Transcript Basutbildning i jämställdhet, bildspel (PowerPoint)
Slide 1
Basutbildning i jämställdhet och
jämställdhetsintegrering
Ett material från:
Slide 2
Sveriges jämställdhetspolitik
1972 – eget politikområde
1994 – maktperspektiv
2006 – jämställdhetspolitiska mål
Slide 3
Vad styr arbetet med jämställdhet?
• FN:s konventioner (CEDAW och deklarationen om
avskaffande av allt våld mot kvinnor)
• Europakonventionen
• Diskrimineringslagstiftningen
• Jämställdhetspolitiska målen, jämställdhetspolitiken
• Övriga lagstiftningar, instruktioner, riktlinjer och förordningar
Slide 4
Ska vi bara prata om
män och kvinnor?
Alla andra då?!
Jämställdhet
Alltid kön, men inte
bara kön…
Det handlar om kön, om kvinnor och män
Jämställdhetspolitiken skall syfta till att förändra de strukturella och ojämlika
maktförhållandena mellan kvinnor och män som innebär att kvinnor som grupp är
underordnade män som grupp i samhället.
(Prop. 2005/06:155)
Alla har ett juridiskt
kön…
Slide 5
Intersektionalitet
Slide 6
Ett normkritiskt perspektiv
• Sätter fokus på makt
• Ifrågasätter normer
• Förändrar uppfattningar om
vad som är normalt = önskvärt
• ”Vi”, ”de normala” bestämmer
om ”de avvikande” ska
tolereras eller ej
Foto: Johnér, Regeringens hemsida
Slide 7
Bild: SKL Hållbar jämställdhet
Slide 8
Genus
• Kön är socialt och kulturellt konstruerat
• Föreställningar, idéer och handlingar som
formar det vi uppfattar som ”kvinnligt” och
”manligt”
• Föränderligt genom tid och rum, något vi
(åter)skapar och omförhandlar
Slide 9
I synonymordboken
Manlig: karlaktig,
maskulin
Kvinnlig: moderlig, mjuk,
feminin
Maskulin: kraftfull, viril
Feminin: effeminerad,
förkvinnligad
Faderlig: –
Moderlig: kvinnlig,
feminin, mjuk
Slide 10
Genussystemet
Över- och
underordning (norm)
Varje samhälle
skapar och
upprätthåller ett
ordningssystem
där kvinnor och
män tillskrivs olika
uppgifter, roller
och positioner
Isärhållande
Slide 11
Genusglasögon
• Könsneutral
• Könsblind
• Könsmedveten
Fundera på:
Foto: COLOURBOX
• Har vi könsneutrala, könsblinda eller könsmedvetna
verksamhetsmål, rapporter, statistik etc.?
• Hur kan vi beköna vårt arbete?
• Vad vinner vi på det?
Slide 12
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Övergripande mål:
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
och sina egna liv
1. En jämn fördelning av makt och inflytande
2. Ekonomisk jämställdhet
3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Slide 13
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Delmål ett:
En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att
forma villkoren för beslutsfattandet
•
•
•
•
•
•
Politik
Företag
Medier
Trossamfund
Kultur
Folkbildning
Slide 14
Riksdagens sammansättning 1921-2010,
könsfördelning
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
Kvinnor
Män
20
10
0
År
Slide 15
Styrelse och ledning
i börsföretag 2012
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
0
Styrelseordförande
Verkställande direktör
Styrelseledamöter
Slide 16
Styrelse och ledning
i statligt hel- och delägda företag 2012
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
0
Styrelseordförande
Verkställande direktör
Styrelseledamöter
Slide 17
Verkställande direktörer, verkschefer, inom
offentlig sektor, könsfördelning, 2011
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
0
Stat
Landsting
Kommun
Offentlig sektor
Slide 18
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Delmål två:
Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och
betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut
•
•
•
•
•
•
•
Grundskola
Gymnasium
Universitet och högskola
Anställd
Arbetslöshet
Sjukskriven
Pension
Slide 19
Andel kvinnor och män i arbetskraften efter ålder,
1970-2010
100
90
80
70
Procent
60
Kvinnor 25-34 år
Kvinnor 35-54 år
50
Män 25-34 år
40
Män 35-54 år
30
20
10
0
1970
1975
1980
1985
1990
År
1995
2000
2005
2010
Slide 20
Sysselsatta män och kvinnor 20-64 år, andel
heltid/deltid, 2011
100
90
80
70
Andel
60
50
40
30
20
10
0
Heltid
Deltid
Slide 21
Orsak till deltidsarbete, andel kvinnor och män
20-64 år, 2011
30
25
20
15
10
5
0
Lämpligt
heltidsarbete
saknas, söker heltid
Vård av barn
Vill inte
heltidsarbeta,
uppger ej skäl
Sjukdom, nedsatt
arbetsförmåga
Fysiskt och/eller
psykiskt krävande
arbete
Har flera jobb
Slide 22
Sysselsatta kvinnor och män,
arbetar vanligen… (2011)
80
70
60
Andel
50
40
30
20
10
0
Heltid 35- tim
Deltid 20-34 tim
Deltid 1-19 tim
Slide 23
De 30 största yrkena 2011
Antal och könsfördelning (%)
Bild: Yrkesregistret, SCB
Slide 24
Antal företagare, 20 år
eller äldre, 2010
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
Slide 25
Andel kvinnor och män (utifrån respektive kön)
som företagare efter näringsgren, 2010
25
20
15
10
5
0
Slide 26
Genomsnittlig månadslön, män
och kvinnor, efter sektor, 2011
40000
35000
30000
25000
Kronor
20000
15000
10000
5000
0
Kommun
Landsting
Stat
Privat, tjänstemän
Privat arbetare
Slide 27
Kvinnors disponibla inkomst,
andel av mäns disponibla inkomst, 2010
Slide 28
Individuell disponibel inkomst,
medianinkomst i 1000-tal, 2010
300
250
Kronor/år
200
150
100
50
0
Ensamstående
Ensamstående med barn
Sammanboende utan barn Sammanboende med barn
Slide 29
100
Flickor och pojkar behöriga till
gymnasieprogram (2011)
90
80
70
Andel
60
50
40
30
20
10
0
Ekonomi, humanist,
samhällsvet.
Naturvet, teknik
Estet
Yrkesprog
Slide 30
Avgångna män och kvinnor från
gymnasieprogram, könsfördelning (2010/11)
100
90
80
70
Andel
60
50
40
30
20
10
0
Slide 31
Examina på grundnivå och avancerad nivå i
högskolan efter inriktning, könsfördelning (2011)
100
90
80
70
Andel
60
50
40
30
20
10
0
Slide 32
Antal män och kvinnor med sjuk- och
aktivitetsersättning, efter ålder i december (2011)
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
20 - 24 år
25 - 34 år
35 - 44 år
45 - 54 år
55 - 64 år
Slide 33
Pågående sjukpenningfall 180 dagar eller mer,
1975-2011
100000
90000
80000
70000
Antal
60000
50000
40000
30000
Kvinnor
20000
Män
10000
0
1975
1980
1985
1990
1995
År
2000
2005
2010
2011
Slide 34
Medellivslängd
83 år
79 år
Slide 35
Andel kvinnor och män + 65 år med
garantipension
100
90
80
70
Inrikes födda kvinnor
60
Utrikes födda kvinnor
Andel
Inrikes födda män
50
40
30
20
10
0
Utrikes födda män
Slide 36
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Delmål tre:
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och
få omsorg på lika villkor
•
•
•
•
•
Föräldraskap
Föräldraledighet
Omsorg om flickor och pojkar
Omsorg om äldre kvinnor och män
Obetalt hemarbete
Slide 37
8
7
6
Timmar
5
4
3
2
1
0
Tidsanvändning per vecka, kvinnor
och män 20-64 år, efter aktivitet
(timmar och minuter) 2010/11
Slide 38
Tid för obetalt arbete, småbarnsföräldrar
(timmar och minuter i veckan) 2010/11
50
45
40
35
Timmar
30
25
20
15
10
5
0
Sammanboende kvinnor
med små barn
Ensamstående kvinnor
med små barn
Sammanboende män med
små barn
Slide 39
Ersatta dagar föräldraledighet,
könsfördelning
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
0
1974
1980
1985
1990
1995
År
2000
2005
2010
2011
Slide 40
Ersatta dagar tillfällig föräldrapenning
(vård av sjuka barn), könsfördelning
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
0
1974
1980
1985
1990
1995
År
2000
2005
2010
2011
Slide 41
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Delmål fyra:
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig
integritet
• Sexualitet
• Reproduktion
• Rätt att bestämma över sin egen
kropp
• Otrygghet
• Hedersrelaterat våld och förtryck
• Mäns våld mot kvinnor betonas
särskilt
Slide 42
50
Andel kvinnor och män som känner oro
för att utsättas för överfall eller
misshandel efter ålder, 2011
45
40
35
Andel
30
25
20
15
10
5
0
16-24
25-44
45-64
65-79
Slide 43
50
Andel kvinnor och män som känner
sig otrygga vid utevistelse sen kväll,
efter ålder, 2011
45
40
35
Andel
30
25
20
15
10
5
0
16-24 år
25-44 år
45-64 år
65-79 år
Slide 44
Personer 16-79 år utsatta för misshandel,
efter plats 2009-2011, andel
Man
förövare,
kvinna
offer
Kvinna
förövare,
kvinna
offer
Man
förövare,
man offer
Allmän plats
Kvinna
förövare,
man offer
Arbete/skola
Bostad
0
10
20
30
40
50
Andel
60
70
80
90
100
Slide 45
Personer 16-79 år utsatta för misshandel
efter relation till förövaren, 2011
80
70
60
Andel
50
40
30
20
10
0
Närstående
Bekant
Helt okänd
Slide 46
Anmäld våldtäkt och våldtäktsförsök,
könsfördelning offer över 18 år, 2011
100
90
80
70
Andel
60
50
40
30
20
10
0
Våldtäkt
Försök till våldtäkt
Slide 47
Hur påverkar vår verksamhet de
jämställdhetspolitiska målen?
Delmål ett:
a) Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjlighet att vara aktiva
samhällsmedborgare?
b) Påverkar vår verksamhet fördelningen av makt och inflytande mellan kvinnor och
män?
c) Påverkar vår verksamhet förutsättningarna för kvinnor och män att utöva makt
och inflytande?
Delmål två:
a) Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns ekonomi?
b) Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjligheter till och villkor för betalt
arbete, utbildning och företagande?
Slide 48
Hur påverkar vår verksamhet de
jämställdhetspolitiska målen?
Delmål tre:
a) Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda
hemarbetet?
b) Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda
c)
omsorgsarbetet?
Delmål fyra:
a) Påverkar verksamheten mäns våld mot kvinnor?
b) Påverkar verksamheten kvinnors och mäns, flickors och pojkars rätt till kroppslig
integritet?
c) Påverkar verksamheten, eller har den potential att påverka, sexualiseringen av
det offentliga rummet i negativ eller positiv riktning?
Slide 49
Vad är jämställdhetsintegrering?
En strategi för att uppnå jämställdhet i samhället. Den huvudsakliga politiska
strategin sedan 1994. Ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande,
på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i
beslutsfattandet.
Varför jämställdhetsintegrering?
Det är där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas som
ojämställdheten skapas och upprätthålls. Därför måste vi ha in jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet, våra ordinarie lednings- och styrningssystem, från
förslag till genomförande och utvärdering.
Vad vinner vi på det?
Kvalitetsutveckling, säkerställer likvärdig service, bidrar till att uppnå de
jämställdhetspolitiska målen, förebygger diskriminering, och lever upp till krav.
Motverkar sidordnat arbete.
Slide 50
Vanliga fallgropar
• Orealistiska förväntningar på resultat:
”rädda världen på ett år”
• Ingen uppföljning och/eller styrning
• Aktiviteter som inte är kopplade till ett
mål (varför göra?) och mål som inte är
kopplade till aktiviteter (ska hända av sig
självt?)
• Inga resurser och inget ansvar: ”allas
ansvar ingens ansvar”
• Projektmedel för att driva ordinarie
verksamhet
• Förvirring kring vad som är mål, resultat
och aktiviteter
Slide 51
Sådant ni själva kan påverka (genom ex. egna beslut)
Exempel: Kunskap,
tidigarerfarenheter,
könsuppdelad statistik,
bra analyser,
genomtänkta mål.
Exempel: Förändringar
efterfrågas, kännedom
om målgruppen och
dess behov, branschen
redo.
Styrkor
Möjligheter
Svagheter
Hot
Sådant som ni inte kan påverka själva (beslut fattas
av andra som ex. finansiärer eller andra
uppdragsgivare).
Exempel: Motstånd,
ointresse, okunskap,
verksamhetsstruktur,
brist på könsuppdelad
statistik.
Exempel:
Brist på kunskap/vilja
hos samverkansparters,
lagstiftning, beslut.
Slide 52
Hur går vi vidare?
Styrkor
Svagheter
Tips! Besök Jämställ.nu – en nationell resurs för jämställdhet. Här hittar ni allt ni
behöver för att komma igång med ert jämställdhetarbete. Bland annat aktuell
information om vad som är på gång inom området, forskning, praktiska exempel och
verktyg som förenklar och kvalitetssäkrar arbetet med jämställdhet.
Lycka till!
Basutbildning i jämställdhet och
jämställdhetsintegrering
Ett material från:
Slide 2
Sveriges jämställdhetspolitik
1972 – eget politikområde
1994 – maktperspektiv
2006 – jämställdhetspolitiska mål
Slide 3
Vad styr arbetet med jämställdhet?
• FN:s konventioner (CEDAW och deklarationen om
avskaffande av allt våld mot kvinnor)
• Europakonventionen
• Diskrimineringslagstiftningen
• Jämställdhetspolitiska målen, jämställdhetspolitiken
• Övriga lagstiftningar, instruktioner, riktlinjer och förordningar
Slide 4
Ska vi bara prata om
män och kvinnor?
Alla andra då?!
Jämställdhet
Alltid kön, men inte
bara kön…
Det handlar om kön, om kvinnor och män
Jämställdhetspolitiken skall syfta till att förändra de strukturella och ojämlika
maktförhållandena mellan kvinnor och män som innebär att kvinnor som grupp är
underordnade män som grupp i samhället.
(Prop. 2005/06:155)
Alla har ett juridiskt
kön…
Slide 5
Intersektionalitet
Slide 6
Ett normkritiskt perspektiv
• Sätter fokus på makt
• Ifrågasätter normer
• Förändrar uppfattningar om
vad som är normalt = önskvärt
• ”Vi”, ”de normala” bestämmer
om ”de avvikande” ska
tolereras eller ej
Foto: Johnér, Regeringens hemsida
Slide 7
Bild: SKL Hållbar jämställdhet
Slide 8
Genus
• Kön är socialt och kulturellt konstruerat
• Föreställningar, idéer och handlingar som
formar det vi uppfattar som ”kvinnligt” och
”manligt”
• Föränderligt genom tid och rum, något vi
(åter)skapar och omförhandlar
Slide 9
I synonymordboken
Manlig: karlaktig,
maskulin
Kvinnlig: moderlig, mjuk,
feminin
Maskulin: kraftfull, viril
Feminin: effeminerad,
förkvinnligad
Faderlig: –
Moderlig: kvinnlig,
feminin, mjuk
Slide 10
Genussystemet
Över- och
underordning (norm)
Varje samhälle
skapar och
upprätthåller ett
ordningssystem
där kvinnor och
män tillskrivs olika
uppgifter, roller
och positioner
Isärhållande
Slide 11
Genusglasögon
• Könsneutral
• Könsblind
• Könsmedveten
Fundera på:
Foto: COLOURBOX
• Har vi könsneutrala, könsblinda eller könsmedvetna
verksamhetsmål, rapporter, statistik etc.?
• Hur kan vi beköna vårt arbete?
• Vad vinner vi på det?
Slide 12
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Övergripande mål:
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
och sina egna liv
1. En jämn fördelning av makt och inflytande
2. Ekonomisk jämställdhet
3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Slide 13
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Delmål ett:
En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att
forma villkoren för beslutsfattandet
•
•
•
•
•
•
Politik
Företag
Medier
Trossamfund
Kultur
Folkbildning
Slide 14
Riksdagens sammansättning 1921-2010,
könsfördelning
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
Kvinnor
Män
20
10
0
År
Slide 15
Styrelse och ledning
i börsföretag 2012
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
0
Styrelseordförande
Verkställande direktör
Styrelseledamöter
Slide 16
Styrelse och ledning
i statligt hel- och delägda företag 2012
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
0
Styrelseordförande
Verkställande direktör
Styrelseledamöter
Slide 17
Verkställande direktörer, verkschefer, inom
offentlig sektor, könsfördelning, 2011
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
0
Stat
Landsting
Kommun
Offentlig sektor
Slide 18
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Delmål två:
Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och
betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut
•
•
•
•
•
•
•
Grundskola
Gymnasium
Universitet och högskola
Anställd
Arbetslöshet
Sjukskriven
Pension
Slide 19
Andel kvinnor och män i arbetskraften efter ålder,
1970-2010
100
90
80
70
Procent
60
Kvinnor 25-34 år
Kvinnor 35-54 år
50
Män 25-34 år
40
Män 35-54 år
30
20
10
0
1970
1975
1980
1985
1990
År
1995
2000
2005
2010
Slide 20
Sysselsatta män och kvinnor 20-64 år, andel
heltid/deltid, 2011
100
90
80
70
Andel
60
50
40
30
20
10
0
Heltid
Deltid
Slide 21
Orsak till deltidsarbete, andel kvinnor och män
20-64 år, 2011
30
25
20
15
10
5
0
Lämpligt
heltidsarbete
saknas, söker heltid
Vård av barn
Vill inte
heltidsarbeta,
uppger ej skäl
Sjukdom, nedsatt
arbetsförmåga
Fysiskt och/eller
psykiskt krävande
arbete
Har flera jobb
Slide 22
Sysselsatta kvinnor och män,
arbetar vanligen… (2011)
80
70
60
Andel
50
40
30
20
10
0
Heltid 35- tim
Deltid 20-34 tim
Deltid 1-19 tim
Slide 23
De 30 största yrkena 2011
Antal och könsfördelning (%)
Bild: Yrkesregistret, SCB
Slide 24
Antal företagare, 20 år
eller äldre, 2010
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
Slide 25
Andel kvinnor och män (utifrån respektive kön)
som företagare efter näringsgren, 2010
25
20
15
10
5
0
Slide 26
Genomsnittlig månadslön, män
och kvinnor, efter sektor, 2011
40000
35000
30000
25000
Kronor
20000
15000
10000
5000
0
Kommun
Landsting
Stat
Privat, tjänstemän
Privat arbetare
Slide 27
Kvinnors disponibla inkomst,
andel av mäns disponibla inkomst, 2010
Slide 28
Individuell disponibel inkomst,
medianinkomst i 1000-tal, 2010
300
250
Kronor/år
200
150
100
50
0
Ensamstående
Ensamstående med barn
Sammanboende utan barn Sammanboende med barn
Slide 29
100
Flickor och pojkar behöriga till
gymnasieprogram (2011)
90
80
70
Andel
60
50
40
30
20
10
0
Ekonomi, humanist,
samhällsvet.
Naturvet, teknik
Estet
Yrkesprog
Slide 30
Avgångna män och kvinnor från
gymnasieprogram, könsfördelning (2010/11)
100
90
80
70
Andel
60
50
40
30
20
10
0
Slide 31
Examina på grundnivå och avancerad nivå i
högskolan efter inriktning, könsfördelning (2011)
100
90
80
70
Andel
60
50
40
30
20
10
0
Slide 32
Antal män och kvinnor med sjuk- och
aktivitetsersättning, efter ålder i december (2011)
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
20 - 24 år
25 - 34 år
35 - 44 år
45 - 54 år
55 - 64 år
Slide 33
Pågående sjukpenningfall 180 dagar eller mer,
1975-2011
100000
90000
80000
70000
Antal
60000
50000
40000
30000
Kvinnor
20000
Män
10000
0
1975
1980
1985
1990
1995
År
2000
2005
2010
2011
Slide 34
Medellivslängd
83 år
79 år
Slide 35
Andel kvinnor och män + 65 år med
garantipension
100
90
80
70
Inrikes födda kvinnor
60
Utrikes födda kvinnor
Andel
Inrikes födda män
50
40
30
20
10
0
Utrikes födda män
Slide 36
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Delmål tre:
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och
få omsorg på lika villkor
•
•
•
•
•
Föräldraskap
Föräldraledighet
Omsorg om flickor och pojkar
Omsorg om äldre kvinnor och män
Obetalt hemarbete
Slide 37
8
7
6
Timmar
5
4
3
2
1
0
Tidsanvändning per vecka, kvinnor
och män 20-64 år, efter aktivitet
(timmar och minuter) 2010/11
Slide 38
Tid för obetalt arbete, småbarnsföräldrar
(timmar och minuter i veckan) 2010/11
50
45
40
35
Timmar
30
25
20
15
10
5
0
Sammanboende kvinnor
med små barn
Ensamstående kvinnor
med små barn
Sammanboende män med
små barn
Slide 39
Ersatta dagar föräldraledighet,
könsfördelning
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
0
1974
1980
1985
1990
1995
År
2000
2005
2010
2011
Slide 40
Ersatta dagar tillfällig föräldrapenning
(vård av sjuka barn), könsfördelning
100
90
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
0
1974
1980
1985
1990
1995
År
2000
2005
2010
2011
Slide 41
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Delmål fyra:
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig
integritet
• Sexualitet
• Reproduktion
• Rätt att bestämma över sin egen
kropp
• Otrygghet
• Hedersrelaterat våld och förtryck
• Mäns våld mot kvinnor betonas
särskilt
Slide 42
50
Andel kvinnor och män som känner oro
för att utsättas för överfall eller
misshandel efter ålder, 2011
45
40
35
Andel
30
25
20
15
10
5
0
16-24
25-44
45-64
65-79
Slide 43
50
Andel kvinnor och män som känner
sig otrygga vid utevistelse sen kväll,
efter ålder, 2011
45
40
35
Andel
30
25
20
15
10
5
0
16-24 år
25-44 år
45-64 år
65-79 år
Slide 44
Personer 16-79 år utsatta för misshandel,
efter plats 2009-2011, andel
Man
förövare,
kvinna
offer
Kvinna
förövare,
kvinna
offer
Man
förövare,
man offer
Allmän plats
Kvinna
förövare,
man offer
Arbete/skola
Bostad
0
10
20
30
40
50
Andel
60
70
80
90
100
Slide 45
Personer 16-79 år utsatta för misshandel
efter relation till förövaren, 2011
80
70
60
Andel
50
40
30
20
10
0
Närstående
Bekant
Helt okänd
Slide 46
Anmäld våldtäkt och våldtäktsförsök,
könsfördelning offer över 18 år, 2011
100
90
80
70
Andel
60
50
40
30
20
10
0
Våldtäkt
Försök till våldtäkt
Slide 47
Hur påverkar vår verksamhet de
jämställdhetspolitiska målen?
Delmål ett:
a) Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjlighet att vara aktiva
samhällsmedborgare?
b) Påverkar vår verksamhet fördelningen av makt och inflytande mellan kvinnor och
män?
c) Påverkar vår verksamhet förutsättningarna för kvinnor och män att utöva makt
och inflytande?
Delmål två:
a) Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns ekonomi?
b) Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjligheter till och villkor för betalt
arbete, utbildning och företagande?
Slide 48
Hur påverkar vår verksamhet de
jämställdhetspolitiska målen?
Delmål tre:
a) Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda
hemarbetet?
b) Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda
c)
omsorgsarbetet?
Delmål fyra:
a) Påverkar verksamheten mäns våld mot kvinnor?
b) Påverkar verksamheten kvinnors och mäns, flickors och pojkars rätt till kroppslig
integritet?
c) Påverkar verksamheten, eller har den potential att påverka, sexualiseringen av
det offentliga rummet i negativ eller positiv riktning?
Slide 49
Vad är jämställdhetsintegrering?
En strategi för att uppnå jämställdhet i samhället. Den huvudsakliga politiska
strategin sedan 1994. Ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande,
på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i
beslutsfattandet.
Varför jämställdhetsintegrering?
Det är där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas som
ojämställdheten skapas och upprätthålls. Därför måste vi ha in jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet, våra ordinarie lednings- och styrningssystem, från
förslag till genomförande och utvärdering.
Vad vinner vi på det?
Kvalitetsutveckling, säkerställer likvärdig service, bidrar till att uppnå de
jämställdhetspolitiska målen, förebygger diskriminering, och lever upp till krav.
Motverkar sidordnat arbete.
Slide 50
Vanliga fallgropar
• Orealistiska förväntningar på resultat:
”rädda världen på ett år”
• Ingen uppföljning och/eller styrning
• Aktiviteter som inte är kopplade till ett
mål (varför göra?) och mål som inte är
kopplade till aktiviteter (ska hända av sig
självt?)
• Inga resurser och inget ansvar: ”allas
ansvar ingens ansvar”
• Projektmedel för att driva ordinarie
verksamhet
• Förvirring kring vad som är mål, resultat
och aktiviteter
Slide 51
Sådant ni själva kan påverka (genom ex. egna beslut)
Exempel: Kunskap,
tidigarerfarenheter,
könsuppdelad statistik,
bra analyser,
genomtänkta mål.
Exempel: Förändringar
efterfrågas, kännedom
om målgruppen och
dess behov, branschen
redo.
Styrkor
Möjligheter
Svagheter
Hot
Sådant som ni inte kan påverka själva (beslut fattas
av andra som ex. finansiärer eller andra
uppdragsgivare).
Exempel: Motstånd,
ointresse, okunskap,
verksamhetsstruktur,
brist på könsuppdelad
statistik.
Exempel:
Brist på kunskap/vilja
hos samverkansparters,
lagstiftning, beslut.
Slide 52
Hur går vi vidare?
Styrkor
Svagheter
Tips! Besök Jämställ.nu – en nationell resurs för jämställdhet. Här hittar ni allt ni
behöver för att komma igång med ert jämställdhetarbete. Bland annat aktuell
information om vad som är på gång inom området, forskning, praktiska exempel och
verktyg som förenklar och kvalitetssäkrar arbetet med jämställdhet.
Lycka till!