Transcript Begrepp och förklaringsmodeller inom området mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor i nära
relationer
Maria Scheffer Lindgren 2010
’Efter ett år började helvetet. Hon såg på hans
ögon så fort han kom innanför dörren
om hon skulle få stryk på kvällen. En kväll i
februari lade han en yxa mellan ögonen på
henne och frågade: ”Hur vill du ha det? Vill du bli
kluven mitt itu eller styckad i småbitar?” Från
fängelset fortsatte han att trakassera henne via
anstaltens tjänstetelefon.’
Utdrag ur Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar (2008)
Våldet blir en förväntad del av
livet
”En dag när man inte fick stryk var en bra
dag”
Så uttryckte sig en ung och välutbildad kvinna
det när hon beskrev sina ambitioner i livet
tillsammans med en man som misshandlade
henne brutalt, inte ville släppa henne och
alltid lyckades spåra upp henne när hon
försökte ge sig iväg.
(Ur Eliasson, 1997).
Intervjucitat
”Sen i maj då orkade jag inte längre utan då
klappade hela kroppen ihop på mig, jag hade
muskelinflammationer och värk överallt”
”Idag så inser jag att jag hade ju garanterat
magkatarr, om inte magsår….jag kröp mellan
sovrummet och toaletten för så ont i magen
hade jag”
”Jag vet att jag ibland bad honom slå mig istället”
Mäns våld mot kvinnor
Ett globalt samhälls- och
folkhälsoproblem
Våldet har sin grund i ojämlika
maktförhållanden mellan kvinnor
och män på en strukturell nivå (FN,
WHO
Våld mot kvinnor är ett
jämställdhetsproblem
Historik – viktiga årtal brott mot
kvinnor











1734 – Med 1734 års lag förbjuds mannen att aga sin hustru så att
hon blev allvarligt skadad eller avlider
1864 – Husagan avskaffas och därmed mannens rätt att aga sin hustru
1965 – Lag mot våldtäkt i äktenskapet
1978 – Första kvinnojouren
1982 – Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal
1988 – Besöksförbudslagen, beslut om att en person ej får kontakta
eller förfölja annan person
1988 - Lagen om målsägandebiträde
1994 – Rikskvinnocentrum, Akademiska sjukhuset Uppsala (idag NCK)
1995 – Kvinnovåldskommissionens utredning ”Kvinnofrid” om våld mot
kvinnor
1998 – Kvinnofridsreformen (prop. 1997/98:55 kvinnofrid) lagstiftningen
skärps, brottet ”grov kvinnofridskränkning” införs
1999 - Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster
2003 – Lagen om utökat besöksförbud
Våld mot kvinnor - omfattning





Över 25 000 polisanmälningar om kvinnomisshandel
varje år – 80% bekant med mannen
Internationell forskning visar att cirka en fjärdedel
polisanmäls
Siffror från BRÅ visar att en kvinna misshandlas till
döds var fjortonde eller kanske var tionde dag
Rädda Barnen uppskattar antalet barn till
misshandlade kvinnor vara fler än 100 000 eller till
och med upp mot det dubbla
Stort mörkertal!
Slagen Dam – prevalensstudie
(Eva Lundgren, 2001)






10 000 kvinnor 18-64 år tillfrågades om de
utsatts för våld och/eller hot
5 % har utsatts för våld senaste året
3 % i det nuvarande äktenskapet – senaste året
22 % av kvinnor mellan 18-24 år har utsatts för
våld under det senaste året
46 % har utsatts för våld av någon man efter 15årsdagen
(I denna studie har man en vidare definition av
våld än i t ex SCB:s undersökningar)
Hur definiera våldet?
 ”Varje
könsrelaterad våldshandling som
resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk
skada eller lidande för kvinnor, samt hot
om sådana handlingar, tvång eller
godtyckligt frihetsberövande, vare sig det
sker i det offentliga eller privata livet” (FN
1993)
Myter om mäns våld mot
kvinnor




Den våldsutsatta kvinnan är ”speciell”
Den våldsamme ”invandrarmannen”
Män som misshandlar har bristande impulskontroll
och aggressivitet
Våldet utövas av män i socialt lägre skikt, män som
är alkoholiserade, psykiskt sjuka eller arbetslösa
Med myternas hjälp blir mäns våld mot kvinnor ett
problem inom specifika grupper snarare än ett
samhälls-, folkhälso- och människorättsproblem
Begreppens betydelse
 Lägenhetsbråk
 Familjevåld
 Kvinnomisshandel
 Sexualiserat
 Mäns
våld
våld mot kvinnor/Mäns våld mot
kvinnor i nära relationer
Våldets normaliseringsprocess
(bygger på Eva Lundgrens forskning)
Inslag i normaliseringsprocessen
- Kontroll, isolering (livsutrymmet krymper)
- Växling mellan våld och värme
- Kvinnan tar över mannens värderingar av
henne och att hon är våldets orsak
- Kvinnans självkänsla krymper (hon är
värdelös)
-
Makten och våldet erotiseras för mannen
Hälsoeffekter

Fysiska skador t ex sår, blånader, frakturer,
hörselnedsättning, gynekologiska besvär
 Psykosomatiska besvär t ex magbesvär, högt
blodtryck, utbrändhet, kroniskt trötthetssyndrom,
fibromyalgi
 Psykisk ohälsa t ex depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom
Våldsutsatta kvinnor konsumerar mera
psykofarmaka än icke utsatta och har högre
frekvens av självmordstankar och
självmordsförsök. Långtidssjukskrivningar.
Rättsligt perspektiv
 ”Domstolar
samt förvaltningsmyndigheter
och andra som fullgör uppgifter inom den
offentliga förvaltningen skall i sin
verksamhet beakta allas likhet inför lagen
samt iakttaga saklighet och opartiskhet”
(RF 1:9§).
 Allmänt diskrimineringsförbud i RF 1:2§.
Idealbilden av en misshandlad kvinna:
- En nykter kvinna som klart kan redogöra
för händelseförloppet samt att hon vid
våldstillfället hållit sig passiv och
misshandlats ganska svårt (fysiskt)
Särskilt utsatta grupper
 Missbrukande
 Kvinnor
kvinnor
med funktionshinder
 Hedersrelaterat
våld
Sammanfattning
Mäns Våld mot Kvinnor är ett brott, ett
socialt problem, ett hälsoproblem, en
jämställdhetsfråga och en fråga om
mänskliga rättigheter
Våldet berör många myndigheter och
aktörer.
Samverkan är viktig
Stort behov av fortbildning och utbildning
”Från himlen rakt ner i helvetet” –
Från uppbrott till rättsprocess vid mäns
våld mot kvinnor i nära relationer
Maria Scheffer Lindgren
En tvärvetenskaplig
utmaning
Folkhälsa-Genus-Rätt
Avhandlingens syfte
Att få en ökad förståelse för misshandlade
kvinnors situation:
 genom att beskriva uppbrottsprocessen från en
våldsam relation och
 våldets hälsokonsekvenser för drabbade kvinnor
 och att utifrån dessa fördjupade kunskaper,
studera kvaliteten och betydelsen av genus i
den rättsliga hanteringen av dessa brott.
Innehåll
 Djupintervjuer
(14 st), uppbrottsprocessen
 Djupintervjuer/Mätinstrument,
hälsoeffekter
 Förundersökningsmaterial (474)
 Rättsfall (5 st)
Resultat delstudie I
Sammanfattande resultat delstudie
II
 Djupa
och långvariga psykiska och
psykosomatiska hälsoeffekter
 PTSD-diagnosen behöver utvidgas!
 Värdet av att kombinera olika metoder
 Pilotstudie som utgångspunkt för fortsatt
forskning
Resultat delstudie III,
utredningskvaliteten efter polisanmälan
 25,5%
av anmälda fall till åtal (46,8%)
 Målsägandebiträde 18,4% (44,2%)
 Besöksförbud 6,8% (20,8%)
 36,4% av de misstänkta männen ej
förhörda!
 Över 90% av de fall där kvinnan inte ville
medverka (60%) blev nerlagda!
Resultat delstudie IV
 Könskonstruktion
genom myter
 Könskonstruktion genom fokusering på det
kvinnliga offret
 Könskonstruktion genom isärhållande
 Nära relation en förmildrande
omständighet – en paradox.
Den praktiska rättshanteringen handlar inte
enbart om juridik
”XX har nu övertygats om att han misshandlat NN i spritpåverkat tillstånd och i affektion p g a hennes för honom
svårförståeliga brytning av deras förhållande. Utredningen
ger vid handen att hon brutit ett relativt långvarigt förhållande med ett gemensamt barn och under bestående
samboförhållande börjat umgås med en annan man. Det får
också anses utrett att hon vid ett flertal tillfällen under de
senaste två månaderna före händelsen varit ovillig att
diskutera orsakerna till hennes vilja att bryta förhållandet
och en eventuell möjlighet att fortsätta detta. Även om någon
egentlig provokation ej föregått händelsen den 10 februari
1999 anser tingsrätten dock omständigheterna ha varit sådana
att gärningen kan sonas med ett kännbart bötesstraff”