Transcript Om våld i nära relationer

Om våld i nära relationer
 Utsätts äldre kvinnor och män för våld och
övergrepp?
 Utsätts funktionsnedsatta kvinnor och
män för våld och övergrepp?
Vad vet vi om omfattningen och dess
konsekvenser?
Ja, de blir utsatta eller har blivit utsatta
 Precis lika mycket eller till och med mer
än andra.
 Med ökat beroende och behov av stöd
från andra – risken för att utsättas ökar.
 Flera har tidiga erfarenheter av våld som
inte har uppmärksammats
 Begreppet ”nära relation” kan vara vidgat
Fokus på särskilt utsatta/utsatthet,
regeringen har definierat särskilt sårbara
grupper
 Kvinnor med funktionshinder
 Kvinnor med missbruk
 Med annan etnisk bakgrund
 Utsatta för hedersrelaterat våld
 Hbt-personer
 Äldre kvinnor
Nära relation – vad kan det vara?
 Make eller maka
 Barn och barnbarn
 Andra släktingar och vänner som ger stöd
 Assistent eller anhörigvårdare
 God man
 Medboende på särskilt boende
 Andra på daglig verksamhet
 Osv……..
Vad är våld och övergrepp?
 Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad
handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig
handling, som utförs inom ett förhållande där det
finns en förväntan på förtroende och som
förorsakar skada eller smärta hos en äldre
person. Världshälsoorganisationen (WHO) 2002
 Våld är varje handling riktad mot en annan
person som genom denna handling skadar eller
kränker, får denna person att göra något mot sin
vilja eller att avstå från att göra något den vill.”
Per Isdal, Alternativ til Vold
Våld i nära relation mot kvinnor
Varje könsrelaterad våldshandling som
resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk
skada eller lidande för kvinnor, samt hot om
sådana handlingar, tvång eller godtyckligt
frihetsberövande, vare sig det sker i det
offentliga eller privata livet / ... /Mäns våld är
en kränkning av kvinnors rättigheter och
grundläggande friheter.
Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor 1993
Former av våld i nära relation
Psykiskt våld – ex verbala kränkningar, isolering, kontroll,
ekonomiskt beroende, förstöra ägodelar, hot,
skambeläggande, gester, metodisk nedtryckning
Fysiskt våld - ex kasta saker, knuffa, hålla fast, dra i håret,
nypa, slå, skaka, strypgrepp, sparka, vapenhot,
tvångsmata
Försummelse- ex medvetet felaktig medicinering, bristande
hygien, otillräcklig föda, sakna hjälpmedel, försvåra
vardagen
Ekonomiskt utnyttjande - ex stöld av pengar eller ägodelar,
utpressning, kontroll, utnyttjande, påtvungna ändringar
testamente, god man överskrider befogenheter
Sexuellt våld - ex tvingas utföra eller delta i sexuella
aktiviteter som man inte vill ha del i, sexuella beröringar,
sexuellt kränkande språk
Våldet ser olika ut
Män
Kvinnor
Utsätts av andra män Utsätts av män
Utsätts utomhus
Utsätts inomhus
Utsätts av okänd
Utsätts av känd
Våld en gång
Upprepat våld
Olika grupper av kvinnor
 Kontexten olika
 Drabbar olika
 Konsekvenserna olika
 Olika behov av stöd och hjälp
Beroende av stöd ökar risk för att bli utsatt
för våld, både för kvinnor och män
Så hur vanligt är våldet?
Slagen dam. 7000 kvinnor
Våld: Fysiskt våld, sexuellt våld, hot
 46 % upplevt våld efter fyllda 15 år
 22 % kvinnor 18-24 år gamla hade utsatts för
våld under det senaste året.
 30 % utanför en sexuell relation
 11 % från nuvarande partner
 35 % från tidigare partner
Ofrid – om våld mot äldre, drygt 1100 svarat
 16 % av kvinnorna har utsatts för våld/övergrepp efter sin
65-årsdag (13 % av männen), vanligast av partner eller fd
partner.
 19 % av de omsorgsbehövande kvinnorna har utsatts för
försummelse.
 Nästan enbart kvinnor har utsatts för sexualiserat våld
 Tre gånger så många kvinnor än män har trauman efter
utsatthet före 65 år och lider av en bestående rädsla.
 Sjukdom, hög ålder och funktionshinder ökar risken för
våld och övergrepp
 Kvinnornas hälsa försämras mer än männens av utsatthet.
 75 % våldsutsatta kvinnor, 40 % män har aldrig sökt hjälp.
Finsk studie om våld mot äldre kvinnor 2010
 1700 kvinnor över 60 år tillfrågade
 En fjärdedel utsatta för våld under det senaste
året, vanligast med psykiskt våld
 5 % utsatta för sexuella trakasserier eller våld
 I de flesta fallen är förövaren den egna partnern.
 Få kvinnor berättat, oftast p.g.a skamkänslor
 Våldet hade fått stora konsekvenser, både fysiskt
och psykiskt
Handu 2007 mäns våld mot kvinnor med fysisk
funktionsnedsättning – drygt 1000 svar
 En tredjedel varit utsatta för våld, hot eller sexuella
trakasserier
 Hälften av dessa ha fått skador av händelserna
 Mer än hälften har trakasserats sexuellt av en man de inte
känner
 20 procent har utsatts för sexuellt våld efter sin 15 års-dag
 20 procent bor eller har bott med den man som utsatt dem
för våld
Omfattning – psyk. funktionsnedsatta
RSMH
SLAGEN DAM
• 70 procent under livet
• Ingen uppgift
• 54 procent före 16 år
• 31 procent före 15 år
• 63 procent efter 16 år
• 46 procent efter 15 år
• 31% under senaste året
• 12 % under senaste året
Majoriteten kopplar nuvarande psykiska ohälsa till våldet
RSMH Bengtsson-Tops Vi är många 2004
Våld mot kvinnor med måttlig eller lindrig
utvecklingsstörning, 156 svar
 En tredjedel blivit slagna innan de fyllt 15
 En av fem tvingats till sex innan de fyllt 15 år
 En tredjedel utsatta för våld efter att ha fyllt 15 år
 Sex av tio blivit utsatta för sexuella trakasserier
 En av tio blivit våldtagen av en man utan att ha ett
förhållande med mannen.
 En av fyra har våldförts av en pojkvän
 Tre av fyra som sammanlevt med en man har blivit utsatt
för våld i relationen.
 En fjärdedel av kvinnorna som nu sammanbor har blivit
utsatta i den relationen
Äldre kvinnor, Stockholms län 2012
 För äldre kvinnor stora brister när det gäller
kompetens och möjlighet att få rätt stöd.
 Personalen har mött våld, men inte haft metoder.
 Äldre kvinnor till äldreboende för skydd
 Några äldre hade varit på kvinnojour för
samtalsstöd
Kvinnor med funktionsnedsättning,
Stockholms län 2012
 Stora brister när det gäller kompetens och
möjlighet att få rätt stöd.
 Saknas metoder för stödsamtal och för
anpassade boendeformer
 En förminskande/förlåtande inställning
 Inom socialpsykiatrin finns verktyg – men inte
specifika frågor om våld i nära relation.
Samverkan
 Saknas internt och externt
 Saknas strukturer för samverkan både
övergripande och på individnivå.
Skyller vi på varandra?
Haninge ett gott exempel!
Samverkan
Våldsutsatta kommer till olika myndigheter –
 Hälso- och sjukvårdens olika verksamheter
 Polisen
 Socialtjänstens olika verksamheter
 Skola/förskola
 Kyrkan
 Försäkringskassan
 Arbetsförmedlingen
 Ideella organisationer – t ex kvinnojourer och BOJ
Det är inte ovanligt att en person har haft upprepade
kontakter med flera innan det uppdagas att personen är utsatt
för våld.
Samverkan förutsättningar
Tre S
 Styrning – att ledningen prioriterar, ger mandat, resurser,
för vad som ska samverkas kring, vilka som ska samverka,
hur man utvärderar etc.
 Struktur – klargöra syfte och målgrupp, tydliga riktlinjer,
avtal och handlingsplaner. Samverkansgrupp på
övergripandel nivå. Regler för samverkan på individnivå
 Samsyn – gemensam problemförståelse och kunskapsbas
om våldets konsekvenser. Tillit och förståelse för
samverkanspartners arbetssätt. Uppmärksamma resultat
och goda exempel
Behöver alla samverka?
Ett exempel på samhällets styrning:
Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 4 kap.
Samverkan
 5 § Socialtjänst och LSS
De processer där samverkan behövs ska identifieras för att
säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det
ska framgå hur samverkan ska bedrivas i den egna
verksamheten. Det ska även säkerställas att samverkan
möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller
enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och
andra organisationer.
Forts SOSFS 2011:9
 6 § Hälso- och sjukvård
 De processer där samverkan behövs för att förebygga att
patienter drabbas av vårdskada ska identifieras. Det ska
framgå hur samverkan ska bedrivas i den egna
verksamheten. Det ska även säkerställas att samverkan
möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter
inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter
Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS
2009:22 ska styra socialtjänsten
 Utgångspunkt för socialtjänstens arbete
med våldsutsatta kvinnor:
- Se till att metoder för stöd och hjälp är
utformade utifrån den bästa kunskapen
om våldsutsattas behov och vad som ger
bäst resultat.
Utgångspunkt forts.
 I råden anges särskilda behov på grund
av
- ålder
- etnicitet
- sexuell läggning
- funktionsnedsättning
- missbruk och beroende
Nämndens ansvar: bör ha handlingsplan
för:
- Kartläggning av omfattning av våld
- Information
- Samverkan, internt och externt
- Skyddade personuppgifter
- Nämndens ansvar för andra utförare av
socialtjänst, t ex ideella organisationer
Nämndens ansvar: Kompetens
- All personal som genomför insatser enligt
socialtjänstlagen bör få fortlöpande
kompetens inom området
- Den som handlägger ärenden där våld
ingår bör ha socionomexamen
I alla ärenden där våld ingår bör nämnden
utreda:
- Kvinnans behov av stöd och hjälp
- Våldets karaktär och omfattning
- Risker för att kvinnan ska utsättas för nytt
våld
- Kvinnans nätverk
- Vilket behov kvinnan har av stöd och hjälp
på kort och lång sikt
- Om något barn bevittnat våldet
Insatser
 Råd och stöd
 Hjälp med kontakt med andra
myndigheter, t ex polis och
skatteverket
 Förmedling av kontakter med t ex
frivilligorganisationer och andra
aktörer
 Hjälp att skaffa en ny bostad
 Ekonomiskt bistånd (ändrat allmänt råd
SOSFS 2009:23)
Samverkan, ett vinnande koncept
Individnivå, exempel
 Den våldsutsatta kan få rätt stöd och insatser så fort som
möjligt
 Kan innebära tidig upptäckt
 Våldsutövaren kan få stöd att ändra sitt beteende så fort
som möjligt
På samhällsnivå, exempel
 Minskar risken för konsekvenser som fordrar stora insatser
 Minskar risken för dubbelarbete
 Minskar handläggningstiden för resp. organisation
”Nu när jag vet vad jag ska göra – då
vågar jag fråga!”
[email protected]