Transcript Introduktion och kemiska arbetsmiljörisker

Introduktion i laboratoriesäkerhet och
kemiska arbetsmiljörisker
Föreläsare: Arbets- och miljömedicin,
Sahlgrenska universitetssjukhuset och akademin
vid Göteborgs universitet
Föreläsningens innehåll
• Vad säger arbetsmiljölagen om kemiska arbetsmiljörisker,
exempel
• Vad är risker på lab, exempel
• Hur kan man förbättra arbetsmiljö och minska risker?
• Några råd och tips
• Diskussion
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljöverkets AFSar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker
AFS 2011:18 Hygieniska gränsvärden
AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete.
AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan,
överkänslighet.
AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning
AFS 2001:3 Användning av skyddsutrustning
AFS 1998:1 Belastningsergonomi
AFS 2007:5 Gravida och ammande arbetstagare
AFS 1999:07 Första hjälpen och krisstöd
Arbetsmiljöverkets AFS 2011:19 Kemiska
arbetsmiljörisker, exempel
Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och är skyldig att tillse att arbetstagaren har
kompetens för att utföra arbetet på ett säkert sätt
Arbetstagaren har skyldighet att ta reda på riskerna, arbeta på ett sätt så de
minimeras och följa regler och instruktioner
•En skriftlig riskbedömning skall göras för varje arbetsmoment.
•Arbetet skall planeras så att det kan utföras med betryggande säkerhet
•Arbetstagare skall få tillfredsställande information om risker och om skyddsåtgärder
•Beredskapsplan för olyckor och nödsituationer
•Det skall finnas en förteckning över hälsoskadliga, miljöfarliga, brandfarliga och
explosiva ämnen som finns på arbetsplatsen. Förteckningen skall innehålla namn,
användning, förbrukning och farosymboler och relevanta riskfraser
AFS fortsättning
• Det skall finnas aktuella varuinformationsblad/säkerhetsblad för alla
farliga ämnen
• Ytterligare skriftlig skyddsinformation
• Förpackningar, förvaringskärl och rörledningar för kemikalier skall vara
märkta enligt gällande bestämmelser
• Kemikalier skall förvaras så att hälso- och olycksfallsrisker undviks.
• Uppgifter om avfall
Vad är risker på lab, exempel
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hälsofarliga kemikalier
Eldfarliga och explosiva ämnen
Varma föremål
Kalla föremål
Eldsvåda
Elektricitet
Glas/glasutrustning
Verktyg
Strålning
Gaser och trycksatta anordningar
Avfall
Mikrobiologiska risker
Ergonomi, arbetsställningar
Psykologi; rädsla och chargonger
Kemiska hälsorisker
Hälsorisken beror på kemikaliens inneboende egenskaper, toxicitet och på vilket
sätt och hur mycket man exponeras för dem
Kemikalier kan ge både akuta och kroniska hälsoeffekter
Akuta
•Livshotande skador
•Skada vitala organ
•Frätskador
•Reproduktionsstörande (fördjupning Dag 4 ” Graviditet och kemiskt arbete”)
•Hudirritation
Kroniska
•Cancerframkallande
•Mutagena
•Reproduktionsstörande (fördjupning Dag 4 ” Graviditet och kemiskt arbete”)
•Allergi, astma, luftrörsbesvär (fördjupning Dag 4 ” Astma, allergi och laboratoriearbete”)
Miljörisker
•Persistent
•Ackumulerbart (biotillgängligt)
•Toxiskt
Några vanligt förekommande hälsofarliga
kemikalier
Giftiga kemikalier
• Cyanider
• Vätefluorid, väte klorid, klor, brom, svaveldioxid, fosgen, nitrösa gaser (NO2
och N2O4)
• Svavelväte, kolmonoxid
• Kvicksilver
• Organiska lösningsmedel; koldisulfid, bensen, hexan, toluen, klorerade
kolväten
• Tungmetallsalter; arsenik-, barium-, bly- och kvicksilver föreningar
Eldfarliga och explosiva ämnen
(fördjupning Dag 2 ”brandfarliga och explosiva varor”)
• Organiska lösningsmedel; eter, petroliumeter, aceton, bensen, koldisulfid,
bensin, etanol
• Väte
• Kolväterika gasblandningar som acetylen, stadsgas och gasol
• Natrium och kalium
• Starka oxidationsmedel; klorater, perklorater, nitrater och peroxider
Frätande kemikalier
• Alkalier; ammoniak, natrium- och kaliumhydroxid
• Mineralsyror; fluorväte-, salt-, svavel-, salpeter- och fosforsyra samt brom
• Perklorsyra
Varma föremål
• Eld och heta föremål
• Även vissa kemikalier; vit(gul)fosfor
Kalla föremål
• Frysar (-80°C)
• Kolsyreis
Eldsvåda
(fördjupning Dag 2 ”brandfarliga och explosiva varor”)
• Kemikalier kan börja brinna
• Utrustning kan börja brinna
Elektricitet
• Strömförande föremål
• Arten och graden av skadan är svår att förutse
• Växelström är farligare än likström
Glas/glasutrustning
• Det vanligaste materialet man jobbar med på kemiskt lab
• Skärsår den kanske vanligaste skadan på kemiskt lab
Råd och tips:
• I möjligaste mån släng söndriga och kantstötta saker.
• Träna nya medarbetare hur man jobbar praktiskt med glasutrustning.
Verktyg
•
Skalpeller, knivar, saxar………
Strålning
(Fördjupning dag 1 ”Strålning i laboratoriemiljöer”)
Laboratorier har ofta någon eller några strålningskällor
•Radioaktiva ämnen
•Röntgen
•UV-strålning
Avfall
(Fördjupning Dag 3 ”Förvaring och avfallshantering”)
AFS ej tydlig. Sortering, förvaring, uppmärkning och hantering.
•Kemikalieavfall
•Glasavfall
•Riskavfall
Gaser och trycksatta anordningar
(Fördjupning Dag 3 ” Gashantering och gaskännedom. Högrena
gaser och gasblandningar”)
Ingår i de flesta laboratorier
•Tryckluft
•Instrument och analysutrustningar
Mikrobiologiska risker
(Fördjupning dag 2 ” Mikrobiologiska arbetsmiljörisker vid
laboratoriearbete ”)
• Smitta
• Toxinpåverkan
• Överkänslighet
Ergonomi, arbetsställningar
(Fördjupning dag 4 ” Ergonomi och belastningsbesvär”)
• Statiskt arbete
• Konstiga arbetsställningar
Psykologi; rädsla och chargonger
• Ha respekt
• Var inte rädd
• Följ regler
Hur kan man förbättra arbetsmiljön och minska
risker?
Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och är skyldig att tillse att
arbetstagaren har kompetens för att utföra arbetet på ett säkert sätt
Arbetstagaren har skyldighet att ta reda på riskerna, arbeta på ett sätt så de
minimeras och följa regler och instruktioner
• Välja den minst farliga kemikalien
• Välja den arbetsmetod som medför minst exponering
• Arbeta i ventilerat skydd (dragskåp, dragbänk, punktutsug) (fördjupning Dag 3
”Skyddsventilation”)
• Skyddsutrustning (glasögon, handskar, labrock, skyddsmask mm) (fördjupning
Dag 3 ”Personligt skydd”)
• Nöddusch och ögondusch
• Beredskap för den dag om/när olyckan inträffar (fördjupning Dag 4 ”Om olyckan
är framme; tillbud, skador och anmälan av arbetsskada”)
Hur kan man förbättra arbetsmiljön och minska
risker? (forts)
Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och är skyldig att tillse att
arbetstagaren har kompetens för att utföra arbetet på ett säkert sätt
Arbetstagaren har skyldighet att ta reda på riskerna, arbeta på ett sätt så de
minimeras och följa regler och instruktioner
• Håll ordning på labbänk och i dragskåp
• Märkning
• Torka upp spill (eller torka inte upp spill)
Några råd och tips
Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och är skyldig att tillse att
arbetstagaren har kompetens för att utföra arbetet på ett säkert
sätt
Arbetstagaren har skyldighet att ta reda på riskerna, arbeta på ett
sätt så de minimeras och följa regler och instruktioner
Gå kontinuerligt igenom alla rutiner, PM, riskbedömningar och
instruktioner osv
Arbeta i skyddsventilation på bra sätt
Skapa klädkod
•Kläder, glasögon, handskar, labrock, skyddsmask mm
Pratfria och/eller telefonfria zoner
Beakta psykologi; rädsla och chargonger
Diskussion