Transcript Män och våld

Män och våld
05-12-15
17.09
Sida 1
Män & våld
En skriftserie om män och jämställdhet producerad av Manliga nätverket
Män och våld
05-12-15
17.09
Sida 2
Producerad av Manliga nätverket
Redaktörer: Jerker Jansson och Anders Åbom
Omslagsfoto: Michael M. Carlsen/Pressens Bild
Grafisk form: Svensk Information
Tryck: Edita Västra Aros, mars 2005
Män och våld
05-12-15
17.09
Sida 1
Jämställdhet
H
ittills har jämställdhetsarbetet i stort sett drivits
av kvinnor. Många, både män och kvinnor, har
också tyckt att jämställdhet är en angelägenhet enbart
för kvinnor. Men på senare år har alltfler börjat förstå
att även männen måste engageras i detta arbete för att
någonting ska hända. Och männen börjar sakta men
säkert reagera, förstå att mäns attityder till jämställdhet måste ändras. Men i allmänhet har män svårt att
se vilka fördelar som ökad jämställdhet kan leda till,
inte bara för kvinnorna utan också för dem själva och
för samhället i stort.
Jämställdhet handlar om att kvinnor ska ha lika
stor makt och samma möjligheter som män och det
innebär att mäns makt och privilegier minskar. Att
kvinnor ska få reella medborgerliga rättigheter är och
kommer alltid att vara målet för den rörelse som
också Manliga nätverket har anslutit sig till. Vi menar
att också män förlorar på manssamhället. På många
områden förlorar män mer än de tjänar. Trots att vi
lever i ett manssamhälle har den roll som pojkar och
män fostras in i ofta förödande effekter för den enskilde mannen. Det är nästan bara män som sitter i
fängelse och fler män än kvinnor är intagna på psykiatriska institutioner. Fler män dödas och skadas i trafiken än kvinnor. Och vad ett förtorkat känsloliv och
överkonsumtion av alkohol och droger leder till är
lätt att se i statistiken över dödligheten. Män dör flera
år tidigare än kvinnor. Jämställdhet kan alltså leda till
att män kommer att leva ett bättre liv. Ökad jämställdhet ger en möjlighet till att det ställs mänskligare krav på pojkar och män.
O
fta beskrivs jämställdhetsarbetet som en kamp
mellan könen. Men det är snarare en gemensam
kamp mot föreställningar som finns i samhället och
hos oss själva. När vi talar om manssamhälle menar vi
inte att alla enskilda män automatiskt har makt över
alla kvinnor, utan att chansen är större att du får makt
om du är man och att män som grupp har mer makt.
En enskild kvinna kan ha både mer makt, pengar och
frihet än de flesta män, ändå tjänar de flesta män på
den nuvarande situationen.
otståndet mot en förändrad syn på män ligger
inte främst hos kvinnorna, även om kvinnor
också kan stödja gamla värderingar och normer, utan
i första hand hos männen. Män har dubbla roller.
Dels rollen som representant för det patriarkala samhället, dels rollerna som individ, som man och offer
för manssamhällets krav.
Idag drivs frågor om mäns utsatthet ofta av män
som söker revansch för upplevda oförrätter, efter till
exempel vårdnadstvister, misshandelsfall eller kraschade relationer. Detta kan leda till att diskussionerna
kring jämställdhet polariseras i onödan. Manliga nätverket ser inte kvinnor eller kvinnorörelsen som motståndare, utan som allierade. Det handlar med andra
ord om att ta vara på den gemensamma kraften hos
såväl män som kvinnor för att kunna förändra det
stela könsrollstänkande som finns i samhället.
M
T
exten i denna skrift är en av fyra. Skrifterna handlar om män och sexualitet, män och våld, män
och makt och om män och barn. De har kommit till
som ett resultat av diskussioner inom projektet ”Män
och jämställdhet” och är tänkta att fungera som ett
underlag för diskussioner. Det är alltså inte fråga om
en redovisning av Manliga nätverkets åsikter. För en
genomgång av dessa hänvisar vi istället till vårt idéprogram som du hittar på vår hemsida
http://www.man-net.nu
Manliga nätverket
Män och våld
●
1
Män och våld
05-12-15
17.09
Sida 2
Vad är våld?
När vi talar om mäns våld mot kvinnor
tänker vi oss lätt att det enbart handlar om
fysisk misshandel. Psykiskt och sexuellt våld
ingår ofta i den misshandel som drabbar
kvinnor och kan ha minst lika allvarliga konsekvenser. Våld kan också bestå i att inte
handla, i att undvika att hjälpa någon som
mår dåligt eller i att hindra någon från att
söka vård eller hjälp.
Vårt samhälle har och har alltid haft en kluven relation till våld. Vi tar avstånd från det, både när människor slåss och när länder går i krig, men samtidigt hyllar vi det. Våra hjältar är ofta män som utövar våld, i
krig eller i film och tv. De är överlägsna sina motståndare samtidigt som de är goda. I leksaksaffärerna är
hyllorna fulla med vapen för unga krigare och i dataspelen är det ofta besinningslöst mördande och lemlästande som gäller. Idrotten uttrycker ofta samma
dubbelhet, inte bara i sporter där fysisk kontakt eller
våld ingår, utan också när det gäller idrotter där direkt
våld är mot reglerna. En hockeyspelare som inte ger
tillbaka efter en ful attack anses inte kunna stå upp för
sig själv, är inte en ”riktig karl”. Fotbollssupportrar
förväntas ställa till med kravaller och upplopp. Det
ingår sedan länge i sporten, trots att idrotten säger sig
stå för rent spel och förbrödring.
Vi bär alla på föreställningar om vad som är våld
och inte, om vad som är berättigat våld och vad som
är misshandel. Ena stunden anser vi en snyting vara
ett övergrepp. Nästa stund är det självförsvar eller
något som offret har förtjänat. För att kunna förstå
oss på de mekanismer som ligger bakom mäns våld
måste vi fundera på vad våld är och hur det fungerar.
Stiftelsen ”Alternativ til vold” i Oslo arbetar bland
annat med misshandlande män för att få slut på våldet. Deras definition av våld är att:
”Våld är en funktion av handling med avsikt att
såra, skada eller skrämma.”
2
●
Män och våld
En annan definition av våld som har föreslagits är:
”En person begår våld mot en annan människa om
ens handlingar eller icke-handlingar försätter en i en
position av makt och kontroll visavi den andre.”
Denna definition talar både om handlingar och
brist på handlingar. Ibland kan våld med andra ord
utövas genom att inte göra något, till exempel genom
att inte hjälpa någon som behöver hjälp. Dessutom
sägs att den som använder våld gör det för att hamna
i en maktposition, skaffa sig kontroll över den andre.
Men våld har ofta som syfte att skada, vilket saknas i
denna definition. Det gäller också att kunna skilja
våld från den form av maktutövning som till exempel
polisen utövar.
Våld beskrivs ofta som ett irrationellt, ointelligent
och obegripligt fenomen. Men våld går att begripa sig
på och går att göra något åt. Det finns egenskaper
som de flesta typer av våld delar.
● Våld är hierarkiskt. Det riktas oftast nedåt eller åt
sidorna. Fattiga, förtryckta pojkar slåss med andra
fattiga pojkar istället för att kämpa för ett rättvist
samhälle. Ett slagsmål mellan två personer är
mycket sällan en öppen affär utan handlar om att
en som är starkare spöar en som är svagare.
● Våld förflyttas. Den som får stryk blir själv våld-
sam, men det kommer sällan till uttryck i den
situation det uppstod i. Ungar som får stryk i skolan blir våldsamma hemma. En man som förtrycks
på sitt arbete tar ut det hemma.
● Våld är intelligent. Den som slår tar oftast hänsyn
till plats, tid och person. En man som har en ängels tålamod på jobbet kan ha mycket kort stubin
med sin fru eller sina barn. Om han är rasande
svartsjuk på en fest kan han vänta tills de kommer
hem innan han börjar slå. Väl hemma ser han till
att slå så att det inte syns, han kanske höjer ljudet
05-12-15
17.09
Sida 3
Foto: Lars-Peter Roos
Män och våld
på stereon för att inte grannarna eller barnen ska
höra.
● Våld är cykliskt. Våld föder våld. Pojken som slåss
i skolan, rasistmobbar eller gatufighters har ofta en
förhistoria fylld av våld. Våld ingår i en ond cirkel
där våld i familjen föder våld i samhället som föder
nytt våld i familjen.
Mäns våld mot kvinnor kan diskuteras ur flera olika
perspektiv, men de har det gemensamt att de försöker
förklara varför män så ofta använder våld i nära relationer. De tydligaste perspektiven är:
1. Det feministiska perspektivet.
Mäns våld mot kvinnor är ett logiskt sista uttryck för
den patriarkala samhällsstrukturen, för manssamhället. Män tar till våld när de ser sin överordnade ställning hotad. Våldet gör nytta och uppmuntras av vår
kvinnoförtryckande kultur.
2. Social inlärningsteori.
Mäns våld mot kvinnor är ett inlärt beteende. Pojkar
ser från barnsben att män kan utöva makt genom att
hota eller slå kvinnor. De ser att det faktiskt fungerar
och ser att män som dominerar kvinnor är framgångsrika, medan män som domineras av kvinnor är
misslyckade. Detta förstärks av förebilder inom framförallt massmedia och underhållningskulturen.
3. Individualpsykologisk teori.
Mäns våld mot kvinnor är uttryck för personlighetsstörningar. Få psykiskt friska män förmår våldta,
misshandla eller döda en annan människa.
4. Systemteoretiska förklaringar.
Ett familjeterapeutiskt perspektiv som menar att en
relation upprätthålls av båda människorna som ingår
i den. Att våld och förtryck utvecklas mellan två människor, där också den som utsätts för våldet har någon
form av ansvar för det.
Beskrivningarna av de olika modellerna är starkt
förenklade, men de visar åtminstone att ingen av dem
ensamt kan förklara mäns våld. Ändå är det viktigt att
ta ställning till dem. Vi får inte fastna i förvåning eller
frustration inför våld. Det är möjligt att begripa både
en våldsam man och en våldsam kultur och det går
att ändra på bägge.
Män och våld
●
3
Män och våld
05-12-15
17.09
Sida 4
Män och våld
Foto: Pernille Tofte
Män står för en övervägande del av allt våld som utövas. Manlighet har traditionellt haft en
tydlig koppling till våld och aggressivitet. I form av legitima våldsutövare – poliser, militärer –
men även i det olagliga våldet dominerar männen. Män misshandlar främst andra män, men
också kvinnor och barn. Även om våld mot kvinnor och barn inte uppmuntras av vår kultur är
det svårt att inte inse att mäns våld har en tydlig koppling till patriarkala värderingar. Mäns
makt är knuten till rätten att utöva våld. Manlighet förknippas med styrka, aggressivitet och
män förväntas stå upp för sig och de sina. Också de män som inte slåss har nytta av den
rädsla de våldsamma männen skapar. Rädslan ger alla män makt.
4
●
Män och våld
05-12-15
17.09
Sida 5
Många män har en kluven relation till våld, en skräckblandad förtjusning. Men också många kvinnor är
både lockade av manlig aggressivitet och samtidigt
rädda för mäns våld. Små pojkar fostras till överordning, i barnomsorgen och av sina föräldrar. Vi har
betydligt mer förståelse för att pojkar slåss än att flickor gör det. Pojkar lär sig att bli män genom att se på
sina pappor, genom den manlighet de ser att deras
mödrar uppskattar, men också genom de mansbilder
de presenteras för i massmedia och i samhället.
Vi lever inte längre i en strängt uppdelad värld där
män fostras till familjeförsörjare och möjliga soldater
och där kvinnor fostras till hushållsrobotar. Men värderingarna finns kvar. De är synliga varje dag, i reklam,
i film och på teve och i kvällstidningar och veckopress.
På förskolor och i skolor har man på vissa håll börjat
titta på hur personalen behandlar barnen olika beroende på deras kön. Ofta är de omedvetna om att de gör
skillnad på pojkar och flickor. Precis som föräldrar inte
ser att de överför sina värderingar på sina barn. Med en
medveten pedagogik går det att förändra detta och
eftersom det är i uppfostran som värderingar och normer förs vidare är en satsning på jämställdhetspedagogik en viktig del i att få bukt med mäns våld.
VI LKA MÄN SLÅR?
Vårt samhälle präglas av en könsmaktsordning som
bland annat bygger på våld, ett våld som vi samtidigt
förnekar. Många män tycker att våld är fel och de flesta anser att våld mot kvinnor är både oförsvarligt och
obegripligt. Ändå är det nästan uteslutande män som
slår. De slår mest andra män, men män misshandlar
också kvinnor och barn. Detta våld är speciellt. Dels
för att det är så vanligt, trots att vår kultur absolut
inte tillåter det. Vi lever med en kluvenhet inför det.
Dels är det ett osynligt våld. Det är så förknippat med
skam och skuld för de inblandade att ingen egentligen vill tala om det.
Men det typiska för mäns våld mot kvinnor är att
den plats där kvinnor löper störst risk att utsättas för
våld eller sexuella övergrepp är i sina egna hem. Både
unga kvinnor i nya relationer och äldre kvinnor i
mångåriga relationer löper större risk att misshandlas
av den man de lever med än av någon annan. Gravida
kvinnor drabbas av våld som ofta riktas mot det ofödda barnet. Kvinnor med funktionshinder är särskilt
utsatta för övergrepp och våld, både från män de känner och män som de möter utanför hemmet.
Våld förekommer också i samkönade relationer.
Detta våld är inte så olikt våldet i heterosexuella relationer. Manligt och kvinnligt beteende är inte nödvändigtvis knutet till människors biologiska kön.
Under tioårsperioden 1990–1999 dödades 164
kvinnor av en närstående man i Sverige, i genomsnitt
mer än 16 kvinnor per år. Brottsförebyggande rådet
redovisar att 80% av gärningsmännen när det gällde
mord var psykiskt sjuka. Nära 40% var invandrare.
Vanliga är också kopplingar till låg status, arbetslöshet och alkohol- eller drogmissbruk. Genom den
ökade uppmärksamheten kring mäns våld mot kvinnor kan det se ut som om att det dödliga våldet har
ökat, men det har snarare minskat med 30% sedan
1970-talet (siffrorna kommer från BRÅ).
VÅLD I NÄRA RELATIONER
– DET PARADOXALA VARDAGSVÅLDET
Det våld som drabbar kvinnor är speciellt på flera
sätt. Det drabbar dem på en plats som de inte har
sökt upp och inte kan undvika, deras egna hem, den
plats som borde vara deras trygghet. Förövaren är
deras man, sambo eller någon annan människa som
de har valt att leva med. Förövaren har alltså ständig
tillgång till offret. Våldet upprepas ofta, ingår i en tätnande väv av kontroll och förtryck och blandas till
och med ihop med kärlek och omtanke. Det kan
börja som en ”olyckshändelse”. Som något som händer, trots att mannen inte ser sig som våldsam och
inte har använt våld förut. Men det blir oftast till ett
startskott för en destruktiv och allt snabbare roterande spiral som kan fortsätta under många år.
När situationen avslöjas står alla oförstående. Ändå
har många sett tecken på att något är snett. Grannar,
vänner, men också polis, socialtjänst, skol- och dagispersonal och sjukvården har egentligen haft inblick i
vägen fram till katastrofen. Men de har haft svårt att
se helheten bakom det som har hänt. Myndigheternas ingripandet är inte sällan både halvhjärtade och
godtrogna. De försöker göra mannens våld till ett
relationsproblem eller ingriper allt för sent eller på fel
sätt. Det är allför vanligt att kvinnor inte får det
skydd de behöver och iställer tvingas fly hemmet.
Besöksförbud som inte följs upp räcker heller inte
som skydd. Kvinnor mördas inte sällan av män som
nyligen har belagts med just besöksförbud.
Det finns gemensamma drag hos många misshandelsrelationer. Med tiden hamnar kvinnan under
Män och våld
●
5
❮❮
Män och våld
Män och våld
05-12-15
17.09
Sida 6
mannens kontroll. Han tar sig rätten att ha åsikter hotet. Kanske måste de flesta lämna varandra och
om hur hon ska bete sig och hans åsikter blir allt vik- arbeta vidare med sina problem på var sitt håll.
tigare för henne. När kontrollen hårdnar börjar de
alltmer umgås med hans vänner. Hennes vänner för- TYSTNADEN KRING VÅLDET:
svinner efter hand ur hennes liv. Dels orkar de inte så MÄNSKLIGT ELLER MAN LIGT ANSVAR?
på hur han behandlar henne, dels gör hans svartsjuka Mannen som slår, hotar eller skrämmer har ensam
det svårt för henne att upprätthålla egna relationer.
ansvar för sina handlingar. Det finns inga ursäkter
När de väl flyttar ihop och får barn får hon huvud- eller förklaringar som att hon provocerade honom
ansvar för hem och barn. Hennes fritidsaktiviteter får eller på något annat sätt ”tvingade” honom. Vi har
anpassas till hans schema. Hon får passa på att göra alltid valet att undvika våld. Det personliga ansvaret
saker när han har tid och när han vill vara ”barnvakt”. är otvetydigt. Våldet är ett brott, ett övergrepp som
Långsamt blir hon mer och mer isolerad. Han gillar skall bemötas som allt annat våld – polisiärt, rättsligt
inte när hon talar i telefon eller ägnar sig åt någon och medmänskligt. Men upplevelsen av våldet, uppannan. Hans respekt för hennes kroppsliga integritet levelsen av vad som egentligen har utlöst det, skiljer
minskar. Till slut får hon
sig mellan offer och förövare.
Det
är
en
öronbedövande
inte ens sova ifred. Han
Ur kvinnans perspektiv slår
tystnad om mäns våld. Inför
kräver samlag, tjatar och
mannen för att få makt och
håller henne vaken långt
vänner, arbetskamrater och släktingar kontroll eller för att straffa
in på natten.
ljuger man och förklarar bort problemet henne för att hon har trotsat
Även om hon känner
honom. Män som slår upplever
sig våldtagen ser hon inte på det som våldtäkt. Inte ofta att de slår i en känsla av vanmakt eller maktlöshet.
han heller. I och med att hon ger med sig så är det De kan känna hur orden tar slut, att de har tappat
okej. Att hon har sagt nej tio gånger innan räknas greppet om sina liv. De kan känna att de alls inte vininte.
ner makt, utan att slagen slår sönder också deras liv.
Här kanske den fysiska misshandeln börjar. Men
Om vi vill minska våldet räcker det inte med att
hon berättar ingenting. Skammen över att leva i ett förstå den slagna kvinnans upplevelse. Vi får inte fastdestruktivt förhållande är för stort. Hon skuldbeläg- na i en strid om vems upplevelse eller förklaring som
ger sig själv för att ha valt en så destruktiv man. är sann eller inte. Både det mannen och det kvinnan
Skäms för sitt misslyckande, för att hon inte kan få känner är på riktigt. Mannens upplevelse av maktlösrelationen att fungera. De få vänner som finns kvar het är ingen efterhandskonstruktion eller undanflykt,
försvinner och hon blir helt ensam.
utan en tragisk effekt av mansamhället, det pris både
Många kvinnor lämnar sina män i detta läge. Men män och kvinnor får betala för att mäns överordning
det är både svårt och farligt. Han har blivit hennes ska försvaras. Dessutom, vi vet att det går att få våldhela liv. Hon vet att han kan slå och backar. Han vet samma män att sluta slåss och återerövra ett värdigt
att han får som han vill om han slår eller om han liv. Men då måste vi förstå även dem.
hotar att slå. Hennes strategi blir att skala bort allt
Bilden av våldet kan alltså verka motsägelsefullt.
mer av sig själv för att behålla husfriden. Till slut har Men om det skulle vara ett fenomen med enkla orsahon bara ett litet hörn kvar av sitt livsutrymme. Det ker, skulle det vara betydligt lättare att få slut på det.
är när vi ser det som vi tycker att det är så underligt. Vi skulle lättare kunna tala om det. Men det är en
Men då glömmer vi den nedbrytningsprocess, den öronbedövande tystnad om mäns våld. Varken offer
långsamma normalisering av våldet, som har lett fram eller förövare talar om det. Inför vänner, arbetskamtill hennes isolering.
rater och släktingar ljuger man och förklarar bort proHar våld kommit in i en relation är det mer eller blemet. Ofta pågår övergreppen under mycket lång
mindre omöjligt att reparera den, menar många fors- tid innan kvinnan söker hjälp. Mannen söker myckkare. En del lyckas leva vidare tillsammans efter att ha et sällan hjälp på eget initiativ. Men det enda sättet att
gått i terapi. Ju tidigare man kommer in med åtgär- få bukt med våldet är att tala om det. Det finns funder desto större är chansen att han slutar slå. Men gerande terapiformer och mansjourerna gör ett bra
långt efter att han har slutat kan kvinnan känna av jobb med män i kris.
”
6
●
Män och våld
❮❮
05-12-15
17.09
Sida 7
Foto: Björn Abelin
Män och våld
Kostnaderna
för mäns våld
Mäns våld är ett allvarligt hot mot hälsa och
välstånd, både här i Sverige och globalt. Våld
i nära relationer hotar självklart de som
drabbas av det, men också förövaren och
samhället i stort.
Kvinnor tvingas söka läkarhjälp och vårdas på sjukhus. Kvinnor och barn söker skydd i kvinnojourer, får
rättslig hjälp. Samhället får bära stora kostnader för
läkarvård, polisinsatser, kriminalvård och för rättslig
hjälp och domstolskostnader.
Det finns uppgifter som visar att kostnaden för
mäns våld mot kvinnor uppgick till dryga trehundra
miljoner kronor i Finland år 1998. I denna siffra in-
går kostnaden för skyddat boende, krisstöd, familjeterapi och rättsväsendets insatser. Vi kan alltså anta
att den motsvarande årliga kostnaden i Sverige överstiger en halv miljard kronor, försiktigt räknat.
Men i första hand drabbar våldet de berörda i form
av fysiskt och psykiskt lidande, kanske livslångt och i
form av rädsla, ångest och kontaktsvårigheter. Förövaren förlorar också mycket genom sitt handlande.
Förutom att han förlorar sin partner och eventuella
barn, hamnar han kanske också i fängelse. Ofta lämnas han med en psykologisk skuld som leder till
lidande, missbruk och nya misslyckade relationer, om
han inte får hjälp.
Män och våld
●
7
Män och våld
05-12-15
17.09
Sida 8
Att förebygga våldet
För att kunna förebygga våldet måste vi ta
reda på hur det uppstår. Mycket av det som
görs praktiskt idag handlar inte om förebyggande åtgärder, utan om att försöka hindra
fortsatt våld.
Kvinnor skyddas på kvinnojourer, våldsamma män
sätts i fängelse, beläggs med besöksförbud och i bästa
fall får de någon form avbehandling. Men skadan är
redan skedd. Påfallande litet görs för att komma till
rätta med roten till mäns våld. Manscentrum och
mansjourer har ibland chansen att träffa män som
ännu inte har börjat slåss. Men i allmänhet handlar
också dessa verksamheter om att sopa upp skärvorna
när katastrofen är ett faktum.
För att förhindra våldet och minska mäns övergrepp krävs det mer än att fördöma enskilda män. Ett
konsekvent arbete för större jämställdhet är en grund-
8
●
Män och våld
förutsättning och det måste börja med alla, inklusive
barnen. Den dubbelhet i relation till våld som är så
tydlig i vårt samhälle, överförs redan när vi är mycket unga. Den manlighet som bygger på våldsamhet
och muskelkraft är en tickande bomb som det är allas
ansvar att desarmera.
Vi måste också lära oss att se signalerna, lära oss att
se när en relation är på väg att bli destruktiv. Socialsekreterare, lärare och vårdpersonal måste utbildas för
att se dessa tecken. Behandlingsmetoder för både de
misshandlade kvinnorna och för gärningsmännen
måste utvecklas och ges större resurser. Det behövs en
genomgripande debatt och aktiva satsningar på åtgärder. Att bara ropa på strängare straff och att stänga
in de drabbade kvinnorna är kanske att låta det
största hotet mot människors medborgerliga rättigheter växa i styrka.
Män och våld
05-12-15
17.09
Sida 9
Litteratur
Eduards, M. (2002a) Förbjuden handling. Malmö: Liber.
Eliasson, M. (1997) Mäns våld mot kvinnor. Stockholm: Natur och Kultur
Ferguson, H., Hearn, J., Gullvåg Holter, Ø., Jalmert, L., Kimmel, M., Lang, J., Morrell R. & S. de Vylder
(2004) Ending gender-based violence. A call for global action to involve men. Stockholm: SIDA
Heimer, G. och Posse, B. (red) (2003) Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar. Studentlitteratur.
Isdal, P. (2002) Meningen med våld. Gothia.
Kaufman, M. Cracking the armour Power, pain and the lives of men. Penguin books
Råkil, M. Menns vold mot kvinner, Behandlingserfaringar og kunnskapssstatus, Universitetsforlaget Oslo
SOU 2004:121 Slag i luften – En utredning om myndigheter, mansvåld och makt.
Män och våld
05-12-15
17.09
Sida 10
Manliga nätverket verkar
• för ett jämställt samhälle
• för mänskliga förväntningar på pojkar och män
• mot mäns våld och övergrepp
Denna skrift är en av fyra i serien om män och jämställdhet.
Skrifterna handlar om män och sexualitet, män och våld, män och
makt och om män och barn. De har kommit till som ett resultat av
diskussioner inom projektet ”Män och jämställdhet” och är tänkta att
fungera som ett underlag för diskussioner.
Det är alltså inte fråga om en redovisning av Manliga nätverkets
åsikter. För en genomgång av dessa hänvisas till vårt idéprogram som
finns på vår hemsida http://www.man-net.nu
Föreningen Manliga nätverket
c/o Rädda Barnen, Torsgatan 4, 111 23 Stockholm
Telefon/Fax 08-17 82 00, E-post [email protected]