Unga med sexuella beteendeproblem
Download
Report
Transcript Unga med sexuella beteendeproblem
2014-‐05-‐14 /var/folders/
19/1xzvql2j3v902wg8s77tyw600000gn/T/
com.apple.Preview.PasteboardItems/bild sexualitetskomponenten.png Annika@offclinic.se Ane5e@offclinic.se Sexuella övergrepp Är sexuella övergrepp… Barn som våldtar barn Vårt ansvar som vuxna – a3 stoppa i 6d. Off.Clinic 2012 Off.Clinic 201 1 2014-‐05-‐14 Barn och ungdomars signaler – a5 de förgriper sig sexuellt Sexuella övergrepp Offer -‐ förövare Barns signaler – a5 de blir utsa5a för sexuella övergrepp. • …………………………………………… • …………………………………………… • …………………………………………… • …………………………………………… • …………………………………………… • …………………………………………… Myter • En ung förövare är allVd själv e5 offer. • A5 vara utsa5 av en ung förövare eller om förövaren är flicka eller kvinna är inte lika skadligt. • Kvinnor förgriper sig av andra anledningar än män. • Sexuella övergrepp handlar inte om sexualitet. • Förövare missförstår andras signaler. • Sexuella övergrepp handlar om maktutövning. • ……………OSV 2 2014-‐05-‐14 Sexuella övergrepp begångna av unga är allvarliga 20-‐25% av alla sexuella övergrepp begås av en ung person.
Förnekande (BRÅ2010:15)( (Pastore/ Maguire2007) Den som är utsa5 för övergrepp av en ung person kan ha lika om-‐ fa5ande symptom som om det vore en vuxen som förgripit sig. (Cyr, Wright, McDuff and Perron, 2002) Ca 54% av 561 vuxna förövare har debuterat i sexuellt avvikande intresse före 18 års ålder. (Abel&Rouleau 1990) Den som är utsa5 för övergrepp av en ung förövare kan ha lika omfa5ande symptom som om det vore en vuxen som förgripit sig (Cyr, Wright, McDuff and Perron, 2002) • Ca 10% av förövarna erkänner fullt ut. • Ca 40% förnekar totalt. (Bremer1998, Epps1997, Prentky et al2000 mfl) • A5 förneka sexualbro5 är ingen riskfaktor för a5 återfalla i sexualbro5. (Kahn&Chambers1991/Långström/Grann2000) Motstånd Var tror ni a5 det finns störst motstånd och vilket motstånd är svårast a5 arbeta med? • Förövaren • Offret • Föräldrarna • Släkten • Professionella När det ofa3bara händer ”Det handlar fakVskt om e5 barn” ”Ord står mot ord” ”Vi kan inte tvinga…” ”Det handlar om e5 behov av närhet” ”Föräldrarna verkar konsVga” ”Offret har anmält sådant här förut” ”Vi vet inte vad vi ska göra” 3 2014-‐05-‐14 Vad betyder egentligen sexualitet?
Barns sexuella utveckling ”Sexualiteten är en integrerad del av varje människans personlighet, och det gäller så väl man som kvinna som barn. Den är e5 grundbehov och en aspekt av a5 vara mänsklig, som inte kan skiljas ifrån andra livsaspekter. Sexualiteten är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och inte heller om summan av våra eroVska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualiteten är mycket mer; den finns i energin som driver oss a5 söka kärlek, kontakt, värme och närhet. Den u5rycks i vårt sä5 a5 känna och väcka känslor samt röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår fysiska och psykiska hälsa.” (WHO) Barns sexualitet Funktion & Sensation
• Hur blir känslan när man sammanför orden“sexualitet” och “barn”. • Barns tankarna, känslor, och moVvaVon Vll sexuella beteenden har inte med vuxen sexualitet a5 göra. • Barn är intresserade av alla funktioner och
sensationer. Lika intressant att det kan klucka i
magen om man dricker mycket som att snoppen
kan bli ”stark”.
• Det kan handla om ”pirr” men framförallt handlar det om en normal utvecklingsprocess. • Ex. onani. Barnet kanske av en slump upptäcker
att det är skönt, vi lägger på vår kunskap, våra
värderingar
• Det kallas sexuella beteenden för a5 det är beteenden som involverar sexuella kroppsdelar 4 2014-‐05-‐14 Sexuella lekar
• Barnen är oftast i samma ålder, utvecklingsfas och har
samma status.
• Frivillig lek.
• Någon som de normalt leker med nära kamrater eller syskon.
• Perioder av sexuella lekar och sexuellt utforskande
återkommer under uppväxten.
• Det sexuella intresset är en del av barnets intressen. Har
andra intressen också
•
Hur bemöter man barns sexualitet Var öppen och lugn när sexuella b eteenden förekommer. • Hjälp barnen med gränser, svara på nyfikna frågor och passa på a5 undervisa i anatomi när Vllfälle ges. • Barn behöver vägledning gällande sexuella känslor liksom med allt annat. • Prata om kroppsregler och bra och dåliga hemligheter. • Hjälp barnet a5 bli bekväm med sin egen kropp och a5 forma posiVva, lämpliga beteenden och relaVoner. • Leken ska kunna avbrytas som vilken annan lek som helst.
• Normalt att barnet känner sig generad eller förlägen om en
vuxen avbryter, men de accepterar det snabbt och gör något
annat.
• Leken brukar upphöra när en vuxen kommer in i rummet.
• Sexuella beteenden som observeras av vuxna och sker
ganska öppen är vanligast upp till 5år, därefter blir barn oftast
mer privata.
Tänk på att…
Man ska inte använda sin egen barndoms sexuella
erfarenheter som mall för vad som är normal sexualitet
idag. Barn vet mycket mer om sex idag, exponeras för
mycket mer (men de har inte större förståelse).
(Toni Cavanagh Johnson, psykolog, USA)
• Du kan inte förstöra e5 barns sexuella utveckling genom gränssä5ning om du har e5 ickedömande förhållningssä5. 5 2014-‐05-‐14 Barn med sexuella beteendeproblem Barn med sexuella beteendeproblem Barns sexuella problembeteenden är en uppsä5ning av funkVonella beteenden som faller utanför det socialt accepterade normerna. Det är inte en diagnos. Generellt är SPB (CSBP på engelska) definierat som barn 12 år eller yngre som inleder beteenden som innefa5ar sexuella kroppsdelar som är utvecklingsmässigt olämpliga eller potenVellt skadliga. MoVvet Vll handlingen behöver inte ha med sexuell Vllfredställelse a5 göra. De här beteenden kan relatera Vll andra faktorer som nyfikenhet, ängslan, imitaVon, söker uppmärksamhet och/
eller för a5 lunga ned sig själv. Det sexuella beteendet kan vara fokuserat på sig själv eller involvera andra barn. (ATSA Report of the task force on children with sexual behaviour problems, 2006) Barn med sexuella beteendeproblem • Pojkar och flickor • I familjer överallt. • Neuropsykiatriska diagnoser (auVsm mfl.) • Beteende diagnoser (ADHD, CD) • Trauma relaterade diagnoser (PTSD) • Psykiatriska diagnoser (Depression, Ångest) • Inlärningssvårigheter och verbala störningar Avvikande sexuella beteenden • Om de sexuella beteendena kombineras med aggressivitet eller tvångsmässighet. • Om det sker mellan barn i olika åldrar, utvecklingsnivåer eller storlek. • Om barnen inte känner varandra så väl. • Om det fortsä5er erer lämplig Vllsägelse/ Vllrä5avisning. • Om det skadar något av barnen eller någon annan. • Om det sker Vllsammans med annan känslomässig affekt. • Om det involverar djur. (Silvosky&Bonner, 2004) 6 2014-‐05-‐14 Barn med sexuella beteendeproblem • I åldern 2 – 5 år, vanligare a5 flickor agerar ut. I skolåldern 6 – 12 år är det vanligare med pojkar.
(Friedrich et al. 2001) • Barn med SBP har i större utsträckning än ungdomar varit utsa5a för sexuella övergrepp. 65 – 100%. (Burton et al.,1997, Friedrich&Luecke,
1988, Gill&Johnson, 1994, Hunter, 1994) • Barn med SPB har också; – Fysisk misshandel – Exponerade för våld – Truma – Exponerade för sexuella sVmuli – AnknytningsproblemaVk -‐ är orare impulsiva -‐ har dåliga färdigheter -‐ många placeringar -‐ har varit lämnade utan uppsikt Tänk på a5… • Barn med sexuella beteendeproblem skiljer sig från ungdomar och vuxna förövare på vikVga sä5. • U5rycket är sexuellt, men beteendet grundar sig orast inte i sexualitet. • Det är inte klarlagt a5 barn med SBP blir förövare i vuxen ålder även om 50% av vuxna förövare säger a5 de börjat innan 15år. Men om vi inte gör något… A3 bemöta barn med sexualiserade beteendeproblem • Barn behöver skydd • Behöver bli bemö5 av någon som vågar fråga och som inte är rädd för svaren. • Behöver få sina behandlingsbehov utredda. • Få behandling och eventuell placering. • Uppföljning och eventuell booster. • Vi rekommenderar polisanmälan. Utredning av barn • Finns inga validerade bedömningsinstrument • Utgår från a5 kartlägga beteenden och sexuell utveckling. • Familjens omhändertagandeförmåga • Gör allVd en traumabedömning • Neuropsykiatrisk bedömning • Bedöm behandlingsbehov • Bedöm skyddsbehov (Chaffin et al.2008) 7 2014-‐05-‐14 Normalt sexuellt beteende hos ungdomar Vad är normalt idag – vem bestämmer det? •
•
•
•
Normalt sexuellt beteende Sker som en del i e5 informaVonsinsamlande Ungdomarna är i lika ålder och utvecklingsnivå Ungdomarna deltar frivilligt Är en trevlig, spännande, luswylld upplevelse Avvikande sexuellt beteende • Allt som är tvingande mot någon annan • Om det är tvångsmässigt – svårt a5 kontrollera • Om det är olagligt. Unga som förgriper sig sexuellt På barn På jämnåriga § ManipulaVon § Sexuellt intresse för barn § Dålig social kompetens § Fler övergrepp §
§
§
§
Hot / våld Annan kriminalitet Beteendeproblem Aggressivitet Unga förgriper sig sexuellt av olika anledningar • Sexuell nyfikenhet • Social oförmåga • Testa sin sexualitet • ”Jag gör som jag vill” • Hämnd • Begynnande sexuell avvikelse • Med mera……………………. 8 2014-‐05-‐14 Unga som begår sexuella övergrepp Hur ska vi tänka
Skall ha adekvat behandling oavse5 egen moVvaVon Bör ha en y5re påtryckare tex dom, beslut av socialnämnd Avgör inte när behandlingen är sluwörd ’ Utgå från offrets berä3else och Vad ska vi göra
?
?
?
Skydda
Om offer och förövare bor
tillsammans
-‐ Offrets berä5else närmre sanningen -‐ Offer kan minimera Förövaren fly5as Vll omgivning där återfall inte är möjliga. Om offer och förövare inte
bor tillsammans
Förövaren kan bo kvar hemma om omgivningen inte ger möjlighet Vll återfall. 9 2014-‐05-‐14 Förövarens behov Offers behov • Skydd • Berä5a, bli trodd och få bekrärelse. • Begripa, integrera och verklighetsanpassa det som hänt. • Eventuell terapeuVsk kontakt •
•
•
•
Skydd Får sina behandlingsbehov utredda Behandling och placering Erervård och uppföljning ff.Clinic 2012 Skydda
Om offer och förövare bor
tillsammans
Förövaren fly5as Vll omgivning där återfall inte är möjliga. Om offer och förövare inte
bor tillsammans
Förövaren kan bo kvar hemma om omgivningen inte ger möjlighet Vll återfall. f.Clinic 2012 Föräldraförmåga • Bedöm föräldrarnas moVvaVon Vll utredning och behandling av barnet • Utred föräldrars möjlighet Vll omvårdnad och skydd • Vid brister använd nödvändig lagsVrning Off.Cinic 2012 10 2014-‐05-‐14 Så vad gör du när någon ringer… Polisanmälan • Tydliggörande – för både offer och förövare. • Polisen gör korrekta förhör. • Möjlighet Vll skadestånd. Gör allVd en polisanmälan även om förövaren är minderårig – LuL §31. ERASOR ERASOR -‐ EsVmate of Risk of Adolescent Sexual Offense Recidivism -‐ är en checklista för bedömning av återfallsrisk i sexuella övergrepp för ungdomar mellan 12 och 18 år och är framtagen av Worling och Curwen på Sexual Abuse -‐ Family and EducaVon Treatment Program (SAFE-‐T) i Ontario Canada. (Svensk översä5ning; Långström/Blomkvist 2004.) •
•
•
•
•
•
•
•
•
Vem ringer? Hur avslöjades handlingen? Vem är offret – vem är förövaren? Finns fler möjliga offer? Skydd för både offer och förövare? Samtal med offer – bekrärelse Polisanmälan Krissamtal/ handledning med föräldrar Riskbedömning RISKFAKTORER Risk är en fara man har ofullständiga kunskaper om och vars uppkomst därför endast kan förutses med osäkerhet. Ø sexuellt intresse, aztyder och beteenden Ø sexuell övergreppshistoria Ø psykosocialt fungerande Ø familjens/omgivningens fungerande Ø behandling 11 2014-‐05-‐14 Sexuellt intresse aztyder och beteenden 1.
2.
3.
4.
Avvikande sexuella intressen Tvångsmässigt intresserad av sex Aztyder som stödjer sexuella övergrepp Ovilja a5 förändra avvikande sexuella intressen / aztyder Sexuell övergreppshistoria 5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Någonsin sexuellt ofredat två eller fler offer Någonsin sexuellt ofredat samma offer mer än en gång Tidigare påföljder för sexuella övergrepp Hot om eller användning av övervåld eller vapen vid sexuellt övergrepp Någonsin sexuellt ofredat barn Någonsin sexuellt ofredat någon okänd person Ospecifika val av offer för sexuellt ofredande Någonsin sexuellt ofredat någon person av manligt kön Varierade sexuella övergreppsbeteenden Psykosocialt fungerande 14.
15.
16.
17.
18.
19.
AnVsocialt förhållningssä5 och livssVl Saknar nära relaVoner Vll jämnåriga / social isolering NegaVva relaVoner och påverkan från jämnåriga Aggressiv mot andra Aktuell ökning av aggressivitet eller negaVva känslor Dålig förmåga a5 kontrollera känslor och beteenden (Impulsivitet) Familjens / omgivningens fungerande 20. Starkt stressande familjemiljö 21. Problemfyllda relaVoner Vll föräldrar / avvisad av förälder 22. Föräldrar stöder inte sexövergreppsspecifik utredning / behandling 23. Omgivningen ger möjlighet Vll återfall i sexuella övergrepp 12 2014-‐05-‐14 Fallspecifika faktorer Behandling 24. Ingen utveckling eller användning av realisVska återfallsförebyggande strategier 25. Ej sluwört övergreppsspecifik behandling • Neuropsykiatriska diagnoser. – Finns numera forskning på a5 svagbegåvade återfaller i högre omfa5ning. (Cecilia Kjellgren2009) – Ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser begår orare än andra sexuella övergrepp eller har sexualiserat beteende. – Man bör göra neuropsykiatrisk utredning på ungdomar som förgriper sig sexuellt. (Gillberg) ’ Utgå från offrets berä3else RISK • HÖG • MÅTTLIG • LÅG Vid hög-‐må5lig risk = insVtuVon Vid må5lig-‐låg risk = öppenvård -‐ Offrets berä5else närmre sanningen -‐ Offer kan minimera 13 2014-‐05-‐14 Offers behov Skydda
Om offer och förövare bor
tillsammans
Förövaren fly5as Vll omgivning där återfall inte är möjliga. Om offer och förövare inte
bor tillsammans
Förövaren kan bo kvar hemma om omgivningen inte ger möjlighet Vll återfall. • Skydd • Berä5a, bli trodd och få bekrärelse. • Begripa, integrera och verklighetsanpassa det som hänt. • Eventuell terapeuVsk kontakt Off.Cinic 2012 Förövarens behov Skydda
•
•
•
•
Skydd Får sina behandlingsbehov utredda Behandling och placering Erervård och uppföljning Om offer och förövare bor
tillsammans
Förövaren fly5as Vll omgivning där återfall inte är möjliga. Om offer och förövare inte
bor tillsammans
Förövaren kan bo kvar hemma om omgivningen inte ger möjlighet Vll återfall. 14 2014-‐05-‐14 Föräldraförmåga • Bedöm föräldrarnas moVvaVon Vll utredning och behandling av barnet • Utred föräldrars möjlighet Vll omvårdnad och skydd • Vid brister använd nödvändig lagsVrning skydd/säkerhet
Polisanmälan • Tydliggörande – för både offer och förövare. • Polisen gör korrekta förhör. • Möjlighet Vll skadestånd. Gör allVd en polisanmälan även om förövaren är minderårig – LuL §31. Säkerhetsanalys • Riskfaktorer i hemmiljö, skola och fri6d. Utredning gällande risksituaVoner i vardagen som ger förövaren möjlighet a5 återfalla i nya övergrepp och sexualiserade beteenden. 15 2014-‐05-‐14 Ins6tu6on/Hvb – säker miljö RISK – SKYDD -‐ BOENDE ins6tu6on familjehem hemmiljö säker miljö må5ligt säker miljö osäker miljö hög-‐må5lig risk offer i hemmet icke stödjande nätverk •
•
•
•
A3 tänka u6från risk Varför säkerhet • Inga nya övergrepp ska kunna begås • Ungdomarnas egen säkerhet ska kunna garanteras • A5 vara i hög Vll må5lig risk innebär a5 ungdomarna är i behov av y5re kontroll • Säkerheten har allVd högsta prioritet Larm Personaltäthet Övervakning ObservaVoner • Övergrepp kan begås dygnet runt • Övergrepp sker fort • Ifrågasä3 när föräldrar/familjehem säger ”inga problem”. – Hur gör man när man behöver gå på toale3en – Hur sover familjen – Var finns datorn – Vad är a3 hålla barnet/ ungdomen under uppsikt? 16 2014-‐05-‐14 Struktur och säkerhet Säkerhet kräver planering Grundregler kring säkerhet -‐
-‐
Inga ungdomar och barn lämnas ensamma med varandra överhuvudtaget Man är ej fysiska med varandra. Tänk ”en armlängds avstånd” som generell regel. -‐ Huvudsakligt ansvar ligger på de vuxna – man kan inte arbeta med Vllit. Syskon ska inte behöva ta ansvar även om de är äldre. •
•
•
•
•
Vuxen ska allVd se och höra ungdomar/barn Utvärdera risk vid fasta situaVoner Utvärdera risk vid förfly5ningar Lita ej på ungdomar gällande säkerhet Ta kontroll över stressade situaVoner Behandling Behandling • Det finns studier om lovande behandlingsresultat. (Fanniff/Becker2006) • KBT för vuxna, ungdomar och barn.(Elkovitch/Latzman mfl2009)(Schmucker, Lösel2008) (Worling/
Li5lejohn2010) • MulVsystemisk behandling.(Borduin2009, Worling2010) (Walker, McGovern, Poey & OVs, 2005) • Det finns stöd för riskfaktorerna och li5eraturen är överens om a5 behandling enl. individuella riskfaktorer är det som ska göras. KBT och mulVsystemisk teori inriktad på de individuella riskfaktorerna, generalisering, återfallsprevenVon är bra behandling. 17 2014-‐05-‐14 Komponenter -‐ Ungdomar •
•
•
•
•
•
•
•
Sexualitet -‐ psykoedukaVon om sexualitet, sexuell idenVtet, sexuell tändning, sexuella aztyder och könsroller. Min hjärna -‐ hur fungerar jag och min hjärna i olika situaVoner. Mindfullness träning Konsekvenser av sexuella beteendeproblem/ sexuell avvikelse på kort och lång sikt. Tankarna och tankefel -‐ Hur kan jag lära mig a5 vara uppmärksam på och kontrollera mina tankar bä5re. Offermedvetenhet och offerempa6 -‐ empaV brist för si5 offer är ingen riskfaktor. Rela6onsfärdigheter -‐ hur förhindrar man social isolering. Hur skapar man och behåller relaVoner. Känsloreglering -‐ vad är känslor och hur hanterar jag dem. Hur påverkar min inre repVl mig och hur hanterar jag den. Stopp -‐ plan -‐ idenVfiering av personliga riskfaktorer och srtategier för a5 hantera dem. Sköldis • strukturerad behandlingsmetod riktad Vll barn 4 – 11 år • utgår från en KBT-‐baserad manual som är utarbetad och utvärderad i USA • består av en barngrupp och en föräldragrupp som träffas parallellt. • Finns en uppföljning som gör a5 behandlingen anses lovande. Behandling barn • Ingen • Barngrupp kring ex. ja/nej-‐ känslor • Kroppsregler • Sköldis • Individuell samtalsterapi • Individuell beteendeterapi • Traumabehandling • Med mera…. Barngruppen Barnen lär sig; • Namn på kroppsdelar • Enkel sexualkunskap • Sexuella beteenderegler • Strategier för självkontroll • Förebyggande av framVda utsa5het 18 2014-‐05-‐14 Föräldragruppen Ämnen som tas upp är; • Hur de sexuella beteendeproblemen ser ut • Känslor kring barnens svårigheter • RelaVonen mellan barn och föräldrar • Hur kan man hjälpa si5 barn a5 stoppa det sexuella agerandet Rep6len – Trollkarlen – Roboten -‐ di3 liv, di3 val… Off.Clinc 2012 Komponenter Sexualitet -‐ psykoedukaVon om sexualitet, sexuell idenVtet, sexuell tändning, sexuella aztyder och könsroller. • Min hjärna -‐ hur fungerar jag och min hjärna i olika situaVoner. Mindfullness träning • Konsekvenser av sexuella beteendeproblem/ sexuell avvikelse på kort och lång sikt. • Tankarna och tankefel -‐ Hur kan jag lära mig a5 vara uppmärksam på och kontrollera mina tankar bä5re. • Offermedvetenhet och offerempa6 -‐ empaV brist för si5 offer är ingen riskfaktor. • Rela6onsfärdigheter -‐ hur förhindrar man social isolering. Hur skapar man och behåller relaVoner. • Känsloreglering -‐ vad är känslor och hur hanterar jag dem. Hur påverkar min inre repVl mig och hur hanterar jag den. • Stopp -‐ plan -‐ idenVfiering av personliga riskfaktorer och srtategier för a5 hantera dem. Generalisering av ovanstående komponenter genom beteendeterapi i vardagen samt genom exponering för risksituaVoner in vivo inom och utanför visslan/ Off.Clinic. •
Off.Clinic 2012 Pirret Off.Clinic 2012 19 2014-‐05-‐14 Behandlingsmål Den unge skall: •
FÖRSTÅ MOTIVATIONEN TILL ÖVERGREPPEN •
KÄNNA IGEN KOGNITIVA FÖRVRÄNGNINGAR OCH URSÄKTER •
KÄNNA IGEN RISKFYLLDA TANKAR OCH ATITYDER SAMT UTVECKLA KONTROLL ÖVER DESSA •
VARA MEDVETEN OM RISKEN FÖR ÅTERFALL •
UTVECKLA STRATEGIER FÖR ATT HINDRA ÅTERFALL •
GÖRA EN STOPPLAN Beteendeterapi U^örs konkret i stunden för a3 utsläcka oacceptabla beteenden och träna nya färdigheter •
•
•
•
•
•
•
DBT Känsloreglering Färdighetsträning Problemlösningsinlärning Shaping / formning Modellering Mm. Mål – ungdomen skall få bä5re självkontroll Sex och Samlevnad • Anatomin, kroppen och dess funkVoner • Könssjukdomar och prevenVvmedel • Puberteten • Hygien • RelaVoner • Lust • Vad tänder man på? • Hur har man sex? • Onani Mål – ungdomen skall få kunskap om kroppsliga funkVoner S6l och charmskola • Individuellt och i grupp • Allt från trevlig frisyr Vll ”nobelmiddag” Mål – ungdomen skall bli en a5rakVv partner 20 2014-‐05-‐14 Familjearbete Utgå från ERASORS riskfaktorer – -‐ Starkt stressande familjemiljö -‐ Problemfyllda relaVoner Vll föräldrar / Avvisad av föräldrar -‐ Föräldrar stödjer inte övergrepsspecifik behandling -‐ Omgivningen ger möjlighet Vll återfall -‐ Saknar nära relaVoner Vll jämnåriga / Social isolering Nätverksarbete Familjen, Socialtjänsten, skolan, habiliteringen, psykiatrin mfl. • Samtal och intervju • Utbildning • Studiebesök • Nätverksmöten • Handledning A3 arbeta med ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser
• Vi rekommenderar orast insVtuVonsvård. • Vi använder samma programm • RepeVton – koppla allt vi pratar om Vll konkreta situaVoner -‐ generalisering -‐ vidmakthållande • Mer rollspel • Mer exponering för fantasier • Tar längre Vd • Kräver mer familjearbete – utbildning gällande skydd och säkerhet. • Du som terapeut måste vara mycket mer kreaVv. 21