l/s plus 1 l/s för varje m2 över 5 m2, med
forcering till 15 eller 30 l/s om fönster saknas.
Medför ofta att det blir tillräckligt i själva
lägenheten.
Bostadsventilation kan vara otillräckligt i
gemensamma utrymmen, där måste
ventilationen projekteras utifrån verksamheten.
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 38
Slide 39
Termiskt klimat
AFS 2009:2 29 - 31 §§
29 §: ”…lämpligt termiskt klimat…anpassat till arbetets art…”
Till 29 §: Riktvärden 20-24 ºC vintertid, 20-26 ºC sommartid vid lätt eller
stillasittande arbete
Solavskärmning?
Uteluft från fasad kan ofta bli varmt på sommaren
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 39
Slide 40
Dagsljus och belysning
AFS 2009:2 9 – 15 §§
Dagsljus och möjlighet till utblick
Belysning anpassad efter
verksamheten och arbetstagarnas
förutsättningar. Ej bländande.
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 40
Slide 41
Larm och utrymning
AFS 2009:2 75 – 89 §§
75 §: ”…kunna utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår….”
Till 75 §: ”…Situationen för arbetstagare kan påverkas av antalet ”ickearbetstagare” i en lokal…”
Säker utrymning för de anställda, detta kan påverkas av en säker utrymning för
de äldre och funktionshindrade
Kommande skärpning av regler för utrymning för rörelsehindrade?
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 41
Slide 42
Personalutrymmen AFS 2009:2 90-113 §§
Verksamheten och antalet arbetstagare bestämmer vad som behövs (funktionskrav)
• Förvaring värdesaker, ytterkläder
• Toaletter
• Mat- och pausutrymme. Möjlighet
att förvara, värma och äta medhavd
mat för den som vill
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
• Vilutrymme (om fler än
några få arbetstagare)
• Omklädningsrum
• Dusch / tvättrum
• Jourrum
2010-05-20 | 42
Slide 43
Exempel på krav enl. AV
• Mått som tillåter ergonomiskt gynnsamma arbetsställningar
• 0,8 m fritt t.ex. vid sidan av säng och toalettstol (måttlig kraftutövning, skjuta,
dra, huka sig)
• Enligt minsta passagemått för person 0,6 m, i sidled 0,35 m (handboken
Bygg)
• Dörröppning med 0,9 m fritt (K10) medger passage för rullstol, person med
rollator och hjälpare samt rak passage med duschvagn
• 0,8 m passage med rullstol, städvagn (K9)
• Utrymmen för rast och paus
• Jourrum
• Luftkvalitet (ex. rökning)
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 43
Slide 44
Till synes olika krav?
• BBR, Svensk standard och Bygg ikapp handikapp,
oftast krav med utgångspunkt från den som bor i
lägenheten (t.ex. person med rörelsehinder som klarar
sig själv)
• AFS krav på utrymme för arbetstagare,
dvs. den boendes medhjälpare
• BBR krav på lokaler, rumsmått mm
• AFS krav på utrymme för det arbete som faktiskt utförs
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 44
Slide 45
Exempel
• Rullstol och hjälpare, yta för att vända inte samma som ytan för att
själv vända i rullstol
• Lutning på ramp inte samma för att skjuta upp någon annan i rullstol
som för att själv ta sig upp med rullstol
• Mått i hygienrum, sovrum mm
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 45
Slide 46
www.av.se
Lag och rätt:
Arbetsmiljölagen
Arbetstidslagen
Arbetsmiljöverkets föreskrifter, bland annat:
AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning
AFS 1998:1 Belastningsergonomi
AFS 2000:1 Manuell hantering
AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete
AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 46
Slide 47
Fler föreskrifter som kan vara aktuella….
AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön
AFS 2009:07 Artificiell optisk strålning
AFS 2001:07 Anestesigaser
AFS 2005:05 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt
AFS 2001:04 Gasflaskor
AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare
AFS 2005:06 Medicinska kontroller i arbetslivet
AFS 2005:01 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan,
överkänslighet
AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem
AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 47
Slide 48
…och ännu fler
AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning
AFS 2006:05 Användning av truckar
AFS 2002:01 Användning av trycksatta anordningar
AFS 2005:03 Besiktning av trycksatta anordningar
AFS 1997:07 Gaser
AFS 1987:02 Högfrekventa elektromagnetiska fält
AFS 2008:03 Maskiner
AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall
AFS 2004:03 Stegar och arbetsbockar
AFS 2005:15 Vibrationer
AFS 1999:04 Tryckbärande anordningar
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
o.s.v. o.s.v.
2010-05-20 | 48
Slide 49
www.av.se
Temasidor och frågor och svar:
Omsorg och sociala tjänster
Ergonomi, bland annat filmen Ergonomi inom vård och omsorg
Hälso- och sjukvård
Bygg och anläggning, bland annat om projekterings-ansvar för byggherrar
och projektörer –delvis under omarbetning p.g.a. ändring av AML
Arbetsplatsens utformning (under utveckling)
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 49
Slide 50
www.av.se
Broschyrer:
ADI 589 Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö
(= Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten)
ADI 447 Belastningsskador – Nej tack
ADI 574 Förebyggande före byggande (under omarbetning)
ADI 583 Checklista för projekteringsansvar (under omarbetning)
ADI 609 Våld och hot inom vården
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 50
Slide 51
Tack för uppmärksamheten
Avdelningen för regelarbete och expertstöd
2010-05-20 | 51