Transcript Väktarens arbetsmiljö – ditt ansvar

Väktarens arbetsmiljö
– ditt ansvar
Ta befälet över riskerna
Hur det riskförebyggande arbetet kan bli en del
av vardagen framgår av reglerna om systematiskt
arbetsmiljöarbete (SAM). De reglerna bygger på
kraven i Arbetsmiljölagen (AML). Alla har rätt till en
god arbetsmiljö. Men det är inte bara lagen som
säger så. För bevakningsbranschen ska det vara en
självklarhet att inte konkurrera genom att pruta på
väktarnas arbetsmiljö.
Att arbeta som väktare medför många risker, t ex för
belastningsskador. De kan leda till arbetssjukdomar
som muskel- och ledbesvär. Bil- och fallolyckor före­
kommer ofta. Ensamarbete är vanligt vilket kan öka
sannolikheten för tillbud och göra konsekvenserna
allvarligare. Väktaryrket är ett av de farligaste när
det gäller hot och våld.
De många riskerna kan hanteras genom att göra
riskbedömningar till en naturlig del av verksamheten. Det är enklare för ett bevakningsföretag än för
många andra. Bevakningsbranschen säljer säkerhet. Risker diskuteras dagligen i kontakt med kunder och anställda. Det finns redan ett risktänkande.
Läs mer
• Arbetsmiljölagen – med kommentarer,
Arbetsmiljöverket. www.av.se
• AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete,
SAM. www.av.se
Den här broschyren hjälper dig att strukturera ett
effektivt riskförebyggande arbete tillsammans med
skyddsombuden. Den kompletterar den checklista
som Arbetsmiljöverket har tagit fram och som alla
bevakningsföretag ska leva upp till. Broschyren
ger grunderna. Riskbedömningar i särskilt utsatta
miljöer kräver mer kunskap. Den finns att få i BYAs
kursverksamhet.
2
Riskbedömning – en handledning
BYA – väktarens viktigaste verktyg
Planering
Riskklass
Du har som arbetsgivare ansvar för kunder och arbetsplatser. För att arbetet med riskbedömningar
ska fungera är det viktigt att du tar hjälp av din organisation.
Riskklassningarna i riskbedömningen ger en fingervisning om hur hög den generella risken är på arbetsplatsen och vilka åtgärder som krävs för att nå en acceptabel nivå. Höga riskklasser medför snabbare och
mer omfattande åtgärder. Låga riskklasser innebär
inte att arbetet med att minska riskerna kan åsidosättas, utan snarare att åtgärderna inte är akuta.
Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd,
BYA, bedriver verksamhet inom tre huvudområden:
Utbildning, Arbetsmiljö och Information. Utbildning
sker inom Väktarskolan och Säkerhetsgymnasiet.
BYA värnar aktivt väktaryrket!
Åtgärder
Behöver du ytterligare kunskap om arbetsmiljö erbjuder BYA många kurser, flera av dem är kostnadsfria:
Tänk på följande:
Frigör de arbetsledare, skyddsombud och övriga
anställda som behövs för arbetet med att kartlägga
riskerna. Klargör tydligt inför riskbedömningen väktarens uppgifter och bevakningens syfte hos den
aktuella kunden.
Olika åtgärder kräver olika lösningar. Vissa risker
kan minimeras utan kostnader, andra kan kräva stora investeringar. Det är därför viktigt att de åtgärder
som inte kan lösas på lokal nivå, snarast behandlas
högre upp i organisationen och i förekommande
fall i skydds- och arbetsmiljökommittéer.
Vad vet vi redan
Vilken kunskap har vi sedan tidigare? Vilken kan vi få
fram innan arbetet börjar? Värdefullt underlag kan
finnas i skyddsrondsprotokoll, sjukfrånvarostatistik,
uppgifter om personalomsättning samt arbetsskadeoch tillbudsanmälningar. Dessutom kan kundrapporteringen ge en uppfattning om riskernas omfattning
och karaktär. Risker kan också identifieras genom
jämförelser med liknande arbetsplatser och kunder.
Uppföljning
Bli inte hemmablind
Intern konflikthantering – Medling
2 dagar
En utbildning om att hantera och möta konflikter på
den egna arbetsplatsen med hjälp av kommunikation och kännedom om egna mönster.
Kamratstöd – Krisstöd steg 1
1 dag
En introduktion kring områden som stress, kriser
och samtalsmetodik. Den syftar till att deltagaren
skall få praktiskt användbara verktyg för att kunna
fungera som kamratstödjare.
Uppdragsutbildningar – Arbetsmiljö
Exempel på utbildningar som kan genomföras till
självkostnad:
Risk = ett sammanvägt värde av sannolikhet och konsekvens
Stor
sannolikhet
SK
– Arbetsmiljö för chefer
– AFV - Arbetsmiljö För Väktare
Avlastningssamtal – Kristöd steg 2
2 dagar
En fördjupning och fortsättning på steg 1 på två
dagar. Deltagaren får en en fördjupad kunskap om
krisreaktioner och tränas i att samtala om svåra saker, s k avlastningssamtal (defusing).
– Ergonomicoachutbildning
– Konflikthantering
– Professionellt bemötande
– Skyddskommitté
G
RI
Liten
sannolikhet
SK
Använd någon eller några av de checklistor som
finns framtagna för branschen att identifiera och
bedöma riskklass. Värdera risken mot lag AML, förordning AMF, föreskrift AFS (se lista) och eventuell
standard eller policy / god praxis och fyll sedan i
lämpliga åtgärder. Den ifyllda riskbedömningsblanketten sparas av ansvarig chef. Kopior lämnas på
arbetsstället och till skyddsombudet. Använd gärna
blanketten Riskbedömning och handlingsplan i Arbetsmiljöhandbok BYA på www.bya.se.
AFG – Arbetsmiljö För Gruppledare
3 dagar
Gruppledare får de särskilda färdigheter som krävs
för att leva upp till rollen som nyckelpersoner i arbetsmiljöarbetet.
I de gröna riskklasserna, d v s lägsta, är riskerna inte
större än i vardagslivet. Men i sådana arbetsuppgifter kan risknivån plötsligt stiga, t ex vid nyanställ-
RI
Hur man fyller i blanketten
Arbetsmiljö ekonomi / Tjäna på bra arbetsmiljö
1 dag
Kursen förbättrar möjligheten att formulera ekonomiska beslutsunderlag inför satsningar på förebyggande arbetsmiljöåtgärder.
LÅ
Bevakningsbranschens gemensamma, databaserade system för rapportering och analys av arbetsskador/tillbud betecknas SAM-ASK. I systemet kan
man enkelt överblicka verksamheter och arbetsområden för att se vilka problem och risker som finns.
Allt för att snabbt åtgärda och förebygga risker och
ohälsa samt därigenom reducera sjuklönekostnader. Systemet ger även tillgång till aktuell statistik.
SAM-ASK är framtaget gemensamt av bevakningsföretag och Transportarbetareförbundet.
PAM – Praktisk Arbetsmiljö
2 x 3 dagar
Fackliga företrädare, arbetsgivarrepresentanter och
övriga lär sig att aktivt bedriva lokalt arbetsmiljöarbete.
Notera också risker som vid en första anblick före­
faller betydelselösa. Tänk på att dina personliga
värderingar kan styra hur du uppfattar risker. Låt
det inte heller gå slentrian i riskbedömningen. T ex
kan stationära uppdrag komma att betraktas som
”låg­riskuppdrag”. Men i sådana arbetsuppgifter
kan konsekvensen av en relativt osannolik händelse
bli omfattande.
En riskklass mitt i det gula området kan kräva särskilda åtgärder för att arbetet ska kunna utföras
säkert. T ex dubbelbemanning, objektutbildning,
kortare arbetstid, personlig skyddsutrustning.
G
SAM-ASK
Riskhantering
1 dag
SAM är det centrala i utbildningen och bidrar till
kunskap om hur man hanterar sin egen verksamhets riskhantering.
Vid en riskbedömning är det alltså mycket viktigt
att samtliga riskmoment kartläggs, även om de kan
vara svåra att ”ta på”. De kan kanske inte heller
åtgärdas omedelbart utan bara genom långsiktigt
arbete.
Ö
Vi arbetar förebyggande för att förhindra att även
det osannolika ska inträffa. För att kunna förutse risker är det därför viktigt att arbeta förutsättningslöst
och att vara mycket öppen. Det gäller särskilt inom
områden där det på ditt företag inte har hänt någonting – ännu. I denna typ av arbeten finns det
sällan några exakta svar. Det är viktigt att ni tillsammans kommer fram till en realistisk riskbedömning.
Huvudmän för BYA är Almega, BSAO, SWEGUARD
och Svenska Transportarbetareförbundet.
ningar, nya uppdrag, speciella evenemang, extrabevakning, dåligt väder etc.
Risk är sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall i
arbetet ska uppstå och följderna av detta, d v s ett
sammanvägt värde av sannolikhet och konsekvens.
Stor sannolikhet och allvarlig konsekvens placerar
arbetsuppgiften i det röda området i riskmatrisen
nedan, d v s i en hög riskklass. Den kan bli så hög
att arbetet ska utföras av någon med högre kompetens (polis, brandförsvar, elektriker etc).
H
Riskbedömningar på objekt och individnivå ska ske
regelbundet och alltid vid nya eller ändrade arbetsuppgifter samt efter olyckor och tillbud. Med en
god planering och uppföljning kommer företaget
snabbt att öka sina kunskaper om risker och hur
man minimerar dem.
Debriefing – Krisstöd steg 3
2 dagar
En utbildning där deltagaren får kunskap om debreifing som metod, de senaste rönen om krisstöd,
kunskap om grupprocesser, samt omfattande träning i att leda samtal för grupp och enskilt.
Riskbedöm med öppna ögon
Obetydlig
konsekvens
Allvarlig
konsekvens
Tänk på att Arbetsmiljöverket kan kräva att få se
dokumentationen. Det gäller särskilt om allvarliga
tillbud eller olycksfall inträffar.
7
8
3
LÅG
MEDEL
HÖG
Låg Risk – försumbar eller liten risk
Medelrisk – viss risk
Hög Risk – allvarlig eller mycket allvarlig risk
Ska förebyggas på sikt
Åtgärdas så långt rimligt
Direkta åtgärder
Tjänster / Uppdrag
Exempel:
Samma risker som i vardagen, oprovocerat våld, bilkörning, fall, ergonomiska brister, mobbning, kränkande särbehandling och organisatoriska brister etc.
Special
Rörliga
Fasta
Rond
Kärnkraftverk
Skyddsvakt
Områdesbevakning
Hamn
Intäktsäkring
Värdetransport
Flygplatskontrollant
Risken är generellt sett liten, men kan – på grund av
arbetsplatsens läge (isolerad) eller verksamhet (t ex
vid kärnkraftverk) – vid vissa tillfällen öka. Arbetsuppgifterna kan vara stationär bevakning, rondering, arbete i larmcentral etc.
Larmcentral
Värdedepå
Riskkällor
Låg kontroll / höga krav
Bristande utbildning
Tänk på:
Extra bevakningar
Brand
Risknivån kan stiga till medel eller hög
Naturkatastrofer
– när ”lågriskuppdrag” innehåller uppgifter som
extrabevakningar, nattarbete, helgarbete samt
ansvar vid brand och utrymning
Nattarbete
Lyfthjälpmedel
Lämpliga åtgärder:
Frekventa lyft
Åtgärder
Skyddsutrustning
Objektsutbildning
Checklistor
– omgivningen förändras så som hot och våld i närområdet.
Kontinuerlig övning
Krisstöd
4
5
Värdetransport
Byggbevakning
Störningsjour
Personskyddsväktare
Läkemedelsindustri
Vid höga risknivåer ska åtgärder vidtas direkt.
Riskerna kan uppstå till exempel vid:
Kemindustri
Riskkällor
Ej åtgärdade
risker leder till
Hög risk
Brottsbelastade
områden
Explosion / brandrisk
Tid på dygnet
Personalomsättning
Reträttvägar
Ordningshållning
– åtgärder i samband med olyckor där farliga och
okända ämnen är inblandade
Värdehantering
– buller som vida överstiger gränsvärdena.
Utryckningstider
Bemanning
Skyddsutrustning
Tänk på:
Åtgärder
Samtliga krav i Arbetsmiljöverkets checklista måste
beaktas.
Skyddsutrustning
Dubbelbemanning
Objektsutbildning
Lämpliga åtgärder:
Fortbildning
Instruktioner
Förutom de ovanstående så måste det finnas tydliga och skriftliga instruktioner för arbetet. Det krävs
också klara rutiner för krisstöd. Det ska finnas utbildad och kunnig personal, på alla nivåer i företaget, som snabbt kan ta hand om dem som råkar illa
ut. Kontinuerlig träning och vidareutbildning är ett
HÖG RISK
krav i Arbetsmiljöverkets checklista.
Checklistor
Kontinuerlig övning
Ej åtgärdade
risker hanteras
av andra än
väktare
Krisstöd
Polis / RT på plats
Ensamarbete bör undvikas. I de mest allvarliga
fallen bör arbetet inte utföras utan att till exempel
polis / brandmyndighet finns på platsen.
Arbetsgivaren är skyldig att förvissa sig om att
arbetstagar­na känner till och kan hantera riskerna
(AML 3 kap. 3 §).
Ordningsvakt
– åtgärder i samband med explosionsrisk
Skyddsutrustning
– väktarens möjlighet att retirera
Fasta
– åtgärder i samband med brand
Utryckningstider
Instruktioner
Rörliga
– ordningshållning i särskilt utsatta miljöer
Bemanning
Fortbildning
Special
– åtgärder i samband med konstaterade inbrott
Värdehantering
– polisens och räddningstjänstens utryckningstider
I denna kategori är problemen antingen vanligt
förekommande eller så är konsekvenserna vid en
oönskad händelse allvarliga.
– förhöjd rånrisk
Reträttvägar
– övrig utrustning
Ej åtgärdade
risker leder till
Medelrisk eller
Hög risk
Kollektivtrafikpunkter
Ordningshållning
Kontrollera att larmutrustning och personlig skyddsutrustning fungerar effektivt. Håll hög beredskap
för krisstöd. Begränsa ensamarbete. Utbilda, träna
och upprätta detaljerade arbetsbeskrivningar samt
tydliga och skriftliga instruktioner. Lyfthjälpmedel.
OBS! Använd riskmatris vid mer djupgående riskbedömningar och i utsatta miljöer. Se Arbetsmiljöhandbok BYA.
Handel
Personalomsättning
Lämpliga åtgärder:
För att hantera riskerna måste det finnas konkreta
instruktioner, kompetens för området och träning för
kritiska moment. Det måste också finnas en tydlig
policy för hur väktaren ska agera i olika situationer.
Sjukhus
Utrycknings­
väktare
Tid på dygnet
– fordonstyp
Objektsutbildning
Checklistor
Värdetransport
Riskkällor
– klimat
Åtgärder
Instruktioner
Parkeringsövervakning
Riskgruppen består av utryckningsväktare, distriktsväktare, vissa stationära väktare, värdetransportörer,
skyddsvakter, personskyddsväktare, parkerings­
vakter etc. Det ingår i deras arbetsuppgifter att
hantera konflikter. Många hot- och våldsituationer
finns dokumenterade. Väktare och ordningsvakter i
publika miljöer är särskilt utsatta.
– kundens storlek och geografiska läge
Frekventa lyft
Fortbildning
Fasta
– tid på dygnet och veckodagar
Ofrekventa uppgifter
– när uppgiften innebär frekventa lyft, t ex värdeoch mynthantering
– om det upprepas ofta så som kränkande tillmälen
och mobbing
Rörliga
Ordningsvakt
Tjänster / Uppdrag
Exempel:
Special
Risknivån kan stiga till hög av faktorer som
Personalomsättning
– när det inte är samma väktare som vid varje
tillfälle tilldelas uppdraget
Riksnivån stiger i samband med tjänstgöring som
kan medföra konflikter. Sannolikheten är inte stor,
men den finns och en konflikt kan få allvarliga konsekvenser. Frekventa lyft kan också förekomma.
Tänk på:
Bombhot
– när sådana uppgifter förekommer så sällan att
väktarens erfarenhet av dem är liten
Tjänster / Uppdrag
Exempel:
6
112
Checklista för bevakningsbranschen
Organisation för krisstöd måste finnas för alla väktare som löper risk att utsättas för våldshändelser.
Se AFS 1999:7 §5 om ”Första hjälpen och krisstöd”
Arbetsmiljöverket har tagit fram en checklista för
bevakningsbranschen i allmänhet och väktare
och ordningsvakter i utsatta miljöer i synnerhet.
Där finns myndighetens råd om vilka lagar och
bestämmelser du som arbetsgivare i bevakningsbranschen måste hålla extra koll på.
Ensamarbete. Fysisk och social isolering ska undvikas och möjlighet till kontakt med andra människor
och kollegor ska eftersträvas (§1 och 2). Om detta
inte kan uppfyllas så ska ensamarbetet planeras så
att den som utför arbetet inte löper större risk för att
skadas än om arbetet utfördes med flera arbetstagare (§3). Innebär en arbetsuppgift påtaglig risk för våld
eller hot om våld får den inte utföras som ensamarbete. Hot och Våld i arbetsmiljön AFS 1993:2 §8
Objektsanpassade riskbedömningar ska utföras
med särskilt stor noggrannhet för väktare och ordningsvakter i våldsutsatta miljöer. Se AFS 2001:1
§8 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
arbetsmiljöarbete
Tillbudsrapportering. Väktare behöver informeras om att tillbudsrapportering ska ske till ansvarig chef eller den som enligt företagets rutiner är
ansvarig för uppföljning. En sammanställning av
tillbud ligger till grund för kommande riskbedömningar. Se även AFS 2001:1 §9
Vidare har arbetsgivare skyldighet att underrätta
lokalt eller regionalt skyddsombud när riskfyllt eller psykiskt påfrestande ensamarbete första gången anordnas (§7)
Föreskrifter till Arbetsmiljöverkets checklista
för bevakningsbranschen
Kunskap om yrkesrisker. Väktare i våldsutsatta
miljöer behöver både ha livserfarenhet och flerårig erfarenhet i yrket. Se AFS 2001:1 §7
Kunskap om drog och alkoholrelaterat beteende.
Det är viktigt att väktare som arbetar i miljöer, där
det är vanligt med alkohol- och drogpåverkade
personer, har kunskaper om hur droger verkar.
AFS 2001:01
Systematiskt Arbetsmiljöarbete
AFS 1993:02
Våld och Hot i Arbetsmiljön
AFS 1982:03
Ensamarbete
AFS 1999:07
Första hjälpen och krisstöd
Förslag på föreskrifter som är bra att ta hänsyn till
Introduktion, instruktioner och träning. Det är angeläget att nyanställda väktare/ordningsvakter får
en noggrann introduktion, instruktion och träning
så att de är väl förtrogna med lokaler och utrustning. Se AFS 2001:1 §7
AFS 2005:16
Buller
AFS 2005:06
Medicinska kontroller i arbetslivet
AFS 2003:03
Arbete i explosionsfarlig miljö
AFS 2001:03 Användning av personlig
skyddsutrustning
Övning och träning. Förutom teoretisk utbildning
behöver väktare även återkommande övning och
träning för att kunna hantera våldssituationer.
Se AFS 2001:1 § 7 och AFS 1993:2 § 3
AFS 2009:2
Arbetsplatsens utformning
AFS 2000:01
Manuell hantering
AFS 2006:04
Användning av arbetsutrustning
Instruktioner behövs som tydligt anger att väktare
inte ska försöka gripa personer som kan förmodas
vara beväpnade. Se AFS 2001:1 §7
AFS 1998:01
Belastningsergonomi
Personlig skyddsutrustning som skyddsväst och
skyddshandskar bör vara obligatorisk för väktare
som ska vara beredda att gripa aggressiva personer. Se AFS 2001:3 §4 och 5 om ”Användning av
personlig skyddsutrustning”
AFS 2007:05Gravida och ammande arbetstagare
AFS 1996:07Utförande av personlig skyddsutrustning
AFS 1995:05Utrustningar för explosionsfarlig miljö
AFS 1994:01Arbetsanpassning och rehabilitering
AFS 1993:17Kränkande särbehandling i arbetslivet
Larmutrustning måste finnas och fungera effektivt i krissituationer, det ska gå att larma med ett
knapptryck och larmet ska även mottagas effektivt
i larmcentral eller liknande. Mobiltelefon är inte
att anse som lämplig. Se AFS 1982:3 §1 om ”Ensamarbete” och AFS 2001:1 §8 om ”Systematiskt
arbetsmiljöarbete” samt Hot och våld 1993:2 §7
AFS 1986:23
Skydd mot blodsmitta
AFS 1981:15
Skydd mot skada genom ras
AFS 1981:14
Skydd mot skada genom fall
AFS 1980:14Psykiska och sociala aspekter på
arbetsmiljön
AFS 1998:05
Arbete med bildskärm
AFS 2005:01Mikrobiologiska arbetsmiljörisker –
smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
9
Ejheden Produktion 2011/4 BYA178