Transcript T3 1 2015 LOU HN

Lagen om offentlig upphandling
T3 Henrik Norinder
2015
Allmän introduktion
• 200 paragrafer krångel?
• Prekontraktuell reglering
• EU-direktivsbaserad reglering tillsammans med
nationella regler
Upphandlarens vardag
•
•
•
•
•
•
•
•
Inköp
Juridik
Miljö
Rättsärenden
Entreprenader
Beställarkrav
Tjänster
Politiska visioner
Upphandlingsrätt
•
•
•
•
•
•
•
•
Avtalsrätt
Arbetsrätt
Förvaltningsrätt
Förvaltningsprocessrätt
EU-rätt
Standardavtalsrätt
Skadeståndsrätt
Ekonomiska bedömningar
En bra upphandling kännetecknas av
• Kunskap om marknaden och
konkurrenssituationen
• Verksamhetens behov
• Kvalitetskrav
• Avtal som ger uppföljningsmöjligheter
• Affärsmetodik
Affärsmetodik
•
•
•
•
Strategi
Upphandling
Beställning
Uppföljning
Så vad är problemet?
• Bristande kunskap om marknaden
• Bristande kunskap om LOU
• Krav som inte går att efterfölja
Upphandling – steg för steg
Upphandling – steg för steg
•
•
•
•
•
•
LOUs tillämplighet
Förberedelsestadiet
Annonsering, tidsfrister och anbudsgivning
Kvalificering och anbudsprövning
Upphandlingens avslutande
Överprövning, skadestånd, avtalsogiltighet,
upphandlingsskadeavgift
Tillämpning
• Syftet med upphandlingsreglerna är att
upphandlande myndigheter på bästa sätt ska
använda de offentliga medel som finansierar
offentliga upphandlingar, genom att uppsöka
och dra nytta av konkurrensen på aktuell
marknad.
•
Offentlig upphandling regleras av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling
(LOU), som i huvudsak bygger på EU-direktivet 2004/18/EG om offentlig
upphandling. EU:s direktiv för offentlig upphandling utgör en viktig del i arbetet
med att förverkliga den inre marknaden genom att främja den fria rörligheten för
varor och tjänster inom EU och att få marknaden att fungera effektivt.
Legaldefinition
• Med offentlig upphandling menas de åtgärder
som vidtas av en upphandlande myndighet för att
tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal för
varor, tjänster eller byggentreprenader (2 kap. 13
§ LOU). Med ramavtal menas ett avtal som ingås
mellan en eller flera upphandlande myndigheter
och en eller flera leverantörer för att fastställa
villkoren för senare tilldelning av kontrakt under
en given tidsperiod (2 kap. 15 § LOU).
Principer i 1:9 LOU
•
•
•
•
•
Icke-diskriminering
Likabehandling
Ömsesidigt erkännande
Proportionalitetsprincipen
Transparens
Gemensamt för all upphandling
•
•
•
•
•
•
•
•
Förfrågningsunderlaget
Annonsering, tidsfrister o anbudsgivning
Frivillig förhandsinsyn
Kommunikation
Prövning av anbud
Information om tilldelningsbeslut
Dokumentation och bevarande av handlingar
Offentlighet och sekretess
Förberedelser
•
En offentlig upphandling inleds med en identifiering av ett behov och en analys av
hur behovet kan tillgodoses. Därefter planeras upphandlingen och en beräkning av
kontraktets totala värde ska göras. Beräkningen av värdet syftar till att fastställa hur
kontraktets totala värde förhåller sig till de så kallade tröskelvärdena, som avgör
vilka regler som ska tillämpas.
• Planering
• Upphandlingsprocessen
• Avtalsperioden
Tröskelvärden
• Avgör vilka regler som ska gälla för varje
upphandling
• Summan är exkl moms, men inkl andra avgifter
• Avtalstiden inkl eventuella förlängningar
• Förordning som ändras vartannat år.
Förfaranden
• Upphandlingar över tröskelvärdena
• ÖPPET 2:22
• SELEKTIVT 2:16
• FÖRHANDLAT 2:9 och 4:2, 4:5, 4:7-8
Konkurrenspräglad dialog
•
får användas vid upphandling enligt LOU och är ett förfarande som varje leverantör
kan begära att delta i. Den upphandlande myndigheten för en dialog med de
anbudssökande som har bjudits in att delta i förfarandet - 2:9 b. Konkurrenspräglad
dialog kan användas i de fall den upphandlande myndigheten inte kan specificera
sitt behov i ett förfrågningsunderlag på grund av komplicerade tekniska, finansiella
eller rättsliga omständigheter. Ett annat skäl kan vara att det inte går att bedöma
utbudet på marknaden. Dialogen förs mellan den upphandlande myndigheten och,
genom annonsering, utvalda leverantörer.
Under tröskelvärdena och B-tjänster
• FÖRENKLAT FÖRFARANDE 2:24
• URVALSFÖRFARANDE 2:25
• DIREKTUPPHANDLING 2:23 och i vissa fall 15:3
Direktupphandling får användas
• vid upphandling av kontrakt vars värde uppgår till högst 28 procent av
tröskelvärdet för varor och tjänster som gäller för alla upphandlande
myndigheter utom statliga myndigheter,
•om förutsättningar för förhandlat förfarande utan föregående
annonsering föreligger eller
•om det finns synnerliga skäl (15 kap. 3 § LOU).
•I det fall en upphandlande myndighet felaktigt åberopar någon av de
undantagsfall då direktupphandling får användas, finns risken att
tilldelningen av det kontraktet utgör en otillåten direktupphandling.
Annonsering, tidsfrister och anbudsgivning
• I princip ska all offentlig upphandling annonseras.
Annonseringen görs på olika sätt beroende på vilket
upphandlingsförfarande som tillämpas och valet av
förfarande avgörs av upphandlingens beräknade
värde, typ av upphandlande myndighet och kategori
av tjänst.
• Direktupphandlingar behöver inte annonseras och
annonsering behöver inte heller ske i vissa särskilt i
lagen angivna situationer vid förenklat förfarande
och vid förhandlat förfarande.
Anbudsgivning
•
Den upphandlande myndigheten får fritt välja mellan vissa olika
kommunikationssätt för kommunikation och informationsutbyte.
Kommunikationen och informationsutbytet ska ske per post, per telefax eller med
elektroniska medel (t.ex. e-post). En ansökan om att få lämna anbud får även göras
per telefon. Vidare kan en kombination av de olika kommunikationssätten
användas.
Anbudsgivning
• Huvudregeln är att både anbudsansökningar
och anbud ska lämnas skriftligen. En
upphandlande myndighet får bestämma att
anbudsansökningar och anbud ska lämnas
med något elektroniskt medel. Den
upphandlande myndigheten ska ange hur
ansökningar (i annons) och anbud (i annons
eller förfrågningsunderlag) ska lämnas.
• Under anbudstiden kan en leverantör ställa
frågor, be om förtydliganden eller
kompletteringar av förfrågningsunderlaget.
Dessa svar eller kompletteringar ska sändas till
samtliga som begärt förfrågningsunderlaget
och anmält intresse av att få kompletterande
information.
Tidsfrister 8:
• Öppet förfarande: minst 52 dagar 8:2
• Selektivt och förhandlat förfarande: är tiden
normalt 37 dagar för att ansöka om att få delta
i upphandlingen samt vid selektivt förfarande
ytterligare 40 dagar för att lämna anbud 8:3.
Även vid förhandlat förfarande torde en
anbudstid på 40 dagar vara lämpligt att utgå
ifrån.
• Tidsfristen får förkortas när upphandlingen har
förhandsannonserats på föreskrivet sätt 8:4, om annonsen har
skickats elektroniskt och om förfrågningsunderlaget och
samtliga kompletterande handlingar har tillhandahållits
elektroniskt.
• Om den upphandlande myndigheten utarbetat och skickat
annonsen elektroniskt kan anbudstiden i vissa fall minskas
med sju dagar, 8:5 och om den upphandlande myndigheten
tillhandahåller förfrågningsunderlaget elektroniskt kan
anbudstiden minskas ytterligare med fem dagar (8:6).
• Under vissa förutsättningar får ett snabbare förfarande
användas (påskyndat förfarande).
Tidsfrister under tröskelvärdena och B-tjänster
• Vid ett urvalsförfarande ska den upphandlande
myndigheten publicera en ansökningsinbjudan
genom annons i en elektronisk databas, som är
allmänt tillgänglig.
• Tiden för att komma in med
anbudsansökningar får aldrig vara kortare än
tio dagar.
• Skälig anbudstid
Vid förenklat förfarande och urvalsförfarande
finns inte några särskilt angivna tidsfrister för att
inkomma med anbud utan det anges att
leverantören ska ges skälig tid. Sätts en för kort
anbudstid finns risk för att konkurrensen inte kan
utnyttjas fullt ut. Om en leverantör klagar vid
domstol kan domstolen besluta att
upphandlingen får göras om på grund av för kort
anbudstid.
Kvalificering och anbudsprövning
• En ansökan eller ett anbud som inkommer för
sent får inte tas upp till prövning, även om
avsändaren inte har orsakat förseningen.
• Prövningsfasen omfattar olika moment:
– kontroll av eventuell grund för uteslutning av
leverantör,
– kontroll av leverantörens lämplighet (kvalificering),
– tilldelning av kontrakt (utvärdering av anbud).
Uteslutning av leverantör
• Vissa omständigheter ska leda till uteslutning
av en leverantör medan andra omständigheter
får leda till en uteslutning.
• En upphandlande myndighet ska utesluta en
leverantör om den upphandlande
myndigheten får kännedom om att
leverantören enligt en lagakraftvunnen dom
gjort sig skyldig till viss ekonomisk brottslighet,
10:1 och 15:13 1 st
• Den brottslighet som ska medföra uteslutning
beskrivs genom hänvisning till olika EUrättsakter och syftet är att förhindra att
myndigheter ingår avtal med leverantörer som
har dömts för viss brottslighet (deltagande i
kriminell organisation, bestickning, bedrägeri
och penningtvätt) som riktar sig mot bland
annat unionens ekonomiska intressen.
Uteslutning
• Omständigheter som får medföra att en leverantör
utesluts är t.ex. att leverantören är försatt i konkurs
eller likvidation eller att leverantören är dömd för
brott avseende yrkesutövningen (det vill säga andra
brott än de som ska medföra en obligatorisk
uteslutning) enligt en lagakraftvunnen dom, 10:2
och 15:13 2 st. Om den upphandlande myndigheten
vill ha möjlighet att tillämpa de icke-obligatoriska
uteslutningsgrunderna måste detta anges i
förfrågningsunderlaget.
Kontroll av lämplighet
•
Anbudsgivarens lämplighet granskas utifrån de krav som ställts i
förfrågningsunderlaget eller annonsen/kvalifikationsunderlaget avseende
leverantörens ekonomiska ställning och tekniska och yrkesmässiga kapacitet. Att
kvalificera leverantörer innebär att den upphandlande myndigheten prövar vilka
anbudsgivare som uppfyller de kvalifikationskrav som har ställts i upphandlingen.
• En upphandlande myndighet får inte ställa
vilka krav som helst på leverantörerna. För att
vara förenliga med proportionalitetsprincipen
måste kraven ha ett naturligt samband med
det som upphandlas och dessutom stå i rimligt
förhållande till det som upphandlas.