Transcript Väktaren och Samhället 2013

Björn Eriksson:
Ta diskussionen
om polisens framtida
uppgifter 6–7
Vuxenutbildning ger
välutbildade väktare 10
Brist på ordningsvakter
när polisen inte utbildar 8
& Samhället
Väktarna som
tryggar matchen
2013
12–15
Ledare
Framtiden är här
På restaurang beställer jag aldrig ”mat”. Jag ber att få titta i menyn och
beställer en särskilt tillagat komposition som kräver kunskap och omsorg
att tillaga. Efteråt betalar jag med stor förtjusning, trots vetskapen om
att såväl maten som drycken går att köpa till en mycket lägre kostnad i
butiken. Varje gång glömmer jag att tacka kocken.
När du beställer bevakning finns det en fråga att ha i bakhuvudet: Vågar
jag lämna ut min hemnyckel till den här personen eller det här företaget?
För vem törs egentligen lämna nyckeln till vem som helst?
Lyckligtvis är en utbildad och väktare anställd i ett auktoriserat bevakningsföretag inte ”vem som helst”. Väktaryrket är ett hantverk som ställer
stora krav på att rätt personer rekryteras och utbildas. Dygnet runt, året
om, får landets drygt 18 000 väktare förtroendet att gå in i låsta utrymmen med hjälp av koder och nycklar som de fått av dig som vill ha bevakning av hem, hus, skolor och företag.
Höga krav ställs på såväl bevakningsföretagen som på väktarna för att
vårda det förtroendet. Utöver myndigheternas krav och regler, måste vi som
bransch förhålla oss till det kunderna vill ha. Det skiftar och förändras över
tid – och det är vår uppgift att erbjuda den trygghet som efterfrågas.
"Vågar jag lämna ut min hemnyckel
till den här personen eller det här före­
taget? För vem törs egentligen lämna
hemnyckeln till vem som helst?"
Vad betyder säkerhet i dag? Jag vet i alla fall vad säkerhet betyder för
mig. Jag vill ha en noggrant rekryterad och motiverad väktare som fått
utbildning i att identifiera säkerhetsriskerna och som jobbar förebyggande
för att öka säkerheten.
Men väktaren kan inte vara på alla ställen samtidigt. Därför kompletterar jag väktaren med teknik. Med tekniken som samarbetspartner kan
väktaren vidta tusentals åtgärder varje dygn. Får jag dessutom åtgärderna
systematiskt dokumenterade, känner jag mig så pass nöjd att jag gladeligen betalar, trots att det kanske går att köpa delar av detta till billigare
styckpris någon annanstans.
Teknik i all ära, men vi får inte glömma bort väktaren i ekvationen. Ett
driftlarm, ett inbrottslarm eller en kamera stoppar inte en stöld eller räddar den som har ett hjärtstopp. Det är väktare och teknik som i kombination ger säkerheten.
I det här numret är det mycket tal om framtidens väktare. Jag vill hävda
att de redan är här. Med teknikens hjälp uträttar de stordåd redan i dag –
eller så sitter de i skolbänken och är snart redo för arbetslivet. Branschen
förändras och förnyar sig.
Apropå att förnya sig. Nästa gång du går in på en restaurang kan du
prova att bara beställa ”mat”. Sen lämnar du nyckeln till vem som helst
för att se om ditt hus när du åker på semester.
Jim Persson
2 | Väktaren & Samhället
Väktaren & Samhället 2013 utges av
BYA, Bevakningsbranschens Yrkes- och
Arbetsmiljönämnd. I BYA ingår Almega,
och Svenska Transportarbetareförbundet. Syftet är att belysa verkligheten för
Sveriges alla väktare utifrån branschens
synvinkel.
Materialet får gärna åter­användas,
kopieras och citeras under förutsättning
att innehållet inte förvanskas.
För frågor och synpunkter:
Kontakta BYA, 08-703 08 00 eller
[email protected], www.bya.se
Utgivare: BYA (Bevakningsbranschens
Yrkes- och Arbetsmiljönämnd)
Redaktör: Jim Persson, BYA
Textproduktion och form:
Svensk Information, svenskinformation.se
Omslagsfoto: Sören Andersson/Scanpix
Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB,
Borås 2013
Människa och teknik i fören­
ing – det är lösningen även
för säkerhetsbranschen. Och
det krävs hög kompetens av
framtidens väktare!
ett nytänkande kring hur vi arbetar.
Branschen måste också bli bättre att
kommunicera vilket värde som man
skapar för kunderna, framhöll han. Det
leder också till ett krav på att gå från
att ta betalt per timme till att kunna ta
betalt för det värde man skapar
Thomas Lundin, VD för
G4S och ordförande för
BYA, gav en liten inblick
i det utvecklingsarbete
som drivs inom BYA om
framtidens väktare när
han talade på BYAs Arbetsmiljödag.
Projektet heter ”Framtidens kompetensbehov”, och det beskrivs i en artikel
på nästa sida där Bodil Henrikson
intervjuas. Thomas Lundin tog upp
några frågor och krav som han tror att
branschen kommer att ställas inför.
Kombinera människa och teknik
Den tekniska kompetensen är eftersatt,
och det kommer att ställas allt större
krav på medarbetarna när det gäller kompetens överhuvudtaget, enligt
Thomas Lundin.
– Vi måste bli duktiga på att kombinera människan och tekniken i våra
uppdrag, det skapar effektiva lösningar.
Men vi ska också vara medvetna om att
en kamera inte kan ersätta ett öga.
Thomas Lundin framhöll också att
det är viktigt att matcha rätt kompetens
och personal med rätt uppdrag, och
att var och en i ett företag förstår sitt
uppdrag i förhållande till helheten.
Thomas Lundin menade att mycket
har hänt när det gäller statusen för väktaryrket, men att mycket återstår för att
göra yrket attraktivt.
– Vi måste visa att vi kan erbjuda utvecklingsmöjligheter och stimulerande
Förståelse för kundens behov
– Det blir allt viktigare att skapa ett
mervärde som bidrar till kundens lönsamhet. Det räcker inte att bara erbjuda
säkerhet, menade Thomas Lundin. För
att lyckas med att erbjuda mer krävs en
bättre förståelse för kundens behov, och
Foto: Johan Paulin
Framtidens
väktare
arbetsuppgifter. Den snabba tekniska
utvecklingen i branschen bidrar till det.
Men han lyfte även fram betydelsen
av en bra arbetsmiljö och att man kan
känna sig trygg på jobbet.
– Att vi kan erbjuda en god arbetsmiljö bidrar till att locka rätt personer
till yrket.
De nya generationer som nu är på
väg in på arbetsmarknaden ställer
också helt nya krav. De är uppvuxna
med internet och sociala medier och
den öppenhet det för med sig, och de
vill kunna arbeta i ”realtid”.
– De som är födda på 90-talet ser
mer till hur företagen agerar i samhället
i stort. De kommer att ställa krav på att
företagen också visar ett socialt samhällsansvar, framhöll Thomas Lundin
som var optimistisk när det gäller att
locka framtidens väktare till branschen.
– Men vi kanske inte ska räkna med
att alla kommer att vara trogna samma
arbetsplats hela livet. Det kommer att
vara en annan rörlighet och färre som
vi belönar efter 25 år på samma arbetsplats, trodde Thomas Lundin.
Slutsatserna från projektet "Framtidens kompetensbehov" ska presenteras
i en rapport i slutet av 2013. n
Väktaren & Samhället | 3
Framtidens väktare
I framtidens säkerhets
Foto: Jörgen Reimer
Bevakningsbranschen är dålig på att tala om vad den gör – och bör ta bättre betalt.
En kompetent partner som erbjuder anpassade tjänster
och produkter inom allt som rör säkerhet. Så ser kunder­
nas krav ut på de företag i säkerhetsbranschen som vill
lyckas i framtiden.
Det är inte antalet timmar som räknas
utan vilket värde som kunden upplever.
Analysen bygger på den kundundersökning som projektet Framtidens kompetensbehov låtit göra. Undersökningen
bygger på intervjuer med en lång rad
stora kunder till bevakningsbranschen.
– Det kan sammanfattas med att kunderna efterfrågar trygghet och inte bara
bevakning, säger Bodil Henrikson, enhetschef för Säkerhetsgymnasiet och den
som leder projektet för BYA:s räkning.
Framtidens kompetensbehov handlar
om vilket kompetensbehov som säkerhetsbranschen har på sikt. Projektet genomförs av BYA på uppdrag av ägarna.
Det ska resultera i en rapport som ska
definiera vad som krävs av medarbetarna i bevakningsbranschen – framtidens
väktare! – samt hur kompetensbehovet
ska tillgodoses.
4 | Väktaren & Samhället
– Branschen måste ställa sig frågan
hur man lever upp till dessa krav och
arbeta mer pro-aktivt för att möta kundens behov, framhåller Bodil Henrikson.
Projektet har tagit hjälp av bland
annat Kairos Future som har genomfört
en omvärldsanalys.
Snabb teknisk utveckling
Den lyfter fram den snabba utvecklingen när det gäller tekniska hjälpmedel och att det kommer att påverka
bevakningsbranschen allt mer.
– Framtidens bevakningsbransch
kommer att bestå av en kombination av
mänskliga resurser och säkerhetsteknik.
Det blir viktigt att erbjuda helhetslösningar som omfattar såväl väktare på
plats som avancerade tekniska system,
menar Bodil Henrikson.
I omvärldsanalysen konstateras, som
så många gånger tidigare, att efterfrågan på säkerhet kommer att öka. Det
gör det möjligt för säkerhetsbranschen
i stort att fortsätta att växa, samtidigt
som det lockar allt fler nya företag att
ge sig in och erbjuda säkerhetstjänster.
– Bevakningsbranschen har inte
riktigt hängt med i den här snabba utvecklingen och lämnar därmed över affärsmöjligheter till andra aktörer, säger
Bodil Henrikson, som tror att det delvis
kan bero på att det saknas en tydlig
definition av vad bevakningsuppdraget
faktiskt innebär och vilket mervärde
man skapar.
Branschen behöver dessutom bli mer
lyhörd för kundens behov. Säkerhetsfrågorna har hamnat högre på agendan,
och kunderna vill gärna ha helhetslösningar där bevakningsföretaget blir en
viktig samarbetspartner och inte bara
en leverantör. Det är önskvärt att man
kan tillhandahålla rådgivning och konsultation samt stöd för samordning och
översyn av företags säkerhet och bevakning. För att öka verksamheten behöver
personalen, tekniken och processerna
bättre anpassas till de olika kundernas
förutsättningar.
Projektet Framtidens kompetensbehov tar även upp förhållandet och
gränsdragningen mellan polis och väktare. Polisens resurser räcker allt mer
sällan till för att svara emot det ökade
behovet av trygghet hos medborgarna.
Det pågår just nu en debatt om hur bevakningsföretagen i framtiden i större
omfattning kan utgöra ett komplement
till polisen.
– Den är en frågeställning som blir
fortsatt viktig, säger Bodil Henrikson.
Redan idag svarar väktare och ordningsvakter för ordningshållningen på
många plaster där polisen inte längre
visar sig. Politiska beslut kommer att
påverka väktarens roll och arbetsuppgifter även i framtiden.
Arbetet med att analysera omvärldsanalysen och kundundersökningen
företag
pågår. En första slutsats är dock att det
är viktigt att bevakningsbranschen blir
bättre på att svara mot kundens behov.
Transportarbetareförbundet har
deltagit i projektet kring Framtidens
kompetensbehov, och delar visionen
till stora delar. Men Gabriel Dahlander
på Transport framhåller att väktarnas
utbildning måste förbättras.
– Det sker inte av sig själv och det
krävs långsiktig planering. BYA kan
vara ett verktyg för att nå det målet.
Vidare måste rågången mellan polis
och bevakning respekteras, enligt
Transport. Att ta över så kallade ”enkla” sysslor från polisen, som transporter
är fel väg att gå.
– Det är inte enkla sysslor som utvecklar branschen, säger Gabriel Dahlander.
Och om samhället retirerar kan det
uppstå stora ojämlikheter. Rika kommuner har råd att betala för skydd och
säkerhet, fattiga har det inte.
Branschen bör satsa på mer avancerade tjänster och helhetslösningar som
ger mervärde. Larmteknik är ett sådant
område. Ronderande väktare kan också
ta ett serviceansvar genom att exempelvis laga skrivare och kopiatorer, menar
Gabriel Dahlander.
– Det sker redan i dag, men vi måste bli
bättre på att ta betalt för det vi utför. n
Kundundersökningar visar att
kunderna efterfrågar:
• En kompetent ”säkerhetspartner” som kan erbjuda tjänster
och produkter som är anpassade
efter det egna företagets behov.
• Värde i leveransen, dvs bästa pris
– inte lägsta pris. Det viktiga blir
att hjälpa kunden att hitta rätt
lösningar.
• Färre leverantörer, som kan svara
för såväl traditionell bevakning
som tekniska lösningar. Samma
leverantör ska erbjuda mer.
Smart teknik
utvecklar yrket
Securitas värmekamera upptäcker inkräktaren direkt. En varning skickas ut i väntan på att
väktare når platsen.
Väktaryrket blir allt mer tekniskt avancerat. Securitas
visar flera spännande tekniktjänster på Youtube.
En tjänst innefattar en intelligent
värmekamera, som direkt avslöjar när
någon person sätter foten på ett bevakat område. Genom högtalarna kan
väktare sedan be de oönskade personerna att avlägsna sig.
Tjänster som denna påverkar behovet
av ronderande och stationära väktare,
men Anders Geeber, chef för tekniska
verksamheten på Securitas, betonar att
den framförallt är ett komplement.
– Utan en åtgärd knuten till sig är
tjänsten inte mycket värd. Om personen vägrar avlägsna sig måste det finnas väktare som är beredda att agera.
Ett annat yrke om tio år
En annan populär tjänst är så kallade
teknikväktare som kontrollerar larmsystem på kvällstid. Fördelen är att
väktaren kan utföra noggrannare tester
av rörelsedetektorer och larmsignaler
utan att störa vare sig personal eller
verksamhet. Och när väktare genomför
tjänster som tidigare utfördes av tekniker, blir både kontrollen och priset
bättre för kunden.
Mer tekniskt krävande uppgifter ställer högre krav på väktarna.
Securitas utbildar dem internt genom
e-learning och praktik.
– I framtiden kommer teknikkraven
på väktaryrket höjas – det kommer
vara ett helt annat yrke om tio år. Det
är positivt att Säkerhetsgymnasiets
elever redan har med sig mycket av
detta i bagaget.
Tekniken – inget självändamål
Efterfrågan på Securitas tekniskt avancerade tjänster ökar hela tiden, konstaterar Anders Geeber, som betonar
att det är helt rätt att satsa på tekniska
tjänster, såväl för Securitas som för
branschen i övrigt.
– För att ha ett berättigande i framtiden måste vi anamma den tekniska
utvecklingen och erbjuda kostnadseffektiva tjänster, konstaterar Anders
Geeber.
Samtidigt anser han att tekniken i
sig inte är ett självändamål, och är inte
mycket värd utan väktarna och kunderna som brukar den dagligdags. n
Väktaren & Samhället | 5
Foto: Tomas Oneborg/SvD/SCANPIX
Björn Eriksson om privat och offentlig säkerhet
Dags att diskutera
polisens uppgifter!
En växande bransch som måste hitta sin roll, politiker som undviker att ta debatten om
vem som ska svara för säkerheten och en polis som snart kommer att kommunaliseras.
Björn Eriksson, intresseorganisationen
SäkerhetsBranschens förste ordförande,
ser stora utmaningar för säkerhetsbranschen och en delvis ny spelplan när det
gäller ansvaret för säkerheten.
Diskussionerna om offentliga eller
privata lösningar när det gäller trygghet
och säkerhet för olika delar av samhället rullar vidare.
Björn Eriksson är troligen bättre lämpad än de flesta att kliva in i debatten.
Diskutera gränsdragningen
När han nu tar på sig uppgiften som
ordförande för säkerhetsbranschens
nya intresseorganisation är han noga
med att betona att organisationens 170
medlemmar måste få tid att diskutera
och prioritera vilka frågor som är viktigast att driva.
Men samtidigt sticker han inte under
stol med att det finns stora utmaningar
som han tycker är viktiga att ta tag i,
bland annat när det gäller hur branschen ska växa. Men låt oss börja i
förhållandet mellan polis och de privata
säkerhetsalternativen.
– Lite förenklat kan man säga att det
privata alternativet har glidit fram i det
tysta, säger Björn Eriksson. Polisen har
accepterat skiftet och de privata företagen har undvikit att definiera vad man
egentligen ska göra.
Björn Eriksson menar att politikerna
fullständigt medvetet har undvikit att
definiera de här frågorna. De förstår
frågan fullt ut, men i definitionen ligger
också räkningen.
– Därför tycker många politiker att
det är praktiskt att låta det vara som
det är …
Han tror dock att vi är på väg i ett
6 | Väktaren & Samhället
läge när politikerna måste börja diskutera gränsdragningen mellan offentlig
och privat säkerhet, som till exempel
arbetsfördelningen mellan poliser och
väktare. Orsaken till att man inte kan
blunda längre är att säkerhetsbranschen
vuxit sig så stor.
Kommunaliserad polis
Det finns 31 000 medarbetare i de
170 företag som ingår i den nya
branschorganisationen SäkerhetsBranschen, vilket ska jämföras med knappt
20 000 poliser vid senaste årsskiftet
– Till slut blir det svårt för polisen
att anpassa sig till en så stor verksamhet, tror Björn Eriksson, som är kritisk
till att det inte förs någon debatt om
polisens arbetsuppgifter, inte ens i de
utredningar som har till uppgift att se
över polisen.
– Det är fascinerande att läsa Polisorganisationsutredningen; det finns inte
en rad som handlar om väktare eller
ordningsvakter vilket borde vara en
jättestor fråga när den strukturen är
större än polisen!
Det leder in på frågan om hur polisen
kommer att organiseras i framtiden.
– Jag tror sedan länge inte på en
statlig polis som den ser ut i dag. Jag är
SäkerhetsBranschen
SäkerhetsBranschen grundades
under året och samlar bevakningsoch teknikföretagen under samma
paraply. Målet är att arbeta för kvalitet, kunskap och ansvarstagande.
Branschorganisationen har 170
medlemsföretag med sammanlagt cirka 31 000 medarbetare.
övertygad om att vi får en kommunaliserad ordningspolis och en statlig polis
med mer övergripande och specialiserade uppgifter.
Björn Erikssons övertygelse bygger på
att det han kallar vakuum kring trygghet och säkerhet på kommunal nivå.
– Medborgarna upplever att den
statliga polisen inte kan leverera det
man förväntar sig. Många kommuner
tar därför säkerheten i egna händer och
fyller vakuumet med väktare och ordningsvakter. Jag tror det på sikt kommer
att leda till att kommunerna får ta över
ansvaret för ordningspolisen.
Kvar i en statligt organiserad polis blir,
enligt Björn Eriksson, funktioner som
kräver centralisering, som exempelvis
trafikpolis, avancerad brottsutredning,
säkerhetspolis och livvaktsskydd.
– Ett resultat av en kommunalisering är dessutom att medborgarna kan
utkräva ett ansvar i ett val, det kan de
inte göra i den polisstruktur vi har idag.
Fördel det privata
Den här utvecklingen kommer att ställa
krav på säkerhetsbranschen, både att
delta i utformandet av en framtida
struktur för trygghet och säkerhet –
och att utveckla sin egen roll, tror han.
– Bollen har än så länge rullat till de
privata alternativens fördel. Men när
branschen är så stor att man är större än
den offentliga ordningsstrukturen kommer man att tvingas föra en diskussion.
Björn Eriksson anser att den snabba
tekniska utvecklingen kommer att få
stor betydelse, och här har de privata
alternativen stora fördelar framför
polisen. Tillgången till avancerad teknik
och hög kompetens kommer att bli allt
Björn Eriksson
Sedan i våras ordförande för SäkerhetsBranschen. Inledde karriären – efter
examen på Handelshögskolan – på
Finansdepartementet.
Generaltulldirektör och chef för Tullverket
och Kustbevakningen (1983–1988) samt
rikspolischef (1988–1996). Han var i
samband med det president i Interpol.
viktigare och efterfrågas av kunderna.
Han ser också hur säkerhetsbranschen håller på att byta skepnad, och att
branschbegreppet håller på att luckras
upp. Det reser också frågan om vad man
ska tjäna pengar på i framtiden. Kan
kärnverksamheten kompletteras med att
man tar hand om annat? Ska väktaren
på sin rond också byta glödlampor?
– I en levande marknad förändras omständigheterna ständigt. Den som kan
anpassa sig till förändrade förutsättningar har en fördel. Det är viktigt att det
finns en spelplan med vissa regler – men
den behöver inte alltid se likadan ut.
Hur ska då branschen förhålla sig
till polisen? Ska ambitionen vara att
ta över allt fler arbetsuppgifter som
polisen inte längre vill utföra? Kontrollera pass, svara för fångtransporter och
bevaka häktade?
– Det är en svår fråga. På ett sätt är
svaret ja; för renodlingen av polisyr-
ket, och det offentligas brist på pengar,
kommer självklart att göra att polisen
släpper uppgifter av lägre ”värde”.
– Men det kan också vara dumt
av branschen att koncentrera sig för
mycket på den typen av uppgifter. Då
blir vi som en hund som stirrar på vilka
smulor som ramlar ner från middagsbordet. Även om det kan ramla ner
köttbitar ibland …
Bli kundens partner
Björn Eriksson tycker det är viktigt att
även titta på den efterfrågan på säkerhet som i dag inte är täckt. Det handlar
till exempel om att kommunerna i allt
större utsträckning vill ha hjälp med
säkerhet och ordning.
– Det kan inte nog betonas vikten
av att lyfta fram vad det är man själv
anser sig kunna utveckla, snarare än att
man ska ha det från någon annan.
Inte bara marknaden förändras, även
Vidare landshövding i Östergötlands län
(1996–2009) och han är i dag, bland mycket
annat, ledamot i Riksidrottsförbundets
styrelse och Kampsportsdelegationen. På
senare år har Björn Eriksson även blivit
känd som regeringens ”huliganutredare”
och han presenterade i våras sin slutrapport (mer om det på sidan 16).
hur säkerhetstjänster köps. Från att säkerhet var något som sköttes på relativ
låg nivå i ett företag eller kommun är
det ofta en ledningsfråga.
– Du möter helt andra krav som leverantör i dag. Branschen måste bli mer
av en partner och ta fram unika och
skräddarsydda lösningar som kombinerar bevakning och teknik, och som på
ett positivt sätt bidrar till kundens egen
affär i stället för att ses som ytterligare
en kostnadspost.
– Det leder till en branschutveckling
som ytterst styrs av kunden. Det är ju till
kunden vi ska sälja vår produkt. Och är
det ingen som vill köpa så kan vi vara
hur utvecklade och förfinade som helst,
säger Björn Eriksson avslutningsvis. n
Väktaren & Samhället | 7
”Ge tillbaka BYA rätten att
utbilda ordningsvakter”
Polisen genomför inte till­
räckligt många utbildningar.
BYA har ansökt om tillfälligt
tillstånd att återigen få utfö­
ra ordningsvaktsutbildning­
ar i Stockholms län, men har
fått avslag från RPS.
– Det saknas cirka 200 utbildningsplatser för ordningsvakter bara i Stockholms län. Det ser ut på samma sätt
över hela landet, säger Martin Bjurhem,
VD för BYA och chef för Väktarskolan.
Allmänheten märker det varje dag på
innetorg och andra platser där det ska
finnas ordningsvakter.
BYA blev av med rätten att utbilda
ordningsvakter den 1 januari 2004.
Det skedde av formella skäl i samband
med att BYA bröt sig loss från TYA,
transportbranschens motsvarighet inom
arbetsmiljö och utbildning. Sedan dess
har bevakningsbranschen haft problem
med att få fram utbildade ordningsvakter i den utsträckning som krävs.
BYA lämnade under våren in en ny
ansökan om att utbilda ordningsvakter,
men RPS gav avslag. Polismyndigheten
i Stockholms län anser att det finns
tillräckligt med ordningsvakter i länet,
och RPS har valt att gå på polismyndighetens linje.
Ifrågasätter polisens beslutsmetod
Martin Bjurhem ifrågasätter starkt
polisens bedömningsmetod. Branschen
har inte tillfrågats om sitt behov av ordningsvakter, och polisen verkar enbart
ha räknat antalet förordnanden utan
att ta hänsyn till att många ordningsvakter arbetar deltid.
Utbildning av ordningsvakter har
inte bara varit polisens uppgift
För att bli förordnad som ordningsvakt krävs godkänd utbildning. I dag
är det bara polismyndigheten i respektive län som svarar för utbildningen.
Men så har det inte alltid varit.
I ordningsvaktsförordningen från
1980 anges att utbildning av ordningsvakter ska bedrivas av polismyndigheterna. Men Väktarskolan ansökte
om dispens och fick rätt att utbilda på
grundnivå enligt ett regeringsbeslut i
mars 1999 där regeringen avslog Rikspolisstyrelsens överklagande.
Mellan 1999 och 2003 fick majoriteten av ordningsvakterna sin utbildning på BYA:s Väktarskolan. Den 1
januari 2004 blev BYA av med rätten
av formella skäl då organisationen
bröt sig loss från TYA.
Strax innan Väktarskolan förlorade
rätten att utbilda ordningsvakter
utredde Justitiedepartementet den
fortsatta utbildningen. I den skrivelse
8 | Väktaren & Samhället
som lämnades av departementet 2003
fanns det inga krav på att frånta Väktarskolan rätten att bedriva grundutbildning. Tvärtom slogs det fast att:
”För att ändra tillbaka till en ordning så att polisen får monopol på utbildning av ordningsvakter bör krävas
att det finns anledning att rikta kritik
mot den av Väktarskolan bedrivna
utbildningen. Det har emellertid inte
framkommit något som ger anledning
att ifrågasätta att Väktarskolans utbildning av ordningsvakter genomförs
på ett kompetent sätt och håller hög
kvalitet.” (Ds 2003-50)
Det enda förslag som lades fram
var att fortbildningen av ordningsvakter även i fortsättningen skulle
bedrivas av polismyndigheterna. Men
BYA blev alltså av med rätten att
bedriva grundutbildning av ordningsvakter kort efter Justitiedepartementets skrivelse.
– Det enda rimligt ur ett samhällsoch rättssäkerhetsperspektiv är att vi
återigen får rätten att utbilda ordningsvakter. Det här hör inte till polisens
kärnverksamhet – och ska de göra det
måste de ha en organisation som kan
utföra uppdraget.
Martin Bjurhem efterlyser en enhetlig
syn från myndigheterna när det gäller
utbildning av personal inom bevakningsbranschen.
– Vi utbildar till exempel skyddsvakter. Det är väktare som har en mycket
känsligare ställning och uppdrag. När
de väl är utbildade prövar myndigheterna lämplighet och godkänner för ett
förordnande. På samma sätt är det med
flygplatskontrollanter, som vi också
utbildar. Så vad är det som hindrar att
vi också utbildar ordningsvakter? Det
är inget som skiljer jämfört med utbildningar vi redan har. n
Så blir du ordningsvakt
Det är polismyndigheten
i länet där du
jobbar som
ska stå för
utbildningen.
Enligt RPS
föreskrifter ska
grundutbildningen vara 80 timmar
och täcka konflikthantering och
de regler som styr befogenheterna.
För att bli förordnad på nytt ska du
sedan gå en fortbildningskurs var
tredje år.
Vill du arbeta under högriskmatcher behöver du komplettera med
arenautbildningen. Den som vill
arbeta vid säkerhetskontroll i
domstol och offentliga sammanträden behöver – utöver grundutbildningen – en utbildning i säkerhetskontroll.
Många förknippar ordnings­­vakterna
med de gamla dansbanorna.
För att få anordna offentlig dans
krävdes förr tillstånd och då ingick
egna ordningsvakter.
När polisen var kommunal, före 1965,
kunde gränsen mellan den som utsetts
till ordningsvakt och den egentliga
polispersonalen vara oklar.
Det var först när polisen förstatligades som gränsdragningen blev tydligare.
Enligt 1964 års polisinstruktion kunde
polismyndigheten förordna personer
som inte var anställda inom polisväsendet “att utföra polisbevakning” (ordningsvakter). Samma regel fanns också
fram till den 1 januari 1981 i 1972 års
polisinstruktion.
Polisen förordnas
I dag finns bestämmelser om ordningsvakter i lagen (1980:578) om ordningsvakter och i ordningsvaktsförordningen
(1980:589). Därutöver har Rikspolisstyrelsen utfärdat föreskrifter och
allmänna råd om ordningsvakter (RPS
FAP 692-1).
Det är polisens huvuduppgift att
upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Enligt 1 § lagen om ordningsvakter är en ordningsvakts uppgift “att
medverka till att upprätthålla allmän
ordning”. Genom orden “medverka
till” understryks att ordningsvakternas
ansvar inte ska jämställas med polisens.
Ordningsvakter utbildas och förordnas
av polismyndigheten i respektive län,
som också sköter tillsynen.
Ska upprätthålla ordningen
Ordningsvakter har alltså begränsade
polisiära befogenheter och får omhänderta personer som är berusade eller
uppträder störande på allmän plats.
Det som skiljer en ordningsvakt från en
väktare är att väktaren bara får ingripa
på samma sätt som vem som helst i
samhället, så kallat envarsgripande. Det
innebär att väktaren får gripa den som
har begått brott, som kan straffas med
fängelse, och påträffas på bar gärning
eller flyende fot. Ordningsvakter ska
däremot uttryckligen medverka till att
upprätthålla den allmänna ordningen.
Om ordningsvakter tidigare främst
förordnades för att hålla ordning på
offentliga tillställningar så har uppgif-
terna idag förändrats. Ordningsvakter
spelar fortfarande en stor roll vid
bevakning av offentliga tillställningar,
som fotbollsmatcher och konserter, men
det är idag vanligare att möta ordningsvakter på inomhustorg, utanför
restauranger eller platser där man
tidigare mötte poliser, som i Stockholms
tunnelbana. Bevakningsbranschen har
ett växande behov av väktare som
är utbildade till ordningsvakter, och
många kommuner anlitar i dag bevakningsföretagens ordningsvakter.
Extra poliser i andra länder
Ordningsvakter enligt den modell som
vi har, som förordnas av polisen, finns
inte i så många andra länder. Bara
i Finland och, i en enklare variant,
Norge finns det ordningsvakter som
tjänstgör vid offentliga tillställningar.
I många länder använder man sig istället av extrapoliser, vilket kan jämföras
med de beredskapspoliser som tidigare
fanns i Sverige men som avvecklades
2012. n
Väktaren & Samhället | 9
Foto: Bonniers
Från dansbana
till T-bana
Ny satsning inom gymnasieutbildningen för väktare
Foto: Pontus Fall
Martin Bjurhem, BYA:s VD, talade på invigningen av MoA Lärcentrums nya väktarutbildning i Stockholm. I bakgrunden ägarna Jens Porsgaard och
Roger Psajd. – Vi vill arbeta med MoA för att vi bedömer att vi tillsammans kan hitta rätt personer till den yrkesutbildningen, så att våra medlemsföretag kan anställa dem som färdiga, duktiga och välutbildade väktare. Det är därför vi går in med viss stöttning för att nå målet, sa Martin Bjurhem.
Vuxenutbildade väktare
– Det är fantastiskt bra för branschen att ha möjligheten
att rekrytera så välutbildade och motiverade väktare.
Det säger Daniel Grubb, samordnare för BYA:s skol­
projekt och verksamhet på gymnasieskolorna, om de
elever som deltar i den ny vuxenutbildning till väktare.
Det är utbildningsföretaget MoA
Lärcentrum som i samarbete med BYA
startat en väktarutbildning på gymnasienivå som vänder sig till vuxna.
MoA Lärcentrum har funnits sedan
1997 och har bedrivit vuxenutbildning
sedan dess. Väktarutbildningen drog
de igång i början av året i Linköping
och Norrköping. 25 elever togs in efter
att bevakningsbranschen i Östergötland bedömt behovet, samt hur många
praktikanter som företagen kan ta in, i
samarbete med Daniel Grubb från BYA.
– Tanken är att eleverna ska kunna gå
vidare från praktik till jobb, men de kan
inte räkna med att det är på samma företag eller samma ort, framhåller Daniel
10 | Väktaren & Samhället
Grubb. Det är inte någon jobbgaranti
som på Säkerhetsgymnasiet.
Daniel Grubb har varit med om
att planera utbildningen och han är
mycket nöjd av det han sett så här
långt, både vad det gäller elevernas
prestationer och hur undervisningen
genomförs.
– Det beror inte minst på MoA Lärcentrum som sett till att det är väldigt
bra kvalitet på eleverna, tycker han.
Tre terminer helfart
Utbildningen bygger på samma barnoch fritidsprogram som är grunden i den
väktarutbildning som knappt 20 gymnasieskolor erbjuder. Men utbildningen
komprimeras till tre terminer på helfart.
Björn Eriksson klippte bandet när MoA Lärcentrum invigde sin utbildning i Stockholm.
– Den är skräddarsydd i den bemärkelsen att innehållet i kurserna har case
från väktarbranschen. Vi har också valt
ut de kurser inom Barn- och fritidsprogrammet som är viktigast i arbetet
som väktare, berättar Nina Appelqvist,
verksamhetschef på MOA Lärcentrum
i Norrköping och Linköping. Utbildningen är på 1 500 gymnasiepoäng och
BYA svarar för väktarutbildningarna
VU1 och VU2 och den obligatoriska
praktiken.
Stort intresse
Skolan är ansvarig för eleverna och
skolans lärare sätter även betyg i alla
ämnen.
– Vi kompletterar varandra, menar
Daniel Grubb. MoA Lärcentrum är
inte auktoriserad att utbilda väktare,
men de är med och sätter betyg enligt
det nya betygssystemet, på kursen där
väktargrundutbildningen ingår.
Väktarutbildningen kommer nu även
att ges på andra orter. En utbildning
med 12 elever har redan under våren
påbörjats i Jönköping. I höst startade
MoA Lärcentrum en utbildning för 75
elever i centrala Stockholm, tillsammans med åtta kommuner i Stockholms
län (se bilderna på sidan 10). I höst tas
också nya elever in i Norrköping och
Linköping. De som går utbildningen är
berättigade till CSN.
– Intresset för väktarutbildningen är
stort från andra kommuner i landet,
berättar Nina Appelqvist.
Bevakningsbranschen har behov av
att rekrytera runt 1 500 väktare varje
år. Allt fler kommer nu in i yrket med
en yrkesutbildning på gymnasienivå.
De elever som går igenom vuxenutbildningen har dessutom fördelen av både
en lång och kvalificerad utbildning och
erfarenhet från livet.
– Branschen behöver ta in medarbetare med olika bakgrund och i
olika ålder, säger Daniel Grubb. Med
den här vuxenutbildningen får vi in
välutbildade väktare som visat en vilja
att satsa på yrket. Den här typen av
utbildningar bidrar till att förändra
hela branschen. n
Röster om MoA
Johan Petersson, säkerhetschef Nokas
– Jag tycker att det här nya konceptet är intressant, att man
kan höja kvaliteten i utbildningen till väktaryrket. Det går ju att
anställa en väktare efter tre veckors grundutbildning – det ger ju
ett körkort och behörighet till yrket, men det är inte säkert att bolagen bedömer personen som lämplig. Tidigare har bolagen även
sett till utbildning på eftergymnasial nivå. Här får vi det serverat,
en helhet och en skräddarsydd utbildning. Det är ett koncept som jag tror
fungerar för branschen.
Linda Folke, verksamhetsutvecklare på Botkyrka vägledningscentrum
– All våra gymnasiala vuxenutbildningen har upphandlat MoA
lärcentrum, så jag är här på invigningen för att följa upp och se de
utbildningsanordnare som vi rekommenderar till våra deltagare.
Det här sprider en mångfald kring vilka möjligheter det finns till
utbildning.
Björn Ericsson, säkerhetschef G4S
– Det är en väldigt intressant ny inriktning, som inte främst riktar
sig till ungdomar utan till vuxna. Jag vet inte varför vi har hamnat
i en situation där det finns en bild av att vi bara är intresserade
av ungdomar. Hos oss liksom i övriga bolag finns det en synergi i
att ha en blandad arbetsstyrka. Lika angeläget som det är att ha
personer från olika kulturella bakgrunder är det att ha personer i
olika åldrar. Det gäller hela vägen upp till pensionsålder och vi borde få in fler
som är över 50 år.
Varför har du valt MoA?
Staffan Lundgren, lärare MoA
Stockholm, tidigare polis.
– Det här är ett väldigt bra
sätt att ge väktarutbildning. Väktaryrket har ökat
i komplexitet och innehåller nya krav och arbetsuppgifter. Det utvecklas
ständigt och utbildningen behöver
hänga med. Här erbjuder vi en längre
utbildning och kan ge mjuka kunskaper – psykologi, sociologi och kommunikation – inte bara fokusera på juridik
och självskydd.
Sofia Svensson, lärare MoA
Norrköping
– Jag tror att våra elever
kommer ut i väktaryrket
med en mer omfattande
utbildning. Dels för att
de läser de praktiska kurserna, dels för att de får en
bredare kunskap om människan – en
förståelse för hur det kommer sig att
vi är olika.
Annelie Björkered, elev Stockholm
– Det var det enda alternativet att bli väktare på
vuxnivå, och det tilltalade
mig att utbildningen var
på tre terminer. Det är
inte bara en snabbkurs,
utan en bred utbildning. Jag började i
augusti och det har varit jättebra.
Rikard Dalin, elev Norrköping
– Jag ville ha en väktarutbildning och MoA kunde
erbjuda den. Bra lärare,
bra klasskamrater och det
känns att jag valt rätt. Nu
har jag även jobb på gång
på Svensk Bevakningstjänst, så det
flyter verkligen på.
Josif Trajkovic, elev Linköping
– Jag har jobbat med
säkerhet på festivaler och
stortrivts med det. Jag har
alltid tyckt det varit intressant att jobba som väktare, men har varken haft
lust eller pengar att betala en privat
skola. Att få företaget att betala när
man inte har kontakter i branschen är
ju också svårt. Så när den här utbildningen dök upp var det guld värt.
Väktaren & Samhället | 11
Uppdrag: Friends
När Friends Arena bjuder på underhållning från
Bruce Springsteen, AIK eller en landskamp är det
G4S om står för mycket av säkerheten. Väktaren
& Samhället följde G4S i fotspåren under en vanlig
matchdag på nationalarenan.
Foto: Pontus Fall
12 | Väktaren & Samhället
Klockan är halv elva och om fyra och
en halv timme ska AIK ta emot Kalmar.
Det är knappast en högriskmatch, men
när tusentals supportrar väller in samtidigt vill det till att det finns en plan
som fungerar.
”We don’t make mistakes. We make
”Säkerheten bygger på samverkan”
Friends Arena bär det yttersta ansvaret för utrymningssäkerheten på arenan,
och för hela säkerheten när de själva står som arrangör, exempelvis matchen
mellan Manchester United och AIK.
– Då ansvarar vi för arbetsfördelning kring hela säkerhetsarbetet, medan G4S
är utförare, säger Friends Arenas säkerhetschef Magnus Persson. Och vi bär
alltid det yttersta ansvaret för insläpp och eventuella utrymningar. G4S är vår
huvudpartner, och de gör ett kanonjobb.
– Hela säkerhetsarbetet bygger på samverkan mellan oss, AIK, Fotbollförbundet och G4S, och vi blir ständigt bättre. Arenan är utrustad med toppmodern
utrustning, vilket innebär att personalen kan göra det de ska medan vi i ledningshytten har full översikt. Vi har bara drabbats av ett fåtal incidenter, trots
att vi haft över en miljon besökare det senaste året.
Arena
Platschef Mattias Gustafsson
några timmar före avspark.4
variations”, står det uppfordrande på
väggen i platschefen Mattias Gustafssons prydliga kontor. Det är han som
är ytterst ansvarig för G4S arbete vid
arenan. Men Mattias är knappast orolig. Planeringen är gjord sedan länge. I
handen har han ett körschema som på
minuten visar vad som ska inträffa under dagens program. Och en karta visar
precis var värdar och ordningsvakter
ska befinna sig om några timmar.
Nationalarenan kan ta 50 000 besökare vid en match, och 65 000 vid en
konsert. Inuti är det en enorm byggnad
Forts nästa sida
Väktaren & Samhället | 13
– ja, faktiskt så stor att vissa av G4S:s
väktare använder sig av segways för
att vinna tid. Logistiken är minst sagt
avancerad när mängder av personal
och varor ska komma in i god tid före
matchdags. Arenan har ingått ett femårigt avtal med G4S. G4S är arenans
samarbetspartner, men arenans säkerhetschef bär det yttersta ansvaret för
insläpp och eventuella utrymningar.
– Det är inga som arbetat på den
här skalan i Sverige tidigare. Vi gjorde
ett bra jobb redan från början, men är
ännu bättre nu. Det säger Mattias Gustafsson, platschef för G4S, och understryker att de nya tekniska lösningarna
på arenan underlättar arbetet: dörrarna
kan fjärrstyras och grindarna släpper in
mycket folk på kort tid. Även brandlarm och inbrottslarm är toppmoderna.
Prestigelöst samarbete
Mattias Gustafsson öppnar dörren till
sambandscentralen, ett kontrollrum
högt upp i arenan med imponerande utsikt över planen och resten av arenan. I
rummet finns skärmar som visar kamerorna och på väggen finns en stor karta
där prickar visar var ordningsvakterna
och värdarna är utplacerade.
När matchen väl närmar sig sitter
representanter från G4S, AIK, Arenan
och polisen i rummet. Två operatörer
håller ögonen på skärmarna för att se
vad som sker inuti och utanför arenan.
Det är här i sambandscentralen som de
viktiga besluten fattas.
Samarbetet med AIK liknar lösningen
med stewarts som Björn Eriksson rekommenderar i huliganutredningen.
– Förenklat kan man säga att vi
ansvarar för den yttre säkerheten, vi ser
till att skalskyddet är intakt, säger Mattias Gustafsson. AIK ansvarar fram-
förallt för ordningen på läktarna och
ordningen utanför vid matcher.
– Samarbetet med AIK fungerar väl.
Vi vet vem som gör vad. Kontaktvägarna är tydliga och samarbetet är
prestigelöst.
Han uppskattar även input från
AIK:s Supporter Liasion Officer, den
person som har som särskilt uppgift att
lyssna till AIK-supportrarnas önskemål.
– Det är väldigt mycket känslor i
fotboll. Och då är det bra för oss att
En sista avstämning med teamledarna innan värdarna intar sina platser.
"Utveckla steward-systemet"
Anders Sigurdsson, Säkerhetschef
Svenska Fotbollförbundet
sköta ordning och säkerhet inne på
arenan samt i köerna till densamma.
Hur ska man, på
längre sikt, komma
till bukt med våld
och skadegörelse på
landets arenor?
– Det är ett samhällsproblem som drabbar
arenaidrotten, speciellt fotboll och
ishockey. De stora problemet är inte
inne på arenorna, utan på stan eller
vid arenorna. Antalet incidenter inne
på våra arenor är inte speciellt många
och vår ambition är att vi ska klara
av dem själva med egna resurser. Det
som sker utanför arenan är svårare
för oss att hantera och här kan vi bara
försöka vara polisen behjälpliga. Vårt
ansvar enligt ordningslagen är att
Finns det ett ökat behov av bättre
tekniska lösningar på arenan?
– Tekniska lösningar är naturligtvis
bra för att kunna identifiera och lagföra folk som begår lagbrott. Framtiden kommer troligen att innehålla
betydligt mer sofistikerade tekniska
lösningar med ansiktsigenkännande
kameror och fingeravtryckssystem
för biljetter. En del av dem finns idag
men är väldigt dyra och den vanliga
idrottsklubben har inga möjligheter
att skaffa dem.
14 | Väktaren & Samhället
I Björn Erikssons så kallade huliganutredning förordas en stewardmodell där klubbarna själva ansvarar för säkerheten med minimal
inblandning av polisen. Hur ser ni på
den modellen?
– Steward-modellen har vi princip
redan idag. Vi har ett system med
publikvärdar som ska ha en viss utbildning. Kompletterat med ordningsvakter
så är arrangören nästan självförsörjande
och polisen behöver bara ingripa inne
på arenan vid större och mer komplexa
situationer. Vår ambition är att utveckla
steward-systemet.
Den så kallade polisnotan slopas
nästa år. Vad har ni för kommentar
till det?
Det har slagit väldigt ojämnt på klubbarna. Ur rättviseperspektiv är det bra
att lagen ändras. De pengar som man
fått sätta av för poliskostnader kan nu i
stället satsas på bättre arrangemang och
högres grad av service och säkerhet.
få reda på om det är något som vi ska
tänka på med våra värdar. Om de exempelvis inte kan svara på vissa frågor,
då behöver vi skicka mer information.
Mattias har det övergripande ansvaret och leder ordningsvakterna vid restaurangerna och barerna. Supervisorn
är hans högra hand. Det är den person
som ansvarar för alla G4S:s värdar.
Idag, liksom många andra dagar, är det
Günther Rohr som axlar den rollen.
Arbetet som supervisor är egentligen
ett extrajobb. Till vardags arbetar han
som regionschef för bageriföretaget
Pågen.
– Vissa kopplar av genom att vara
lediga. För mig är avkoppling att jobba,
säger han.
Det var atmosfären vid fotbollsmatcherna som lockade honom till jobbet
som läktarbas på Råsunda för flera år
sedan. Skillnaden mellan arbetet vid de
två arenorna är stor.
– Här finns ett helt annat fokus på
trygghet och säkerhet – det märks att vi
arbetar för ett säkerhetsföretag.
Klockan närmar sig ett och efter att
ha fått några korta instruktioner från
Mattias, ska Günther snart ha ett möte
med teamledarna, som i sin tur ska leda
olika lag av värdar.
Det är okej att ta in paraplyer, instruerar Günther. Entré B och rökrutan är
stängda.
Går över en mil
Teamledarna hämtar ut en låda med
material som underlättar arbetsdagen.
Där finns tidsschema och karta som
visar var värdarna ska stå utplacerade.
Annan utrustning är personräknare,
walki-talkies och är scanners för att
läsa av skrynkliga biljetter.
Halv två – en och en halv timme före
avspark – står drygt 65 värdar och ett
halvt dussin teamledare på bottenvåningen och väntar på att bege sig till
sina positioner. Värdarna tar ansvar för
hela Frienda Arena, med undantag för
läktarna som tillhör AIK:s domäner; de
bemannar hissarna, entréerna och pressrummet. Logistikvärdarna ser till att
personal och varor kommer in till kioskerna och restaurangerna. Alkoholvärdar står i pubarna för att kontrollera att
de inte släpper in för många gäster eller
AIK: Slopa polisnotan retroaktivt
Thomas Edselius, vd AIK Fotboll
Den så kallade polisnotan slopas nästa
år. Vad har ni för
kommentar till det?
– Vi är glada över att
detta beslut har fattats
till sist och hoppas att
regeringen har tagit intryck av de
argument vi har framfört. Detta gör
att vi nu kan konkurrera på samma
villkor som alla allsvenska klubbar
och föreningar. Vi kan nu också bättre
budgetera för de säkerhetskostnaderna vi har för varje match och planera
utifrån det. Det är smolk i bägaren att
slopandet gäller enbart framåt och
inte för de två år som polisnotorna har
funnits. Detta kommer vi att fortsätta
att kämpa för att förändra eftersom
det rör sig om kostnader på drygt 9
miljoner kronor för AIK Fotboll för
denna period.
Efter matchen kontrollerar värdarna att ingen
skadegörelse har skett.
att alkoholen försvinner på villovägar
(”Alkoholvärdarna ska inte förväxlas
med entrévakter på krogen – det här är
inga vakter eller ordningsvakter”, understryker Mattias Gustafsson). Den så
kallade insatsstyrkans främsta uppgift
är att se till att personer med funktionsnedsättning smidigt ska komma ut och
in till arenan. Och utrymningsvärdarna
kontrollerar att utrymningsvägarna hela
tiden är framkomliga.
I Björn Erikssons s k huliganutredning (”Mer glädje för pengarna”)
förordas en stewardmodell där
klubbarna själva ansvarar för
säkerheten med minimal inblandning av polisen. Hur ser ni på den
modellen?
– Detta är något vi arbetat efter i flera
år långt innan utredningen startades.
Dock anser vi att polisen alltid ska
vara ett naturligt inslag i samhället
och fotbollen är en del i samhället.
Friends kan ha 40 000 åskådare en
lördag – lika mycket människor som i
en mellanstor stad i Sverige. Då måste
polisen finnas med på ett naturligt
sett.
– Från AIK Fotbolls sida kommer
vi alltid att sträva efter att genomföra
trygga och säkra evenemang där alla
känner sig välkomna att njuta av bra
fotboll.
– Min roll i dag, när det förhoppningsvis bara flyter, är att gå runt och
se glad ut och hålla alla på gott humör.
Och lösa problem när de dyker upp.
Günther beskrivning av sin ledarstil
stämmer väl. Med jämna mellanrum
får han ett samtal till sin headset, men
det mesta löser han med samtal ansikte
mot ansikte. För att det ska fungera är
han i ständig rörelse. En vanlig dag på
Friends går han 1,2 mil. Ifrågasätter du
den siffran visar Günther stegräknaren!
Avspark. Inför drygt 15 000 personer
på läktarna dominerar AIK bollinnehavet, men har svårt att komma till avslut.
Kalmar är närmast att göra mål med ett
skott i kryssribban, men matchen slutar
0-0. Spridda burop hörs vid slutsignalen. AIK tappar mark i guldstriden.
När läktarna tömts samlar Günther
ett tjugotal värdar för den så kallade
avvikelserapporten. De går genom
bänkrad efter bänkrad för att kontrollera att ingen av stolarna har förstörts.
– Det var nästan för lite att göra i
dag, sammanfattar Günther Rohr. Det
var inte som under Bruce Springsteen.
Då stod man på golvet i tolv timmar
tre dagar i rad. Det är då det är riktigt
kul! n
Väktaren & Samhället | 15
Fler ordningsvakter och
färre poliser på arenorna
Foto: Gunnar Lundmark/Scanpix
Med inspiration från bland annat Englands steward-system
ska svenska idrottsföreningar ta ett större ansvar för säker­
het och ordning på sina matcher.
Det förslår Björn Eriksson i den så kallade
”huliganutredningen”.
För bevakningsbranschen kan det innebära
en större efterfrågan på
professionella tjänster.
Björn Eriksson, styrelseordförande
för säkerhetsföretagens nya intresseorganisation SäkerhetsBranschen, har fått
stor uppmärksamhet som regeringens
samordnare och utredare när det gäller
idrottsrelaterat våld.
Uppdraget som samordnare och
utredare av det som brukar kallas ”huliganer” har engagerat Björn Eriksson
de senaste två åren mer eller mindre
på heltid. Det är många hundra studiebesök i Sverige och andra länder på
arenor, och kontakter med myndigheter
och berörda organisationer som ligger
bakom den omfattande utredningen. För
bevakningsbranschen finns det många
intressanta förslag i utredningen.
16 | Väktaren & Samhället
– Om mitt förslag går igenom kommer det att bli en helt annan marknad
för de seriösa företag som kan erbjuda
ordningsvakter, framhåller Björn Eriksson. En säkerhetschef för till exempel
en fotbollsklubb kommer då att upphandla det antal ordningsvakter som
krävs för säkerheten på arenan.
Rätt att slopa polisnotan
Förslaget med i princip ”polisfria
arenor” innebär att arrangören gör en
bedömning om det krävs någon polis
inne på arenan. Utgångsläget är, något
förenklat, att arrangören själv svarar
för säkerheten inne på arenan och
polisen för säkerheten utanför. I dag är
det polisen som själv bestämmer om det
ska finnas polis på plats, såväl inne som
utanför arenan.
Björn Eriksson är imponerad av den
kompetens som han mötte i både England och Tyskland.
– I dessa länder ligger huvudansvaret
hos arrangören på ett helt annat sätt
än i Sverige. Det stewardsystem som
klubbarna har fungerar utmärkt. Det är
en form av privatisering av säkerhetsarbetet. I England finns en utbildning i
sju steg när det gäller stewards, där det
sista steget är på universitetsnivå.
Om och när förslagen från utredningen förverkligas är ännu oklart. Björn
Eriksson är hoppfull och han har stöd
av många tunga aktörer, inklusive hela
idrotts-Sverige.
– Arrangörer av publika event kommer att få ta ett större ansvar och
hyra in egen säkerhetspersonal. För
bevakningsbranschen innebär det nya
möjligheter och en ny marknad.
Björn Eriksson har kritiserat den
ersättningsskyldighet för polisinsatser
som infördes för bland annat klubbar
som är idrottsaktiebolag och kulturevenemang med vinstsyfte. I september
2013 meddelade regeringen att den
föreslår att detta ska tas bort från
kommande årsskifte. I stället tillför
regeringen i höstbudgeten 20 miljoner
kronor mer till polisen från årsskiftet.
– Det är en klok reträtt, tycker Björn
Eriksson. n
Väktare och ordningsvakter i bevakningsföretag
En väktare anställd i
bevakningsföretag
En ordningsvakt anställd
i ett bevakningsföretag
Grundkrav:
Laglydighet, behärska svenska
språket, 18 år, ordnad privatekonomi,
drogfri, fullgjord gymnasieutbildning, språkkunskaper, god hälsa och
fysik1, psykisk stabilitet2
Grundkrav:
Väktare i bevakningsföretag
+
Tillkommande krav:
Erfarenhet från väktararbete och
bedömd lämplig
+
Obligatorisk utbildning:
Som för väktare
+
Tillkommande utbildning:
Ordningsvaktsutbildning, 80 timmar
Fortbildning, 20 timmar
Vissa: Arenautbildning och/eller
Säkerhetskontroll
Obligatorisk utbildning:
Grundutbildning, 300 timmar
Fortbildning, 30 timmar
Individuell vidareutbildning
Arbetar:
Arbetar med områdesbevakning,
i receptioner och med rondering i
t ex industriområden.
Foto: Björn Lindgren/TT
Befogenheter:
Samma rättigheter, skyldigheter och befogenheter
som alla medborgare. Väktare har dock ett förstärkt
rättsskydd, och viss rapporteringsskyldighet samt rätt
att använda handfängsel och batong.
1 Styrks genom tester och läkarintyg
2 Styrks genom referensförfrågan och tester
Övriga ordningsvakter
Arbetar:
Kan arbeta inom kollektivtrafiken, på
sjukhus, innetorg och affär.
Befogenheter:
En ordningsvakt medverkar till att upprätthålla allmän ordning
inom sitt arbetsområde. Det kan vara restauranger, idrottstävlingar, domstolar, innecentra m m. Inom sitt arbetsområde har
ordningsvakten begränsade polisiära befogenheter som ger rätt
att t ex avvisa, avlägsna och i vissa fall omhänderta ordningsstörande personer. Som hjälpmedel och skydd får ordningsvakt
använda handbojor. Ordningsvakten har ett förstärkt rättsskydd.
Övriga inom säkerhet
Ordningsvakt som inte är
anställd, utan ”frilansar”
Övriga som arbetar
med ”säkerhet”
Grundkrav:
Laglydighet, behärska
svenska språket, 20 år
Grundkrav:
Inga
Obligatorisk utbildning:
Polisens ordningsvaktsutbildning, 80 timmar
Fortbildning, 20 timmar
Vissa: Arenautbildning och/eller
Säkerhetskontroll
Arbetar:
Arbetar utanför krogar och
restauranger, folkparker, idrottstävlingar och liknande.
Befogenheter:
Det som som i stort skiljer denna ordningsvakt mot
ordningsvakten i bevakningsföretag är:
- Avlönas ibland direkt av exempelvis krögaren.
- Arbetsmiljöansvaret varierar beroende på anställning.
- Antalet tjänstgöringsområden är ofta begränsat.
Obligatorisk utbildning:
Ingen
Arbetar:
Ofta är dessa personer
anställda direkt av en
arbetsgivare, som kan vara
en krog eller en nöjeslokal.
Befogenheter:
Inga utöver dem som alla medborgare har. Tågvärd, “security”,
krogvärd/entrévärd, publikvärd, torgvärd eller bara vakt. Dessa
är några av namnen på andra som uppger att de arbetar med
säkerhet. Här finns inga krav på utbildning, förordnande eller
godkännande. Dessa personer kan lätt förväxlas med väktare
eller ordningsvakter vilket leder till förvirring bland allmänhet
och media.
Väktaren & Samhället | 17
Säkerhetsgymnasiet fyller 10 år
Ökat intresse för
Säkerhetsgymnasiet
Allt fler gymnasieskolor
erbjuder väktarutbildning.
Trots det ökade utbudet har branschens
egen skola – Säkerhetsgymnasiet – ett
fortsatt söktryck. Skolans tekniska
inriktning är fortfarande unik, och helt
i linje med hur yrket utvecklas.
I höst firar utbildningen tio år. Det
var 2003 som Säkerhetsgymnasiet startade med en särskild variant av elprogrammet med inriktning bevakning och
säkerhet. Från och med gymnasiereformen 2011 bedriver Säkerhetsgymnasiet
utbildningen inom ramen för el- och
energiprogrammet, men inriktningen
mot bevakning och säkerhet består.
– Till i höst har vi haft knappt 140
sökande, varav 65 sökte oss i första
hand, så vi startade två klasser även
i år, berättar Bodil Henrikson som är
enhetschef för skolan.
Intresset för Säkerhetsgymnasiets
utbildning är fortsatt stort, trots att närmare 20 gymnasieskolor runt om i landet
numera också erbjuder väktarutbildning.
– Det är roligt att se att det finns ett
så stort intresse för väktaryrket, säger
Bodil Henrikson. Vi ser inte de andra
skolorna som våra konkurrenter utan
snarare som samarbetspartners. Vi är
dessutom ensamma om att erbjuda utbildningen inom el- och energiprogrammet vilket gör oss till ett attraktivt val.
Övriga gymnasieskolor som erbjuder
väktarutbildning gör det inom barnoch fritidsprogrammet.
Efterfrågade elever
Säkerhetsgymnasiet har ett upplägg där
undervisningen i bevakning och säkerhet sker genom lektioner fördelade över
alla de tre åren, samt integreras med
andra ämnen. Dessutom ingår ett antal
andra säkerhetsrelaterade kurser som
till exempel larm-, övervaknings- och
Tio år med Säkerhetsgymnasiet. Bodil Henrikson delar ut jubileumstårta till elever och lärare.
18 | Väktaren & Samhället
säkerhetssystem, service och bemötande
– och självklart utbildning i dator- och
elteknik.
– Med tanke hur bevaknings- och
säkerhetsbranschen utvecklas mot allt
mer teknik är våra elever med sin kompetens mycket intressanta för företagen,
framhåller Bodil Henrikson.
Att eleverna är efterfrågade och har
lätt att få jobb visar också den jobbgaranti inom säkerhetsbranschen som
skolan utlovar.
– Den som går ut från Säkerhetsgymnasiet med godkänt resultat och vill
ha ett jobb får det, konstaterar Bodil
Henrikson. De goda utsikterna till
jobb spelar dessutom stor roll för både
elever och föräldrar när de i dagens
tuffa arbetsmarknad väljer mellan olika
utbildningar.
Jobbgarantin är ett resultat av det
nära samarbetet med branschen. Skolans styrelse består av representanter
för såväl Svenska Transportarbetareförbundet som bevakningsföretagen.
Branschen månar om skolans elever på
många sätt. De elever som flyttar hit
från annan ort för att gå utbildningen
erbjuds från i höst 1 000 kronor i månaden som bidrag till bostad, och alla
studenter som kompletterar studierna
så att de når högskolebehörighet premieras av branschen med 5 000 kronor.
Allt fler från gymnasierna
I och med att väktarutbildningen nu
också finns på många andra gymnasieskolor kommer fler väktare i framtiden
att rekryteras via dessa skolor. Under
2013 är det cirka 540 elever som
påbörjar utbildningen, vilket motsvarar
nära en tredjedel av det rekryteringsbehov som branschen normalt har under
ett år. Men Bodil Henrikson är inte
orolig för Säkerhetsgymnasiets framtid.
– Rekryteringsbehovet är fortsatt
stort i branschen och företagen slåss
om våra elever. n
Foto: Eddie Granlund
GOS
GOd Sed i bevakningsbranschen
(GOS) grundades 2005 och drivs
med överskjutande medel från företagens utbildningsavsättningar.
Målet är att verka för att lagar och
regler följs samt att höja branschens status.
Kvalitet måste få kosta
Lär företagen att värdesätta kvalitet framför pris. Och
förbättra den psykosociala arbetsmiljön i bevakningsfö­
retagen. Det är två stora frågor som arbetsmiljöprojektet
GOS drivit det senaste året.
Rose-Marie Settergren, som ansvarar för GOS-projektet på Transport,
uppmärksammade den psykosociala
arbetsmiljön redan för fyra år sedan.
Det senaste året har hon medlat i låsta
arbetsgrupper flera gånger i månaden.
Ofta är det brist på kommunikation
som slår in en kil mellan ledning och
personal.
– Sådant som är litet som ett gruskorn växer och blir berg ryktesvägen
när kommunikationen är otillräcklig.
Arbetsledningen har inte alltid tid, men
de måste åtminstone återkoppla att de
har sett väktarnas avvikelse-, arbetsmiljö- och olycksfallsrapporter.
Fokuset ligger för ensidigt på ekonomi, tycker Rose-Mari Settergren.
– Man fokuserar på ekonomi – och
det måste man göra. Men man ska även
behandla de mjuka frågorna. Om kunderna upplever att väktarna mår dåligt
färgar det synen på hela företaget.
Till viss del är detta också en fråga
om priser och ekonomiskt utrymme.
Vissa företag saknar resurser och det
är angeläget för branschen att kunna
ta mer betalt. De senaste tio åren har
timpriserna legat stilla, medan allt annat blivit dyrare.
Under året bjöds GOS in att föreläsa inför de 40 största koncernerna i
Sverige, bland andra IKEA, ICA, Coop
och Hemtex. Företagens representanter
visade stort intresse för att lära sig hur
de kan kontrollera vilka bevakningsföretag som är auktoriserade.
Säkerhet måste få kosta
– Inställningen var att säkerhet är viktig
och att den också får kosta.
Rose-Marie Settergren använde sig av
Mikael Johanssons bok Upphandling
pågår som underlag till föreläsningen,
och tror att prissättningen till viss del
är en pedagogisk fråga. Betalningsviljan
ökar i takt med kunskapen om kvalitet
och arbetsmiljö.
GOS startade 2005 som ett svar på
de alla säkerhetsföretag som grundades
i kölvattnet av terrorattacken den 11
september 2001. Många jagade snabba
pengar och bara hälften av företagen
hade tecknat kollektivavtal. Ett år efter
starten var den andelen 92 procent,
och i dag är den hela 97 procent. Mest
dramatisk har förbättringen varit i
ordningsvaktsföretagen. Det betyder
att fler får korrekta löner och täcks av
arbetsplatsförsäkringar.
GOS påtalar brister
Parallellt har GOS lagt mycket krut
på auktorisationen. Sedan 2009 ställer
RPS via FAP:en (föreskrifter) allt högre
krav på auktorisation för varje enskilt
tjänsteområde. Men många företag
saluför tjänster som de saknar auktorisation för. Rose-Mari Settergren brukar
kontakta både företagen och länsstyrelsen för att påtala bristen.
En fråga som kommit upp till ytan är
hur man ska lösa problem med radioskugga på bevakningsobjekten, vilket
innebär att väktarna inte kan använda
sina larm. En del företag, men långt
ifrån alla, installerar så kallade slavsändare som ger bättre täckning.
– Det här är en fråga som måste
lösas och vi hoppas på vägledning från
Arbetsmiljöverket. n
Väktaren & Samhället | 19
BYA Väktarskolan –
ett kunskapscenter
för branschen!
– En kurs på Väktarskolan ska ge en bättre kompetens,
och vara en utbildning med högre kvalitet, än vad andra
kan erbjuda.
Det framhöll Mikael
Granquist, utvecklingsoch kvalitetsansvarig på
Väktarskolan, när han
inledde årets Arbetsmiljödag och berättade om
det utvecklingsarbete
som genomförs av BYA.
Han berättade att utveckling av själva
väktarutbildningen är en ganska ny företeelse. Först efter 2006, då det kom nya
föreskrifter om väktarutbildningen från
RPS och den byggdes ut, började BYA
också titta på hur utbildningen kunde
förbättras. Diskussionen om ”hur” yrket
utförs kom igång, och därmed föddes
”Grundförfarande för väktare”.
– Det var då som vi på ett strukturerat sätt kunde lära ut praktiskt arbetsmiljötänkande utanför ämnet Arbetsmiljö, som ingår i kurserna. Nu ingår
arbetsmiljötänkande som en integrerad
del av alla grundförfaranden, enligt
Mikael Granquist.
Grundförfarandet utvecklas
Det var också startskottet till att
påverka utbildningarnas utformning.
Skyddsvaktsutbildningen förlängdes
till exempel till fyra dagar genom att
praktiska övningar kom med. Nu pågår
utveckling av en arrestvaktsutbildning,
vilket är en helt ny utbildning, och
BYA arbetar med att utveckla grund-
”Hur” vi jobbar för
kundens säkerhet
BYAs utbildning av väktare
har påverkat hela bran­
schens sätt att arbeta. Nu
tas nästa steg – från att
väktaren har varit i centrum
ska nu fokus också vara på
kundens säkerhet.
Dan Johansson, projektledare på Väktarskolan, berättade på BYA:s Arbetsmiljödag om arbetet med att utveckla
version ”2.0” av ”Grundförfarande för
väktare”. Det är ett koncept för väktar-
20 | Väktaren & Samhället
utbildningen som BYA
har tagit fram och som
lyfter fram ”hur” arbetet
utförs.
– Genom att vi tematiserat utbildningen blir
det en effektivare väg
att nå yrkeskompetens. Vi ville utmana
FAP:en och vissa att det gick att bygga
en utbildning som inte bara bestod av
en lång rad ämnen.
”Bygga en vedbod”
Han beskrev hur man på BYA bestämde sig för att se alla de ämnen som
beskrivs i Rikspolisstyrelsens föreskrif-
förfarande för värdetransportörer och
grundförfarande för tillsyn.
Beredskap finns för att också ta fram
eventuell ny utbildning för ordningsvakter och hamnskyddskontrollanter
om myndigheterna skulle välja att låta
oss genomföra dessa.
– Vi har förbättrat våra arbetsmetoder och kan i dag säkerställa en hög
kvalitet i alla våra utbildningar, och vi
har blivit bra på att se till att de uppdaterar och håller kurserna aktuella,
berättade Mikael Granquist.
Han hoppas att det skulle bli
möjligt att erbjuda ”e-learning” som
en fortsättning på kurserna, och att
branschens kunder vill lära sig mer
om hur BYA arbetar med utbildningarna.
– Vi vill vara ett kunskapscenter för
branschen, konstaterade Mikael Granquist avslutningsvis. n
ter som en helhet.
– För att bygga en vedbod krävs
kunskap i många olika ämnen; allt från
matematik, språk och slöjd till kemi
och fysik. Men om du bara tar varje
ämne för sig blir det ingen vedbod. Du
lär dig grunderna men inte hur du får
ihop helheten.
Erfarenhet från yrkesverksamma
Dan Johansson berättade att det var
utgångspunkten, och att man till det
sedan har lagt den erfarenhet som
yrkesverksamma väktare har från hur
yrkets utförs.
– Tidigare fanns bara ett ”vad” i
väktarutbildningen. Det slogs fast att du
ska vara försiktig när du söker igenom ett
utrymme – men inte hur det skulle gå till.
”Grundförfarande för väktare” är
en sammanställning av framgångsfaktorer som leder till säkra och effektiva
Foto: Lena Granfelt
Meningsfull fortbildning
Mathias Jönsson åkte på fortbildning och den var inte vad han
hade förväntat sig. Den var långt
bättre.
– Jag vill bara tacka för den
bästa kursen jag någonsin har
gått genom BYA, säger väktaren Mathias
Jönsson, som framhåller att det stärkt hans
framtidstro för hela branschen.
Mathias Jönsson menar att det ofta snålas
med beröm, och vill gärna berömma kursledaren Bjerne Walet. Till stor del var det hans
förtjänst att fortbildningen blev en lyckad
upplevelse, konstaterar Mathias Jönsson.
Men Mathias understryker att även kursupplägget var bättre än för de fyra år sedan
då han senaste gick fortbildningen. Särskilt
uppskattade han hjärt- och lungräddningsutbildningen, där deltagarna fick prova på att
använda hjärtstartare.
Vad gav fortbildningen?
Startskottet till ”Grundförfarandet för väktare” gick 2006. Det är även ett uppskattat
inslag på fortbildningen. BYA tar hjälp av väktare i yrket när utbildningen planeras.
åtgärder i olika situationer, framhöll
Dan Johansson. Och det är också
ett sätt att arbeta som är oberoende
av företag och uppdragsgivare.
– Oavsett var du är anställd som
väktare, eller för vilken kund du
utför ett uppdrag, så finns det till
exempel en metod att undersöka ett
utrymme under en rond. Och det
är en beprövad metod som minskar
riskerna och ökar möjligheterna
att arbeta säkert, betonade Dan
Johansson.
Utbildningen har därmed lagt
grunden till en standard för hur
yrket utförs och hur man beskriver
olika insatser – det har blivit ett
branschkoncept.
– Många kunder uppskattar vår
utveckling av utbildningen och vad
”Grundförfarande för väktare” står
för, berättade Dan Johansson.
– Nu utvecklar vi version ”2.0”
som ska ha fokus på kundens
säkerhet. Största delen av väktarens
arbete handlar om att hitta och
åtgärda säkerhetsbrister.
BYA förmedlar kunskap
Även nu tar BYA hjälp av väktare
i yrket och samlar in avvikelserapportering för att på så sätt få en
kunskap om vad som finns att upptäcka och vad man ska leta efter. En
kunskap som sedan förmedlas till
nya väktare redan i utbildningen på
Väktarskolan.
– Det ska vara en tydlig skillnad
på en väktare som arbetar i ett
bevakningsföretag, och som har en
kvalificerad utbildning, jämfört med
om det är en anställd i ett facility
managementföretag, slog Dan
Johansson fast. n
Synøve Lundqvist, HR-administratör,
Svensk Bevakningstjänst
– Man måste uppdatera sig för
man glömmer bort, speciellt självförsvaret och hjärt- och lungräddningen. Egentligen skulle man
kanske uppdatera sig oftare än var
fjärde år när det gäller den biten.
Henrik Flemström, driftschef på skydds­
objekt, Securitas
– Bastaktikten, som man nu
börjar införa inom branschen,
var mest givande. Det har jag
saknat tidigare. Den ger oss ett
visst arbetsmiljöskydd genom
att man tänker i förväg hur man
ska agera i speciella situationer, när man ska
invänta förstärkning och hur man ska få bättre
förutsättningar att lyckas. Med en gemensam
terminologi blir det lättare att samarbeta med
dem som man inte arbetat med länge.
Alex Sundström, skyddsvakt G4S
– GFV:n, grundförfarande för
väktaren eller bastaktiken. Det
är inte nytt för mig, men nytt i
bevakningsbranschen, att man
alltså fastställer operativ taktik.
Det behövs en gemensam grund
för hur man ska jobba, vad man ska kalla saker
och hur man ska tänka. Alla övriga yrken som
arbetar uniformerat har det – och det är på
tiden att vi får det.
Väktaren&&Samhället
Samhället | 21
Väktaren
Bättre riskbedömning
med GIA-systemet
Nu blir det lättare att rap­
portera avvikelser, följa upp
och få en samlad bild av
arbetsmiljöproblem.
BYA har tillsammans med AFA Försäkring skapat ett nytt system för att
rapportera tillbud och avvikelser: GIA.
Den 1 juli stängdes SAM-ASK som
användes fram till dess.
GIA utgår från det webbaserade
system som AFA Försäkring ihop med
arbetsmarknadens parter utvecklat för
en lång rad branscher, och som övergripande kallas för IA-systemen. Systemen
bygger på att organisationerna som
använder systemen delar med sig av
informationen, som rör arbetsmiljön,
till branschen.
– Det blir möjligt att lära av både
egna och andras erfarenheter, framhåller William Rosborg, enhetschef
Arbetsmiljö på BYA som ansvarat för
projektet.
Lars-Gunnar Lindberg och Sara Böhlmark från AFA Försäkring, var på plats
på BYAs Arbetsmiljödag och demonstrerade rapportering in i GIA-systemet
via en mobil, och även hur informationen sedan redovisas på en webbsajt.
Där finns möjlighet att sedan göra olika
sammanställningar över händelser och
olyckor som inträffat för att få ett bra
underlag för förbättringsarbete.
Bra med fler funktioner
– Vi kommer främst använda GIA
till att rapportera riskobservationer,
tillbud, olyckor och färdolycksfall och
det är positivt att systemet innehåller
fler funktioner som vi kan koppla på
senare säger Sara Tocklin, HR-chef på
Securitas.
– Företagen som använder systemet
kan även lägga in checklistor som
Röster om arbetsmiljön
Arbetsmiljön var i fokus på olika sätt när BYA genomförde
sin Arbetsmiljödag i slutet av maj. Vi ställde frågan om
vad som är den största utmaningen när det gäller arbets­
miljön.
Här är några synpunkter från deltagare på konferensen:
Sara Böhlmark och Lars-Gunnar Lindberg från
AFA Försäkring var på pats på BYAs Arbetssmiljödag.
medarbetarna kan använda via sin egen
mobil och på så sätt ”bocka av” av
att allt är OK och kontrollerat innan
till exempel den dagliga turen startar,
berättar Lars-Gunnar Lindberg.
Chefer, skyddsombud och andra som
är berörda får även information om
Jerker Nilsson, avtalsansvarig för
bevakningsbranschen på Transport
– Hot och våld ökar, och vi
måste arbeta för att göra
arbetet som väktare så
tryggt som möjligt. Det
gäller att få företagen att
fortsätta att satsa på att
förbättra arbetsmiljön. Det förutsätter
företagen kan tjäna pengar – då blir
det också mer satsningar på en bra
Anders Nordkvist, logistikchef på
Jerry Persson, personalman/arbets-
Loomis
miljö på Securitas Sverige
arbetsmiljö.
– Inom vårt företag är det
– Det systematiska arbets-
Thomas Lundin, VD G4S Sverige och
ergonomin. Det är stora
miljöarbetet är grunden.
ordförande för BYA
vikter som ska förflyttas
Det kan verka tråkigt, men
– Vi måste ha med arbets-
när det gäller värdetran-
det måste finnas med på
miljön redan när vi säljer in
sporter. Under senare år
agendan varje dag. För
ett uppdrag. Det är viktigt
har det varit mycket fokus
att lyckas med det är det
att stämma av med skyddsombudet innan vi lämnar
på säkerheten – och det har blivit
viktigt med en fungerande samverkan
mycket bättre – men nu vi arbetar vi
mellan chef, skyddsombud och medar-
för att väskorna också ska bli lättare.
betare. Särskilt på större arbetsplatser
rullar på går det inte att komma i efter-
Det är ett arbeta vi gör tillsammans
är det en utmaning att få detta att
hand och begära mer ersättning för att
med våra leverantörer, vi vill få bort de
fungera.
arbetsmiljön kräver extra insatser.
tunga lyften så mycket som möjligt.
22 | Väktaren & Samhället
pris till kunden. När det väl
I korthet
”Frigör resurser åt polisen”
Sara Tocklin, HR-chef Securitas
Sverige
– Att vi satsar på arbetsmiljön kommer att vara
het att locka bra medarbetare. Många arbetar
ensamma i vår bransch
man har i företaget är det viktigt att
arbeta för en bra arbetsmiljö.
Linda Pettersson, HR-chef Nokas
Värdehantering AB
– Det systematiska arbetsmiljöarbetet är viktigast.
Frågorna om arbetsmiljön
ska finnas med i det dagliga arbetet. Det ska tas
upp i regelbundna möten
mellan chefer och skyddsombud, och
det är en fråga som vi ska driva tillsammans i företaget.
● Skydd, Nordens största säkerhetsmässa, flyttar från september till oktober nästa år. Samtidigt koncentreras
mässan till tre dagar istället för fyra.
Skydd 2014 äger rum den 14–16 oktober.
2012 lockade Skydd 14 000 besökare.
och chefen finns ibland långt bort, då
bra arbetsmiljö. Oavsett vilken roll
Ladda för Skydd 2014
Förskjutningen välkomnas av branschen eftersom den ger mer tid efter
sommaren att förbereda och marknadsföra eventet.
avgörande för vår möjlig-
är det viktigt att vi i grunden har en
ningsföretagen kan ta ett större ansvar.
Branschen ligger även långt framme när
det gäller användandet av teknik. Med
bättre samordning kommer den kunskapen polisen till del.
Liksom den privata skolan behöver
bevakningsbranschen komma till rätta
med meddelandefriheten så att anställda
kan tala öppet om brister i verksamheten. Det skulle kunna bana väg för
ett större förtroende och fler uppdrag,
framhöll Johan Pehrsson, rättspolitisk
talesperson (FP).
● Polisen kan prioritera kärnverksamheten bättre och överföra flera uppgifter till andra. Men en tydlig skiljelinje
mellan polis och bevakning är fortfarande viktig. Så kan diskussionen i
Almedalen i juli sammanfattas, där en
namnkunnig panel debatterade framtidens väktare.
Bevakningsbranschen kan frigöra
resurser åt polisen och höja uppklarningsprocenten. Det framhöll Thomas
Lundin, vd G4S. Häktestransporter och
passhantering är områden där bevak-
Foto: Torbjörn Arvidson/Matton
Mycket stort intresse
För att kunna stödja ett företags hela
avvikelsehantering och förslagsverksamhet finns det även stöd för händelser som rör miljö, kvalitet, säkerhet
och förbättringsförslag. Information
om dessa händelser delas inte med
andra företag.
– Företagen i bevakningsbranschen
har visat mycket stort intresse, berättar
William Rosborg som räknar med en
mycket stor anslutning till systemet. n
Foto: Pontus Fall
inträffade händelser via e-post. Det
underlättar snabb uppföljning och
eventuella övergripande åtgärder.
– GIA är smidigt att använda och
det kommer att underlätta arbetsmiljöarbetet både för våra chefer, medarbetare och för oss på HR, menar Sara
Tocklin.
Genom ett knapptryck kan man
mäta det egna företaget mot branschen för att hitta trender och
förbättringsområden. Händelseinformationen och information om utredningar och åtgärder delas. Information som innehåller personrelaterade
uppgifter delas inte.
Vart tog poliserna vägen?
● Under perioden 2006–2011 anställdes
drygt 2 800 nya poliser, en ökning med
17 procent. Men med en yngre poliskår
minskade arbetstiden genom föräldra­
ledigheter och deltider. Därför har
antalet årsarbetskrafter bara ökat med
13 procent. Sett till befolkningsutvecklingen motsvarar ökningen 7 procent
per capita.
Detta konstateras i Brottsförebyggande
rådets rapport "Satsningen på fler poliser". Rapporten konstaterar att polisen
visserligen löser fler antal brott, men att
andelen uppklarade brott är oförändrad.
Polisen kan göra annat!
”Låt Sveriges 10 000 ordningsvakter sköta ordningen på allmän plats
så kan polisen göra annat.”
Det menar Ann-Christin M Nordström, Stockholmspolisens chef
för ordningsvakter i ett förslag till
justitieminister Beatrice Ask (M).
(DN 13-08-08)
Väktaren & Samhället | 23
Gymnasial
väktarutbildning
i hela landet
Gymnasieformen GY11 innebär att gymnasieskolorna numera kan utbilda väktare inom
barn- och fritidsprogrammet. Allt fler
gymnasieskolor tar chansen.
BYA borgar för kvaliteten genom att stå för
delar av utbildningen och anordna praktik
i medlemsföretagen.
Examinerade väktare från gymnasieskolorna
är eftertraktade och får i många fall arbete
direkt efter utbildningen.