Transcript Länken till visade PowerPoint materialet 2014-03-20

Det som gör mest ont är de
själsliga ärr……när ska jag bli
fri dem…..?
• Maha Eichoue, utvecklingsledare
• [email protected]
Dagens program
•
•
•
•
•
•
•
Länsstyrelsens uppdrag
Problembeskrivning och omfattning
Vad är våld?
Normaliseringsprocessen
Barn
Vid mån av tid: särskild utsatta grupper
Dialog: rättegångssituationen
Länsstyrelsens Uppdrag
• Kompetens- och metodstödsuppdraget 2012-2014
• Stödja samordningen av insatser i länet
• Hedersrelaterat våld och förtryck regionalt och flera
nationella uppdrag
Våld i nära relationer
•
Alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående
i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt
inom syskon- och andra familje- och släktrelationer (NCK)
•
•
•
•
•
Kännetecknas av;
Den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella
band till förövaren.
Våldet sker vanligtvis inomhus, i offrets egen bostad
Våldet ökar i allvar och i intensitet ju längre relationen pågår
•
Den utsatta för våld i en nära relation är oftast en kvinna
Psykiskt våld
Ekonomiskt våld
Fysiskt våld
”Våld är varje handling riktad mot
annan person, som genom att den
skrämmer, smärtar, skadar och
kränker, får denna person att göra
något mot sin vilja eller avstå från
att göra det den vill” Per Isdal
Sexuellt våld
Materiellt våld
Latent våld
Försummelse/vanvård
FN:s definition
• Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i
fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller
godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det
offentliga eller privata livet. Förenta nationerna (FN)
4 jämställdhetsmålet-mäns våld mot
kvinnor ska upphöra
• Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma
rätt och möjlighet till kroppslig integritet. I konkret
bemärkelse handlar det om rätten och möjligheten
att be-stämma över sin egen kropp, sexualitet och
reproduktion.
• Regeringen ansåg det viktigt att förtydliga att det
bakom det våld som kvinnor utsätts för oftast finns
en manlig förövare, varför det tidigare använda
könsneutrala begreppet ”könsrelaterat våld”
ersattes av ”mäns våld mot kvinnor”.
Våld mot kvinnor
• Jämställdhetsproblem: hindrar kvinnan från att
åtnjuta sina mänskliga rättigheter och friheter: makt
att forma samhället och sitt eget liv.(
prop.2005/06:155 s 51)
• Det blir till ett demokratiproblem
• Folkhälsoproblem: fysiska och psykiska
konsekvenser, ett lidande, kan leda till svåra sociala
problem
• Samhällsekonomiska konsekvenser: det kostar!
• Hinder för kvinnor och barns åtnjutande av
mänskliga rättigheter
Förekomst
• Forskning visar att grovt och upprepat våld inklusive
dödligt våld i heterosexuella parrelationer i de flesta
fall handlar om en mans våld mot en kvinna.
• Kvinnor i samkönade relationer och hetero- och
homosexuella män utsätts för våld av sina partner
och andra familjemedlemmar. (NCK rapport 2009:2)
• Ca 75 000 kvinnor i åldrarna 15-84 år utsätts för
våld av en partner eller f.d. partner: motsvarar 2%
av alla kvinnor i samma åldersintervall 2010. (SoS
2006, med hänsyn till mörkertalet)
• Många kvinnor döljer sin utsatthet för våld.
• Kostnaderna döljs bakom andra samhällsproblem,
såsom arbetslöshet, alkoholism och depression –
symtom som kan ha anknytning till mäns våld mot
kvinnor.
• År 2012 polisanmäldes 28 254 fall av
kvinnomisshandel (BRÅ)
• År 2012 anmäldes 2 478 fall av grov
kvinnofridskränkning
• Under 2013 uppgick antalet misshandelsbrott mot
kvinna 18 år eller äldre till 26 800 brott, vilket
motsvarar en minskning med 5 procent. Av dessa
brott avsåg 16 800 brott misshandelsbrott som skett
inomhus av bekant. En minskning (– 3 %).
Brottsförebyggande rådet
Dödligt Våld
• Socialstyrelsen har utrett 12 dödsfallärende från
2012 och 2013
• Brottsoffer: kvinnor över 18 år
• Gärningsmän: nuvarande eller före detta makar
eller sammanboende.
• I flera av dessa ärenden framgår det att en
separation eller skilsmässa utgör motivet eller en
del av motivet till gärningen. (Dödsfallutredningar 2012-2013,
Socialstyrelsen 2014
Socioekonomiska faktorer
• Partnervåld kan drabba kvinnor från alla
samhällsklasser, dock finns samvariation med vissa
sociala och ekonomiska omständigheter:
• analyser visar (FHI och SCB) att kvinnor med
välfärdsproblem som t.ex. arbetslöshet rapporterar
utsatthet för våld i större omfattning än andra
kvinnor.
• SoS (2006) den relativa risken att dödas eller
utsättas för våld är betydligt högre för kvinnor som
under en längre tid erhållit ekonomiskt bistånd.
• De gärningsmän som dödat sina partners var
mycket ofta arbetslösa och registrerade för tidigare
brottslighet Nära 90 % var psykiskt sjuka eller led av
annan psykiatrisk problematik. (Brå;2007. Rapport
2007:6.)
Kvinnor med missbruk och
beroendeproblem
• 75 % av alla kvinnor som i missbruks- och
beroendevården besvarade ASI intervjun 20012008 uppgav att de blivit misshandlade, jämfört med
38 % av kvinnor utan missbruk. (Institutet för klinisk
Psykologi AB i Umeå;2010)
…och ett folkhälsoproblem
• Uppgav aktuell erfarenhet av våld i hemmet:
• Generellt sätt yngre, oftare arbetslösa eller
sjukskrivna, högre läkemedelskonsumtion, sämre
allmän hälsa och psykiskt välbefinnande än andra
kvinnor.
• Andel kvinnor som uppgav att de övervägt övervägt
eller försökt ta sitt liv var markant högre än bland
övriga kvinnor. (Folkhälsoenkät 2004-2009)
Särskilt utsatta grupper
• Personer med funktionsnedsättning
• Personer med missbruks- eller
beroendeproblematik
• Personer med utländsk bakgrund
• Utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck
• Äldre
• Samkönade relationer
• HBTQ
Ett uttryck för ojämställdhet
• Syftet med våldet: att etablera och utöva makt och
kontroll genom att skada och skrämma.
• Tar sig rätten och friheten att utöva makt, dominans
och kontroll genom att utöva våld mot en kvinna.
• På något sätt uppfattas kvinnan och kvinnokroppen
som något våldsutövaren äger. Gränser blir
flytande!
Riskperioder för våld
•
•
•
•
•
Flytta ihop
Gifta sig
Graviditet
Spädbarnsperioden
Uppbrott
Fysiskt våld
• Ex kasta saker, knuffa, hålla fast eller släpa, dra i
håret, nypa, slå, skaka, ta strypgrepp, våld med
tillhygge, sparka, hota med vapen.
• Förövaren väljer ofta medvetet att rikta
aggressionerna mot särskilda delar av den utsattas
kropp så att blåmärken och andra skador inte ska
upptäckas av utomstående.
• Våldet kan även ge upphov till skador som inte går
att dölja, såsom frakturer, ögonskador, rivmärken,
blåmärken och sår på exponerade delar av
kroppen.
Psykiskt våld
• Olika former av isolering, verbala kränkningar,
emotionell utpressning, skambeläggande,
utnyttjande av barnen för att få kontroll över den
andra föräldern, gester, metodisk nedtryckning,
förlöjligande, skrämsel, jag kommer att ta livet av
mig…..
• Hot kan även riktas mot barn, husdjur, nära vänner
eller direkt mot den våldsutsatta. Stalkning och
andra trakasserier är ytterligare exempel på
psykiskt våld.
• Vanvård-Försummelse: Ex medvetet felaktig
medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda,
sakna tandproteser, hörapparat, glasögon försvåra
i stället för att underlätta vardagen
• Ekonomiskt och materiellt våld: Ex förstöra
ägodelar, stöld av pengar eller ägodelar,
utpressning, kontroll över ekonomin, utnyttjande,
påtvingade lån och skulder, påtvungna ändringar
testamente, god man överskrider befogenheter
Sexuellt våld
• Sexuellt våld: Ex tvingas utföra eller genomlida
sexuella aktiviteter som man inte vill ha del i,
sexuella beröringar, sexuellt kränkande språk,
sexuella trakasserier, alla former av sexuella
sexuellt påtvingade handlingar
Materiellt våld
• exempelvis slå sönder möbler och andra saker i
hemmet eller förstör eller tvingar den utsatta att
själv förstöra ägodelar av särskild betydelse.
Kontrollera ekonomi och materiella tillgångar för att
på så sätt öka isoleringen, utsattheten och försvåra
för den våldsutsatta att lämna relationen.
Konsekvenser av våld
• Fysiska konsekvenser; skador, värk, magproblem,
spänningar, yrsel, utmattning etc.
• Psykiska konsekvenser; PTSD, depression,
förvirring, skam- och skuldkänslor,
minnesstörningar, dålig självbild och låg
självkänsla, vanmakt etc.
• Beteendemässiga/sociala konsekvenser; isolering,
missbruk, irritabilitet, otålighet, handlingsförlamning
etc.
Tre typer av band som uppstår i en
våldsrelation
•
Känslomässiga band; Kärlek/passion, Hopp, Ekonomisk
trygghet, Barn, Rädsla, Medlidande, Skuld, Hat
•
Sammansatta band; Vilja att förstå mannen, förklara
våldet, beroende, Internalisering
•
Traumatiska band; Bildas där den ena trakasserar eller
kränker den andre, Pendling mellan våld och värme, Den
underordnande utvecklar positiva känslor och attityder till
förövaren
Våldet blir en självklar del i vardagen,
gränserna har flyttats fram: ångest,
ingen kontakt med sitt jag, ingen
drivkraft, självkänsla och
självförtroende, vad är rätt och vad är
fel!
Grövre verbalt våld, ständig kritik, kallar henne för
nedsättande ord, får henne att känna sig dåligt,
isoleringen fortsätter, slår till, knuffar, puttar, slår
sönder saker hemma: anpassning, tagit över hans
bild av henne!
Kritik, vill hennes bästa, synpunkter på vilka hon pratar med, hur
hon klär sig, under manteln omtänksam skjutsar henne från olika
aktiviteter, vill inte umgås med hennes vänner, hittar på saker så att
hon inte träffar vänner
Normaliseringsprocessen
Påverkar
självbild
Påverkar
självförtroende
Bryter
ner
Tappar
tron på
sig själv
Tar över
(internaliserar)
hans bild av
sig själv
Vad händer?
• Nedbrytning av självet: växlar mellan våld och
ömhet och kärlek
• Svårt att värja sig mot då handlingarna blir
oförutsägbara
• Växlingen mellan våld och värme leder ofta till att
den utsattas känslomässiga band till förövaren
stärks medan självförtroende och självkänsla bryts
ned
• Försvårar möjligheterna att ta sig ur relationen.
Att leva med våld-när det onormala
blir normalt…..
•
•
•
•
•
Det onormala blir normalt
Rätt blir fel och fel blir rätt
Offret tappar kontakten med sig själv-jaget
Svårt att fatta beslut
Alla handlingar/beslut i vardagen kretsar kring
våldsutövarens behov: väck inte björnen!
• strategier för att hantera honom: kanske försöker få
honom att förklara sitt perspektiv, underordna sig
med tiden, göra motstånd som kan leda till ökat våld
osv.
Traumatiskt tillstånd-vad händer?
• Fly: svårt att fly i början av en relation, eftersom
våldet och förtrycket smygs in
• Göra motstånd: för rädd att göra motstånd efter
första slaget, chocktillstånd, vågar jag fly nu och ta
med mig barnen?
• Spela död mentalt/frystillstånd: total nedbrytning,
inga verktyg kvar!
Exempel vid en våldtäckt
• ”Reptilhjärnan tar över: Enkelt uttryckt är det
hjärnans rationella vänsterhalva, som bland annat
styr tankar och språk, som går ner i aktivitet under
en traumatisk händelse. ”Reptilhjärnan” tar över för
att säkra överlevnad. Vanliga reaktioner vid en
våldtäkt är att ”spela död”, kvinnan blir paralyserad
och kan inte röra sig, hon stänger av yttervärlden
och flyr även mentalt från den hotfulla situationen.”
Monika Hartig är psykolog, polisens hemsida.
Varför går hon inte?
•
•
•
•
Känslomässiga band
Växling värme våld
Normalisering
Begränsat livsutrymme
Uppbrottsprocessen
• Tre olika processer: Att bryta upp, att bli och att
förstå! (Enander och Holmberg 2008)
• Misshandlade kvinnor gör i genomsnitt 3-5 tillfälliga
uppbrott innan de lämnar relationen definitivt
• Slutligt uppbrott sker oftast på grund av ökad grad
av våld eller att kvinnan fruktar för sitt eget eller
eventuella barns liv/säkerhet
Steg i frigörelsen
• 1. Kvinnan är fortfarande bunden i relationen
•
”jag älskar honom” (känslan upplevs stark)
• 2. Kvinnan tar avstånd, känner både hat och kärlek,
ej lika med att vara redo att bryta upp! Hopp om
förändring
•
”jag hatar honom”
• 3. Kvinnan känner medlidande med mannen: en
utdragen fas och väljer att stanna kvar.
•
”jag tycker synd om honom”
• 4. Kvinnan känner likgiltighet – kvinnan kan ha
lämnat eller lämnar under denna fas. Mannen har
förlorat den känslomässiga makten över henne!
•
”jag känner ingenting”
Upptäcka våldsutsatta
•
•
•
•
•
•
•
•
Tar inte av sig ytterkläderna
Tittar ofta på klockan
Mobilen ringer ofta
Får ofta SMS
Är orolig/stressad
Svårt att få ögonkontakt
Har svårt att fatta egna beslut
Synliga tecken på våld
Varför är det viktigt att fråga om våld?
•
•
•
•
Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem
Professionens skyldighet
Kunna erbjuda stöd och hjälp
Att inte fråga bekräftar skam och skuld och är en
ytterligare kränkning
• Det möjliggör och underlättar en upprättelseprocess
Det är inte farligt
att fråga om våld
Det är farligt att
INTE
fråga om våld
Upptäcka våld
•
•
•
•
•
•
•
•
Tala enskilt
Skapa förtroende
Problem med att sova, magproblem, huvudvärk?
Tecken på våld?
Koncentrationssvårigheter/upplevs splittrad?
Orolig och rädd?
Dålig självbild?
Ger uttryck för skam/skuldkänslor?
Hur fråga?
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur har du det hemma?
Trivs du i din relation?
Är han snäll mot dig?
Blir du slagen?
Är din partner våldsam?
Är du rädd för din partner?
Behöver du hjälp?
Upplever du att någon i din närhet kontrollerar dig
eller begränsar din frihet?
• Känner du dig trygg eller finns det delar av ditt liv
som känns otrygga eller hotande?
BARN
• BARN som bevittnar våld
• BARN upplever
våld!
Att bevittna våld
• se, höra våldet
• dess konsekvenser
• eller efterverkningar
• Barn känner av våld!
Förekomst
• uppskattningsvis 85 000 till 190 000 barn i Sverige
växer upp i familjer där våld förekommer. (NCK)
• 10% av alla barn bedöms enligt internationella
studier ha upplevt våld i hemmet. 5% ofta. (SoS
folkhälsorapport 2009,2010)
• Ca 10% av alla barn i Sverige upplever någon gång
under uppväxten fysiskt våld mellan de vuxna i
familjen. Hälften av dessa gör det ofta (Rädda
barnen)
•
77% av barn som upplever våld i hemmet befinner sig i
samma rum som våldet sker (studien barn som bevittnat
våld mot mamma, 2004)
•
62% av barn som upplever våld i hemmet blir själva
utsatta för våld (studien barn som bevittnat våld mot
mamma, 2004)
• Större risk för barn som lever i familjer där
misshandel förekommer att själva utsättas för fysiks
misshandel. (SoS, folkhälsorapport 2009,2010)
• Våldet har även långsiktiga effekter, särskilt för
utsatta barn. Det finns tydliga tecken på att våldet
överförs mellan generationer och kan skapa
psykiska problem i vuxenlivet.(NCK)
Barn som upplever våld
• Våldet sker i hemmet där barnet ska känna sig
trygg, barnet kan inte fly
• Barnet försöker hitta en förklaring till våldet
• Barnet kan inte hitta logiken i våldet
• Barnet tar på sig skulden för våldet
• Barnet känner ansvar för att förhindra våldet
Symtom – att leva med våld
•
•
•
•
Fysiska symtom
Sömnproblem
Rädsla
Fixering vid våld och
skräck
• Undvikande beteende
• Beteendeproblem/kamrat
problem
• Depression
• Koncentrationssvårighete
r/skolsvårigheter
• Vill inte ta hem kompisar
• Skyndar sig hem (måste
vara hemma för att
förhindra våldet)
• Självskadebeteende,
missbruk (större skolbarn
och tonåringar)
Våld mot äldre
• Varför skulle våld i nära relationer sluta bara för att
personerna fyller 65 år?
• Varför är våldet osynligt?
• Olika föreställningar om att:
• Hur en våldsutsatt kvinna ser ut?
• Svårt att associera våld med äldre personer
• En föreställning om att äldre är skyddade från våldlika med synen när det gäller individer med olika
funktionsnedsättningar
• Fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår
från en människas ålder
Våldets arenor
• våld i parrelation som pågått länge
• Våld från vuxna barn/andra närstående ex barnbarn
eller andra
• Våld pga utmattning, vårdstress när anhörig vård,
sjukdom eller missbruk
• Våld i vård och omsorg, personal och medboende
Ett osynligt/negligerat problem
• Kvinnor med funktionsnedsättning ses som
könslösa
• Våld och övergrepp ignoreras och omdefinieras
• Kvinnorna antas vara ”skyddade” mot våld
• Fokus på funktionsnedsättningen
Våld mot kvinnor med
funktionsnedsättning
• En synskadad kvinna blir ledd in i och lämnad i
okända miljöer
• Mannen vägrar tolka för sin döva hustru
• En kvinna som behöver hjälp i vardagen får ta emot
hot om att nekas det hon behöver ifall hon inte
underordnar sig
• En kvinna med omfattande rörelsenedsättning blir
lämnad i lyftanordningen, medan mannen går
hemifrån och tar hennes mobiltelefon med sig
Kvinnor med utländsk bakgrund-vilka
är de våldsutsatta? Avhandling 2008
• 1- kvinnan kom ensam från utlandet, gift sig med
en man som är bosatt i S (40 % ej permanent
uppehållstillstånd)
• 2- kvinnan var bosatt när förhållandet inleddes
• 3- Paret invandrade tillsammans till Sverige
• •
Ökning: män gifter sig med kvinnor med
utländsk bakgrund, hämtar från utlandet
• •
Vilka är kvinnorna: tio år yngre än männen,
fattigdom, lägre utbildning, ekonomiskt utsatthet
En sårbar grupp
• Ett begränsat socialt nätverk i Sverige
• Bristande kunskap om det svenska samhället och
språket
• Avsaknad av permanent uppehållstillstånd i Sverige
• Diskriminering: rädda att söka myndigheter är ett
exempel
• Våldet kan ses som förknippat med kultur
Kvinnornas situation
• Värden som kränks: etiska värden, bestämma över
sitt liv, träffa de vänner som man vill, hälsan
påverkas, personliga utvecklingen kränks, ej
möjlighet till utbildning
• Våld och makt: Underordning, då mannen har makt
genom kunskap om samhället, sprida lögner, ge fel
information, kanske högre utbildning, ekonomisk
makt, fysisk makt, faktamakt, färdighetsmakt
Att ta sig ur en våldsam tillvaro
•
•
•
•
Döljer våldet
Vill bevara en positiv bild till gruppen
Drar sig för att söka hjälp
Låg tilltro till myndigheter: jag blir skickad hem eller
de kommer att ifrån mig barnen, eller han kommer
att ta ifrån mig barnen…
• Minst hälften är kvinnor med utländsk bakgrund
som söker sig till på kvinnojourerna, enligt ROKShar större behov av hjälp och stöd på grund av att
de saknar ett socialt nätverk
Viktigt med kunskap
• Brottsoffret: traumatiserad?
• Djupa sår
• Komma ihåg olika situationer och beskriva när, hur kan ske en re traumatisering
• Att inte kunna sätta ord på den psykiska
misshandeln
• Stora påfrestningar: förundersökning och
rättsprocess
• Oro och rädsla-möta våldsutövaren-andra
alternativ?
• Hur är det att sitta i en rättssal?
Att diskutera
• Samhällets syn på våldsutsatta är att den utsatte
ska ”gå vid första slaget”. Hur påverkar det en
person utsatt för våld?
• Det finns en rad olika mekanismer i en våldsrelation
som påverkar en utsatts handlande. Hur kan
förståelsen av varför en utsatt inte lämnar relationen
inverka på ditt möte med personen?