Transcript Nu prioriterar kommunerna trygghet

arbetSmiljö
bengt SVenSSon
Så blir
arbetsmiljön
bättre! 20–22
öppnar för
samarbete
3–4
Väktaren &
Samhället
nr 10
”en öVerSyn aV
beVakningSlagen
är på gång”
5–6
de är garanterade
jobb eFter Skolan
16–18
Nu prioriterar kommunerna trygghet
18–19
12–13
En lag i takt
med nya krav
”Det gäller att använda skattebetalarnas pengar rätt” säger Greta
Berg, jurist på SKL längre fram i tidningen. Hon säger det mot bakgrund av att trygghet blir allt viktigare för kommunerna med krav
på kompetens och kunskap om upphandling av säkerhetstjänster
som följd.
Rikspolischef Bengt Svensson säger att polisen måste koncentrera
sig på kärnverksamheten att bekämpa brottslighet. Han vill därför
pröva alla polisens arbetsuppgifter mot det kravet. Uppgifter som
inte faller inom kravet skulle kunna utföras av andra.
Det här är två exempel på att samhället förändras. Nya riskbilder
och mer av trygghet ökar kraven på det offentliga. Det gör att kommuner, landsting och myndigheter för att klara sina budgetar måste
hitta kvalitativa säkerhetslösningar tillsammans med privata företag.
En utveckling som pågår i hela Europa.
Sverige har ett bra utgångsläge för att det privata ska kunna
leverera bra tjänster. Under många år har bevakningsbranschen –
företag och fackliga organisationer - arbetat tillsammans för kvalitet.
Grunden finns i starka kollektivavtal och konstruktiva samtal mellan
företag och fack.
”
Förhoppningsvis blir
2013 det år då arbetet
med en ny lag påbörjas
Branschen tar ansvar för kompetensutveckling och god arbetsmiljö genom Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd
(BYA). Utbildning på gymnasienivå sker i Säkerhetsgymnasiet. BYA
samarbetar också med gymnasieskolor i landet.
Svenska Transportarbetareförbundet bedriver en aktiv information
om branschens kvalitetskrav. Branschen har tillsammans med SKL
tagit fram en handbok för upphandling av bevakningstjänster.
Brukare av bevakningstjänster kan vara trygga i att de får kvalitet
och som garant står den svenska bevakningsbranschen som leder
utvecklingen i Europa. Positionen har den fått utifrån att bevakning
redan 1974 reglerades i Lag om bevakningsföretag.
Men många ser liksom Krister Hammarbergh, ledamot i justitieutskott, att lagen nu är i behov av översyn och att den är i otakt med
alla nya uppgifter som tillkommit.
En annan brist är att länsstyrelsernas tillsyn av bevakningsföretag
inte är enhetlig och kraftfull. Idag upplevs den många gånger som
uddlös.
Förhoppningsvis blir 2013 det år då arbetet med en ny lag
påbörjas. En lag som blir lika pådrivande för god kvalitet som den
nuvarande var en gång.
2 Väktaren & Samhället 2012
Väktaren & Samhället nr 10 utges av BYA,
Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd. I BYA ingår Almega, SWEGUARD
och Svenska Transportarbetareförbundet.
Syftet är att belysa verkligheten för Sveriges
alla väktare utifrån branschens synvinkel.
Materialet får gärna åter­användas, kopieras
och citeras under förutsättning att innehållet
inte förvanskas. För ytterligare frågor och
synpunkter, kontakta BYA, 08-703 08 00 eller
[email protected], www.bya.se
Utgivare: BYA (Bevakningsbranschens
Yrkes- och Arbetsmiljönämnd)
Redaktör: Lars O Molin
Textproduktion och form:
Svensk Information, www.svenskinformation.se
Omslagsfoto: Pontus Fall
Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB,
Borås 2012
Foto: Drago Prvulovic/Scanpix
Rikspolischefen
Öppnar för mer samarbete med bevakningsföretag
– Låt bevakningsföretag ta hand om vissa transporter åt polisen.
Det menar rikspolischef Bengt Svensson när Väktaren & Samhället
ber om en konkretisering av vem som ska utföra de arbetsuppgifter
som han vill överlåta till andra.
D
et väckte stor uppmärksamhet i början av året
när rikspolischef Bengt
Svensson gick ut i medierna och ville rensa bland polisens
arbetsuppgifter.
”Som det är nu riskerar vi att splittra
polisens verksamhet” sa han i en
intervju och tyckte att ansvaret för
fylleceller, utfärdandet av pass och
omhändertagande av djur var exempel
på insatser som polisen inte ska syssla
med. Han är orolig för att polisens
uppdrag i samhället är för brett och vill
fokusera på att minska brottsligheten
och överlåta en rad uppgifter på andra.
Kommentarerna till Bengt Svenssons
förslag var överlag positiva.
– Ett förslag i grevens tid, konstaterade till exempel professor Leif GW Persson i SVT-programmet Veckans Brott.
Bengt Svenssons utspel ska ses mot
bakgrund av den allt starkare kritik som
riktats mot polisen för att den trots
Hur ser Bengt Svensson på bevakningsföretagen?
Läs mer på nästa sida.
kraftigt ökade resurser inte lyckas lösa
fler brott. Någon vecka efter kravet på
att rensa bland arbetsuppgifterna skrev
Bengt Svensson även en debattartikel
om att det krävs en ny organisation och
att de nuvarande 21 myndigheterna
bör slås samman till en myndighet,
vilket är helt i linje med det förslag som
polisorganisationsutredningen senare
har lagt fram (läs mer om det i artikeln
på sidan 5).
2012 Väktaren & Samhället 3
Bengt Svensson svarar på frågor
om bevakningsbranschen.
Du gick i en intervju i DN i februari
ut och talade om att polisen måste
koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Vilka arbetsuppgifter ser du att
polisen kan lämna ifrån sig till andra?
– Polisen ska fokusera på sitt kärnuppdrag att bekämpa brottslighet. Alla
arbetsuppgifter borde prövas med hur
väl de stämmer in på kärnuppdraget.
Arbetsuppgifter som polisen inte skulle
behöva sköta enligt min mening kan till
exempel vara att besluta om olika tillstånd, förvara berusade personer och
utföra vissa handräckningsuppdrag,
det vill säga sköta transporter åt andra
myndigheter.
Du talade i intervjun om att andra
myndigheter bör ta över vissa arbetsuppgifter. Hur ser du på möjligheten
att även andra aktörer, som bevakningsföretag, utför uppgifter som i
dag sköts av polisen? Till exempel
svarar för vissa transporter?
– Vissa transporter av frihetsberövade
personer skulle kunna utföras av bevakningsföretag som har förordnats.
Vilka arbetsuppgifter eller arbetsområden ser du att polisen kommer att
få prioritera och lägga mer resurser
på i framtiden?
– Polisen ska fokusera på kärnverksamheten, att förebygga och utreda
brott samt skapa trygghet i samhället.
”
Hur ser du på samarbetet mellan
polis och bevakningsföretag i den
dagliga verksamheten?
– Samarbetet mellan polisen och
bevakningsföretag fungerar i stort sett
bra. Vi har samverkansmöten för att
effektivisera samarbetet.
Finns det situationer där polisen och
bevakningsföretagen kan samarbeta
mer, där de båda kategorierna redan
är på plats? Till exempel vid bevakning av fotbollsmatcher, bevakning
kring internationella besök, bevakning kring katastrofer och olyckor,
dagligt samarbetet i glesbygd?
– Redan i dag samverkar polis med
både ordningsvakter och väktare vid
den typen av arrangemang. Till stor
del är det lagstiftningen som avgränsar
våra roller. När en särskild insats genomförts sker alltid en uppföljning som
kan ligga till grund för om samarbetet
kan utvecklas ytterligare.
Hur förändrar teknikutvecklingen
polisens arbete – att det kommer allt
fler avancerade larm och övervakningskameror som används både av
kommuner och vid privata anläggningar?
– Om vi får fler bilder på misstänkta
gärningsmän kan det underlätta för oss
att klara upp fler brott.
SAMARBETET MELLAN POLISEN
OCH BEVAKNINGSFÖRETAG
FUNGERAR I STORT SETT BRA
4 VÄKTAREN & SAMHÄLLET 2012
Foto: Peter Knutson
Väktaren & Samhället har ställt ett antal frågor till
Bengt Svensson med anledning av hans utspel och
vårens diskussion om vad polisen ska koncentrera sig
på. Värt att notera är att han är positiv till samarbetet
mellan polisen och ordningsvakter och väktare och
ser möjligheter att ta hjälp av bevakningsföretag för
vissa transporter.
Det har gått mer än 15 år sedan
Trygghetsutredningen överlämnades
till regeringen. Där fanns många
förslag på att polisen borde ta hjälp
av andra, till exempel i glesbygd, för
att garantera tryggheten. Vad kommer att hända under kommande 15
år när det gäller förutsättningarna att
erbjuda trygghet och säkerhet över
hela landet?
– Med 3 000 nya poliser gör att vi
även i framtiden kan upprätthålla en
tillräckligt god polisiär servicenivå. Om
det sedan även blir en ny polisorganisation med en gemensam myndighet,
så kan det göra oss flexiblare.
Trygghetsutredningen hänvisade till
att i andra nordiska länder, till exempel Finland, har väktaren större befogenheter än väktare i Sverige och
att ordningsvakter i Norge i mycket
större utsträckning än i Sverige tas i
anspråk av polisen. Är det förhållanden ni tittat på? Kan det vara intressant för Sverige?
– Jag ser inget problem i dagens
ansvarsfördelning. Ordningsvakters
befogenheter är en politisk fråga.
Bengt Svensson avböjde att svara på
frågan om det krävs en modernisering av Lag om Bevakningsföretag. ■
krister hammarbergh
Krister Hammarbergh sitter i riksdagen för moderaterna sedan 2004.
Rättsfrågor har han arbetat med
länge, 2006 fick han plats i Justitieutskottet där han nu är gruppledare för
moderaterna.
– Det viktigaste för bevakningsbranschen nu är
att det finns en bra dialog
med polisväsendet på
alla plan – och från polisens sida att lyssna på
relevanta synpunkter och
vara smidig i hanteringen
av det regelverk som
finns.
D
et menar Krister Hammarbergh, moderaternas
gruppledare i Justitieutskottet och medlem i RPS
styrelse. Han förutspår dessutom en
översyn av bevakningslagen.
Hammarbergh ingår i Polisorganisationskommittén som presenterade
ett första betänkande i början av året.
Polisen framtida organisation tror han
kommer att få betydelse för bevakningsbranschen.
– Rikspolisstyrelsen har svårt att styra
i dag. De prioriteringar som RPS gör
slår inte alltid igenom i dagens självständiga länsmyndigheter som själva
avgör vad de ska satsa på.
Väktare skapar trygghet
Krister Hammarbergh berättar att de
signaler han får från bevakningsföretag runt om i landet tyder på polisens
bedömningar och handläggning, skiljer
sig åt mellan länen.
– Det har varit ett av syftena med
polisorganisationsutredningen; att
hitta former för en likvärdig polis i hela
landet; en samanhållen, nationell polis
med ett tydligt ledarskap och styrning.
– Polisen klarar sig inte utan bevakningsbranschen! Vi kan inte ha poliser
stationerade på varenda köpcentra eller för att utföra många andra uppgifter
Dialog
grunden för bättre samverkan
Krister Hammarbergh om hur polisen kan avlastas.
Läs mer på nästa sida.
2012 Väktaren & Samhället 5
Krister Hammarbergh om
hur polisen kan avlastas.
”
beVakningSlagen är
i behoV aV öVerSyn
som sköts av ordningsvakter och väktare. De bidrar till att skapa trygghet,
framhåller Krister Hammarbergh.
Krister Hammarbergh har noterat
riskpolischef Bengt Svenssons utspel
i början av året om att rensa bland
polisens många arbetsuppgifter och
överlåta dem till andra. Men han är försiktig med att peka ut arbetsuppgifter
som bevakningsföretagen kan ta över
från polisen.
– Det finns självklart uppgifter som
polisen inte ska syssla. RPS hade ett
ärende om översyn av tivolianläggningar. Det finns andra myndigheter
som har bättre kunskap om det … men
i många situationer, där det handlar om
att använda tvångsmedel, är det viktigt
att de sköts av en väl utbildad polis.
– Det fanns även tidigare en diskussion om att polisen inte vill ha hand
om fylleriärenden – men vem ska ha
tvångsmedlet? Det är svårt att komma
ifrån att det blir en polisman inblandad
vid ett omhändertagande, det är sällan
någon frivilligt följer med.
Polisen är splittrad
Samtidigt varnar Krister Hammarbergh,
för att skylla bristande framgång i
brottsbekämpningen på att polisen är
splittrad på för många uppgifter.
– Att polisen utfärdar pass bör inte
sänka den övriga verksamheten. Om
inte polisen ska göra det måste vi ha
klart för oss vem som annars ska utfärda passen. Det ska finnas en rimlig och
likvärdig servicenivå över hela landet.
Krister Hammarbergh ser dock områden där det är naturligt att väktare och
ordningsvakter stöttar upp och avlastar
polisen.
– Det har tagits beslut nu i år för
ökad säkerhet i domstol, och där domstolarna kommer att ta hjälp av väktare
och ordningsvakter för att öka säkerheten vid vissa tillfällen. Det är ett typexempel på hur man kan använda andra
resurser i större utsträckning, även om
arbetet ska ledas av en polisman.
– Jag tror vi kommer att se det på
6 Väktaren & Samhället 2012
fler områden. Samtidigt är det viktigt
att skilja på vad en polisman ska göra
och andra ska göra, i många fall krävs
en polis som är fullt utbildad ur rättsäkerhetssynpunkt, säger Krister Hammarbergh.
Krister Hammarbergh öppnar för att
en översyn av bevakningslagen från
1974 ska genomföras. En lag som är i
otakt med alla nya uppgifter som utförs
av bevakningsföretag i dag.
– Bevakningslagen är i behov av en
översyn. Det påbörjas inte i år, men så
hemskt mycket längre bort ska det inte
vara.
Viktigt med dialog
förSlag:
ny poliSmynDighet
Enligt det förslag som Polisorganisationskommittén lämnat till regeringen, ”En sammanhållen svensk polis”,
ska landets 21 polismyndigheterna
bli en myndighet.
Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium upphör att
vara egna myndigheter. De bildar
tillsammans en enrådighetsmyndighet, Polismyndigheten, som leds av
en rikspolischef.
Säkerhetspolisen, som idag är en del
av Rikspolisstyrelsen, blir en egen
självständig myndighet.
Polisen föreslås i framtiden alltså
bestå av två myndigheter: Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
Förändringen föreslås träda i kraft
den 1 januari 2015.
Men han framhåller också vikten av en
fungerande dialog mellan polisen och
sin verksamhet lokalt och med ett lobevakningsföretagen.
kalt perspektiv. Tanken är att landet ska
– Fungerar inte dialogen så spelar
delas in i ett antal polisregioner. Varje
inte regelverket inte så stor roll. Det är
region ska ha en bärkraft och klara av
det som ska göras i vardagen som är
sina uppgifter.
viktigast. Lagstiftningen ska vara den
– Polisen får ett mycket tydligare krav
yttersta utvägen, men när det gäller
på sig att samverka med det lokala
samhällsproblem ser man det ofta som
den första vägen – det gäller inte minst samhället. Så tanken är subsidiaritet,
besluten ska fattas på lägsta möjliga efpolisen som alltid vill ha nya verktyg i
fektiva nivå. Men vi måste också ha en
verktygslådan, men inte använder alla
myndighetskultur som gör att polisen
de redan har.
kan arbeta effektivare, och mer lika
Krister Hammarbergh tror inte att en
över landet. Med en ny organisation
omorganisation av polisen löser allt,
men han hoppas att den nya polisorga- finns de förutsättningarna, säger Krister
Hammarbergh avslutningsvis. n
nisationen ska bli positiv för medborgarna och leda
till bättre resultat
SEMINARIUM I RIKSDAGEN
i brottsbekämpningen. Som
offentlig och priVat
riksdagsledamot
Säkerhet i SamVerkan
från Norrbotten
Vi lever i en föränderlig värld där medborgare, näringsliv
värjer han sig
och offentlig sektor ställer allt högre krav på trygghet.
mot att det skulle
Hur möter vi dessa ökande krav? Kan det privata och
handla om en
offentliga samverka på ett bättre sätt för ett tryggare
centralisering.
samhälle? Vilka krav ställer det på lagar och regler?
– Tvärtom, det
På initiativ av ledamöterna i Justitieutskottet Ulrika
handlar om att
Karlsson (M) och Johan Pehrson (FP) genomförs den
vi vill flytta ut
3 oktober ett seminarium i riksdagen om dessa frågor.
besluten så nära
medborgarna
Mer information kommer att finnas på Sweguards
som möjligt! Pohemsida: www.swegurad.se
lisen ska bedriva
Foto: IStockphoto
Trygghetsutredningen
hamnade i papperskorgen
Använd väktare, ordningsvakter och privata företag i större utsträckning
för att stötte samhällets och polisens insatser mot brott. Det var
ett bärande tema i Trygghetsutredningens förslag från 1995.
trygghetsutredning
En av utgångspunkterna för trygghetsutredningen var att tryggheten mot brott
skulle kunna utökas genom ett vidgat
engagemang från enskilda och genom
privata initiativ. Ett viktigt argument var
att polisen inte längre klarade av att
ensam övervaka och skydda mot brott:
”Man kan inte räkna med att samhällets brottsbekämpande organ ens på
längre sikt kan utan hjälp av enskilda
och andra svara för det arbete som
behöver utföras för att förebygga och
förhindra brott. De enskilda organens insatser på detta område måste
accepteras och uppmuntras från det
allmännas sida”
När det gäller frågor som berör
bevakningsföretagen och säkerhetsbranschen i stort föreslog utredningen
Läs mer om trygghetsutredningen
på nästa sida.
att en helt ny lag skulle ersätta lagen
(1974:191) om bevakningsföretag. Den
nya lagen skulle reglera förhållandena
i säkerhetsbranschen i sin helhet. Det
fanns bl. a. förslag om en förändrad
auktorisation som öppnade upp för
enklare bevakningsuppdrag utan
auktorisation, men det talades även
om hårdare krav när det t.ex. gällde
ordningsvakter.
Med hänvisning till att samhället inte
själv klarade av att ge skydd mot alla
brott föreslogs också att bevakningsföretag och andra säkerhetsföretag skulle
ta ett större ansvar och få möjlighet att
ta över uppgifter från polisen.
För att komplettera polisens verksamhet i glesbygd föreslogs till
exempel att det skulle vara möjligt att
Trygghetsutredningen tillsattes av
regeringen 1993 och tog upp en
lång rad frågor. I sitt slutbetänkande
”Trygghet mot brott, rollfördelning
och samverkan” (SOU 1995:146)
behandlas förhållanden som rör såväl
polisens och kommunernas ansvar
som den privata säkerhetsbranschen.
förordna ordningsvakter i den omfattning polisen fann det nödvändigt för
att erbjuda en acceptabel service.
Använda ordningsvakter
Även kommunala tjänstemän, t.ex.
inom räddningstjänsten, skulle kunna
tas i anspråk som ordningsvakter.
Ordningsvakter skulle ha skyldighet att
underrätta polis om iakttagelser även
2012 Väktaren & Samhället 7
Trygghetsutredningen
hamnade i papperskorgen
i ”anslutning till tjänstgöringen”.
Vidare ville utredningen att parkeringsvakter skulle få biträda polis
vid t.ex. trafikövervakning och rapportera trafikbrott till polisen.
Utredningen hänvisade till
att i andra länder, t.ex. Finland,
har väktaren större befogenheter än väktare i Sverige, och att
ordningsvakter i Norge i mycket
större utsträckning än i Sverige
tas i anspråk av polisen. I England
används frivilliga som specialpoliser för att avlasta polisväsendet.
Branschorganisationen SWESEC,
genom Hans Wermdalen, föreslog
i ett särskilt yttrande till utredningen att väktare i Sverige borde
få samma befogenheter som i Finland att bl.a. avlägsna personer.
Inget genomfördes
Foto: Lars Brundin/SCANPIX
Merparten av de förslag som
Trygghetsutredningen lade fram
kom aldrig att resultera i några nya
lagar. Utredningen tillsattes 1993
av Carl Bildts borgerliga samlingsregering och direktiven skrevs
under ledning av justitieministern
Gun Hellsvik.
När slutbetänkandet lades
fram 1995 hade
en socialdemokratisk regering
under ledning av Ingvar
Utredningen
Carlsson tagit
tillsattes av dåvarande justitiemi- över och Laila
nister Gun Hellsvik. Freivalds var
justitieminister. Det var ekonomiskt en turbulent tid och utredningens förslag kom aldrig att
prioriteras. n
Samhället
måste ta hjälp från
säkerhetsbranschen
– Väktare och ordningsvakter kan ta över fler uppgifter från
polisen. Allt pekar mot att det är den enda lösningen för att
upprätthålla trygghet och säkerhet, och samhället tjänar på den
sådan utveckling. Det finns inte tillräckligt med offentliga medel
och de som finns måste användas för prioriterade områden:
vård, skola och omsorg.
D
et menar Hans Wermdalen, en nestor och
frontfigur inom säkerhetsbranschen i Sverige,
som i många decennier arbetat för att
utveckla branschen och väktaryrket.
För snart 20 år sedan satt han som
expert i den statliga Trygghetsutredningen (se separat artikel) som slog
fast behovet av att stötta polisens och
samhällets insatser för att förebygga
och förhindra brott.
– Utredningen hamnade i byrålådan,
konstaterar Hans Wermdalen, som
beklagar att de förslag som fördes fram
inte togs vidare. Han menar att de är
lika aktuella idag.
– Samhället blir allt mer komplicerat
och polisen har svårt att hinna med alla
sina uppgifter, det spelar ingen roll att
det blivit 3 000 fler poliser de senaste
åren. Den genomsnittliga uppklaringsprocenten är bara 16 procent, trots att
det idag finns cirka 20 000 poliser och
8 000 civilanställda inom polisväsendet.
Men det är kris i hela rättsväsendet.
Åtal läggs ned eller ogillas trots att det
finns misstänkta gärningsmän och rättegångar ställs in därför att vittnen eller
tilltalade inte infinner sig. Det är inte
bra för rättsmedvetandet.
Komplettera polisen
Utvecklingen i hela Europa går, enligt
Hans Wermdalen, mot att säkerhetsbranschen stadigt växer och tar över
8 Väktaren & Samhället 2012
och kompletterar polisens och samhällets insatser för trygghet och säkerhet.
Han hänvisar till den europeiska
branschorganisationen CoESS (Confederation of European Security Services)
senaste statistik om att det idag inom
EU (inklusive Kroatien, Makedonien,
Norge och Schweiz), vid sidan av 2 miljoner poliser, finns cirka 1,7 miljoner väktare och annan säkerhetspersonal som
arbetar med bevakning och säkerhet.
– Säkerhetsbranschen har växt
mycket snabbt under de år jag varit
verksam. 1985, när jag började på
Securitas, var situationen en annan. Då
var väktare och de som arbetade med
bevakning lite av industrins ”barnvakter”. När den vanliga personalen på
ett företag gick hem skulle väktarna
se till företaget under natten så att
allt var i sin ordning när de infann sig
nästa arbetsdag. Det var en helt annan
kvalitet på de tjänster som erbjöds, och
samhället såg också annorlunda ut.
Allt fler privata lösningar
Det som hänt i Sverige och andra
länder är att medan samhället drar ner
sina resurser, och håller nere antalet
poliser, blir det allt fler privata lösningar
inom området säkerhet och trygghet.
Säkerhetsbranschen blir lösningen när
samhällets resurser inte räcker till.
Hans Wermdalen pekar på de stora
utmaningar som följer av en globaliserad ekonomi och en allt snabbare
”
Polisen bör renodla sin
uppgift och överlåta
arbetsuppgifter till andra
teknisk utveckling – något som ställer
stora krav på säkerhet och säkerhetstänkande.
– Ta till exempel de risker som finns
inom en komplicerad infrastruktur där
olyckor får enorma konsekvenser. Vi
såg det senaste vid kärnkraftsolyckan i
Japan där man byggt ett kärnkraftverk
på helt fel plats och följderna blev
ödesdigra.
– Olyckan i Japan visar att såväl samhället som företagen måste vara mer
långsiktiga i sitt säkerhetstänk. Man
måste planera för att det värsta kan
hända och se till att man har reservplaner när något händer. Kontinuitetsplanering är den viktigaste uppgiften för
de flesta säkerhetsansvariga.
Enligt Hans Wermdalen är det kunderna som köper tjänsterna, och anlitar
säkerhetsföretagen, som driver på
utvecklingen
– Inte minst innebär den snabba
tekniska utvecklingen helt nya möjligheter – och inom det området är det
bara att hänga med. ”Partnerskapet”
med kunderna är också ett skäl till
varför säkerhetsföretagen har bättre
förutsättningar än polisen att ta på sig
mer uppgifter. Företagen kan finansiera
investeringar i ny teknik och utrustning
på ett helt annat sätt än polisen.
– Polisen bör renodla sin uppgift och
överlåta arbetsuppgifter till andra. Vi
ser nu hur bevakningsbranschen tar
över kontrollen av nykterheten vid färjorna. Det är ingen uppgift för polisen!
Väktare och ordningsvakter kan även
avlasta och komplettera polisen vid
trafikkontroller, det finns fler exempel.
Men Hans Wermdalen menar att nya
uppgifter också förutsätter mer kunskap och längre utbildning av väktare
och annan säkerhetspersonal. Han ser
gärna att grundutbildningen förlängs
och att det finns fler special- och vidareutbildningar.
– För att branschen ska kunna ta på
sig mer och ligga i framkant i utvecklingen måste den ha välutbildad perso-
Hans Wermdalen
Hans Wermdalen är utbildad jurist
och har avlagt distriktsåklagarexamen.
Han började på Säpo 1965 efter en
kort karriär inom den vanliga polisen.
Rekryterades till L M Ericsson där han
var säkerhetschef under många år och
tog sedan 1985 steget till Securitas
där han var vice VD. Han stannade
sedan i ledningen för Securitas fram
till 1996 och var med om omvandlingen av företaget till en global
säkerhetskoncern.
I början av 90-talet, när Trygghetsutredningen genomfördes, var
Hans Wermdalen ordförande för
de svenska säkerhetsföretagens
organisation SWESEC som då var
en paraply-organisation för företag
som arbetade med säkerhet, larm,
lås och bevakning. Fortfarande delar
organisationen ut ett stipendium i
hans namn.
nal. Samhället och den verklighet som
väktare arbetar i dag är så komplex att
det krävs mer utbildning.
Viktigt med hög etik
Lika viktigt som en högre kompetens
är, enligt Hans Werrmdalen, en hög
etik i verksamheten.
– Det är ett ansvar som ledningarna
för företagen måste ta. Det gäller att
verksamheten drivs på ett sådant sätt
att det inte finns utrymme för kritik
och oegentligheter. När något företag
hängs ut för att ha fuskat eller gjort fel
drabbar det hela branschen. Här har
myndigheterna en viktig tillsynsuppgift
som inte får glömmas bort.
När detta skrivs ska Hans Wermdalen
just lansera den andra upplagan av
Säkerhetsboken. Den första gav han
ut 1992 och nu kommer en ny version,
denna gång tillsammans med säker-
”
Han har även som den ende ickeamerikanske ledamoten suttit i
styrelsen för ASIS International, den
internationella branschorganisationen
med 37 000 medlemsföretag.
hetskonsulten Klas Nilsson. Boken vänder sig främst till företag och offentliga
uppdragsgivare som upphandlar och
ansvarar för säkerhet. Hans Wermdalen
och kollegan Klas Nilsson ska dessutom svara för ett seminarium på mässan
Skydd 2012 i höst på temat hur man
blir en bättre säkerhetschef – för han
fortsätter att kämpa för utveckling och
framsteg:
– Det är viktigt för säkerhetsbranschen att titta framåt! n
Myndigheterna har en
viktig tillsynsuppgift som
inte får glömmas bort
2012 Väktaren & Samhället 9
Foto: Per-Erik Jäderberg/Scanpix
Transport kritisk
mot uddlös tillsyn
Myndigheternas tillsyn av bevakningsföretagen är uddlös.
Och de lokala myndigheterna har inte tillräcklig kännedom
om bevakningslagen för att fullgöra tillsynen.
D
et framhåller Matts
Haglund och Markus Pettersson på Transport och
efterlyser en förändring.
– Lagstiftningen ska vara enkel att
förstå och sätta gränser, säger Matts
Haglund, ombudsman med ansvar för
Transports bevakningsavtal. Tillsynen
ska vara tillräckligt
god för att ha en
avskräckande funktion. Om myndigMatts Haglund.
heten kommer på
företag i dagsläget med att bedriva
bevakning utan auktorisation får de på
sin höjd en tillsägelse.
I den senaste FAP:en konstater RPS
att hemgångskontroller – kontroll av
personal på arbetsplatsen – ska utföras
av uniformerade och auktoriserade
väktare. Trots detta har ett företag
bedrivit hemgångskontroller på en lång
rad företag runt om i landet utan auktorisation. Rikspolisstyrelsen anmälde
företaget i mars.
– Det här visar att RPS har en nykter
syn om vad bevakningsföretag ska
syssla med, medan den lokala polismyndigheten saknar den förståelsen,
säger Matts Haglund. Anmälan kan
10 Väktaren & Samhället 2012
tolkas som att RPS ger sin egen organisation ett dåligt betyg.
Ändå finns det gott om exempel på
företag som ännu tydligare bryter mot
lagstiftningen, menar Matts Haglund.
Ett uppmärksammat fall rör företaget i
Gävle som bevakade den kända julbocken. Företaget friades i tingsrätten, då
de anställda ansågs vara ”bockvärdar”.
Domen har överklagats och ska prövas i
hovrätten.
Ytterligare ett företag bevakade
ishockeymatcher i Södertälje utan auktorisation. Inte heller i detta fall ledde
åtal till någon påföljd.
– Myndigheterna står handfallna när
anmälningarna kommer in, konstaterar
Matts Haglund.
Markus Pettersson är utredningschef
på Transport och betonar att bättre
tillsyn och förstärkt ändamålsenlig
utbildning är en grundläggande förutsättning för att bevakningsbranschen
ska kunna ta sig an uppgifter som idag
är förbehållna polisen. Han lyfter fram
en centralisering av tillsynsuppgifterna
som ett steg i rätt riktning.
– Det skulle vara uppskattat – och
det är delvis på gång – att skapa en
sakkunnig myndighet som samlar kompetensen om bevakningslagstiftningen
på ett fåtal regionkontor. n
Kritik mot
utbildning
Under några år hade bevakningsföretagen
genom sin branschorganisation tillåtelse
att genomföra ordningsvaktsutbildning för
företagens egna ordningsvakter. Ordningsvaktsutbildningen kom under den
perioden att lyftas. Lärarna fick pedagogisk utbildning och branschen tog fram
ett enhetligt utbildningsmaterial.
– Alla inblandande som polis, bevakningsföretag och kunder tyckte att det
fungerade mycket bra, konstaterar Martin
Bjurhem, vd för BYA och chef för Väktarskolan.
Branschen får idag inte genomföra
ordningsvaktsutbildning. Den sköts helt av
polisen.
– Det innebär att ett väl fungerande system har ersatts av ett betydligt sämre där
följden är att utbildningskvaliteten sjunkit
och att utbildningsplatserna inte längre
matchar behovet, säger Martin Bjurhem.
Dörren stängdes för branschen när
Rikspolisstyrelsen beslutade att polisen
i respektive län skulle ansvara för utbildningen.
– Polisens och bevakningsbranschens
representanter var överens om att det
tidigare systemet fungerande mycket väl.
Nuvarande system har flera nackdelar,
enligt Martin Bjurhem. Polismyndigheterna klarar inte av att göra prognoser för
marknadens behov det leder till att det utbildas för få ordningsvakter i de flesta län.
En annan nackdel är att kvaliteten på
utbildningen har sjunkit. Polismyndigheterna har skiftande kvalitet på instruktörerna. Dessutom finns inget enhetligt,
pedagogiskt utbildningsmaterial.
– I vissa län är utbildningen hyfsad,
men överlag är nivån för låg, säger Martin
Bjurhem.
Ytterligare en allvarlig nackdel är att
polisen inte tillräckligt noga kontrollerar
de ordningsvakter som inte är anställda i
auktoriserade bevakningsföretag. Ordningsvakter som är anställda i auktoriserade bevakningsföretag kontrolleras genom
respektive företag. För övriga genomförs i
normalfallet endast en kort intervju av polis samt en kontroll i belastningsregistret.
– De auktoriserade bevakningsföretagen har långtgående rutiner gällande
rekrytering för att bedöma den sökandes
lämplighet för dessa arbetsuppgifter,
säger Martin Bjurhem. Bland annat genomförs djupgående personlighetstester
och merparten av företagen utför även
drogtester. n
Väktare och orDningSVakter i beVakningSföretag
En väktare anställd i
bevakningsföretag
En ordningsvakt anställd
i ett bevakningsföretag
lär dig se
Grundkrav: Väktare i
skillnad
på
bevakningsföretag
väktare och
+
andra
Tillkommande krav:
Erfarenhet från väktararbete och bedömd
lämplig
+
Obligatorisk utbildning:
Som för väktare
+
Tillkommande utbildning:
Ordningsvaktsutbildning, 76 timmar
Fortbildning, 20 timmar
Grundkrav:
Laglydighet,
Behärska svenska språket,
18 år, ordnad privatekonomi,
drogfri, fullgjord gymnasieutbildning, språkkunskaper,
god hälsa och fysik1,
psykisk stabilitet2
Obligatorisk utbildning:
Grundutbildning, 302 timmar
Fortbildning, 30 timmar
Individuell vidareutbildning
Arbetar:
Arbetar med områdesbevakning,
i receptioner och med rondering i
t ex industriområden.
Befogenheter:
Samma rättigheter, skyldigheter och befogenheter som alla
medborgare. Väktare har dock ett förstärkt rättsskydd.
1
2
Styrks genom tester och läkarintyg
Styrks genom referensförfrågan och tester
öVriga orDningSVakter
Arbetar:
Kan arbeta inom kollektivtrafiken, på sjukhus, innetorg och affär.
Befogenheter:
En ordningsvakt medverkar till att upprätthålla allmän ordning
inom sitt arbetsområde. Det kan vara restauranger, idrottstävlingar,
domstolar, innecentra m m. Inom sitt arbetsområde har ordningsvakten begränsade polisiära befogenheter som ger rätt att t ex
avvisa, avlägsna och i vissa fall omhänderta ordningsstörande
personer. Som hjälpmedel och skydd får ordningsvakt använda
handbojor. Ordningsvakten har ett förstärkt rättsskydd.
öVriga inom Säkerhet
Ordningsvakt som inte är
anställd, utan ”frilansar”
Övriga som arbetar
med ”säkerhet”
Grundkrav: Laglydighet,
behärska svenska språket
20 år
Grundkrav: Inga
Obligatorisk utbildning:
Ingen
Obligatorisk utbildning:
Polisens ordningsvaktsutbildning, 76 timmar
Fortbildning, 20 timmar
Arbetar:
Ofta är dessa personer
anställda direkt av en
arbetsgivare, som kan vara
en krog eller en nöjeslokal.
Arbetar:
Arbetar utanför krogar
och restauranger, folkparker, idrottstävlingar
och liknande.
Befogenheter:
I princip samma befogenheter som ordningsvakter anställda
i bevakningsföretag. Men får inte tjänstgöra på lika många
ställen.
Befogenheter:
Inga utöver dem som alla medborgare har.
Tågvärd, “security”, krogvärd/entrévärd, publikvärd, torgvärd
eller bara vakt. Dessa är några av namnen på andra som uppger
att de arbetar med säkerhet. Här finns inga krav på utbildning,
förordnande eller godkännande. Dessa personer kan lätt förväxlas med väktare eller ordningsvakter vilket leder till förvirring
bland allmänhet och media.
2012 Väktaren & Samhället 11
Stor skillnad i trygghet i kom
Jämfört med de flesta länder i världen är Sverige fortfarande ett tryggt land. Men det finns
stora lokala skillnader. Om hela landet skulle hålla samma höga säkerhetsnivå som de allra
tryggaste kommunerna, skulle våldsbrotten och stöldbrotten minska med 85 000 respektive
360 000 fall per år. Dessutom skulle 34 000 färre personer behöva vårdas på sjukhus varje år.
trygghet & säkerhet
Det finns alltså en enorm potential till
förbättringar. Och allt fler kommuner
har dessbättre börjat prioritera trygghet och säkerhet. Det finns brottsförebyggande samverkansöverenskommelser tecknade mellan kommunerna och
polisen i nära 90 procent av kommunerna. Ett annat effektivt sätt att
tackla dessa frågor är att anlita privata
vaktbolag.
Siffrorna är hämtade från Sveriges
Kommuner och Landstings rapport
Trygghet och säkerhet 2011 som bygger på statistik från Socialstyrelsen,
Myndigheten för samhällskydd och
beredskap, Statistiska Centralbyrån,
Brottsförebyggande rådet, SOS Alarm
och Rikspolisstyrelsen. Rapporten pe-
kar tydligt ut kommunernas ansvar för
medborgarna säkerhet:
”De flesta skadehändelser eller
yttringar för medborgarnas oro får på
något sätt efterverkningar i kommunen," skriver författarna. "Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera
trygghets- och säkerhetsfrågor över
hela 'hotskalan' – med såväl individsom samhällsperspektiv – är därför en
central kommunal arbetsuppgift.”
Vilka trender visar rapporten?
De senaste tio åren har antalet anmälda brott ökat med cirka 15 procent.
Vålds- och skadegörelsebrotten har
ökat med 37 respektive 39 procent.
Samtidigt har stöld- och tillgreppsbrotten minskat med 25 procent. Oron
för att bli utsatt för brott har minskat
något, medan oron för att drabbas
av en olycka har ökat. Kvinnor oroar
sig i allmänhet mer än männen för att
drabbas av såväl olyckor som brott.
Generellt sett är oron för att utsättas
för brott lägre i Norrlandslänen.
Rapporten ger även en bild av hur
säkra olika kommuner är genom att
väga samman personskador, bränder,
våldsbrott och stölder. De 20 säkraste
kommunerna är mindre kommuner och
nästan uteslutande förortskommuner
och pendlingskommuner. De tre tryggaste kommunerna är i tur och ordning
Habo, Öckerö och Lomma.
Tryggast av de större kommunerna
är Lund, Örnsköldsvik och Karlskrona med en placering i närheten av
50-strecket. Sveriges tre största städer
är långt ifrån landets tryggaste platser.
Landskrona satsar på trygghet
I
SKL:s rapport Trygghet och
säkerhet 2011 hamnar Landskrona stad på en föga smickrande 257:e plats över landets
tryggaste kommuner. Men staden har
satsat på att öka tryggheten och har
redan sett resultat. Skadegörelsen och
antalet misshandelsfall har minskat.
Och bevakningsföretagen spelar en
viktig roll i satsningen.
Kommunen satsning på trygghetsfrågorna påbörjades redan 2000, men tog
fart på allvar 2006.
Centraliseringen av rättsväsendet har
lämnat stora områden utan tillräckliga
insatser, menar kommunstyrelsens
ordförande Torkild Strandberg.
– Rättsväsendet har lämnat hela orter
av Landskronas storlek åt sitt öde. Det
vi gör från kommunens sida är helt
enkelt att kompensera för detta.
I Landskrona har bevakningsföreta-
12 Väktaren & Samhället 2012
get därför en viktig uppgift.
– Det finns ett sug efter polisnärvaro
som skapar trygghet och förebygger
kriminalitet. Bevakningsföretaget är ett
komplement till polisen föra att öka
tryggheten och minska brottsligheten
i staden.
Det upphandlade bevakningsföretaget ska även tillhandahålla lösningar
med portabla larm, värmekameror,
kameror och larmväskor.
– Bevakningsföretaget är en viktig
och aktiv samarbetspart i det brottsförebyggande arbetet, säger kommunens
säkerhetschef Mats Persson. Tillsammans arbetar vi långsiktigt strategiskt
samtidigt som vi analyserar händelseutvecklingen för att kunna prioritera
resurserna. Utmaningen ligger i att hela
tiden göra en effektiv mix av förebyggande arbete, teknik och traditionell
bevakningstjänst för att optimera
effekten
Kommunen har även tecknat en samverkansöverenskommelse med polisen
Se också kommentar på nästa sida från SKL:
Därför prioriterar kommunerna trygghet.
ommunerna
Stockholm är på plats 204, Göteborg
på 214 och Malmö på 277.
Även om lägre trygghet och säkerhet i viss mån är ett storstadsfenomen,
placerar sig även många mindre kommuner långt ner på listan. Åmsele är
en liten kommun med enbart 3 000 invånare – och dessutom en av Sveriges
minst trygga kommuner.
Rapporten understryker också att
ungdomskriminalitet inte är något storstadsfenomen. Sett till andelen ungdomar i åldern 15–20 som är misstänkta
för brott, utmärker sig inte storstäderna
negativt. Andelen ungdomar som är
misstänkta för brott är exempelvis 21
procent i Stockholms län, men 32 procent i Västerbotten.
”En jämförelse av ungdomskriminaliteten mellan olika län visar att det
procentuellt sett inte begås fler brott
av ungdomar i storstadslänen utan att
frågan är aktuell i hela landet”, konstaterar rapporten. ”Det är därför viktigt
att satsningar mot ungdomskriminalitet
görs i samtliga polismyndigheter och
kommuner runt om i Sverige.” n
Pajala
14,3/1 000 inv
Sorsele
20,9/ 1000 inv
Toppen & botten
I skador och brott
Bränder med
egendomsskador
Stöld- och tillgrepp
Personskador
sveriges
tryggaste
kommuner
1.Habo
2.Öckerö
3.Salem
4.Lomma
5.Bollebygd
sveriges
otryggaste
kommunerer
1.Malung-Sälen
2.Sollefteå
3.Åsele
4.Hultsfred
5.Sala
Källa: "Trygghet och säkerhet 2011", SKL.
Våldsbrott
Munkfors
2,29/1 000 inv
Stockholm
19,9/1 000 inv
Salem
0,15/1 000 inv
Bollebygd
2,5/1 000 inv
Staffanstorp
7,5/ 1000 inv
Malmö
92,6/1 000 inv
2012 Väktaren & Samhället 13
Landskrona satsar
på trygghet
som innebär att kommunen och
polisens gemensamma åtaganden
stäms av löpande.
Inom skolan har kommunen satt
fokus på skadegörelse. Kostnaderna för skadegörelsen har minskat
med en tredjedel, vilket motsvarar en halv miljon kronor. Under
samma period mellan 2006 och
2011 har samtidigt antalet fall av
misshandel utomhus minskat med
29 procent och andelen personer
som känner sig trygga i sitt bostadsområde ökat från 47 procent
till 61 procent.
För detta arbete tilldelades kommunen Offentlig säkerhets pris för
riskhantering 2011.
– Det är ett kvitto på att det
vi gör ligger i framkant, inte att
vi har lyckats lösa alla problem,
säger Torkild Strandberg. Ett krav
vi har gentemot statsmakten är att
lagstiftningen moderniseras så vi
får möjlighet att använda kameraövervakning. n
Tryggt så in i Habo
Vill du bo riktigt tryggt? Flytta till Habo, Sveriges tryggaste
kommun, enligt SKL:s rapport.
- Det finns en bred politisk förankring i kommunen kring dessa
frågor och det finns ett tätt samarbete mellan kommun, polis,
landsting och föreningsliv, säger Bengt Martinsson.
Bengt Martinsson är räddningschef i
kommunen som har färre än 11 000
invånare. Han medger utan omsvep
att den goda tryggheten till stora delar
förklaras av gynnsamma förutsättningar.
– Vi har en gynnsam ålderstruktur
med få äldre, låg arbetslöshet, bra
skolor och ett aktivt föreningsliv, sammanfattar han.
Bengt Martinsson får dessutom
medhåll av tidningen Fokus årliga kommunrankning, som i år utsåg Habo till
landets bästa kommun att bo i.
Skola och ett aktivt föreningsliv ser
Bengt Martinsson som en nyckel för att
främja trygghet. Att invånarna upplever
att polis och väktare finns närvarande
ute i samhället bidrar också till ökad
trygghet.
– Trygghet och säkerhet kommer
även fortsättningsvis vara en prioriterad
fråga för landets kommuner, konstaterar Bengt . Delvis för att det är ett
viktigt konkurrensmedel, men även
för det är en viktig politisk fråga för
invånarna. n
Kommunerna prioriterar trygghet
T
rygghetsfrågor har blivit
viktigare i kommunerna.
Fler kommunpolitiker
lyfter fram trygghet som
ett område värt att satsa på.
Det konstaterar Greta Berg, jurist på
SKL som arbetar med frågor kring trygghet och säkerhet för landets kommuner.
– Det ser väldigt
olika ut mellan landets 290 kommuner när det gäller
trygghet, säkerhet
och det brottsförebyggande arbete.
Greta Berg, jurist
Kommunernas inpå SKL.
satser beror på vilka
behov man har och hur förutsättningarna ser ut, men generellt har frågan
uppgraderats.
– I till exempel Landskrona kommer
trygghetsfrågorna före äldreomsorgen
i kommunens prioriteringar, och då
ska man veta att äldreomsorgen är en
14 Väktaren & Samhället 2012
lagstadgad skyldighet – det är inte det
brottsförebyggande arbetet.
Enligt Greta Berg har det ökade intresset för dessa frågor resulterat i att
det idag finns mer utbildad personal i
kommunerna som arbetar med trygghet och säkerhet.
– Större kommuner har ofta en
organisation för trygghet och säkerhet
med en säkerhetschef. De vet också
bättre vad som ska upphandlas, det
kan handla om allt från bevakning till
personskydd.
Att anlita väktare och bevakningsföretag tycker kommunerna är självklart
idag, menar Greta Berg.
– Det fanns tidigare en diskussion
om att ställa större krav på polisen
när det gäller bevakning, men det är
inte längre lika aktuellt. Kommunerna
tycker oftast det är okej att de själva ta
ansvar för den bevakning de behöver
av att sina byggnader och sin verksamhet.
Hon menar dessutom att det blivit
en bättre dialog mellan kommunerna
och polisen – man skyller inte på
varandra.
Hur ser hon då på kommunernas krav
i framtiden när det gäller trygghet
och säkerhet?
– Jag hoppas att den ökade kompetensen ute i kommunerna ska leda
till att det görs ett bra arbete för att
utveckla trygghet och säkerhet. Det
blir en positiv spiral; ökad kompetens
leder till ökad kvalitet i verksamheten
och det går att ställa högre krav på vad
som upphandlas.
Greta Berg konstaterar att kommunerna inte ligger så långt fram när det
gäller användandet av ny teknik inom
säkerhetsområdet – och det ska de
inte heller göra.
– Det gäller att tänka efter noga. Det
handlar om att använda skattepengarna rätt. n
Joachim Källsholm (till vänster),
ordförande i Sweguard, och Per
Edsmar, ordförande i Swelarm,
planerar för en ny gemensam
branschorganisation.
Sweguard och
Swelarm bygger nytt
Tydligare, aktivare och större affärsnytta! Det är den korta sammanfattningen av den målsättning som ligger bakom den nya
branschorganisation som växer fram för landets bevakningsoch säkerhetstekniska företag.
V
id årsskiftet lämnade
de två organisationerna
Sweguard och Swelarm
säkerhetsföretagens
paraplyorganisation Swesec. Därmed
togs ett första steg mot en ny branschorganisation.
Sweguard, branschorganisationen för
bevakningsföretag med 30 medlemsföretag och Swelarm, branschorganisationen för larmcentral och larminstallationsföretag med 140 medlemsföretag,
vill ta större plats i samhällsdebatten.
– Vi vill påverka politiker, myndigheter och organisationer som är med och
sätter våra spelregler. För att lyckas med
det krävs en branschorganisation med
en annan inriktning än den vi har idag.
Det säger Joachim Källsholm, VD för
Securitas Sverige, som är ordförande i
Sweguard.
– Vi har varit otydliga med vad vi
står för och inte lyckats nå ut med våra
frågor, och det gäller såväl Sweguard
som Swesec. I många fall har vi bara
diskuterat pris och inte kvalitet, och vi
har inte lyckats berätta om allt vad vi
bidrar med.
– Säkerhetsbranschen spelar stor
roll för hela näringslivet och gör det
möjligt för svenska företag att driva sin
verksamhet. Men bilden många har är
att vi svarar för ordningsvakterna i tunnelbanan.
Han pekar på att säkerhetsbranschen
i dag omfattar i princip lika många
anställda som polisväsendet, och att
de tjänster och produkter som landets
bevaknings- och säkerhetstekniska
företag erbjuder möter en allt större
efterfrågan.
– Polisen är på väg att få en ny organisation och det talas om att polisen
ska koncentrera sig på färre arbetsuppgifter. I det läge borde vi vara med i
diskussionen om vad vi kan bidra med,
och hur trygghet och säkerhet ska
skapas i samhället i stort, framhåller
Joachim Källsholm.
– Vi ska vara den självklara parten i
säkerhetsfrågor för våra medlemmar,
deras kunder och de som påverkar vår
bransch. Maximal medlemsnytta skapas
då våra medlemmars kompetens och
unika kunnande efterfrågas, vilket är
oerhört viktigt, menar Per Edsmar.
Diskussioner om den framtida inriktningen har förts inom Swesec en längre
tid. Slutsatsen Sweguard och Swelarm
drog i höstas var att det var bättre att
bilda en ny branschorganisation.
En arbetsgrupp har nu bildats med
representanter från Swelarm och Sweguard som ska ta fram ett förslag som
respektive förenings medlemmar kan ta
ställning till.
– Arbetsgruppen har arbetat mycket
bra och även om vi inte är i mål finns
anledning till att vara hoppfull om ett
bra resultat, säger Per Edsmar, ordförande i Swelarm. Men en ny branschorganisation ska inte stressas fram. I
slutet av året räknar vi med att presentera vad den nya organisationen vill
åstadkomma.
Per Edsmar och Joachim Källström
pekar på att säkerhetsbranschen blir
allt mer segmenterad och det är viktigt
att nå samarbete mellan olika typer
av företag. Frågor som i dag enbart
drivs av Sweguard är av stort intresse
för andra än bevakningsföretagen. Det
Säkerhetsgymnasium som BYA ansvarar
för har en el- och teknikinriktning, något som har anknytning till stora delar
av säkerhetsbranschen.
– En viktig signal med en ny branschorganisation är att visa att vi tror på
framtiden – och att vi vill locka unga att
satsa på vår bransch. Många av våra
företag har svårt att attrahera yngre.
Vi måste visa att vi är en bransch för
framtiden och att säkerhetsbranschen
skapar många nya arbetstillfällen, säger
Joachim Källsholm och Per Edsmar
avslutningsvis. n
2012 Väktaren & Samhället 15
Utbildningen som
garanterar jobb
bya guidar gymnasier
Den nya gymnasieskolan – GY11 – innebär att Säkerhetsgymnasiet
inte längre är ensamt om att erbjuda väktarutbildning till gymnasieungdomar. Och de nystartade väktarprogrammen får god hjälp
av BYA för att komma igång. Från Umeå i norr till Hässleholm i
söder har BYA inlett ett samarbete med 14 gymnasieskolor.
V
i ttror att detta kommer
att medföra många positiva följder för bevakningsbranschen, säger
Martin Bjurhem, BYA:s vd och chef för
Väktarskolan. Men vi ställer höga krav
på de skolor som vill ha stöd av oss
och har tackat nej till dem som inte
uppfyller våra kvalitetskrav.
16 Väktaren & Samhället 2012
Martin Bjurhem,
vd på BYA och
chef på Väktarskolan, poängterar att BYA
enbart kommer att
samarbeta med
gymnaiseskolor
som lever upp till
kvalitetskraven.
I det nya gymnasieprogrammet
ingår väkarutgången som en del av
barn- och fritidsprogrammet.
– Namnet är kanske något missvisande, men betoningen på sociala
frågor och ledarskap gör programmet
lämpligt för väktarutbildningen, konstaterar Jim Persson, BYA:s projektledare för samarbetet.
Från Säkerhetsgymnasiet och
BYA/Väktarskolan har BYA gedigen
erfarenhet av hur en väktarutbildning
bör utformas. På många sätt hjälper
BYA gymnasieskolorna att dra nytta
av Säkerhetsgymnasiets lärdomar. På
BYA:s inrådan har t ex de flesta gymnasieskolorna larm-, övervaknings-
Andra yrkesförberedande
gymnasieskolor har svårt att
locka elever, men till Säkerhetsgymnasiet är söktrycket
fortsatt högt. Skolan har inte
heller några problem att leva
upp till jobbgarantin.
Den gymnasiereform
som trädde i kraft 2011
innebär att även andra gymnasieskolor
kan ge väktarutbildning som en del av
Barn- och fritidsprogrammet.
Säkerhetsgymnasiet har beviljats ett
undantag för att genomföra utbildningen som en särskild variant av el- och
energiprogrammet.
– Anledningen till att vi ansökt om en
särskild variant – i samråd med framtida
arbetsgivare – är att vi ser ett allt större
behov av teknisk kompetens på arbetsmarknaden, säger Säkerhetsgymnasiets
rektor Bodil Henrikson. Vi har erbjudit
ett specialutformat elprogram sedan
Skola
bya:s Samarbete
öVer hela SVerige
•Dragonskolan/Umeå
•Bobergsgymnasiet/Ånge
•Säkerhetsgymnasiet/Stockholm
•Sågbäcksgymnasiet/Huddinge
•Hammarögymnasiet/Karlstad
•Alléskolan/Hallsberg
•Hagagymnasieskola/Norrköping
•Fågelvik gymnasieskola/Tibro
•Burgårdens utbildningscentrum/Göteborg
•Brinellgymnasiet/Nässjö
•Steffengymnasiet/Visby
•Teknikum/Växjö
•Selma Lagerlöfgymnasiet/Landskrona
och säkerhetssystem som en del av sin
programfördjupning.
Arbetsplatsförlagd praktik och
samarbetet med de lokala bevakningsföretagen är också, precis som för
Eleverna nöjda med praktiken.
Läs mer på nästa sida.
starten 2003 och denna lösning är vi
fortfarande ensamma om.
En av skolans styrkor är just det nära
samarbetet med branschen, framhåller Bodil Henrikson. I skolans styrelse
sitter representanter för såväl Svenska
Transportarbetareförbundet som för
bevakningsföretagen.
– Vi har förmånen att hela tiden
kunna anpassa utbildningen i dialog
med branschen. Därför motsvarar vår
utbildning det arbetsmarknaden efterfrågar. Detta är ju en förutsättning för
att vi även i fortsättningen ska kunna
erbjuda våra elever jobbgaranti.
Praktik är en viktig del av utbildningen och Säkerhetsgymnasiet lägger
allt större tonvikt på att den även ska
fördjupa elevernas tekniska kompetens.
Eleverna har 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning under sina tre år på
skolan. Vissa av praktikplatserna förläggs också utanför bevakningsföretagen, exempelvis till Kista Galleria, Kista
brandstation och Försvarsmakten.
Samarbetet med bevakningsföretagen har stärkts ytterligare, och företagen satsar mer tid och resurser på att
ta emot gymnasiets elever, vilket har
ökat kvaliteten på praktiken. Kraven
på eleverna för att få göra praktik i
bevakningsbranschen har också höjts;
eleverna ska ligga i fas med undervisningen, passa tider och ha ett korrekt
beteende.
Sammantaget har detta gett ett väldigt gott resultat. Utvärderingen av avgångsklassens praktik visade de bästa
omdömena hittills – från såväl elever
som från handledarna på företagen.
– Att vi ställer högre krav på eleverna
har gett ett mervärde för företagen,
som valt att satsa mer på praktiken,
konstaterar Bodil Henrikson. Det leder
till ett bättre resultat för både eleverna
och företagen.
Eleverna som nu går i årskurs 2,
kommer att vara de första att gå ut
gymnasiet inom ramen för den särskilda varianten av el- och energiprogrammet. Tidigare elever kunde söka
till högskolan direkt efter examen, men
nu måste de komplettera sin utbildning
för att få högskolebehörighet.
– Detta är ju en av de största förändringarna i den nya gymnasieskolan,
säger Bodil Henrikson. Utbildningarna
har delats upp i högskoleförberedande
program och rena yrkesprogram. För
oss är det dock viktigt att erbjuda alla
möjligheten att komplettera med de
kurser som krävs för högskolebehörighet.
– De allra flesta elever väljer också
att läsa in denna behörighet. Det är
även något som branschen premierar.
Alla elever som tar examen i det nya
programmet med högskolebehörighet
får ett stipendium på 5 000 kronor. n
Säkerhetsgymnasiet, grundläggande
för verksamheten. BYA bistår skolorna
i samarbetet med de lokala företagen
och utbildar handledare som ska sköta
den lokala kontakten. En förutsättning
för att få göra praktik på bevakningsföretagen är bland annat att eleverna
uppfyller samma krav som vid anställning och att de skött sina studier i
övriga ämnen.
BYA hjälper dessutom gymnasieskolorna att hålla i själva väktarutbildningen
på skolan. Även detta är ett stort åtagande och BYA har anställt nya instruktörer under året för att klara uppgiften.
Efter godkänd yrkesutgång som väktare, har eleven mycket goda möjligheter
till anställning. På en del orter kan konkurrensen vara hård och eleverna får vara
beredda att söka arbete utanför orten.
– På Säkerhetsgymnasiet erbjuds
jobbgaranti vilket är ett sätt att visa att
det finns jobb. Sköter de övriga skolorna detta förtroende framöver kanske
branschen kan ta det steget även där.
Utöver jobbgaranti skiljer sig Säkerhetsgymnasiets utbildning från övriga
gymnasieskolors genom att den har sin
bas inom el- och energiprogrammet,
och därmed ger eleverna en efterfrågad kompetens inom teknikområdet.
Säkerhetsgymnasiet uppmuntrar även
eleverna att läsa extra gymnasiekurser
för att nå högskolebehörighet, vilket
branschen premierar med 5000 kronor
i samband med examen.
Bevakningsbranschen tror på de nya
gymnasiala väktarutbildningarna och
uppskattar att de på sikt kommer utbilda
en tredjedel av branschens anställda.
– Vi går in med en hjälpande hand
för att vi ska kunna garantera att utbildningarna håller högsta möjliga kvalitet,
sammanfattar Jim Persson. n
2012 Väktaren & Samhället 17
Eleverna som går Säkerhetsgymnasiet
är garanterade jobb efter utbildningen.
Bättre praktik
– en del av Säkerhetsgymnasiets framgångsrecept
varit en kvalitetshöjare på praktikanterna som besöker oss.
I en annan del av Stockholm genomför Michel Svensson samtidigt sin
praktik på Securitas där han får prova
på flera olika typer av arbeten.
– Det här ger en inblick i arbetslivet,
konstaterar han. Jag upptäckte att
stationärt arbete passar mig bättre än
att rondera eftersom jag tycker om att
få möta och hjälpa människor.
Förmodligen kommer han söka ett
stationärt arbete till sommaren. På
längre sikt har han siktet inställt att på
att bli psykolog, kanske med kriminologisk inriktning.
Efter praktiken räknar Jessica Hövik
med att få fast jobb. Här tillsammans
med sin handledare Michael Cavallin
på Svensk Bevakningstjänst.
Eleverna växer till sig
Säkerhetsgymnasiet har satsat stort på att praktiken. Väktaren
och Samhället besökte två praktiserande ungdomar på två
större bevakningsföretag.
J
essica Hövik hade båtintresset från familjen och sökte
till Säkerhetsgymnasiet med
sikte på att jobba som kustbevakare i framtiden. Tidigare praktiserade hon på Åland, men slutpraktiken
utför hon på Svensk Bevakningstjänst i
Stockholm.
– Allt är mer verklighetsbaserat under
praktiken än i skolan – även om Säkerhetsgymnasiet verkligen anstränger sig
för att göra undervisningen så verklig
som möjligt, säger hon.
Det är bara någon månad kvar till
studenten. Hon har inte hunnit ta körkort och ska därför söka ett stationärt
jobb till sommaren.
Michael Cavallin är ansvarig för
Svensk Bevakningstjänsts handledning av elever från Säkerhetsgymnasiet
och har gett Jessica handledning på
företaget.
18 Väktaren & Samhället 2012
– När vi tar emot elever handlar
mycket om att para ihop dem med rätt
person. Varje elev måste dessutom få
grönt ljus från driftschef och gruppledare på varje objekt. Självklart måste
även kunden ge sitt godkännande.
En vanlig termin tar Svensk Bevakningstjänst emot 13 elever från
Säkerhetsgymnasiet. I normala fall har
företaget ett ålderskrav på 20 år för
att bli anställd, men företaget gör ett
undantag för Säkerhetsgymnasiets
elever. Vanligtvis erbjuds en fjärdedel
av praktikanterna arbete direkt efter
examen.
Michael Cavallin är tidigare elev
från Säkerhetsgymnasiet och var en av
eleverna i skolans allra första avgångsklasser 2003.
– Det är hög nivå på skolan, och den
blir allt högre, säger han. Skolans krav
på godkända betyg i alla ämnen har
Inför och under praktiken har Michel
Svensson varit i kontakt med Ulrika
Forslöf, som i långa perioder arbetar
heltid med att just ta emot praktiserande elever från Säkerhetsgymnasiet.
– På första praktiken är eleverna bara
runt 16 år, men på slutpraktiken har
de växt till sig och är inte lika blyga,
säger hon. Det är roligt att följa deras
utveckling.
Michel Svensson är nöjd med mottagande på Securitas.
– Har man undrat något har det hela
tiden funnits någon att ringa och informationen har varit bra hela vägen. n
Michel Svensson erbjöds jobb av Securitas
efter praktiken. Bredvid honom står Mahdi
Adawi, gruppledare på Coop säkerhetssupport.
Tillsynen koncentreras
Tillsynen av landets bevakningsföretag har koncentreras till färre antal
länsstyrelser. Tanken är att det inte bara ska bli effektivare utan också ge
en mer enhetlig rättstillämpning.
E
n tredjedelar av landets
cirka 290 bevakningsföretag är registrerade i Stockholms län. I många andra
län är det inte ens en handfull bolag.
Det har resulterat i stora skillnader i erfarenhet – och därmed kompetens – att
hantera bevakningsföretagens tillstånd
och att klara av den löpande tillsynen.
Sedan den 1 juli i år har därför tillsynen
koncentreras till sju länsstyrelser (se
faktaruta).
Eva Lundgren
Axell, som är chef
för tillsynsenheten
vid länsstyrelsen i
Stockholms län, är
övertygad om att
en koncentration av
tillsynen är bra.
Eva Lundgren Axell,
– Tillsynen blir av
chef för tillsynen i
högre kvalitet av helt
Stockholm.
naturliga skäl. Om
det är mycket få ärenden på en länsstyrelse får de tjänstemännen få möjligheter att vidareutveckla den kompetens
som är nödvändig för att tillsynen ska
spegla branschens behov och de förändringar som den genomgår.
Hon understryker att tillsynen inte
bara blir effektivare utan också enhetligare och mer rättssäker.
– Det blir en enhetlig rättstillämpning. Det blir också mycket lättare att
jobba ihop om en gemensam tillämpning för hela landet om det bara är sju
länsstyrelser.
För Stockholms länsstyrelser innebär
det att man lägger ytterligare 15 före-
Från den 1 juli 2012 ska tillsynen av
landets cirka 290 bevakningsföretag
skötas av länsstyrelserna i följande län:
Stockholm, Östergötland, Skåne,
Västra Götaland, Dalarna,
Västernorrland och Norrbotten.
Luleå
Dessa länsstyrelser får då även ansvar
för övriga län och tillsynen får sju
”regioner”.
tag till den lista på 95 bevakningsföretag som är registrerade i länet.
Stockholm tar över tillsynen från
fyra län: Södermanland, Uppland,
Härnösand
Västmanland och Gotland.
Eva Lundgren Axell är inte orolig
för att hon och hennes medarbetare inte ska hinna med det ökade
antalet företag.
– Tillsynen av bevakningsföretaFalun
gen är ett prioriterat område för
länsstyrelsens ledning. Två nya
medarbetare har rekryterats till
enheten det senaste året för
Stockholm
att arbeta med tillsyn, och om
det krävs prioriterar vi ner
andra områden för att klara
av tillsynen.
Linköping
På länsstyrelsen i Stockholm
Göteborg
finns det en enhet för tillstånd
och en enhet för tillsyn. Enheterna har dock en gemensam
sakansvarig som ansvarar för
både tillstånd och tillsyn och
som utbildar personalen som arMalmö
betar med bevakningsföretagen.
Men länsstyrelsen i Stockholm
har ännu inte hunnit uppfylla kravet
om en tillsyn vartannat år hos
alla företag. Enligt Eva Lundmöjligt att lägga upp tillsynen på annat
Tillsynen koncentreras
till färre länsstyrelser
gren Axell finns nu en inspeksätt.
tionsplan som löper över två
– Jag vill se en förändring i lagstiftFör att öka effektiviteten och stärka rättssäkerheten har riksdagen beslutat att en del av
år där alla företag har fått ett
ningen som gör det möjligt för oss att
länsstyrelsernas verksamhet ska koncentreras
datum.
prioritera och göra en bedömning av
till ett mindre antal länsstyrelser. En av de
– De företagen från andra län
varje företag. Ett företag som sköter sig
verksamheter som berörs är tillstånd till och
som vi tar över tillsynen av komkanske bara ska inspekteras vart femte
tillsyn av bevakningsföretag. Från den 1 juli
mer att inspekteras från 2013.
år så att vi får resurser över att lägga på
2012 ska tillsynen av landets cirka 290 bevakHon hoppas också påverka
de företag som inte gör det och som
ningsföretag skötas av sju länsstyrelser.
lagstiftningen så att det blir
borde granskas oftare. n
2012 Väktaren & Samhället 19
Stor enighet om arbets
Göteborg var värd för årets stora sammandragning kring arbetsmiljön
inom bevakningsbranschen. Marianne Törner, docent vid Sahlgrenska
akademin, föreläste om att det inte är så lätt att förändra en säkerhetskultur – men det går.
arbetsmiljö
Yvonne Celsing, HR-direktör på Loomis AB, berättade om den arbetsmiljöresa Loomis
Sverige gjort de senaste fem åren; från förlorat tillstånd till att ha som mål att utses till
Bästa Arbetsplats.
Loomis arbetsmiljöresa
Från förlorat tillstånd till ny företagskultur
För Loomis Sverige har de senaste fem åren varit en resa
från botten till en tätposition i kampen om Bästa Arbetsplats.
Genom att sätta fokus på arbetsmiljön blev det en uppryckning av hela verksamheten.
Y
vonne Celsing, numera
HR-direktör på Loomis AB
har varit med på den resa
som Loomis Sverige gjort
för att förbättra arbetsmiljön. På BYA:s
Arbetsmiljödag i Göteborg sammanfattade hon några av lärdomarna.
Loomis Sverige förlorade sitt tillstånd
att bedriva verksamhet 2007. Det var en
räcka av försummelser och brister som
ledde fram till det.
Det saknades bland
Yvonne Celsing,
HR-direktör på
annat dokumentation
Loomis AB.
när det gällde den
obligatoriska utbildningen för värdetransportörer, det var dålig kontroll och
uppföljning av verksamheten, fordonen
var utslitna och ovårdade och någon
trafiksäkerhetspolicy fanns inte heller.
Till det ska läggas olösta ärenden hos
Arbetsmiljöverket.
– HR- och arbetsmiljöfrågorna hamnade direkt mitt i ”affären” och blev avgörande för företagets existens, berättar Yvonne Celsing. Vi hade inget val,
det var bara att sätta igång och bygga
struktur och rutiner för att starta en för-
20 Väktaren & Samhället 2012
ändring av synen på arbetsmiljöfrågorna i företaget och därmed även starta
en förändring av företagskulturen. Och
att vi lyckades beror till viss del på att
läget var så dramatiskt 2007.
tsmiljön
Arbetsmiljön är viktig – det var alla överens om vid BYA:s
Arbetsmiljödag i Göteborg. Här är några kommentarer
från deltagarna:
Loomis Sverige, började ett mödosamt och systematiskt arbete för att få
ordning på arbetsmiljön. Bland många
åtgärder som genomfördes märks
bland annat:
• Det skapades en enhetlig modell
för en arbetsmiljöorganisation inom
företaget.
• Ledningen och facket tog gemensamt fram en utbildning i arbetsmiljö.
• Fackliga förtroendemän och platskontorens ledningar utbildades
gemensamt.
• Ledningsgruppen utbildades i arbetsmiljö.
• En central arbetsmiljökommitté inrättades, liksom en utrustnings- och
fordonskommitté.
Ronny Fredriksson
Personalchef Securitas Sverige AB
– Det arbete som sker inom BYA kring arbetsmiljön
är både viktigt och unikt. Men företagen får inte
luta sig tillbaka och förlita sig för mycket på att
BYA sköter allt, det är nödvändigt att företagen
har ett systematiskt arbete kring arbetsmiljön. BYA
ska framför allt fungera som rådgivare, utbildare
och kunskapsbank.
Martin Miljeteig
Arbetsmiljöombudsman på Transport
– Jag tycker det har varit en mycket bra dag. Det
är ett bra initiativ som gör det möjligt för parterna
att träffas och diskutera dessa frågor. Arbetsmiljödagen är ett exempel på bra insatser från BYA.
Björn Ericsson
Säkerhetschef, G4S Secure Solutions Sverige
– Vi visade genom ord och handling
att vi ville förbättra arbetsmiljön och att
vi tog det på allvar, framhåller Yvonne
Celsing. Ledningen lyssnade och fattade beslut utifrån det underlag som
togs fram.
– Att vi kan arbeta ihop om dessa frågor inom BYA
är unikt på många sätt. I ett europeiskt perspektiv
är man mycket imponerad av vårt arbetssätt. Inte
bara att parterna kan arbeta ihop utan att även
företagen kan vara öppna och lära av varandra.
Det är bra för arbetsmiljön och dessutom positivt
för företagens utveckling.
Bästa arbetsplats!
Redan från början inleddes också ett
nära samarbete med Transport, och
BYA fanns med som rådgivare under
hela processen. Under senare år har
arbetet fortsatt med en satsning på ett
företagsspel ”Loomis Good Decision
Game”, och Loomis Sverige lever nu
efter BYA:s rapporteringssystem för
arbetsskador och tillbud, SAM-ASK.
– Det har handlat om att i grunden
förändra kulturen inom företaget, och
det är viktigt att inse att det tar tid. Vi
har fokuserat på hur vi agerar i vardagen, och vi har sett till att vi har samma
uppfattning om vad vi menar, att vi
talar om samma saker.
Loomis Sverige har genomfört tre
medarbetarundersökningar som alla
visar att arbetsmiljön upplevs som den
viktigaste frågan för medarbetarna. Nu
är målsättningen att bli Bästa Arbetsplats år 2015.
– Arbetsmiljöfrågor får aldrig vara ett
konkurrensmedel. Det måste finans en
enighet i branschen om en viss nivå när
det gäller dessa frågor, säger Yvonne
Celsing. n
Går det att förändra en säkerhetskultur?
Läs mer på nästa sida.
David Lundin
Projektledare arbetsmiljö, HR-avdelningen,
Svensk Bevakningstjänst
– Kommunikation är A och O för att vi ska lyckas
få en bra arbetsmiljö, och den här dagen är ett
exempel på att vi har en bra kommunikation mellan alla parter. En bra arbetsmiljö förutsätter att
arbetsgivare och facket arbetar ihop.
Martin Bjurhem
VD för BYA
– Arbetsmiljödagen är ett bra exempel på hur vi
arbetar tillsammans och hur parterna kan tala med
varandra. Ett önskemål inför kommande konferenser är att vi ska lyckas locka fler mellanchefer.
Många personalchefer och företagsledningar som
är här har kunskap och insikt och vet att arbetsmiljön är viktig, men vi måste även få med chefer på
mellannivå.
”
Att vi kan arbeta ihop om
dessa frågor inom BYA är
unikt på många sätt
Björn Ericsson, Säkerhetschef, G4S
2012 Väktaren & Samhället 21
Arbetsmiljödagen i Göteborg samlade
företrädare för hela branschen.
Godkända skyddsvästar från 2013
Det finns inga CE-märkta, och
därmed godkända, skyddsvästar i Europa – men nästa år ska
standardiseringen vara klar.
S
edan 2006 pågår ett arbete
inom CEN, den europeiska
standardiseringsorganisationen, om att ta fram en
standard för skyddsvästar. Behovet av
gemensamma krav på västar, som gör
att de får CE-märkas, har funnits länge.
Ordförande för de tio länder inom EU
som är med i arbetet är Sven Sawatzki,
som arbetar på Svenska Transportarbetareförbundet. Tillsammans med
de övriga svenska experterna i CEN,
Anna-Lena Holmberg, inköpsansvarig
på Securitas och Björn Ericsson, säkerhetschef G4S, visade han upp tre nya
västar som uppfyller den nya reviderade kravspecifikation för skyddsvästar
som BYA varit med om att ta fram.
– Vi har hållit på i sex år men vi räknar med att vara klara nästa år, berättar
Sven Sawatzki
Frågan är viktig, väktarna måste
kunna lita på att västarna håller vad de
Sven Sawatzki leder arbetet med att få fram en europeisk standard för skyddsvästar. Här
omgiven av skyddsvästar från Nordic Protection som var på plats på BYA:s Arbetsmiljödag.
lovar.
De som har nytta av standarden
är inte bara alla väktare utan det har
engagerat såväl de fackliga organisationerna som bevakningsbolagen
och tillverkare av skyddsvästar. För de
seriösa tillverkarna är det en fördel om
det blir en minsta gemensam standard
med tydliga krav.
– I arbetet har det varit extra viktigt
att vi genom vårt deltagande från
Sverige även fått med användarnas
synpunkter, framhåller Sven Sawatzki. n
Att förändra en säkerhetskultur
Det tar tid att förändra en
säkerhetskultur. Det krävs ett
långsiktigt arbete och man
måste leva som man lär.
M
arianne Törner är
docent vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Sahlgrenska akademin. På
BYAs Arbetsmiljödag 2012 föreläste
hon om att bygga en säkerhetskultur
och vad som påverkar ett säkerhetsklimat.
Mycket av säkerhetskulturen styrs
av den kultur som finns i ett företag.
Den bygger på de värderingar som
22 Väktaren & Samhället 2012
uttrycks, inte bara i ord utan i alla
aktiviteter.
– En ny medarbetare som kommer
till en arbetsplats är uppmärksam
på vilken kultur som gäller, säger
Marianne Törner. Han eller hon drar
sina slutsatser av vad som görs, inte
vad som sägs.
Chefernas ansvar
Hon menar att gruppens handlande
på en arbetsplats styr säkerhetsklimatet, och det är svårt att bryta
mot gruppens regler och ställa sig
utanför. Marianne Törner lyfter fram
chefernas betydelse för att påverka
säkerhetsklimatet och att de måste ta
initiativet.
– Ledningen äger inte kulturen men
är en viktig förebild och vägvisare,
menar hon.
För att förändra en säkerhetskultur
och bygga ett bra säkerhetsklimat
måste det finnas förtroendefulla relationer mellan medarbetare, arbetsmiljöombud och chefer.
– Arbetsledarna, första linjens chefer, har stor betydelse när det gäller
att påverka kulturen.
Verktyg för att påverka säkerhetskulturen och arbetsmiljön är i första
hand kommunikation och social
interaktion.
– Det krävs en ömsesidig respekt
och tillit mellan chefer och medarbetare, framhåller Marianne Törner. n
krönika/Ett krångligt yrkesval
Anna är en decimeter längre än mig.
Några bredare. Hon står framför mig
i korridoren vid dörren till sitt rum i en
av kommunens skolor. Studievägledare lyser en skylt på dörren.
– Kom med här, säger hon och föser in mig i rummet och ner i besöksstolen.
– Du kan ju det här med väkteriet,
fortsätter hon när hon satt sig tillrätta
i sin stol.
– Nja, försöker jag försiktigt men
avbryts.
– Jo, det kan du och nu har jag
några elever som undrar och vill ha
svar. Blicken över skribordet är skarp,
klar och full av förväntningar.
– Nu kan man bli väktare genom att
gå barn- och fritidsprogrammet? Men
hur blir man flygplatskontrollant?
– Jo, man blir väktare och sedan
söker man till jobbet och utbildas av
företag. Transporstyrelsen förordnar.
Man kan också …
Hon tittar upp från sina anteckningar.
– Stopp där. Hamnskyddskontrollant?
– Jo, man blir väktare, söker jobbet
och sedan förordnas man av lokal
polis, men man kan …
– Stopp. Samma procedur men
annan myndighet? mumlar hon.
Skyddsvakt?
Hon stirrar på mig och trummar
med fingrarna på bordet.
– Eleverna har googlat, förstår du,
säger hon med en blick som får mig
att inse att det i hennes värld innebär
svett och slit att hitta alla svar.
– Jo, skyddsvakt kan man bli genom att…
– ... genom att söka jobb som
väktare och sedan söka jobbet, fyller
hon i. Det ljusnar i hennes ansikte och
några bestämda rynkor slätas ut. Hon
tror att hon är något på spåret.
– Det finns olika typer av skyddsvakter, hinner jag med innan stopphanden viftar framför ögonen på mig
igen.
– Krångla inte till det hela tiden.
Gör det enkelt så jag förstår!
Efter förmaningen tittar hon lurigt
på mig och spottar fram:
– Ordningsvakt?
Jag lutar mig bakåt i stolen och tar
sats. Nu eller aldrig.
– Det finns tre sätt. Lokal polis
förordnar och utbildar. Man kan vara
frilansare, med i en förening eller
anställd i ett auktoriserat bevakningsföretag. Pust! Där satt den.
– Hur menar du att jag ska få ordning på det här? Leker du med mig?
– Se det som ett utslag av myndigheters och Justitiedepartementets
kreativitet, försöker jag och prövar ett
litet leende. Och du har ändå kvar tra-
fiknykterhetskontrollant, säkerhetskontroll domstol och parkeringskontrollant, fortsätter jag för att verkligen visa
den stora samhällsbyggnadskonsten.
Där tystnar jag. Jag begriper att
Anna inte är upplagd för ironi. Hon
vill vara bäst i klassen och ge eleverna adekvata råd. Vara deras trygga
vägvisare in i framtiden. Och här väller jag fram med planskilda korsningar, rondeller, gång och cykelvägar in i
ett yrke i stället för att peka på en klar
motorväg.
– Det ska bli ordning, säger jag och
lägger lite tröst i stämman. Någon
näsduk har jag inte att överlämna.
Man ska titta över lagstiftningen.
– Tills om en timme?
Hon skakar tröstlöst på huvudet
och ser misstänksamt på mig. Förtroendet har raserats.
– Var det detta som du höll på
med i väkteriet? Gör om, säger jag
bara. Gör om! Men, säger hon och ler
plötsligt men bestämt, du ska svara
på deras frågor! Jag tar barn- och
fritisprogrammet och du resten. Jag
har ditt nummer!
Det står några elever i dörren och
vill in. Jag smiter ut – en misslyckad
pedagog och informatör. Hur var nu
numret till BYA? Här behövs räddningsbojor. Nån måste ju kunna reda
ut det?
Lars O Molin
Ny europeisk riskbedömning
Online Interactive Risk Assessment
(OiRA) är ett nytt europeiskt webbverktyg som kan hjälpa mindre bevakningsföretag att genomföra riskbedömning.
Utan den svenska bevakningsbranschens
gemensamma engagemang skulle verktyget förmodligen inte blivit till.
OiRA är byggt efter en nederländsk
förlaga som finns i många versioner
anpassade efter ett stort tal olika branscher. Företagen som använder OiRa
ställs inför en lång rad frågor; hur arbetar personalen, vad har de för utrustning och rätt utbildning för uppgiften?
Många frågor berör också de risker
som kan uppstå på skyddsobjektet.
BYA – och en stor del av den svenska
bevakningsbranschen – har engagerat
sig i OiRa-projektet. European Agency
for Safety and Health at Work, det EUorgan som ansvarar för webbverktyget,
besökte BYA för tre workshops. Där
deltog även representanter för Transport, Almega och Svenska standardinstitutet.
Verktyget ska översättas till de olika
medlemsspråken. BYA bedömer dock
att verktyget inte kommer efterfrågas
av svenska företag. Därför finns det i
dagsläget inga planer på att översätta
OiRA till svenska. Men det finns redan
gott om hjälp för de svenska företag
som vill arbeta med sina riskbedömningar.
– BYA erbjuder checklistor, handböcker och utbildningar – hela batteriet
från grundutbildning till vidareutbildning och fördjupningar, säger William
Rosborg, BYA:s enhetschef för Arbetsmiljö. Vill man få en riskbedömning
utförd men saknar kompetensen, finns
det ett 30-tal regionala skyddsombud
som kan hjälpa till. De är specialister på
området och det är dessutom kostnadsfritt att anlita dem genom BYA. n
2012 Väktaren & Samhället 23
ÅRETS STORA SÄKERHETSMÄSSA
Bevakningsbranschen en samhällsresurs
Möt oss på Bevakningstorget
Missa inte våra seminarier:
• Samråd, samverkan och
samarbete?
• Helikopterrånet, vad
hände sedan?
• Vad skall framtidens
väktare kunna?
På torget har du möjlighet att träffa såväl bevakningsföretag som organisationer verksamma inom
säkerhetsområdet. 15 utställare finns på plats i på
vårt torg. Som vanligt finns vi på plats i A-hallen.
Leif GW Persson
BYA MEDVERKAR PÅ
MÄSSANS INLEDNINGSDEBATT
UTSTÄLLARE PÅ TORGET
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Foto: Stig Almqvist
• Följer bevakningslagen
från 1974 och föreskrifter
utvecklingen?
Bevakningstorget blir även vid årets säkerhetsmässa
navet och arenan för bevakningsbranschens aktiviteter. Varje dag blir det debatter och seminarier, och
Leif GW Persson finns som vanligt på plats. BYA bjuder
på förfriskningar och tilltugg.
Securitas AB
Svensk bevakningstjänst AB
G4S Security Services AB
Nokas bevakning AB
Nokas värdehantering AB
BYA
Sweguard
Säkerhetsgymnasiet
Transportarbetarförbundet
Addici Security
Cubsec Bevakning AB
Rapid Bevakning AB
Loomis Sverige AB
Inspira Bevakning AB
Panaxia Security AB
Attack på samhället –
hur bra samverkar vi?
Hur står vi rustade för händelser som
Utöya och självmordsbombaren på
Drottninggatan?
En aktuell debatt under ledning av
K-G Bergström. Hur bra samverkan
finns det mellan de olika myndigheter
och privata aktörer som blir berörda?
Tisdag 18 september, start 11.00
på Stora Scenen på mässgolvet.
www.bya.se








DESIGNER
REVIDERING






Fri entré – registrera dig på mässans hemsida

Biljetter för fri entré finns tillgängliga på mässans hemsida www.skydd.net.
Mer information om mässan finns på www.skydd.net och www.bya.se.
18 – 21 september 2012