Transcript Konkurrenspräglad dialog

Publicerad
2010-09-01
Version
2010:1.3 (reviderad 2014-02-28)
Innehållsförteckning
1.
Introduktion
1.1 Vad är konkurrenspräglad dialog?
1.2 Vad är unikt med konkurrenspräglad dialog?
1.3 Grundläggande upphandlingsrättsliga principer
2.
Användningsområde
2.1 När är det lämpligt att konkurrenspräglad dialog används?
2.2 När får konkurrenspräglad dialog användas?
2.2.1
Tillämpningsområde
2.2.2
Särskilt komplicerat kontrakt
2.2.3
Tekniskt komplicerat
2.2.4
Rättsligt eller finansiellt komplicerat
2.3 Främja innovationsvänlig upphandling vid konkurrenspräglad dialog
3.
Processen vid konkurrenspräglad dialog
3.1 Översikt av processen
3.1.1
Förberedelse
3.1.2
Behovsanalys
3.1.3
Marknadsundersökning
1.1.1
Planering inför genomförandet
3.1.4
Kontroll innan genomförande av upphandling
3.1.5
Jäv
4.
Genomförande
4.1
Annonsering
4.1.1
Tidsfrist
4.2 Urval av sökanden till att delta i dialogen
4.3 Lägst antal sökande som ska bjudas in till dialog
4.4 Begränsning av antalet anbudssökande
4.4.1
Urvals- /selekteringskriterier
4.4.2
Information till ej valda anbudssökanden
4.4.3
Innehåll i inbjudan
4.4.4
Tid och plats för dialogen
4.4.5
Tilldelningskriterier
4.5 Dialog
4.5.1
Syfte och önskat resultat av dialogen
4.5.2
vad får diskuteras under dialogen?
4.5.3
hur får dialogen genomföras?
4.5.4
planering av dialogfasen
4.5.5
innehållsfrågor för dialogen
4.5.6
dokumentation av dialogmöten
4.5.7
skriftlig redovisning av lösningar
4.5.8
Organisation och bemanning
4.5.9
Sekretess m.m.
4.5.10
Lagen om företagshemligheter
4.5.11
information till dialogdeltagare (anbudssökande)
4.5.12
Uteslutning av lösningar i successiva steg
4.6 Avslutande av dialogen
4.6.1
Avbrytande av upphandlingen i dialogfasen
4.7 Inbjudan att lämna anbud
4.8 Anbudslämnande
4.9 Anbudsprövning
4.9.1
mottagande och öppnande av anbud
4.9.2
anbudsutvärdering
4.9.3
klarläggande och precisering
4.9.4
precisera och bekräfta åtaganden
4.10
Kontraktstilldelning
4.11
Uppföljning
Bilaga 1
3
3
3
4
5
5
6
6
7
10
10
11
13
13
14
14
16
17
31
32
33
33
36
37
37
37
38
39
40
40
41
42
42
42
43
44
46
47
47
48
48
50
50
51
51
54
55
56
58
58
58
59
60
60
61
62
2
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Om vägledningen
Bakgrund och syfte
Vägledningen ska fungera som ett stöd för
upphandlande myndigheter och leverantörer som vill
genomföra respektive delta i en konkurrenspräglad
dialog. Syftet med vägledningen är att beskriva
processen och förutsättningar för genomförandet av
den konkurrenspräglade dialogen och därmed bidra
till ökad klarhet, rättssäkerhet och förutsebarhet
kring regelverkets tillämpning. Avsikten med
vägledningen är att den ska vara praktiskt
användbar vid tillämpning av konkurrenspräglad
dialog.
Omfattning
Flera moment vid konkurrenspräglad dialog är
likadana som vid andra förfaranden, exempelvis urval
av sökanden, utvärdering av anbud, tilldelning av
kontrakt, avbrytande av upphandling samt
överprövning. Dessa delar utvecklas inte närmare i
vägledningen. I processbeskrivningarna fokuseras
därför på de moment och aktiviteter som är särskilt
relevanta vid konkurrenspräglad dialog.
Samråd
Vägledningen har tagits fram i samråd med ett antal
representanter som genomfört konkurrenspräglad
dialog. Till dessa riktas ett varmt tack!
Definitioner
Beskrivande dokument, definieras inte i direktivet
men är ett underlag där en upphandlande myndighet
kan ange sina behov och krav som komplement till
annons vid genomförande av konkurrenspräglad
dialog.
Koncessionskontrakt, ett kontrakt som innebär att
ersättningen helt eller delvis utgörs av rätten att
nyttja tjänsten eller anläggningen.
LUF, lagen (2007:1092) om upphandling inom
områdena vatten, energi, transporter och
posttjänster.
För övriga begrepp se Upphandlingsstödets ordlista
på: http://upphandlingsstöd.se/ordlista#b
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
1. Introduktion
1.1 Vad är konkurrenspräglad dialog?
Med konkurrenspräglad dialog avses ett förfarande
som varje leverantör kan begära att få delta i och där
den upphandlande myndigheten för en dialog med de
anbudssökande som har bjudits in att delta i detta
förfarande.
Konkurrenspräglad dialog anses vara ett flexibelt
förfarande för särskilt komplicerade kontrakt och
innehåller inslag från selektivt förfarande och
förhandlat förfarande med föregående annonsering.
1.2 Vad är unikt med konkurrenspräglad dialog?
I samband med de upphandlingsdirektiv som trädde i
kraft den 15 juli 2010 infördes konkurrenspräglad
dialog som ett nytt förfarande. Bestämmelserna om
konkurrenspräglad dialog finns även i de nya
direktiven som ska ligga till grund för kommande
ändringar i den svenska lagstiftningen. Avsikten är
att förfarandet ska vara flexibelt och garantera såväl
konkurrens mellan de ekonomiska aktörerna som den
upphandlande myndighetens behov av att diskutera
alla synpunkter på kontraktet med varje enskild
anbudssökande.
Det unika med konkurrenspräglad dialog är att detta
upphandlingsförfarande ger utrymme för ett mer
flexibelt arbetssätt. I situationer där det är svårt att
överblicka helheten i ett kommande projekt och när
ett kontrakt anses vara särskilt komplicerat kan
tillämpning av konkurrenspräglad dialog vara
aktuellt. Anledningen till detta är att
förfrågningsunderlaget kan växa fram och
konkretiseras under dialog med olika aktörer på
marknaden. Tillsammans med deltagare i dialogen
kan nya innovativa lösningar växa fram som bäst
motsvarar den upphandlande myndighetens behov.
3
4
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
1.3 Grundläggande upphandlingsrättsliga
principer
Vid tillämpning av konkurrenspräglad dialog ska, i
likhet med övrig upphandling, de grundläggande
upphandlingsrättsliga principerna iakttas. Vid
upphandlingar ska leverantörer behandlas på ett
likvärdigt och icke-diskriminerande sätt av den
upphandlande myndigheten. Dessutom ska
upphandlingen genomföras på ett öppet sätt och
principerna om ömsesidigt erkännande och
proportionalitet ska iakttas.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
2. Användningsområde
2.1 När är det lämpligt att konkurrenspräglad
dialog används?
Konkurrenspräglad dialog infördes i den svenska
lagstiftningen för att den ansågs kunna bidra till att
skapa goda förutsättningar för ett effektivt
resursutnyttjande och förmånliga inköpsvillkor för
det allmänna. Upphandlingsförfarandet ger möjlighet
till dialog med leverantörer innan slutgiltiga anbud
lämnas, vilket kan bidra till att precisera den
upphandlande myndighetens behov och krav.
Därigenom kan dialogen också bidra till att
genomgående förbättra upphandlingens kvalitet i
fråga om finansiering, rättsförhållanden och
tillvaratagande av ny teknik när det gäller särskilt
komplicerade kontrakt. Dialogen kan även öka
möjligheten att beakta till exempel tekniska
innovationer och designförslag eftersom den
upphandlande myndigheten fortlöpande kan
diskutera och väga unika lösningar mot varandra.
Det är således sannolikt att upphandling genom
konkurrenspräglad dialog kan stimulera framväxten
av ny teknik och design av hög kvalitet.
De upphandlande myndigheter som genomfört
upphandlingar i form av konkurrenspräglad dialog är
mycket nöjda med detta upphandlingsförfarande.
Erfarenheter visar att även leverantörer uppskattar
förfarandet eftersom det är mer fritt än traditionella
förfaranden och leverantörerna får en möjlighet att
personligen träffa och presentera sina lösningar för
den upphandlande myndigheten.
Med konkurrenspräglad dialog uppstår möjlighet för
nytänkande företag att ta sig in på marknaden och få
utlopp för sin kreativitet. Upphandlande myndigheter bör,
om förutsättningarna härför är uppfyllda, i större
utsträckning använda sig av detta förfarande.
5
6
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Exempel på situationer som kan anses vara lämpliga
för konkurrenspräglad dialog är större integrerade
projekt för transportinfrastruktur, stora datanät eller
projekt som omfattar komplicerad och strukturerad
finansiering vars ekonomiska och rättsliga
uppläggning inte kan fastställas i förväg samt i vissa
fall områden med snabb teknisk utveckling. För
projekt som innebär offentlig-privat samverkan
(OPS), liksom när alternativ driftsform för offentligt
bedriven verksamhet övervägs, kan
konkurrenspräglad dialog också vara lämpligt att
använda.
TÄNK PÅ!
Vid val av upphandlingsförfarande bör den upphandlande
myndigheten fundera över vilka mål som ska uppnås och
om det är nya tekniska, alternativa eller innovativa
lösningar som efterfrågas samt vilket utbud som finns på
marknaden.
2.2 När får konkurrenspräglad dialog användas?
2.2.1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Konkurrenspräglad dialog kan användas inom hela
LOU:s tillämpningsområde, det vill säga för
kontraktsvärden både över och under tröskelvärdena
av varor, tjänster samt byggentreprenader.
Konkurrenspräglad dialog utgör däremot inte ett
upphandlingsförfarande i LUF. Europeiska
kommissionen har dock uttalat att det inte finns
något som hindrar en upphandlande enhet från att i
ett förhandlat förfarande med annonsering inom
LUF, föreskriva att förhandlingen ska genomföras på
ett sätt som följer av reglerna om konkurrenspräglad
dialog.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
2.2.2 SÄRSKILT KOMPLICERAT KONTRAKT
Konkurrenspräglad dialog är ett undantagsförfarande
som endast får tillämpas om det är fråga om särskilt
komplicerade kontrakt och om ett öppet eller selektivt
förfarande inte kan tillämpas. Båda
förutsättningarna måste vara uppfyllda och det är
den upphandlande myndigheten som har bevisbördan
för att förfarandet får användas.
PRAKTISKT TIPS!
Den upphandlande myndigheten bör upprätta en
promemoria, där det tydligt framgår skälen till varför man
väljer att genomföra konkurrenspräglad dialog.
När den upphandlande myndigheten tar ställning till
huruvida den ska använda sig av konkurrenspräglad
dialog måste således myndigheten bedöma om det
kommande kontraktet anses som särskilt
komplicerat.
”När det är ett projekt som inte på ett bra sätt
kan beskrivas i form av en kravspecifikation
eller där man anser att marknaden har den
största kompetensen/erfarenheten.”
Per-Olof Andersson
Nacka Kommun
”Vi hade en vision vi ville uppnå, men vi visste
inte hur!”
Helena Salberg Ström
Stockholms universitet
7
8
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Ett kontrakt anses vara särskilt komplicerat när det
inte rimligen kan krävas av en upphandlande
myndighet att den på förhand ska kunna formulera
tekniska, rättsliga eller finansiella förutsättningar för
en upphandling. Det är tillräckligt att någon av dessa
tre grunder inte kan specificeras på förhand för att
kravet på särskilt komplicerat kontrakt ska anses
uppfyllt och konkurrenspräglad dialog ska kunna
tillämpas. Kan ett fullständigt och specificerat
förfrågningsunderlag utformas som tillgodoser den
upphandlande myndighetens behov och krav, är det
därmed inte tillåtet att använda konkurrenspräglad
dialog, eftersom ett öppet, selektivt, förenklat eller
urvalsförfarande kan användas för att tilldela
kontraktet.
RÄTTSKÄLLA
1. Se Kammarrätten i Göteborgs dom den 15 mars 2013 (mål nr 70247026-12).
Bedömningen av svårighetsgraden beror, enligt domstolen, bland
annat på om den upphandlande myndigheten söker lösningar som
kräver utveckling av ny och för myndigheten okänd teknik. Förfarandet
får användas om det inte rimligen kan begäras att en myndighet ska
kunna definiera de prestanda- och funktionskrav som kan tillgodose
dess behov eller med vilka dess mål kan uppnås. Det är den
upphandlande myndigheten som ska visa att det funnits skäl att i det
enskilda fallet tillämpa undantagsförfarandet.
2. Se Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 9 mars 2012 (mål nr
25652-11).
Förvaltningsrätten konstaterade att kommunen ville finna ”alternativa
och innovativa lösningar för bibliotekens driftsformer”. Det kan då inte
rimligen krävas att kommunen i förväg ska kunna definiera de
prestanda- eller funktionskrav som krävs för att uppnå kommunens
syfte. Kommunen har således haft skäl att använda konkurrenspräglad
dialog.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Förfarandet är med andra ord tänkt att användas när
myndigheten vet vilket resultat som ska uppnås men
inte hur det ska uppnås. Det kan uttryckas på så sätt
att den upphandlande myndigheten har en
”obligation of diligence”, och om myndigheten har
möjlighet att definiera de tekniska förutsättningarna
eller kan fastställa den rättsliga eller finansiella
ramen för ett kontrakt, är användandet av
konkurrenspräglad dialog inte möjligt.
TÄNK PÅ!
Den upphandlande myndigheten ska på ett objektivt sätt
pröva om förutsättningarna för att tillämpa
konkurrenspräglad dialog föreligger.
Det finns inget lagkrav att en upphandlande
myndighet måste vidta särskilda åtgärder för att
klarlägga de omständigheter som föranleder att ett
särskilt komplicerat kontrakt föreligger genom att
exempelvis företa en separat upphandling av
förstudie inför ett affärsprojekt.
Bedömningen om ett kontrakt är särskilt komplicerat
ska ske objektivt med utgångspunkt i kontraktet som
sådant. Det är inte den upphandlande myndighetens
subjektiva uppfattning om sin egen förmåga att
genomföra upphandlingen genom ett öppet, selektivt
eller förenklat förfarande eller ett urvalsförfarande
som är avgörande. Bedömningen bör i stället ske
utifrån vad som rimligen kan krävas av en
upphandlande myndighet. Svårigheten kan antas öka
om den upphandlande myndigheten söker lösningar
som kräver utveckling av ny och för myndigheten
okänd teknik eller andra former av innovationer. I
motsvarande mån kan svårigheten antas minska om
tidigare erfarenheter av likartade komplicerade
kontrakt finns. Utgångspunkten är förvisso att det är
kontraktet i sig, som på objektiva grunder, ska vara
särskilt komplicerat för att konkurrenspräglad dialog
ska få användas. I praktiken utesluter detta dock inte
att det eventuellt ställs lägre krav på en liten
myndighet med färre resurser än på en större
myndighet med stora resurser.
9
10
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Även av Förvaltningsrätten i Malmös dom den 28 juni
2013 (mål-nr 3282-12) har frågan om den
upphandlande myndigheten haft fog att för att
använda sig av upphandlingsförfarandet
konkurrenspräglad dialog behandlats.
Förvaltningsrätten konstaterade att utvecklandet,
genomförandet och underhållet av kommunens
verksamhetssystem har upphandlats med ambitionen
att tilldela kontrakt till innovativa lösningar. Det kan
då inte rimligen krävas att kommunen i förväg ska
kunna definiera de prestanda- eller funktionskrav
som krävs för att uppnå kommunens syfte.
2.2.3 TEKNISKT KOMPLICERAT
Ett kontrakt kan vara särskilt komplicerat om det
inte är möjligt att ”definiera de prestanda- eller
funktionskrav som kan tillgodose den upphandlande
myndighetens behov eller med vilka dess mål kan
uppnås”. Med andra ord ska den upphandlande
myndigheten ha en mål- eller behovsbild som inte är
möjlig att omsätta till en teknisk specifikation. Två
situationer kan aktualiseras:
1. Den upphandlande myndigheten kan inte
specificera projektets tekniska egenskaper,
genom användning av standarder eller som
prestanda- eller funktionskrav.
2. Den upphandlade myndigheten saknar
möjlighet att bedöma vilken av flera lösningar
som marknaden erbjuder, som bäst kan
tillgodose myndighetens behov.
I båda situationerna anses kontraktet vara ”särskilt
komplicerat”.
2.2.4 RÄTTSLIGT ELLER FINANSIELLT KOMPLICERAT
Ett kontrakt kan vara särskilt komplicerat om det
inte är möjligt att ”ange den rättsliga eller finansiella
utformningen av ett projekt”.
Det kan förekomma situationer där det inte är
upphandlingsföremålet, det vill säga varan, tjänsten
eller byggentreprenaden i sig som är komplicerad att
upphandla. Många gånger kan frågeställningen i
stället röra vilken finansieringsform som ska
användas eller i vilken rättslig form verksamheten
ska bedrivas.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
En upphandling med konkurrenspräglad dialog kan
användas för att utvärdera olika alternativa former,
såsom att bedriva verksamhet i egen eller privat regi
alternativt i konstellationer av offentlig och privat
samverkan inom exempelvis tjänster för
undervisning, hälso- och sjukvård och
omsorgstjänster. Ett annat exempel kan vara att en
upphandlande myndighet har svårt att bedöma om
leverantörer på marknaden är beredda att stå den
ekonomiska risk som ett koncessionskontrakt
innebär.
2.3 Främja innovationsvänlig upphandling vid
konkurrenspräglad dialog
"Den upphandlande myndigheten bör tala om
vilken funktion man vill ha och göra klart för
leverantörer att man ser positivt och välkomnar
nya, innovativa lösningar!"
Marie Wall, Statens Maritima Muséer
Konkurrenspräglad dialog är ett
upphandlingsförfarande som lämpar sig väl för att
främja innovationsvänlig upphandling när det gäller
särskilt komplicerade kontrakt. Dialogen kan öppna
upp för nytänkande, kreativa lösningar samt
genomgående förbättra upphandlingens kvalitet
ifråga om finansiering, rättsförhållanden och
tillvaratagande av ny teknik.
11
12
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
EXEMPEL
Behovet i en upphandling är att invånarna ska kunna ta sig
mellan fastlandet och en ö, men man vet inte på vilket sätt detta
behov bäst kan tillgodoses. Området är väldigt känsligt ur
miljösynpunkt och därför måste miljöpåverkan vara minimal.
Det enda den upphandlande myndigheten känner till är det
uppskattade behovet av antal fordon och människor som
kommer att använda förbindelsen. Myndigheten kan då
definiera behovet enligt följande:
Den upphandlande myndigheten behöver en förbindelse mellan
fastlandet och dess ö. Dagligen uppskattas X antal personbilar,
X antal lastbilar, X antal cyklar och X antal människor behöva
använda sig av förbindelsen. Den kringliggande miljön är
mycket känslig och byggandet ska därför ha minsta möjliga
miljöpåverkan och designen ska dessutom smälta in och kännas
som en naturlig del av omgivningen.
Läs mer i vägledningen "Att främja nytänkande vägledning för innovationsvänlig upphandling" på
www.upphandlingsstöd.se.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
3. Processen vid
konkurrenspräglad
dialog
Målet vid en upphandling är att uppnå en god affär.
Detta innebär bland annat att den upphandlande
myndighetens behov tillgodoses genom att
konkurrensen på marknaden tas tillvara och att
förfarandet sker rättssäkert och effektivt.
3.1 Översikt av processen
13
14
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
3.1.1 FÖRBEREDELSE
Generellt sett finns det stora fördelar om
affärsprojektet är noga utvecklat genom omsorgsfull
behovsdefinition, marknadsundersökning och
planering innan en konkurrenspräglad dialog inleds.
Upphandlingsförfarandet innebär dialog med
potentiella leverantörer, dialog med
branschorganisationer och informationsträffar som
den upphandlande myndigheten genomför. Redan i
förberedelsestadiet bör den upphandlande
myndigheten utgå ifrån att upphandlingsprocessen är
tidskrävande.
Goda kunskaper om den upphandlande myndighetens
behov samt vilka alternativ som marknaden erbjuder
är vanligtvis en förutsättning för en effektiv
dialogprocess.
3.1.2 BEHOVSANALYS
För att kunna definiera projektets omfattning är
nödvändigt att genomföra en behovsanalys i syfte att
identifiera den upphandlande myndighetens behov
eller mål. I behovsanalysen är det lämpligt att
fastställa vad som utgör obligatoriska krav och vilka
faktorer som kan skapa mervärde.
Redan vid behovsanalysen kan det urskiljas om det är
möjligt eller inte att formulera hur den upphandlande
myndighetens behov eller mål närmare ska uppnås.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
I vissa situationer, särskilt i samband med
kommande större projekt, kan det vara aktuellt att
upphandla specialistkompetens för att genomföra en
noggrann behovsanalys och fastställa var den
upphandlande myndighetens fokus bör ligga samt ta
fram nödvändiga uppgifter som ska ligga till grund
för konkurrenspräglad dialog.
Vid exempelvis konkurrenspräglad dialog för
Kvarnholmsförbindelsen (bro och tunnel) föregicks
upphandlingen av en arkitekttävling. Nacka kommun
har därefter tagit fram ett förfrågningsunderlag
baserat på vinnande arkitekts förslag innefattande
såväl förslagsrutiner (konstruktioner) som
bygghandlingar.
Alternativt kan den upphandlande myndigheten
använda sig av den interna kompetensen. Exempelvis
har Haparanda stad, i sin upphandling av den
Gränslösa Staden, använt sig av den egna
kompetensen inom skola, fritid, tillväxt,
samhällsplanering, ekonomi och juridik då de
genomförde sin upphandling. Dessutom deltog finska
tjänstemän eftersom den aktuella upphandlingen
avsåg en fastighet som berörde landsgränsen.
TÄNK PÅ!
Ha en klar målbild för en kommande upphandling.
Säkerställ att berörda politiker/beslutsfattare på din
myndighet är involverade från början och ha en tydlig
uppfattning om fastställda mål. Kommunicera med den
interna beställaren, förankra projektet och målbilden med
den berörda avdelningen. Beställaren bör involveras redan
under förberedelserna och vara kontaktperson under hela
upphandlingsprocessen.
15
16
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
3.1.3 MARKNADSUNDERSÖKNING
Inför en upphandling är det viktigt att den
upphandlande myndigheten undersöker vad
marknaden har att erbjuda i form av lösningar.
Marknadsundersökningen sker med utgångspunkt
från de behov eller mål som den upphandlande
myndigheten har definierat. En
marknadsundersökning kan ta olika former,
exempelvis genom diskussioner med olika
leverantörer eller kontakt med andra som genomfört
inköp av liknande slag. Vanligtvis är
marknadsundersökning av stor betydelse för ett väl
utformat underlag och därmed avgörande för ett bra
slutresultat för upphandlingen.
Omfattningen av marknadsundersökningen är
beroende av i vilken utsträckning den upphandlande
myndigheten kan överblicka projektets
utvecklingsmöjligheter och begränsningar utifrån vad
marknaden kan erbjuda.
Vid marknadsundersökningen är det viktigt att alla
leverantörer behandlas lika. En
marknadsundersökning får inte innebära att
förhandlingar inleds eller att löften om framtida
leveranser utlovas till någon leverantör. Den får inte
heller leda till att någon enskild leverantör får en
otillbörlig fördel vid utformningen av
förfrågningsunderlaget eller skapa dåliga
förutsättningar för en effektiv konkurrens.
Några av de frågor som en marknadsundersökning
kan ge svar på är följande:

Vad erbjuder marknaden utifrån det behov
eller mål som den upphandlande myndigheten
har?

Finns flera olika lösningar på marknaden som
kan vara aktuella för att tillgodose
myndighetens behov eller mål?

Kan leverantörer på marknaden uppfylla
uppställda krav?

Vilka är leverantörer på marknaden?
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG

Hur ser konkurrensen på den aktuella
marknaden ut?

Vad kan kostnaden för behovet uppskattas
till?
Innan ett beslut om att genomföra konkurrenspräglad
dialog för ett affärsprojekt tas, bör alltså en
undersökning av marknadens intresse göras för det
tilltänkta upplägget. Råder exempelvis stor osäkerhet
kring antalet potentiella anbudsgivare som är
intresserade av att delta i upphandlingen bör den
upphandlande myndigheten överväga att senarelägga
starten. I vissa fall kan det vara nödvändigt att
förändra delar av projektet i syfte att skapa ett mer
attraktivt projekt, reducera vad som uppfattas som
hinder för deltagande eller vidta andra stimulerande
åtgärder.
3.1.4 PLANERING INFÖR GENOMFÖRANDET
Vid all upphandling är förberedelse av avgörande
betydelse för ett bra slutresultat. Detta gäller i
synnerhet vid konkurrenspräglad dialog eftersom
förfarandets flexibilitet ställer särskilda krav på ett
strukturerat och planerat arbetssätt. Även om
konkurrenspräglad dialog är avsett som ett flexibelt
förfarande för särskilt komplicerade kontrakt, är det
nödvändigt att skapa transparens och förutsebarhet.
Tidigt i processen, innan ett beslut att annonsera
upphandlingen har fattats, finns ett antal centrala
vägval och ställningstaganden som har stor betydelse
för genomförandet av den konkurrenspräglade
dialogen:

På vilket sätt ska affärsprojektet beskrivas,
det vill säga den upphandlande myndighetens
mål och behov?

Hur ska projektet planeras och organiseras
samt vilken kompetens och vilka resurser
behövs för att genomföra en
konkurrenspräglad dialog?
17
18
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG

Hur ska tillräcklig konkurrens upprätthållas
genom hela förfarandet?

Vad kan göras för att skapa en effektiv process
och för att hålla nere kostnaderna?

Det bör alltid finnas en dokumenterad strategi
för upphandlingen och en planering som berör
dessa aspekter.
Det finns ett antal delar inom den
konkurrenspräglade dialogen som bör planeras innan
förfarandet inleds. Det bör upprättas ett grovt schema
över samtliga moment i den konkurrenspräglade
dialogen med en översikt över beslutspunkter och
tidsramar för de olika stegen i processen.
Utöver en grovplanering bör det även finnas en
översiktlig planering av den första dialogetappen som
omfattar de ämnen som ska diskuteras och vad som
bör uppnås, se närmare under avsnitt 4.5.4.
Kompetens- och resursbehovet bör uppskattas och
allokeras redan under förberedelseskedet. Behovet
ska inte underskattas, erfarenheter från utlandet
visar att en konkurrenspräglad dialog med tre
anbudsgivare och tre dialogetapper jämte
utvärderingar i snitt tar 80 veckor att genomföra,
oräknat den tid det tar för den upphandlande
myndigheten att ta fram underlaget för förfarandet.
Praktiska erfarenheter visar dock att den totala
kostnaden för upphandlingen blir avsevärt lägre vid
konkurrenspräglad dialog, i förhållande till
traditionella upphandlingsförfaranden.
Planeringsstadiet bör även inkludera involvering av
interna resurser på myndigheten. Bilda en
projektgrupp som ska arbeta under hela
upphandlingsprocessen.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
PRAKTISKT TIPS!
Definiera kompetenser som projektmedlemmar bör ha
utifrån upphandlingsföremålets art. Fundera på om
projektgruppsmedlemmar med specialistkompetens även
behöver få kunskap om upphandlingsprocessen
(exempelvis genom intern grundläggande utbildning i
upphandling) eller annan relevant utbildning för att ha
förståelse för det kommande arbetet. Det är mycket viktigt
att projektgruppen arbetar aktivt under hela
upphandlingsprocessen och även fungerar som bollplank
för upphandlingsfunktionen.
Styrgrupp för projektet bör sättas upp under
planeringsarbetet. Styrgruppen har en kontrollerande
funktion och är den grupp till vilken återrapportering
sker när upphandlingen är avslutad. Styrgruppens
sammansättning bör inkludera: politiker (gäller
kommuner), högre tjänsteman på myndigheten och
jurist med specialistkompetens inom offentlig
upphandling.
PRAKTISKT TIPS!
Upprätta en realistisk tidplan och avsätt nödvändiga
resurser eftersom en konkurrenspräglad dialog är
tidskrävande. Dock måste det beaktas att det är mer
kostsamt för leverantörerna ju längre tid processen tar och
den ska därför inte göras onödigt lång. En noggrann
planering skapar trygghet och är till fördel för samtliga
parter.
Alternativ till användning av
konkurrenspräglad dialog
Konkurrenspräglad dialog är ett alternativ till övriga
förfaranden vid upphandling och får användas i
undantagsfall. I vissa situationer kan det finnas
alternativa förfarandeformer att välja mellan. Det går
inte att generellt säga att något förfarande är att
föredra framför något annat utan valet av förfarande
behöver ske utifrån deras olika för- och nackdelar och
omständigheterna i den enskilda upphandlingen.
19
20
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Upphandling av förstudie
En upphandling av en förstudie (behovsanalys,
marknadsundersökning, specificering av underlag
etc.) inför ett affärsprojekt kan i vissa fall klarlägga
om de omständigheter som utgör förutsättningar för
att ett särskilt komplicerat kontrakt föreligger. I den
typen av upphandling får inte konkurrenspräglad
dialog användas.
Förhandlat förfarande
Situationer kan föreligga när antingen
konkurrenspräglad dialog eller förhandlat förfarande
kan användas. I sådana fall får det förfarande väljas
som är mest lämpat i den aktuella
upphandlingssituationen.
Förkommersiell upphandling
Konkurrenspräglad dialog har likheter med så kallad
förkommersiell upphandling. Metoden förkommersiell
upphandling omfattar emellertid forsknings- och
utvecklingstjänster som är undantagna LOU.
Koncessioner
Ska tilldelning ske av en tjänste- eller
byggkoncession, det vill säga ett kontrakt där
leverantörens ersättning består i rätten att helt eller
delvis utnyttja tjänsten eller anläggningen, gäller
LOU endast i en begränsad omfattning. I de fall det
är osäkert om marknaden vill ta den ekonomiska risk
som är förenad med en koncession kan
konkurrenspräglad dialog vara lämplig att använda.
Detta kan dock den upphandlande myndigheten
komma fram till först under dialogen.
Beskrivning av affärsprojektet
Konkurrenspräglad dialog ska innehålla inslag av
både flexibilitet och förutsebarhet. Flexibilitet
innebär en process som tillgodoser den upphandlande
myndighetens intresse att utveckla affärsprojektet
utan onödiga låsningar i valet av lösning.
Förutsebarhet innebär att processen omgärdas av en
öppenhet som skapar en rimlig förutsebarhet för
leverantörerna.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Vid konkurrenspräglad dialog konkretiseras
affärsprojektet successivt under processen. Initialt
bör den upphandlande myndigheten fokusera på att
göra samtliga leverantörer införstådda om vad
behovet och målet med upphandlingen är så att detta
är klart för dem redan från början. Själva kraven
brukar utveckla sig under dialogen eftersom den
upphandlande myndigheten först då får en
uppfattning om vad som är möjligt att kräva från
deltagarna.
Upplägget av en konkurrenspräglad dialog kan ske
utifrån olika modeller. En modell är att den
upphandlande myndigheten formulerar en lösning
som man föredrar (föredragen lösning) samt skälet för
detta som de deltagande leverantörerna ska utgå
ifrån. Detta kan man göra genom att utforma ett så
kallat beskrivande dokument. En föredragen lösning
är ett preliminärt ställningstagande som kan ändras
under dialogen och den ska därför inte utformas på
ett sätt som utesluter innovationer eller alternativa
lösningar. Fördelen med detta alternativ är att
dialogen får en huvudinriktning och ett fokus. En
annan modell är att utgångspunkten för dialogen är
mer öppen och initiativet att föreslå lösningar läggs
på de deltagande leverantörerna.
”Det är ett dokument som man sedan för en
dialog om. Man måste vara transparent och
redovisa tilldelningskriterier. Det är dock inte
något färdigt förfrågningsunderlag eller en
kravspecifikation.”
Per-Olof Andersson, Nacka kommun
Det beskrivande dokumentet utgör ramen för hela
processen. Det kan vara svårt för den upphandlande
myndigheten att ange urvalskriterier på detta tidiga
stadium eftersom vetskap om den lösning som bäst
motsvarar behovet saknas. Konsekvensen av detta är
att den upphandlande myndigheten endast kan
använda sig av generella urvalskriterier som kvalitet
och pris. Däremot finns det risk för att dessa
generella utvärderingskriterier, utan närmare
preciseringar, möjligtvis inte anses uppfylla kravet på
transparens.
21
22
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Det är viktigt att det tydligt framgår av annons
och/eller av beskrivande dokument vad som är behov
och krav respektive vad som är önskemål eller
föredragen lösning.
Val av tilldelningskriterier
Tilldelningsgrund vid konkurrenspräglad dialog
måste vara ekonomiskt mest fördelaktigt. Detta
motiveras av att förfarandet endast får användas vid
särskilt komplicerade kontrakt där
upphandlingsföremålet inte låter sig utvärderas med
endast lägsta pris.
Användning av tilldelningskriterierna skiljer sig
generellt sett inte från andra förfaranden. Vid
konkurrenspräglad dialog är dock den upphandlande
myndighetens krav helt eller delvis odefinierade vid
inledningen av processen där dialogen just syftar till
att identifiera och definiera hur den upphandlande
myndighetens behov bäst kan tillgodoses.
TÄNK PÅ!
Tilldelningskriterierna får inte ändras efter att dialogfasen
slutförts. Lägg större fokus på att ta fram mer
funktionsinriktade kriterier, det vill säga kriterier som till
exempel mäter kvalitet i form av hur väl en lösning
tillgodoser den upphandlande myndighetens behov.
Vid annonsering av konkurrenspräglad dialog ska
tilldelningskriterierna framgå. Vid denna tidpunkt
är det svårt, för att inte säga omöjligt, att i förväg
ange hur utvärderingen kommer att ske. Hur
tilldelningskriterierna ska utvärderas behöver
emellertid inte anges förrän vid inbjudan till i dialog.
Eftersom bilden oftast klarnar efter dialogen är det
vanligtvis lättare för den upphandlande myndigheten
att vid denna tidpunkt ange hur kriterierna ska
utvärderas. Därför är det viktigt att
tilldelningskriterierna formuleras på ett ”brett” sätt
som inte utesluter att den potentiellt bästa lösningen
kan väljas efter det att dialogfasen har genomförts.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
23
Begränsning av lösningarna i successiva steg under
dialogen sker med utgångspunkt från
tilldelningskriterierna och deras viktning eller
rangordning.
Nedan följer några exempel på hur
utvärderingskriterierna kan vara utformade:
Miljöhänsyn
Anbudsgivarens lösning kommer att poängsätts
utifrån redovisat hänsynstagande till miljön på kort
och lång sikt.
Med kort sikt avses den miljöpåverkan som sker
under tiden för kontraktets genomförande.
Med lång sikt avses den permanenta miljöpåverkan
som lösningen medför.
Maximal poäng är 8 poäng
0 poäng
1 poäng
2 poäng
3 poäng
4 poäng
Kort
sikt
Mycket
stor
påverkan
Större
påverkan
Stor
påverkan
Liten
påverkan
Mindre
påverkan
Lång
sikt
Mycket
stor
påverkan
Större
påverkan
Stor
påverkan
Liten
påverkan
Mindre
påverkan
Kommentar: den upphandlande myndigheten måste
redovisa hur poängsättningen ska ske. Det måste
framgå tydligt för leverantören vad krävs för att få
den maximala poängen och hur skillnaden mellan de
olika poängsättningar bedöms, exempelvis vad
innebär större påverkan då 1 poäng tilldelas och vad
krävs för att uppnå högre poäng. Förklaring till hur
man uppnår en viss poäng bör ske utifrån
förutsättningarna i den specifika upphandlingen.
24
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Projektorganisation
Anbudsgivarens projektorganisation kommer att
poängsättas utifrån redovisad personals erfarenhet
och kompetens. Poängsättning i den kategorin kan
vara aktuellt i större projekt, där anbudsgivarens
projektorganisation kan ha betydelse för projektets
genomförande, exempelvis inom större byggprojekt.
Maximal poäng är 3 poäng
1 poäng
2 poäng
3 poäng
Angiven
projektorganisation
uppfyller den
upphandlande
myndighetens krav på
erfarenhet och
kompetens.
Angiven
projektorganisation
uppfyller den
upphandlande
myndighetens krav på
erfarenhet och
kompetens väl.
Angiven
projektorganisation
uppfyller den
upphandlande
myndighetens krav på
erfarenhet och
kompetens mycket väl.
Kommentar: den upphandlande myndigheten måste
redovisa hur poängsättningen ska ske. Det måste
framgå tydligt för leverantören vad krävs för att få
den maximala poängen och hur skillnaden mellan de
olika poängsättningar bedöms, exempelvis vad
innebär att angiven organisation uppfyller krav på
erfarenhet och kompetens väl då 2 poäng tilldelas och
vad krävs för att uppnå högre poäng. Förklaring till
hur man uppnår en viss poäng bör ske utifrån
förutsättningarna i den specifika upphandlingen.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
25
Energieffektivisering
Anbudsgivarens lösning kommer att bedömas med
utgångspunkt ifrån huruvida den innehåller
nyskapande energilösningar, som medför minskad
miljöpåverkan och totalkostnad.
Maximal poäng är 5 poäng
0
poäng
1
poäng
2
poäng
3
poäng
4
poäng
5
poäng
Lösnin
gen
medför
ingen
energie
ffektivi
sering.
Lösnin
gen
medför
1 – 20
%
energie
ffektivi
sering.
Lösnin
gen
medför
21 - 40
%
energie
ffektivi
sering.
Lösnin
gen
medför
41 – 60
%
energie
ffektivi
sering.
Lösnin
gen
medför
61 – 80
%
energie
ffektivi
sering.
Lösnin
gen
medför
81 %
eller
större
energie
ffektivi
sering.
Kommentar: I exemplet ovan har den upphandlande
myndigheten redovisat hur poängsättningen ska ske.
Det framgår även för leverantören vad som krävs för
att få den maximala poängen och hur skillnaden
mellan de olika poängsättningarna bedöms.
Krav på leverantören
Reglerna för att ställa krav på leverantörens
redlighet samt ekonomiska, tekniska och
yrkesmässiga kapacitet enligt 10 och 11 kap. LOU
skiljer sig inte från övriga förfaranden.
26
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Kommunicera till deltagande leverantörer
Konkurrenspräglad dialog är ett omfattande
förfarande som till vissa delar bygger på oklarheter
på grund av avsaknad av klargörande rättspraxis.
Därför är det värdefullt om deltagarna ges
information om betydelsefulla omständigheter i de
olika faserna av processen samt hur processen
kommer att genomföras, eftersom deltagarna inte kan
förväntas ha erfarenhet av denna form att genomföra
en upphandling. Erfarenheter visar också att en
öppen kommunikation innebär att fel och brister kan
rättas till och minskar risken för missförstånd som i
slutändan leder till att den upphandlande
myndigheten får ett sämre konkurrensunderlag eller
att upphandlingen överprövas. Det kan vara lämpligt
att fortlöpande underrätta leverantörerna om de
beslut som fattas under upphandlingsprocessen även
i de situationer när lagen inte föreskriver det.
Sammantaget ställer därför konkurrenspräglad
dialog högre krav på kontinuerlig kommunikation
från den upphandlande myndigheten än vad som är
fallet vid andra förfaranden.
Beredskap inför ändrade förutsättningar
Komplexa projekt, som det vanligtvis handlar om vid
konkurrenspräglad dialog, innebär ofta långa
processer där politiska, ekonomiska, tekniska,
rättsliga och marknadsmässiga förutsättningar kan
förändra projektet. Det bör finnas en planering och en
beredskap för hur ändrade förutsättningar ska
hanteras. Här finns anledning att skilja mellan
omständigheter som den upphandlande myndigheten
råder över samt sådant som ligger utanför den
upphandlande myndighetens kontroll och påverkan.
Dessa kan i sin tur delas in i omständigheter som är
förutsebara och inte förutsebara.
Av principen om öppenhet kan även följa att den
upphandlande myndigheten bör redovisa eventuella
förändringar i förutsättningarna och hur dessa är
tänkta att hanteras, i syfte att ge leverantörer
möjlighet att värdera riskerna med ett deltagande i
upphandlingen.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Tillvarata konkurrensen på marknaden
Det är angeläget att skapa goda betingelser för
leverantörer att delta i den konkurrenspräglade
dialogen, eftersom detta i slutändan kan gynna den
upphandlande myndigheten i form av mer
konkurrenskraftiga erbjudanden.
Säkerställande av tillräckligt effektiv
konkurrens
För att skapa och upprätthålla tillräckligt effektiv
konkurrens under upphandlingsprocessen behöver
den upphandlande myndigheten ta hänsyn till flera
aspekter såsom; antalet potentiella leverantörer och
konkurrensen på den aktuella marknaden, rådande
marknads- och konjunktursituation, vilket intresse
den aktuella upphandlingen kan tänkas ha på
marknaden och viljan hos potentiella leverantörer att
genomföra en konkurrenspräglad dialog. På en
”mogen” marknad eller på områden där den
upphandlande myndigheten har tidigare
erfarenheter, finns vanligen större möjligheter att
överblicka och förutse utfallet av
upphandlingsprocessen.
För att kunna åstadkomma och upprätthålla
tillräckligt konkurrens, bör den upphandlande
myndigheten försäkra sig om:

att upphandlingsföremålet formulerats på ett
sådant sätt att det väcker intresse bland flera
leverantörer på marknaden,

att kravnivån på leverantörernas lämplighet
inte satts högre än att det säkerställs att de
har tillräcklig förmåga att genomföra
kontraktet,

att om antalet leverantörer begränsats ska det
ske på ett sätt som inte förhindrar att
upphandlingsprocessen kan genomföras under
ett tillräckligt konkurrens,

att intresse upprätthålls från de deltagande
leverantörernas sida genom hela
upphandlingsprocessen, samt

att bristande konkurrens uppmärksammas
tidigt och hanteras aktivt.
27
28
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Att lämna ersättning till deltagare i dialogen kan öka
intresset från leverantörernas sida till att delta. Läs
mer under avsnitt Ersättning på sidan 30.
Minimera kostnaderna för anbudsdeltagarna
En nyckel till att upprätthålla konkurrensen är att
minimera kostnaderna för leverantörerna.
Kostnaderna kan bland annat hållas nere genom
följande åtgärder:

Tillhandahålla information på ett effektivt sätt
till deltagarna tidigt i processen.

Upprätta en snäv men realistisk tidsplan och
hålla sig till denna.

Tillförsäkra tillräcklig kompetens och
tillräckliga resurser hos projektgruppen.

Förbered underlag inför dialog, som
deltagarna i god tid får ta del av.

Tillförsäkra en effektiv beslutprocess inom
myndigheten.

Överväg tänkbara sätt att i övrigt begränsa
kostnaderna.
Begränsning av leverantörer eller lösningar
För få deltagande leverantörer innebär en risk för att
otillräcklig konkurrens uppstår eller att det inte finns
tillräckligt många lösningar på myndighetens behov
att diskutera. För många deltagande leverantörer kan
medföra konsekvenser i form av höga kostnader och
längre tidsåtgång. Potentiella leverantörer kan vidare
bedöma ett deltagande som mindre attraktivt
eftersom chansen att vinna minskar ju fler som deltar
i dialogen. Vad som är en lämplig avvägning beror på
omständigheterna i den enskilda upphandlingen
såsom

vad som ska upphandlas,

graden av osäkerhet kring utformningen av
den slutliga lösningen,

kvaliteten på de tänkbara deltagarna, samt

marknadsförutsättningarna.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Antalet leverantörer och lösningar vid
konkurrenspräglad dialog kan begränsas. Detta kan
ske dels genom att begränsa antalet leverantörer som
inbjuds till dialog, dels genom användning av
uteslutning av lösningar i successiva steg under
dialogen. Dessa två metoder kan kombineras för att
uppnå optimal resursanvändning eftersom
kostnaderna ökar med antalet leverantörer att föra
dialog med och antalet anbud att utvärdera.
Finns en god uppfattning om marknadssituationen
och tänkbara utfall av dialogen, kan begränsning ske
vid urvalet av leverantörer som ska bjudas in till
dialogen. Finns en större oklarhet i tänkbara
lösningar eller om affärsprojektet är outvecklat kan
det vara lämpligare att bjuda in flera leverantörer till
dialogen och därefter begränsa antalet genom
uteslutning av lösningar i successiva steg under
dialogen.
I många upphandlingssituationer kan problemet dock
förväntas vara att för få anbudsgivare deltar snarare
än att de är för många.
Begränsa antalet leverantörer att inbjudas till dialogen
Om den upphandlande myndigheten vill att ett
högsta antal leverantörer ska bjudas in till dialogen
måste detta anges i annonsen. Vidare ska de regler
och kriterier för att genomföra begränsningen framgå
av annonsen. Sådana krav och kriterier kan
exempelvis vara att ange referensuppdrag som har
likheter med det affärsprojekt som är föremål för
upphandling.
Successiv uteslutning av lösningar under dialogen
Möjligheten att utesluta lösningar under dialogen i
successiva steg ska anges i annonsen eller det
beskrivande dokumentet.
29
30
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Otillräcklig konkurrens
Otillräckligt konkurrenstryck kan innebära att
upphandlingen inte slutförs med ett optimalt resultat.
Frågan måste hanteras beroende på var i processen
problemet uppstår samt vad som är orsaken. Beror
det exempelvis på den generella marknadssituationen
eller på hur den konkurrenspräglade dialogen
genomförs? Den upphandlande myndigheten bör
förutse och så långt som möjligt säkerställa att
tillräckligt konkurrenstryck upprätthålls genom hela
processen.
Ersättning
Ersättning får ges till deltagare i en
konkurrenspräglad dialog. Det är upp till den
upphandlande myndigheten att besluta om, när och
under vilka förutsättningar ersättning ska utgå.
Villkoren för att erhålla ersättning ska vara
utformade på ett sådant sätt att de inte innebär
någon diskriminering av övriga deltagare i dialogen.
I vissa fall kan det vara lämpligt att använda sig av
ersättning för att öka intresset för leverantörer att
delta i en konkurrenspräglad dialog. Detta kan vara
fallet om

en av deltagarnas lösning kommer att ligga till
grund för samtliga deltagares anbud,

det sker en kunskapsöverföring,

om det läggs ned arbete från de deltagande
leverantörernas sida som kan vara rimligt att
ersätta, eller

om det annars behövs för att motivera
potentiella leverantörer att delta i en tids- och
resurskrävande dialog.
Sett ur leverantörernas perspektiv kommer de att
väga kostnaderna för att delta i en
konkurrenspräglad dialog mot chansen att vinna ett
kontrakt. Särskilt små- och medelstora företag kan
därför välja att låta bli att delta i en
konkurrenspräglad dialog eftersom de inte har
möjlighet att delta utan att få ersättning för sina
kostnader.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
3.1.5 KONTROLL INNAN GENOMFÖRANDE AV UPPHANDLING
Hantering av de riskfaktorer som föreligger vid
konkurrenspräglad dialog bör säkerställas så långt
som möjligt innan beslut om genomförande. Dessa
kan exempelvis vara:

Är förutsättningarna uppfyllda för att
använda förfarandet?

Finns det tillräckligt med tid för att genomföra
förfarandet?

Finns tillräckliga resurser och tillräcklig
kompetens för att genomföra
konkurrenspräglad dialog?

Har upphandlingsföremålet beskrivits så långt
som det är möjligt utifrån den upphandlande
myndighetens krav och behov utan att
tänkbara alternativ uteslutits?

Kan dialogen genomföras utan risk för felaktig
hantering av information eller att någon
leverantör ges otillbörliga fördelar?

Hur kan kostnader hållas nere för berörda
deltagare?

Kan tillräcklig konkurrens upprätthållas
under den konkurrenspräglade dialogen?
Undersökning av marknadens intresse innan beslut om
genomförande
Innan ett beslut om att genomföra konkurrenspräglad
dialog för ett affärsprojekt tas, bör en undersökning
av marknadens intresse göras för det tilltänkta
upplägget. Råder exempelvis stor osäkerhet kring
antalet potentiella anbudsgivare som är intresserade
av att delta i upphandlingen bör den upphandlande
myndigheten överväga att senarelägga starten. Det
kan vara nödvändigt att förändra delar av projektet i
syfte att skapa ett mer attraktivt projekt, reducera
vad som uppfattas som hinder för deltagande eller
vidta andra stimulerande åtgärder.
31
32
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
3.1.6 JÄV
Vid upphandlingar kan även jävsproblematik uppstå.
Det är därför bra att jävsdeklarationer undertecknas.
Många gånger är konsulter inblandade i den typen av
upphandlingar. Det är viktigt att de konsultföretag
som anlitats av den upphandlande myndigheten inte
samtidigt verkar som konsulter hos anbudsgivarna.
Se bilaga 1, där en mall för jävsdeklaration finns
bifogad.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
4. Genomförande
Denna period sträcker sig från annonsering fram till
att den upphandlande myndigheten fattat
tilldelningsbeslut. Under denna period är två faser
särskilt tidskrävande och viktiga, dels dialogfasen
dels anbudsfasen.
Eftersom konkurrenspräglad dialog är tids- och
resurskrävande bör den upphandlande myndigheten
upprätta en detaljerad och realistisk tidplan för att
effektivisera arbetsgången.
TÄNK PÅ!
Information och tydlighet gentemot leverantörer är mycket
viktigt. Det ligger i den upphandlande myndighetens
intresse att leverantörerna får nödvändig information om
upphandlingsförfarandet. Informationsspridning har flera
fördelar, till exempel blir processen effektivare vilket
innebär tids- och kostnadsbesparingar. Även andra
oönskade följder kan undvikas, till exempel att vissa
leverantörer avstår från att delta i upphandlingen eftersom
de upplever förfarandet som komplicerat.
4.1 Annonsering
En upphandling som genomförs som en
konkurrenspräglad dialog ska annonseras. Vid
direktivstyrda upphandlingar ska annonsen
publiceras i den europeiska annonsdatabasen TED.
Vid upphandlingar enligt 15 kap. LOU saknas
uttryckliga bestämmelser om annonsering för
konkurrenspräglad dialog, men kravet på öppenhet
medför att annonsering måste ske i en allmänt
tillgänglig databas eller i annan form som leder till
effektiv konkurrens.
33
34
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
ANNONSERING
Av annonsen måste framgå:

Att förfarandet konkurrenspräglad dialog
används.

Om antal anbudssökande ska begränsas och i
så fall det lägsta respektive det högsta antal
som ska bjudas in. De kriterier och regler som
ska användas för att begränsa antalet
anbudssökande.

Sista dag för att lämna anbudsansökan.

Tilldelningskriterier.

Om den upphandlande myndigheten avser att
genomföra dialogen i successiva steg.
Av annonsen kan även framgå:

Beskrivning av den upphandlande
myndighetens behov och krav.
OBS! Den upphandlande myndighetens behov och
krav måste alltså inte framgå av annonsen. De måste
dock senast framgå av det beskrivande dokumentet.
PRAKTISKT TIPS!
Blanketter för annonsering finns att ladda ner kostnadsfritt
på SIMAP:s hemsida. Om man fyller i blanketten enligt
anvisningarna säkerställs det att alla obligatoriska
uppgifter kommer med i annonsen.
Ladda ner blanketten på
http://simap.europa.eu/docs/simap/pdf_jol/sv/sf_002_s
v.pdf
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
BESKRIVANDE DOKUMENT
Den upphandlande myndighetens behov och krav
samt övriga uppgifter av betydelse kan anges i ett
beskrivande dokument som komplement till
annonsen. Det finns inga definierade krav på hur ett
beskrivande dokument ska se ut, varken vad gäller
form eller innehåll. Det beskrivande dokumentet är
lämpligt att använda när den upphandlande
myndighetens behov och krav är mer omfattande än
vad som anges i en sedvanlig annons eller om man vid
annonsering inte är säker på vilka krav man kan
ställa.
TÄNK PÅ!
Begreppet beskrivande dokument definieras inte i
direktivet. Det torde emellertid vara fråga om ett dokument
motsvarande den ansökningsinbjudan som ofta, vid sidan
av annonsen, används vid selektivt eller förhandlat
förfarande och, under tröskelvärdena, urvalsförfarande.
"Beskrivande dokument innehåller en del
information som inte ryms i en annons. Även en
förklarande text om vad KPD är och vilka
resurser som leverantörer bör ha tillgång till
bör framgå av det beskrivande dokumentet."
Mathias Sylwan, Sveriges Kommuner och Landsting
PRAKTISKA TIPS!
Formulera i annonsen och/eller i det beskrivande
dokumentet vad målet med upphandlingen är. Själva
kraven brukar utvecklas under dialogen eftersom den
upphandlande myndigheten först då får en uppfattning om
vad som är möjligt att kräva från deltagarna.
Väsentliga förutsättningar får inte ändras under
upphandlingsprocessen. Därför är det viktigt att den
upphandlande myndighetens krav och behov inte
formuleras felaktigt eller alltför snävt så att dialogen
identifierar andra krav och behov som resulterar i att en
eller flera lösningar lämnas som inte ryms inom de
ursprungliga förutsättningarna.
35
36
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Ett beskrivande dokument bör innehålla:

mål/-en med upphandlingen

lös/detaljerad beskrivning av mål/-en

antal anbudssökanden som ska bjudas in till
dialog

information om successiv uteslutning ska
tillämpas eller inte.
TÄNK PÅ!
Bristande preciseringar i det beskrivande dokumentet kan
innebära att det är svårt för leverantörer att förstå vad som
upphandlas och att det vid den senare dialogen kan göras
sådana preciseringar som medför att leverantörer som
skulle ha velat delta valt att inte göra det.
OM ANNONSEN OCH DET BESKRIVANDE DOKUMENTET
Annonsen och det beskrivande dokumentet ska
formuleras klart och tydligt för att minimera
utrymmet för tolkningar och missförstånd.
Underlaget bör utformas på ett sådant sätt att det
underlättar för potentiella anbudssökande att bedöma
om upphandlingen är av intresse.
Kunskapen om konkurrenspräglad dialog är väldigt
begränsad i Sverige och därför rekommenderas det
att den upphandlande myndigheten redan i annonsen
eller i det beskrivande dokumentet lämnar mer
information om förfarandet.
4.1.1 TIDSFRIST
Tidsfristen för att komma in med en ansökan om att
få delta i konkurrenspräglad dialog är minst 37 dagar
från det att annonsen skickades för publicering. Om
annonsen utarbetas och skickas med elektroniska
medel får tidsfristen förkortas med sju dagar.
Dessa tidsfrister gäller även för upphandlingar som
genomförs enligt 15 kap. LOU.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
4.2 Urval av sökanden till att delta i dialogen
Urvalet av anbudssökanden sker på samma sätt vid
konkurrenspräglad dialog som vid övriga förfaranden.
Urval och kvalificering får endast ske utifrån de krav
och kriterier som angivits i annonsen eller det
beskrivande dokumentet. Samtliga ställda krav
måste uppfyllas av den anbudssökande för att denne
ska få bjudas in till dialog.
4.3 Lägst antal sökande som ska bjudas in till
dialog
Tillräckligt många sökande ska inbjudas till dialogen
så att en effektiv konkurrens uppnås. Enligt lag
måste minst tre leverantörer bjudas in till dialog,
givet att det finns tre som uppfyller ställda krav. Om
antalet anbudssökande som uppfyller ställda krav är
färre än minimiantalet får dock den upphandlande
myndigheten fortsätta upphandlingen genom att
inbjuda den eller de kvalificerade anbudssökande som
har begärt att få delta.
4.4 Begränsning av antalet anbudssökande
I annonsen kan det anges ett högsta antal
leverantörer som ska bjudas in till dialog. Finns det i
sådana fall fler anbudssökanden som uppfyller de
ställda kraven måste antalet begränsas. Begränsning
ska ske utifrån de regler och kriterier som angetts i
annonsen.
Har inte någon begränsning av det högsta antalet
anbudssökande som ska bjudas in angetts, ska
samtliga sökanden som uppfyller ställda krav bjudas
in till dialog.
37
38
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Vid begränsning av antalet sökanden som bjuds in till
dialog bör beslutet dokumenteras och skälen anges
för det fall en leverantör ifrågasätter riktigheten i
beslutet. Det finns inget lagkrav att särskilt
underrätta de anbudssökandena som inte bjuds in till
dialog. Observera dock att samtliga sökanden som
ansökt om att få delta i dialogen måste underrättats
om tilldelning av kontraktet.
4.4.1 URVALS- /SELEKTERINGSKRITERIER
Det är vanligt förekommande att de kriterier som
används för att begränsa antalet dialogdeltagare
betecknas som urvals- eller selekteringskriterier. Den
upphandlande myndigheten ska i annonsen ange de
kriterier som kommer att användas för att begränsa
antalet anbudssökanden. Dessa kriterier måste
uppfylla de grundläggande upphandlingsrättsliga
principerna. I detta fall blir det ett tvåstegsförfarande,
där den första fasen utgörs av en kvalificering och den
andra fasen utgör en bedömning av hur väl
anbudssökanden uppfyller de urvals/selekteringskriterier som angivits i annonsen.
EXEMPEL
Urvals-/selekteringskriterier kan utformas på
följande sätt:
För det fall antalet anbudssökande överstiger det
antal som den upphandlande myndigheten avser att
bjuda in till dialog kommer en begränsning att göras
utifrån en bedömning av anbudsökandenas
ekonomiska kapacitet.
De anbudssökandena som har bäst ekonomisk
kapacitet kommer att bjudas in till dialog. Härvid
kommer anbudssökandenas årsredovisningar att
granskas och särskild hänsyn tas till kassalikviditet
och soliditet.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Inbjudan till dialog
En skriftlig inbjudan att delta i dialogen ska skickas
till de anbudssökande som valts ut vid
urvalsprocessen. Inbjudan ska skickas skriftligen till
de utvalda anbudssökandena vid ett och samma
tillfälle.
4.4.2 INFORMATION TILL EJ VALDA ANBUDSSÖKANDEN
Den upphandlande myndigheten har ingen skyldighet
att underrätta de anbudssökandena som inte bjuds in
till dialogen. Det rekommenderas dock att även de
som inte bjuds in till dialogen underrättas om detta.
Leverantörerna kan på så sätt frigöra eventuella
resurser som är avsatta för den aktuella
upphandlingen och istället fokusera på andra affärer.
Praktiska erfarenheter visar att en god kontakt och
kommunikation gentemot leverantörerna minskar
risken för överprövning.
Det bör observeras att en eventuell överprövning inte
utgör hinder för att upphandlingen fortsätter. Således
behöver inget uppehåll göras i upphandlingen på
grund av en överprövning. I förekommande fall kan
det dock, på grund av avtalsspärr, föreligga hinder
mot att teckna kontrakt.
TÄNK PÅ!
En öppen kommunikation med deltagarna är starkt
rekommenderad! En förklaring till den upphandlande
myndighetens agerande leder oftast till förståelse hos
leverantörerna.
39
40
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
4.4.3 INNEHÅLL I INBJUDAN
Inbjudan ska innehålla:

Hänvisning till annons.

Beskrivande dokument eller i förekommande
fall uppgift om var ett sådant kan hämtas
elektroniskt.

Finns det beskrivande dokumentet hos annan
än den upphandlande myndigheten ska
adressen dit framgå. Finns en tidsfrist och
avgifter kopplade till att få ut de begärda
handlingarna ska även det anges i inbjudan.

I förekommande fall tidsfrist för leverantörer
att begära kompletterande handlingar.

Om det tas ut en avgift för handlingarna anges
belopp och betalningssätt.

Tid och plats för dialogen.

Uppgift om det eller de språk som ska
användas.

Den inbördes viktningen av kriterierna för
tilldelning av kontrakt eller kriteriernas
prioritetsordning. Detta gäller dock under
förutsättning att det inte angetts i annonsen
eller det beskrivande dokumentet.

Vilka handlingar som ska bifogas.

Övriga uppgifter av betydelse för
upphandlingen.
4.4.4 TID OCH PLATS FÖR DIALOGEN
Tid, plats och arbetsspråk för den
konkurrenspräglade dialogen ska anges vid inbjudan.
PRAKTISKT TIPS!
Dialogen kan med fördel föras i andra lokaler än
myndighetens interna lokaler. Detta kan i förekommande
fall vara fördelaktigt ur sekretessaspekt.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Utöver tid och plats för dialogen bör det finnas en
detaljerad planering över dialogfasens genomförande.
Att de utvalda leverantörerna får information om hur
dialogen kommer att genomföras underlättar för dem
att organisera och bemanna sitt deltagande då
dialogen ofta är tids- och resurskrävande.
PRAKTISKT TIPS!
Det kan vara svårt att på förväg förutspå huruvida
utländska leverantörer kommer att dela i dialogen. Därför
kan det vara bra att ange att den upphandlande
myndigheten har rätt att föra dialogen på annat språk än
svenska! I komplexa upphandlingar kan det finnas ett fåtal
potentiella leverantörer på världsmarknaden. Anger den
upphandlande myndigheten i dylika fall att dialogen enbart
ska föras på svenska kanske vissa potentiella leverantörer
väljer att avstå från att delta.
4.4.5 TILLDELNINGSKRITERIER
Senast vid inbjudan till dialogen ska
tilldelningskriteriernas viktning eller
prioritetsordning anges. Tilldelningskriterierna som
sådana ska framgå av annonsen eller det beskrivande
dokumentet.
På grund av upphandlingens karaktär, där lösningen
på myndighetens behov eller målet inte kan
överblickas förrän efter dialogens genomförande, kan
skälen vara uppfyllda för att vid direktivstyrda
upphandlingar ange tilldelningskriterierna i fallande
prioritetsordning istället för viktning. Vid
upphandling enligt 15 kap. LOU är det valfritt för
den upphandlande myndigheten att ange fallande
prioritetsordning eller viktning.
41
42
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
4.5 Dialog
En väl förberedd och planerad dialog minskar
kostnaderna för parterna, leder till ett bättre
slutresultat och reducerar risken för missförstånd och
därmed eventuellt efterföljande överprövningar.
4.5.1 SYFTE OCH ÖNSKAT RESULTAT AV DIALOGEN
Syftet med dialogen är att identifiera och definiera
hur den upphandlande myndighetens behov kan
tillgodoses på bästa möjliga sätt. Önskat resultat av
dialogen är dels att nå fram till en eller flera
lösningar som kan tillgodose den upphandlande
myndighetens behov, dels att utgöra grunden för de
anbud som de utvalda anbudssökandena bjuds in att
lämna.
4.5.2 VAD FÅR DISKUTERAS UNDER DIALOGEN?
Dialogen får omfatta alla aspekter av kontraktet, det
vill säga både tekniska, ekonomiska och juridiska
aspekter. Exempel på juridiska aspekter är fördelning
och begränsning av risker samt garantier. Däremot
får dialogen inte medföra ändringar av väsentliga
förutsättningar som angivits i annons, beskrivande
dokument eller inbjudan till att delta i dialogen.
Sådana ändringar strider mot
upphandlingslagstiftningen.
Dialogen ska föras individuellt mellan den
upphandlande myndigheten och varje enskild
dialogdeltagare och endast avse den deltagarens
förslag och lösning. Den upphandlande myndigheten
ska således diskutera med respektive dialogdeltagare
om det som är relevant för dennes lösning. Om
sekretess under dialogen se nedan avsnitt 4.5.9.
Sekretess m.m.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
TÄNK PÅ!
Det kan vara lämpligt att klargöra för deltagarna att
dialogen inte är förpliktande. Däremot är leverantörerna
bundna av sina anbud under anbudstiden.
4.5.3 HUR FÅR DIALOGEN GENOMFÖRAS?
Det finns inga närmare bestämmelser för hur
dialogen ska genomföras. Den upphandlande
myndigheten måste utforma en dialogprocess som är
ändamålsenlig utifrån förutsättningarna i den
enskilda upphandlingen och som tillförsäkrar att de
grundläggande upphandlingsrättsliga principerna
iakttas.
Dialogen kan därför genomföras muntligt eller
skriftligt och med användning av olika tekniska
hjälpmedel.
För att en konkurrenspräglad dialog ska genomföras
rättssäkert och effektivt behöver den upphandlande
myndigheten bland annat säkerställa att:

Information tillhandahålls till deltagare under
dialogen på ett likabehandlande sätt.

Sekretess upprätthålls under dialogen mellan
de olika deltagarna.

Möten och beslut dokumenteras under
dialogen.

Dialogen genomförs på ett strukturerat och
metodiskt sätt.
43
44
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
4.5.4 PLANERING AV DIALOGFASEN
Har den upphandlande myndigheten ett utvecklat
affärsprojekt där ett lösningsförslag är utarbetat eller
finns det begränsad kännedom om krav och behov,
kanske det endast behövs en dialogetapp. Ju mer
oklart eller outvecklat ett affärsprojekt är, desto fler
dialogetapper kan behöva genomföras. Om möjligt
ska dialogfasen som helhet planeras men ett
minimum är att det finns en planering för den första
dialogetappen. Hur dialogfasen ska genomföras är
beroende av:

Vad som utgör affärsprojektet.

Vilka frågor som behöver utvecklas i dialog.

I vilken omfattning det finns en ”föredragen
lösning” eller om det är de inbjudna
leverantörerna som ska föreslå lösningar.
Dialogfasen är ofta tids- och resurskrävande för
samtliga parter. Genomförandet av dialogen behöver
balansera en önskan om att ha en sammanhållen och
koncentrerad dialogfas över tiden med behovet av att
det finns tillräckligt med tid och resurser för
förberedelse, genomförande, uppföljning och
dokumentation för parterna. Det är särskilt viktigt
att tiden mellan mötena inte är oproportionerligt kort
eftersom möjligheterna till att utforma optimala
lösningar berörs, vilket i slutändan påverkar
resultatet av upphandlingen.
En planering av dialogfasen kan exempelvis innehålla
följande frågor:

Med vilka etapper eller milstolpar ska
dialogen genomföras?

Vilka frågor och ämnen ska klarläggas och
i vilken ordning ska frågorna diskuteras
under dialogen?

Om och när ska leverantörerna lämna in
skriftliga beskrivningar av lösningen (eller
lösningarna) eller preliminära anbud?

Tider för dialogmöten samt hur dessa ska
genomföras.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
DIALOGMÖTEN
Inför varje dialogmöte bör det vara tydligt vilken eller
vilka frågor som ska diskuteras och vad som ska
uppnås så att mötet kan genomföras med rätt
inriktning samt med den kompetens och de resurser
som kan behövas.
Om möjligt ska det framgå vad som är den
upphandlande myndighetens föredragna lösning
(eller lösningar) och motiven för detta samt vilka
övriga uppgifter och förutsättningar som
dialogdeltagaren bör vara medveten om inför varje
dialogmöte. Det bör således finnas en agenda för varje
dialogmöte. Därmed ökar förutsättningarna för att
dialogen sker med fokus på de aktuella krav och
önskemål den upphandlande myndigheten har.
Dessutom minskar risken för att tid och resurser
läggs på att utveckla och diskutera lösningar som inte
är godtagbara. Underlaget inför respektive
dialogmöte bör skickas ut i god tid innan mötet för att
möjliggöra en effektiv inläsning och bra förberedelser.
PRAKTISKT TIPS!
Det kan vara bra att upprätta en checklista inför varje möte
för att säkerställa att målen med respektive möte är
uppnådda och att inget relevant glömts bort.
Om det bidrar till en mer rättvisande konkurrens bör
ordningen mellan deltagarna i dialogmötena varieras
över tid.
En upphandlande myndighet måste även klarlägga i
vilka skeden som konsultation och intern förankring
behöver ske. Frågor som aktualiseras i samband med
sådana förankringar måste hanteras och lösas inom
dialogfasen och därför måste det finnas tid avsatt för
detta i planeringen.
45
46
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Om möjligt bör det eftersträvas att det efter dialogen
kan lämnas minst två acceptabla anbud.
Utgångspunkten för anbuden kan vara från en
föredragen lösning eller så är det möjligt att acceptera
anbud som baseras på olika tekniska, finansiella eller
rättsliga lösningar. Detta är ett ställningstagande
som bör göras i förberedelsen till den
konkurrenspräglade dialogen, se avsnitt 3.1.1.
Förberedelse
4.5.5 INNEHÅLLSFRÅGOR FÖR DIALOGEN
Vid det första mötet kan det vara en god idé att gå
igenom upphandlingsförfarandet, dialogens syfte
samt den upphandlande myndighetens målbild.
Därefter kan det inledningsvis vara lämpligt att
fokusera på den tekniska lösningen samt nyckelfrågor
avseende den finansiella lösningen. Den
upphandlande myndigheten behöver ofta få vetskap
och kunskap om en godtagbar teknisk lösning för att
det ska vara meningsfullt att utveckla den finansiella
och rättsliga utformningen av ett förslag. Det kan
därför vara önskvärt att leverantörerna får
presentera en så kallad "outline", det vill säga ge
förslag på möjliga lösningar utifrån den
upphandlande myndighetens krav och behov. Detta
ger parterna en grund att utgå ifrån inför kommande
möten.
PRAKTISKT TIPS!
Villkoren för kontraktet bör diskuteras under dialogen och
vara fastställda eftersom det inte föreligger något utrymme
för förhandling efter att dialogen stängts. I allt väsentligt
bör parterna vara överens om kontraktsvillkoren. Dessa
kan konkretiseras under dialogen och med fördel
fastställas under slutfasen av dialogen. Kontraktsvillkoren
kan även vara av avgörande betydelse för leverantörens
slutgiltiga anbud. Exempelvis kan kontraktstidens längd ha
betydande påverkan på priset.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
4.5.6 DOKUMENTATION AV DIALOGMÖTEN
Resultatet av varje dialogmöte bör dokumenteras
genom protokoll och utvärderas. Detta är viktigt för
att planera det fortsatta arbetet under dialogen. När
en dialogetapp har genomförts är det lämpligt att
dokumentera och utvärdera de presenterade
lösningarnas relativa för- respektive nackdelar.
Varefter dialogen framskrider och den upphandlande
myndighetens krav och behov konkretiseras och
förtydligas bör det beskrivande dokumentet
uppdateras.
4.5.7 SKRIFTLIG REDOVISNING AV LÖSNINGAR
I vissa fall kan deltagarna uppmanas att lämna
skriftliga förslag avseende vissa specifika frågor.
Detta kan medföra att stabiliteten och klarheten i
processen ökar. Vid behov kan ett sådant utkast även
följas av en kostnadsmässig uppskattning. Den
upphandlande myndigheten behöver dock överväga
behovet av få skriftliga underlag mot de ökade
kostnader som uppstår för deltagarna.
PRAKTISKT TIPS!
Den upphandlande myndigheten kan redan under dialogen
begära in en prisuppgift, om möjligt, för ett kommande
projekt. Att föra en dialog om vad olika val innebär för
tillkommande eller avgående kostnad kan i vissa projekt
vara viktigt för att uppskatta kostnader i relation till den
avsatta budgeten. Observera att prisuppgifter från
leverantörer i detta skede inte ska utgöra något bindande
anbud, utan utgör endast en preliminär uppskattning för
det kommande projektet.
Ska deltagarna skriftligen redovisa sina lösningar i
de olika etapperna av dialogen bör det framgå i
planeringen till dialogen.
TÄNK PÅ!
Observera att möjligheten att begära skriftlig redovisning
av lösningar inte uttryckligen anges i lagen men
förekommer ofta i praktiken.
47
48
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
4.5.8 ORGANISATION OCH BEMANNING
Dialogfasen kan organiseras och bemannas på olika
sätt. En inriktning är att en arbetsgrupp från den
upphandlande myndighetens sida deltar i samtliga
möten under dialogen. Till varje dialogmöte knyts
sedan den expertis som krävs för de aktuella
frågorna. Med ett sådant upplägg kan det bli lättare
att jämföra och utvärdera de olika lösningsförslagen.
För mer komplexa och resurskrävande upphandlingar
kan extra möten vara nödvändiga för att genomföra
och klargöra olika frågeställningar.
4.5.9 SEKRETESS M.M.
Även under dialogfasen råder absolut sekretess. Det
är inte tillåtet att avslöja innehållet i en leverantörs
lösning eller annan konfidentiell information som
lämnats av en leverantör utan dennes samtycke.
Dialogen ska föras individuellt mellan den
upphandlande myndigheten och varje
anbudssökande. Diskussionerna ska endast avse den
sökandens lösning (eller lösningar). Det är inte
möjligt för en upphandlande myndigheten att utan
deltagarnas samtycke välja ut exempelvis en
deltagares finansiella lösning och en annan
deltagares tekniska lösning och slå ihop dessa till en
lösning eller att kombinera två deltagares tekniska
lösningar till en.
PRAKTISKT TIPS!
Det kan vara lämpligt att efter varje dialogmöte upprätta en
överenskommelse mellan den upphandlande myndigheten
och deltagaren om vad som utgör specifik information som
ska omfattas av sekretess och vad som utgör generell
information som kan meddelas andra.
Krav på samtycke att innehållet i en lösning ska
kunna lämnas ut till övriga deltagare kan utgöra ett
villkor för deltagande i en konkurrenspräglad dialog
under förutsättning att de grundläggande
upphandlingsrättsliga principerna efterföljs.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Detta ska i så fall tydligt framgå av annonsen eller
det beskrivande dokumentet för att ge potentiella
leverantörer möjlighet att värdera ett deltagande på
sådana villkor. Observera dock att ett sådant villkor
möjligen kan medföra att potentiella leverantörer,
särskilt de med spjutspetskompetens, avstår från att
delta i upphandlingen.
Den upphandlande myndigheten måste även
upprätthålla den interna sekretessen hos
myndigheten. Det är viktigt att samtliga inblandade
informeras om vikten av sekretesskyldigheten och
konsekvenserna av att bryta mot den. Detta kan med
fördel upprepas regelbundet. Samtliga personer som
deltar i upphandlingen bör underteckna
sekretessförbindelser. Ju fler personer som är
involverade i upphandlingen desto svårare blir det att
upprätthålla sekretessen. Av denna anledning ska
inte fler personer än nödvändigt involveras i
upphandlingen.
Ur sekretessynpunkt är benämningen på potentiella
leverantörer viktig. En upphandlande myndighet ska
inte avslöja konkurrenssituationen och det är därför
olämpligt att benämna leverantörerna på ett sätt som
innebär att dem får kännedom om vilka andra och
hur många andra leverantörer som deltar i
upphandlingen.
PRAKTISKT TIPS!
Benämn inte leverantörerna som 1,2,3 eller A, B, C. Använd
istället benämningar som inte avslöjar antalet deltagare!
Exempelvis kan man använda sig av djurarter, fruktsorter
eller grönsaker. Dessa benämningar kan omöjligtvis avslöja
för en enskild leverantör hur många andra leverantörer
som deltar i upphandlingen.
Ett praktiskt problem är att det kan uppstå
misstänksamhet bland allmänheten när de inte
informeras om en upphandling. Detta kan dock
undvikas på olika sätt, exempelvis genom att man på
förhand informerar att inget kan avslöjas förrän
upphandlingen är avslutad och att man efter att
upphandlingen avslutats håller ett informationsmöte
för allmänheten.
49
50
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Möjligheter att häva den absoluta sekretessen
före tilldelningsbeslutet
Det föreligger möjlighet att häva den absoluta
sekretessen efter det att slutgiltiga anbud lämnats in
men före det att tilldelningsbeslut fattats. Detta kan
göras genom en så kallad offentlig anbudsöppning,
vilket är ytterst ovanligt i Sverige. En förutsättning
för en offentlig anbudsöppning är att samtliga anbud
och erbjudanden offentliggörs samtidigt.
4.5.10 LAGEN OM FÖRETAGSHEMLIGHETER
Den upphandlande myndigheten bör ha i åtanke att
de uppgifter en leverantör lämnar kan omfattas av
lagen om skydd för företagshemligheter. Detta
innebär att om uppgifterna omfattas av lagen och röjs
kan detta bland annat medföra skadeståndsansvar.
RÄTTSKÄLLA
Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter
4.5.11 INFORMATION TILL DIALOGDELTAGARE (ANBUDSSÖKANDE)
Information av betydelse för upphandlingen ska
lämnas till samtliga deltagare samtidigt för att de ska
konkurrera på samma villkor. Praktiskt sett är det
lämpligt med en IT-lösning där den upphandlande
myndigheten kan lägga ut information till samtliga
deltagare. Detta kan minska arbetsinsatsen för den
upphandlande myndigheten och säkerställer att
samtliga deltagare får likvärdig information
samtidigt. Används en sådan lösning är det dock
viktigt att säkerställa att sekretessen upprätthålls
och att deltagare inte felaktigt kan komma åt
information eller få kännedom om hur många andra
leverantörer som deltar i dialogen.
Det är även lämpligt att inför dialogfasen hålla ett
inledande möte med varje leverantör där processen
och dess innehåll förklaras.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
4.5.12 UTESLUTNING AV LÖSNINGAR I SUCCESSIVA STEG
En upphandlande myndighet kan minska antalet
lösningar under dialogen, givet att detta angetts i
annonsen eller det beskrivande dokumentet.
Det är förslag på lösningar och inte leverantörer som
ska väljas bort under dialogfasen. Om en leverantör
har lämnat flera förslag till olika lösningar är denne
kvar i dialogen så länge inte samtliga lösningar som
den leverantören har lämnat har uteslutits.
Begränsningar av antalet lösningar ska ske utifrån de
tilldelningskriterier som gäller för den aktuella
upphandlingen. Det slutgiltiga antalet lösningar
måste alltid vara så stort att effektiv konkurrens
uppnås, under förutsättning att det finns ett
tillräckligt antal lösningar.
Vid uteslutning av lösningar bör beslutet
dokumenteras med angivande av skäl för det fall
leverantör ifrågasätter riktigheten i beslutet. Det
finns inget lagkrav på att uteslutning av en lösning
ska underrättas den deltagande leverantören. Det
rekommenderas dock att underrättelse till den
uteslutna anbudssökanden sker. Eftersom det läggs
ner stora resurser och mycket tid vid
konkurrenspräglad dialog bör anbudssökandena få
besked så fort den upphandlande myndigheten fattat
beslut om att en viss lösning utesluts.
4.6 Avslutande av dialogen
Dialogen fortsätter till dess att det finns en eller flera
acceptabla lösningar som tillgodoser den
upphandlande myndighetens behov. Det finns ingen
tidsgräns för när en dialog ska vara avslutad.
51
52
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Å ena sidan finns skäl för att dialogfasen inte ska
pågå längre än nödvändigt. En utdragen process är
sällan till fördel för någondera parten då det är
kostsamt att upprätthålla kompetens inom projektet
under en längre period. Dessutom riskerar det att
tillstöta omvärldsfaktorer som försvårar beslut eller
som ändrar behoven och önskemålen.
Å andra sidan måste det beaktas att utrymmet för att
förändra ett lämnat anbud är begränsat och
förhandling är inte tillåten efter det att anbuden är
lämnade (däremot behöver lösningen inte vara
fullständigt färdigt i alla detaljer, se avsnitt 4.9.3.
Klarläggande och precisering). Dessutom kan en
dialog inte återupptas när den väl har avslutats.
Därför är det av yttersta vikt att dialogen inte
avslutas förrän den upphandlande myndigheten
bedömer att det sannolikt kommer att lämnas
attraktiva och godtagbara anbud samt att eventuella
oklarheter i de diskuterade lösningarna har retts ut. I
annat fall kan den upphandlande myndigheten ha
"låst in sig" för tidigt och riskerar därmed att inte få
sina behov tillgodosedda.
Beslutet om att avsluta dialogen ska snarast möjligt
underrättas deltagarna skriftligen.
PRELIMINÄRA ANBUD
Ett preliminärt anbud är ett fullständigt förslag från
en dialogdeltagare som syftar till att tillgodose den
upphandlande myndighetens krav och behov.
Ett preliminärt anbud har den fördelen att
myndigheten kan kontrollera att samtliga deltagares
förslag är fullständiga och att dem till fullo är
införstådd med alla krav.
"Ett preliminärt anbud är särskilt fördelaktigt
när deltagarna talar andra språk, eftersom
myndigheten måste försäkra sig om att
anbudssökandena är införstådda med vad som
sagts och vilka krav som ställts."
Gunnar Goblirsch, Stockholms läns landsting
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Den upphandlande myndigheten får fortsätta
dialogen efter det att de preliminära anbuden begärts
in. Dessutom kan den upphandlande myndigheten
göra en preliminär bedömning av huruvida det
kommer att lämnas anbud som är attraktiva och
godtagbara samt huruvida skäl för uteslutning av en
viss leverantör föreligger. En annan fördel är att det
preliminära anbudet ger en möjlighet för den
upphandlande myndigheten att kontrollera prisbilden
och att lösningarna inte innehåller några otillåtna
reservationer. Det preliminära anbudet ska baseras
på de positioner som uppnåtts under dialogen i de
olika delarna (tekniskt, finansiellt och juridiskt) och
utgör därefter underlaget för att lämna det slutliga
anbudet.
TÄNK PÅ!
Observera att begreppet preliminära anbud inte definieras i
lagen och möjligheten att begära in dem inte heller
uttryckligen anges i lagen. Det är dock i praktiken vanligt
förekommande vid dylika upphandlingar.
Leverantörerna måste få proportionerligt med tid för
att utforma sina preliminära anbud. Det bör även
beaktas att små och medelstora företag i vissa fall
inte har lika stora resurser som större företag. En
tidsfrist som är för kort kan därför vara
diskriminerande för de små och medelstora företagen.
Den upphandlande myndigheten kan stämma av med
leverantörerna hur lång tid de anser nödvändigt för
att utforma ett preliminärt anbud.
TÄNK PÅ!
Samtliga grundläggande upphandlingsrättsliga principer
måste beaktas!
53
54
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
4.6.1 AVBRYTANDE AV UPPHANDLINGEN I DIALOGFASEN
Frågan om avbrytande av en konkurrenspräglad
dialog under dialogfasen är inte närmare reglerat.
Kan en upphandlande myndighet konstatera att
någon godtagbar lösning inte kommer att presenteras
utifrån de behov och krav som angivits vid
annonseringstillfället bör det finnas möjlighet att
avbryta upphandlingen utifrån de generella
förutsättningarna som gäller för detta.
En upphandlande myndighet har ingen skyldighet att
fullfölja en påbörjad upphandling. Ett beslut att
avbryta en påbörjad upphandling måste dock vila på
sakligt godtagbara skäl och följa de grundläggande
bestämmelserna i fördraget. Den upphandlande
myndigheten har bevisbördan för att det föreligger
sakligt godtagbara skäl för avbrytandet.
Sakligt godtagbara skäl utgörs av bland annat
följande:

Bristande konkurrens, det vill säga bara ett
anbud inkommer.

Myndighetens budget överskrids, det vill säga
inkomna anbud är för dyra.

Den upphandlande myndigheten inser, efter
att ha bedömt anbuden, att den med hänsyn
till innehållet i förfrågningsunderlaget inte
har möjlighet att välja det bästa anbudet.

Om förutsättningarna för upphandlingen
förändras under upphandlingens gång, till
följd av oförutsedda händelser, kan detta i
förekommande fall utgöra ett godtagbart skäl
för avbrytande.
Väljer den upphandlande myndigheten att avbryta
upphandlingen ska beslutet skickas till samtliga
leverantörer som anmält intresse. Beslutet ska
innehålla skälen för avbrytandet. Beslut att avbryta
en upphandling kan bli föremål för överprövning.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
4.7 Inbjudan att lämna anbud
Efter att dialogen har förklarats avslutad och
underrättelse har skickats till deltagarna, ska den
upphandlande myndigheten uppmana deltagarna att
lämna sina slutgiltiga anbud på grundval av den eller
de lösningar som har lagts fram och preciserats under
dialogen. Det är inget som utesluter att ett anbud ska
lämnas på en annan deltagares lösning under
förutsättning att deltagaren har gett samtycke till
detta.
I inbjudan att lämna anbud ska det framgå:

sista dag för att motta anbud,

vilken adress eller på vilket sätt anbudet ska
skickas eller lämnas till samt

vilka språk som är möjliga. Lämpligen tillåts
anbuden vara skrivna på de språk som varit
tillåtna under dialogen.
Någon tidsfrist för lämnande av anbud finns inte
angivet i lagen, varför det är rimligt att utgå från att
en skälig tid ska ges för deltagarna att lämna anbud.
Tidsfristen för att lämna anbudet kan vara en fråga
som stäms av med kvarvarande deltagare för att
säkerställa att alla har praktiska möjligheter att
utforma och lämna anbudet. Om preliminära anbud
tidigare lämnats är detta något som kan motivera att
en kortare tid ges för att lämna slutgiltiga anbud.
För att anbud som lämnas ska vara
konkurrenskraftiga eller åtminstone möjliga att godta
är det viktigt att deltagarna är insatta i de krav och
behov samt övriga förutsättningar och begränsningar
kring den önskade lösningen som utvecklats under
dialogen.
55
56
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
För att eliminera risk för missförstånd bör det
beskrivande dokumentet, med uppdateringar av krav
och behov utifrån den dialog som förts, bifogas till
inbjudan att lämna anbud. Eventuella ändringar får
inte leda till väsentliga förändringar, eftersom sådana
förändringar kräver att en helt ny upphandling
genomförs. Tidigare angivna krav får dock
konkretiseras och förtydligas. Har behoven och
kraven inte förändrats sedan inbjudan till att delta i
dialogen bör detta framgå tydligt. Om anbud ska
lämnas på grundval av en annan enskild deltagares
lösning och inte på den som en deltagare själv
föreslagit, är det nödvändigt att detta formuleras i ett
beskrivande dokument. Observera att det även krävs
samtycke från den deltagare vars lösning övriga
deltagare ska lämna anbud på.
En upphandlande myndighet ska lämna ut
kompletterande upplysningar eller handlingar senast
sex dagar före angivna sista dag för att komma in
med anbud, förutsatt att sådana upplysningar
begärts i god tid av en deltagande leverantör.
Endast de leverantörer som inbjudits till dialogen får
lämna anbud. Det är inte möjligt för någon
utomstående att lämna anbud.
Det är möjligt att underrättelsen om att dialogen
avslutas även innehåller uppmaningen att lämna
anbud.
4.8 Anbudslämnande
Anbudsgivare som känner osäkerhet kring kraven
kan ställa en fråga direkt till den upphandlande
myndigheten. Det är dock viktigt att frågan ställs i
god tid innan sista dagen för anbudslämnande så att
myndigheten hinner svara på frågan. I regel gäller att
frågor måste ställa senast sex dagar innan sista
dagen för anbudslämnande. Eftersom upphandlingar
som genomförs med konkurrenspräglad dialog många
gånger är komplexa kan det vara en bra idé att ha
större framförhållning än så.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Om ett preliminärt anbud lämnats tidigare under
dialogen utgör detta troligtvis en bra grund att bygga
det slutgiltiga anbudet på. En anbudsgivare kan
därför utgå ifrån det preliminära anbudet och
komplettera och revidera med de uppgifter som
tillkommit.
Det är väldigt viktigt att anbudsgivaren lämnar
korrekta och kompletta uppgifter i anbudet. Bifoga
samtliga dokument som efterfrågas. Den
upphandlande myndigheten har ingen skyldighet,
men dock en möjlighet, att tillåta eventuella
förtydliganden och kompletteringar. Kontrollera
därför anbudet en extra gång innan det lämnas in!
Finns det exempelvis ett färdigt formulär eller
liknande för anbudsgivning, ska detta användas av
anbudsgivaren.
Observera att en anbudsgivare inte får reservera sig
mot några eventuella krav som uppställts av den
upphandlande myndigheten. Detta innebär en
otillåten reservation som medför att anbudet ska
förkastas och därmed inte prövas.
En anbudsgivare bör utforma anbudet så att det är
läsvänligt och lätt att förstå. Att gå igenom och
utvärdera ett anbud är tidskrävande. Ju mer lättläst
och lättförståeligt anbudet utformas, desto lättare blir
det för den upphandlande myndigheten. Ett tips är
att följa strukturen i förfrågningsunderlaget när
anbudet utformas.
Anbudet ska innehålla alla de faktorer och villkor
som är nödvändiga för projektets genomförande.
Anbudet behöver dock inte vara fullständigt i alla
detaljer. Efter det att anbudet har lämnats finns ett
visst utrymme för den upphandlande myndigheten
att få ett anbud klarlagt och preciserat, se punkten
4.9.3 Klarläggande och precisering. Givet
upphandlingsformens särskilda förutsättningar är det
inte alltid rimligt att anbuden ska vara kompletta vid
anbudslämnandet.
57
58
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Lämna in anbudet i tid, ta ut en viss tidsmarginal.
Ett för sent inlämnat anbud får inte prövas av den
upphandlande myndigheten. Det är anbudsgivaren
som ansvarar för att anbudet kommer in i rätt tid.
Checklista inför anbudslämnande
 Kontrollera noggrant att alla eventuella
formkrav på anbudet är uppfyllda! Var
uppmärksam på följande:
 Hur många exemplar av anbudet ska lämnas
in?
 Behörig person ska underteckna samtliga
dokument som ska signeras.
 Har efterfrågade dokument bifogats och är
dessa aktuella (oftast ställs krav på att dem
inte får vara äldre än en viss tid)?
 Kräver den upphandlande myndigheten att
någon elektronisk kopia ska bifogas?
 Märk kuvertet på det sätt som anvisas.
 Finns det möjlighet att använda sig av en
elektronisk plattform för anbudslämnande,
kan denna möjlighet med fördel användas.
4.9 Anbudsprövning
4.9.1 MOTTAGANDE OCH ÖPPNANDE AV ANBUD
Reglerna för mottagande och öppnande av anbud
skiljer sig inte från övriga upphandlingsförfaranden.
4.9.2 ANBUDSUTVÄRDERING
Anbuden ska utvärderas utifrån de
tilldelningskriterier som angivits i annonsen eller det
beskrivande dokumentet.
Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska alltid
användas som grund för tilldelning av kontrakt vid
konkurrenspräglad dialog.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Beroende på hur den konkurrenspräglade dialogen
lagts upp av den upphandlande myndigheten kan
anbudsutvärderingen se olika ut. Tillåts olika
alternativa lösningar kan anbuden sinsemellan se
olika ut och därför vara svårare att jämföra då olika
tekniska lösningar dessutom kan ha efterföljande
skilda finansiella och rättsliga utformningar. Även
om anbuden ska lämnas på en lösning kan anbuden
uppvisa stora skillnader beroende på hur
anbudsgivaren väljer att utforma sin riskallokering
och affärsmässiga exponering. När det gäller anbud
som skiljer sig åt måste den upphandlande
myndigheten utvärdera respektive leverantörs
lösning i förhållande till tilldelningskriterierna.
Resultatet av upphandlingen ska leda till att ett
avsett mål uppnås och därför måste respektive
lösning utvärderas i förhållande till de
tilldelningskriterier som angetts.
Förhandling får inte förekomma vid prövning och
utvärdering av anbud.
4.9.3 KLARLÄGGANDE OCH PRECISERING
Under utvärderingen får en upphandlande myndighet
uppmana en anbudsgivare att klarlägga och precisera
sitt anbud. Att klarlägga och precisera innebär att
förklara och förtydliga tidigare lämnade uppgifter.
Det handlar således inte om att ersätta tidigare
uppgifter, utan att på ett eller annat sätt
konkretisera dem. Detta får inte leda till att
grundläggande delar av anbudet eller inbjudan att
lämna anbud ändras så att det snedvrider
konkurrensen eller leder till diskriminering.
TÄNK PÅ!
Initiativ till klarläggande och precisering är en möjlighet för
den upphandlande myndigheten och inte en rättighet att
påkalla för en anbudsgivare.
59
60
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Exempel på omständigheter som kan vara föremål för
klargörande och precisering är:

Detaljerad specifikation av en omständighet
som angetts mer övergripande i anbudet.

Detaljerad information om underleverantörer.

Ansökan om tillstånd etc. som krävs för att
genomföra projektet.
4.9.4 PRECISERA OCH BEKRÄFTA ÅTAGANDEN
Den anbudsgivare som lämnat det ekonomiskt mest
fördelaktiga anbudet får uppmanas att precisera
vissa aspekter i anbudet eller bekräfta åtaganden.
Detta får inte leda till att väsentliga delar av anbudet
eller inbjudan ändras så att det snedvrider
konkurrensen eller leder till diskriminering.
Precisering och bekräftande av åtaganden kan avse
aspekter av anbudet som rimligen inte kan anges
förrän det finns en stor sannolikhet att det aktuella
anbudet är vinnande. Exempelvis kan det röra sig om
att färdigställa detaljerade lösningsförslag, ansöka
om tillstånd eller bekräfta befintliga åtaganden från
anbudsgivaren, underleverantörer eller någon annan
utomstående aktör. En anbudsgivare är dock bunden
av sitt anbud utan att ytterligare bekräftelse behöver
göras.
Bestämmelsen lämnar dock inget utrymme för
förhandling med den utvalda anbudsgivaren.
4.10 Kontraktstilldelning
Vid konkurrenspräglad dialog gäller samma regler
avseende formerna för kontraktstilldelning som för
övriga upphandlingsförfaranden.
KONKURRENSPRÄGLAD DI ALOG
Underrättelse om tilldelningsbeslut ska skickas ut till
alla leverantörer som ansökt om att få delta i dialogen
i vilket skälen för beslutet ska anges. Kontraktsspärr
gäller sedan i 10 eller 15 dagar beroende på vilket
sätt underrättelsen skickas (via elektroniska medel
eller per post).
4.11 Uppföljning
Efter avslutad konkurrenspräglad dialog bör den
upphandlande myndigheten företa en
efterhandsbedömning av upphandlingens utfall.
Bedömningen kan bland annat inkludera följande
moment:

I vilken utsträckning upphandlingen har
uppfyllt den upphandlande myndighetens
behov.

Graden av konkurrenstryck genom
upphandlingsprocessen.

Om förberedelserna inför genomförande har
varit tillräckligt långtgående.
Uppföljningen är framåtsyftande. Resultatet av
utvärderingen ska med andra ord användas för att
förbättra upphandlingsrutinerna inför kommande
upphandlingar.
61
Deklaration
av jäv, intressekonflikter och andra bindningar för personer med uppdrag inom den
upphandlande myndigheten
Personuppgifter
Förnamn
Efternamn
Arbetsplats
Yrkestitel
Jag har tagit del av bifogad information om hantering av jäv, intressekonflikter och
andra bindningar
Beskriv ditt anställningsförhållande avseende grundanställning och i förekommande fall
särskilda tilläggsuppdrag.
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________
Denna deklaration gäller mitt uppdrag som:
1. Har du, eller har du de senaste fem åren, haft någon fastare
anknytning till företag eller intressent som har eller har haft annan
förtroendeskadlig koppling till upphandlingsföremålet?
Styrelseuppdrag i ett företag
Medverkan i innovativt företag
Konsult åt ett företag
Eget företag med verksamhet som rör uppdraget
Anställd (hel- eller deltid) i ett företag
Innehar patent som rör uppdraget
Deltagande i branschorganisation
Annan fastare anknytning
Engagemang eller förtroendepost
i ideell organisation
Nej
Pågående uppdrag, ange företag eller intressent, arbetsbeskrivning, tidsperiod för
ersättning, ersättningen storlek samt mottagare (t.ex. du själv eller företag, organisation
eller liknande)
Avslutade uppdrag, ange företag eller intressent, arbetsbeskrivning, tidsperiod för
ersättning, ersättningen storlek samt mottagare (t.ex. du själv eller företag, organisation
eller liknande)
2. Har du, eller har du de senaste fem åren, haft något uppdrag för
företag eller intressent?
Medverkan i marknadsföring
Av företag arvoderad föreläsning avseende din
eller produktveckling
forskning och ditt kunnande
Sakkunnig/expert/vetenskapligt råd
Ensam medverkan i företags forskningsråd för
åt företag
bedömning av forskningsansökningar
Ledamot av Advisory board/referens-
Expertråd till företag om bidrag till forskare eller
grupp eller dylikt
forskning
Medverkan i företags forskningsråd för
Annan typ av uppdrag för företag eller intressent
bedömning av forskningsansökningar
tillsammans med andra experter
Uppdrag för ideell organisation
Nej
Pågående uppdrag, ange företag eller intressent, arbetsbeskrivning, tidsperiod för
ersättning, ersättningen storlek samt mottagare (t.ex. du själv eller företag, organisation
eller liknande)
Avslutade uppdrag, ange företag eller intressent, arbetsbeskrivning, tidsperiod för
ersättning, ersättningen storlek samt mottagare (t.ex. du själv eller företag, organisation
eller liknande)
3. Har du, eller har du de senaste fem åren, haft något tjänster,
befattningar, forskningsanslag eller bidrag i vilka företag eller
intressent är involverade?
Personlig professur/motsvarande
Forskningsanslag till grundforskning från företag
av företag
Huvudprövare (Principal Investigator)
Forskningsanslag till specialinriktad forskning från
företag
Annan befattning med klinisk prövning
Annan typ av bidrag från företag eller intressent
Forskningsanslag eller bidrag från
Nej
ideell organisation
Pågående uppdrag, ange företag eller intressent, arbetsbeskrivning, tidsperiod för
ersättning, ersättningen storlek samt mottagare (t.ex. du själv eller företag, organisation
eller liknande)
Avslutade uppdrag, ange företag eller intressent, arbetsbeskrivning, tidsperiod för
ersättning, ersättningen storlek samt mottagare (t.ex. du själv eller företag, organisation
eller liknande)
4. Andra former av bindningar till företag eller intressent som ligger
nära det egna expertområdet?
Släktskap eller nära relationer till
Lån i företag
person i företag
Aktier i företag
Annan typ av bindning till företag eller intressent
Nej
Om du kryssat i någon av rutorna ovan, ange företag eller intressent och vilken typ av
bindning det gäller
5. Finns det något annat med anknytning till det aktuella uppdraget
som du bedömer eventuellt kan medföra att din opartiskhet
ifrågasätts av utomstående?
Ja, följande:
Nej
Jag har inte några förhållanden av arten som efterfrågas i punkterna 1 - 5 att
redovisa.
Jag förbinder mig att snarast underrätta den upphandlande myndigheten om ovan
redovisade förhållanden förändras under pågående uppdrag/projekt. Jag är till fullo
medveten om att den upprättade deklaration utgör en allmän handling, som normalt är
offentlig.
Namnunderskrift
Datum och ort
Fylls i av myndigheten
Myndighetens anteckningar
Myndighetens beslut/bedömning och skälen härför i förekommande fall