Transcript Meny - WordPress.com
Slide 1
Slide 2
Meny
Slide 3
Under och efter industriella
revolutionen kom Storbritannien
att kallas bland annat "The Black
Country", det svarta landet. Det
fick detta namnet på grund av att
den tunga industrin hade smutsat
ner landskapet och även städerna
var gråa, tråkiga och framförallt
förorenade. Källa: Wikipedia
Meny
Slide 4
Den industriella revolutionen kom till
Sverige omkring 1850-talet, nästan
100 år efter att den startat i
Storbritannien. I Storbritannien
började industrialiseringen med
textilindustrin; i Sverige med
sågverken. I Storbritannien
förbrukades järnmalm, sten- och
träkol så att landet i princip blev tomt
på naturtillgångar. I Sverige fanns
dock större tillgång på råmaterial. Det
som startade den industriella
revolutionen i Sverige (och England)
var kortfattat: råvaror, arbetskraft,
kunskap, kapital, energitillgångar,
tekniska uppfinningar och
transportmöjligheter. Källa: Wikipedia
Meny
Slide 5
När utvecklingen skett så snabbt i städerna
tog urbaniseringen kraft. Lantbrukare
behövdes inte längre ute på fälten, efter
agrara revolutionens uppfinningar, och i de
industrialiserade städerna behövdes det
folk. Därför flyttade lantbrukare till
städerna för att få jobb på fabriker. Dessa
jobb var krävande och då fabriksägarna
hade ett så stort utbud av arbetskraft fick
arbetarna väldigt låg lön, vilket tvingade
dem till att jobba långa skift för låg lön. Det
fanns enligt fabriksägarna inga behov av
skyddsanordningar vid maskinerna. Om en
arbetare förolyckades fanns det nya att ta
in från gatan. Detta ändrades senare när
fabriksarbetet krävde mer specialisering,
då man eftersom utbildning var dyrt ville
skydda sin arbetskraft. Källa: Wikipedia
Meny
Slide 6
När man skulle tillverka järn behövdes mycket skog
och mycket järnmalm och i Europa under 1700-talet
hade nästan alla länder utom Ryssland och Sverige
förbrukat sina tillgångar av järn och trä, därför var
Ryssland och Sverige de länder som producerade mest
järn och det har betytt mycket för välståndet i
Sverige. Sverige sålde 80% av järnet till England som
sedan förädlade det till stål, men senare lyckades
engelsmännen genom en ny metod, den så kallade
Thomasprocessen, tillverka järn av fosforrik
järnmalm som England var rikt på. Man använde
stenkol för att kunna smälta järnmalmen. En av
anledningarna till att det engelska landskapet ser ut
som det gör idag, med lite skog, är just att under
industriella revolutionen högg man ner nästan all
skog för att kunna tillverka träkol. Källa: Wikipedia
Meny
Slide 7
I början av 1700-talet bodde landsbygdsbefolkningen i byar
och nästan alla försörjde sig på jordbruk. Jorden var
uppdelad i remsor, tegar, och varje bonde hade några tegar
runt om byn. Tegarna var mycket små och det var svårt att
plöja jorden utan att råka komma in på någon annans teg.
För att upprätthålla ordning fanns det ett byalag som
bestämde när olika arbeten skulle utföras och vem som skulle
göra det till exempel när bönderna skulle höstså, vårså eller
lägga marken i träda.
I och med industrialismen moderniserades jordbruket i
England och Tyskland och man slog ihop tegarna till stora
åkrar i stället. Många småbyar splittrades och många bönder
blev arbetslösa; de arbetslösa bönderna sökte sig sedan till
industrier. På samma sätt genomfördes i Sverige det så
kallade storskiftet runt sekelskiftet 1800, samt enskiftet och
det laga skiftet i mitten av 1800-talet. Detta ledde bland annat
till att de gamla radbyarna i stort sett försvann till förmån för
enskilt belägna gårdar med sammanhängande jordinnehav.
England blev rikt när det gällde triangelhandeln. Källa: Wikipedia Meny
Slide 8
Thomas Newcomen
Meny
Slide 9
Thomas Newcomen
Thomas Newcomen, född i februari 1664 i
Dartmouth, Devon, död 5 augusti 1729 i London,
var en brittisk smed och uppfinnare. Han anges
ibland som industrialismens fader då han
tillsammans med Thomas Savery 1712
konstruerade den första praktiskt fungerande
ångmaskinen utifrån Denis Papins principer.
Newcomens atmosfäriska ångmaskin blev dock en
övergångsfas då senare maskiner byggde på James
Watts konstruktion.
Källa: Wikipedia
Viktiga Personer
Meny
Slide 10
John Loudon McAdam, född 21
september 1756, död 26 november 1836,
var en skotsk ingenjör och uppfinnare
av makadam, krossad sten att användas
som vägbeläggning.
McAdam var väginspektör, fick sin
metod antagen för hela England 1823
och blev 1827 överinspektör över rikets
vägbyggnader. Begreppet
makadam(isering) var rätt allmänt
använt redan på 1820-talet.
Sitt system beskrev han bland annat i
Remarks on the present system of road
making (1820; 5:e upplagan 1822).
Viktiga Personer
Källa: Wikipedia
Meny
Slide 11
James Watt, född 19 januari 1736 i Greenock,
Renfrewshire, död 25 augusti 1819 i
Handsworth, Birmingham, var en brittisk
(skotsk) uppfinnare.
Watt föddes i Greenock, som ligger utanför
Glasgow i Skottland. Hans far var
instrumentmakare och tillverkade och
reparerade navigationsinstrument. När James
var 18 skickades han till London för att
arbeta som instrumentmakarlärling, men av
någon anledning återvände han innan hans
utbildning var färdig. Han tänkte då etablera
sig som instrumentmakare i Glasgow, men
skrået vägrade att ge honom det tillstånd som
krävdes. Lyckligtvis lyckades han få en
anställning på universitetet som matematisk
instrumentmakare, och på så sätt fick han
också tillgång till en verkstad.
Viktiga Personer
Källa: Wikipedia
Meny
Slide 12
Meny
Slide 13
Viktiga Uppfinningar
Vävmaskin för industriell vävning, skiljer sig från
vävstolen främst genom den tekniska skillnaden i hur
inslaget i varpen sker. I vävmaskinen används ingen
skyttel, utan tråden förs in med hjälp av en luft- eller
vattenstråle, alternativt en projektilskyttel eller en gripare.
Projektilskytteln kan gå med en hastighet av 400 skott
(inslag) per minut, mot en vanlig skyttel i en enklare
mekanisk vävstol som klarar 200 inslag per minut.
Luftstråleinslag med tryckluft klarar 1500 inslag/minut.
Vattenstrålemaskiner lämpar sig bara för syntetvävar, och
klarar 600 inslag/minut. Efter införseln av inslaget skall
tråden dessutom klippas av och slås ihop i väven.
1995 introducerades en prototyp av en vävmaskin som kan
hantera fyra öppna skäl samtidigt, vilket förväntas öka
vävhastigheten med 2-4 gånger. Principen bygger på att
varpen förs över en slags rotor som öppnar skälen
Meny
samtidigt. Källa: Wikipedia
Slide 14
Viktiga Uppfinningar
Ångmaskinen är en motor med vattenånga som
arbetsmedium där värmeenergi omvandlas till mekaniskt
arbete. Denna definition innefattar således ångturbinen, men
i normalt språkbruk avses kolvångmaskinen som beskrivs
här.
Till skillnad från förbränningsmotorn arbetar ångmaskiner (i
likhet med stirlingmotorn) med yttre förbränning.
Ångmaskinen drivs med vattenånga producerad i en
ångpanna som värms upp via förbränning av bränsle i en
under, bredvid eller inuti pannan anordnad eldstad.
Kolvångmaskiner är i dag i drift endast av kulturhistoriska
skäl, exempelvis i ångbåtar, och pannorna eldast då oftast
olja, kol eller ved. Hos ånglok och lokomobiler utgör maskin
(cylinder, kolv och vevstake) och panna en sammanbyggd
enhet, men i tekniskt hänseende skiljer man ändå på panna
(som producerar ånga) och maskin.
Meny
Källa: Wikipedia
Slide 15
Spinning Jenny var en spinnmaskin som
uppfanns av James Hargreaves 1764. Till en
början kunde åtta trådar spinnas, men så
småningom utvecklades maskinen att kunna
spinna 100 trådar samtidigt.
Namnet Spinning Jenny kommer från ordet
"spinster" som betyder ungmö eller fröken
eftersom det oftast var de unga flickorna
som fick sitta och spinna trådar. Namnet
Jenny sägs komma från uppfinnaren James
Hargreaves dotter, men kan också vara en
förvrängning av engine.
Utvecklingen av maskinen ledde till protester
och handgripligheter från handspinnare som
ansåg att deras framtid var hotad. Vissa
Viktiga Uppfinningar
spinnare stormade James hus och förstörde
Spinning Jenny, men han flyttade bara till en
annan stad och 20 år senare fanns "Jenny" i
20 000 förbättrade exemplar.
Viktiga Uppfinningar
Meny
Slide 16
Ånglok är ett lokomotiv för järnväg eller spårväg med
en ångmaskin som motor. Ångloket var den första
användbara loktypen men används inte längre
kommersiellt i industriländer. I vissa utvecklingsländer
finns ånglok i drift, och dessutom finns de vid
museijärnvägar för passagerartrafik eller
godstransport. I Storbritannien finns fortfarande
Flying Scotsman kvar i drift och i Sverige tuffar de
gamla ångloken fortfarande på olika museibanor och
järnvägsmuséer. I Tyskland anordnas "Plandampf"
där vissa ordinarie tåg ersätts med ångloksdragna tåg.
Källa: Wikipedia
Viktiga Uppfinningar
Meny
Slide 17
Meny
Slide 2
Meny
Slide 3
Under och efter industriella
revolutionen kom Storbritannien
att kallas bland annat "The Black
Country", det svarta landet. Det
fick detta namnet på grund av att
den tunga industrin hade smutsat
ner landskapet och även städerna
var gråa, tråkiga och framförallt
förorenade. Källa: Wikipedia
Meny
Slide 4
Den industriella revolutionen kom till
Sverige omkring 1850-talet, nästan
100 år efter att den startat i
Storbritannien. I Storbritannien
började industrialiseringen med
textilindustrin; i Sverige med
sågverken. I Storbritannien
förbrukades järnmalm, sten- och
träkol så att landet i princip blev tomt
på naturtillgångar. I Sverige fanns
dock större tillgång på råmaterial. Det
som startade den industriella
revolutionen i Sverige (och England)
var kortfattat: råvaror, arbetskraft,
kunskap, kapital, energitillgångar,
tekniska uppfinningar och
transportmöjligheter. Källa: Wikipedia
Meny
Slide 5
När utvecklingen skett så snabbt i städerna
tog urbaniseringen kraft. Lantbrukare
behövdes inte längre ute på fälten, efter
agrara revolutionens uppfinningar, och i de
industrialiserade städerna behövdes det
folk. Därför flyttade lantbrukare till
städerna för att få jobb på fabriker. Dessa
jobb var krävande och då fabriksägarna
hade ett så stort utbud av arbetskraft fick
arbetarna väldigt låg lön, vilket tvingade
dem till att jobba långa skift för låg lön. Det
fanns enligt fabriksägarna inga behov av
skyddsanordningar vid maskinerna. Om en
arbetare förolyckades fanns det nya att ta
in från gatan. Detta ändrades senare när
fabriksarbetet krävde mer specialisering,
då man eftersom utbildning var dyrt ville
skydda sin arbetskraft. Källa: Wikipedia
Meny
Slide 6
När man skulle tillverka järn behövdes mycket skog
och mycket järnmalm och i Europa under 1700-talet
hade nästan alla länder utom Ryssland och Sverige
förbrukat sina tillgångar av järn och trä, därför var
Ryssland och Sverige de länder som producerade mest
järn och det har betytt mycket för välståndet i
Sverige. Sverige sålde 80% av järnet till England som
sedan förädlade det till stål, men senare lyckades
engelsmännen genom en ny metod, den så kallade
Thomasprocessen, tillverka järn av fosforrik
järnmalm som England var rikt på. Man använde
stenkol för att kunna smälta järnmalmen. En av
anledningarna till att det engelska landskapet ser ut
som det gör idag, med lite skog, är just att under
industriella revolutionen högg man ner nästan all
skog för att kunna tillverka träkol. Källa: Wikipedia
Meny
Slide 7
I början av 1700-talet bodde landsbygdsbefolkningen i byar
och nästan alla försörjde sig på jordbruk. Jorden var
uppdelad i remsor, tegar, och varje bonde hade några tegar
runt om byn. Tegarna var mycket små och det var svårt att
plöja jorden utan att råka komma in på någon annans teg.
För att upprätthålla ordning fanns det ett byalag som
bestämde när olika arbeten skulle utföras och vem som skulle
göra det till exempel när bönderna skulle höstså, vårså eller
lägga marken i träda.
I och med industrialismen moderniserades jordbruket i
England och Tyskland och man slog ihop tegarna till stora
åkrar i stället. Många småbyar splittrades och många bönder
blev arbetslösa; de arbetslösa bönderna sökte sig sedan till
industrier. På samma sätt genomfördes i Sverige det så
kallade storskiftet runt sekelskiftet 1800, samt enskiftet och
det laga skiftet i mitten av 1800-talet. Detta ledde bland annat
till att de gamla radbyarna i stort sett försvann till förmån för
enskilt belägna gårdar med sammanhängande jordinnehav.
England blev rikt när det gällde triangelhandeln. Källa: Wikipedia Meny
Slide 8
Thomas Newcomen
Meny
Slide 9
Thomas Newcomen
Thomas Newcomen, född i februari 1664 i
Dartmouth, Devon, död 5 augusti 1729 i London,
var en brittisk smed och uppfinnare. Han anges
ibland som industrialismens fader då han
tillsammans med Thomas Savery 1712
konstruerade den första praktiskt fungerande
ångmaskinen utifrån Denis Papins principer.
Newcomens atmosfäriska ångmaskin blev dock en
övergångsfas då senare maskiner byggde på James
Watts konstruktion.
Källa: Wikipedia
Viktiga Personer
Meny
Slide 10
John Loudon McAdam, född 21
september 1756, död 26 november 1836,
var en skotsk ingenjör och uppfinnare
av makadam, krossad sten att användas
som vägbeläggning.
McAdam var väginspektör, fick sin
metod antagen för hela England 1823
och blev 1827 överinspektör över rikets
vägbyggnader. Begreppet
makadam(isering) var rätt allmänt
använt redan på 1820-talet.
Sitt system beskrev han bland annat i
Remarks on the present system of road
making (1820; 5:e upplagan 1822).
Viktiga Personer
Källa: Wikipedia
Meny
Slide 11
James Watt, född 19 januari 1736 i Greenock,
Renfrewshire, död 25 augusti 1819 i
Handsworth, Birmingham, var en brittisk
(skotsk) uppfinnare.
Watt föddes i Greenock, som ligger utanför
Glasgow i Skottland. Hans far var
instrumentmakare och tillverkade och
reparerade navigationsinstrument. När James
var 18 skickades han till London för att
arbeta som instrumentmakarlärling, men av
någon anledning återvände han innan hans
utbildning var färdig. Han tänkte då etablera
sig som instrumentmakare i Glasgow, men
skrået vägrade att ge honom det tillstånd som
krävdes. Lyckligtvis lyckades han få en
anställning på universitetet som matematisk
instrumentmakare, och på så sätt fick han
också tillgång till en verkstad.
Viktiga Personer
Källa: Wikipedia
Meny
Slide 12
Meny
Slide 13
Viktiga Uppfinningar
Vävmaskin för industriell vävning, skiljer sig från
vävstolen främst genom den tekniska skillnaden i hur
inslaget i varpen sker. I vävmaskinen används ingen
skyttel, utan tråden förs in med hjälp av en luft- eller
vattenstråle, alternativt en projektilskyttel eller en gripare.
Projektilskytteln kan gå med en hastighet av 400 skott
(inslag) per minut, mot en vanlig skyttel i en enklare
mekanisk vävstol som klarar 200 inslag per minut.
Luftstråleinslag med tryckluft klarar 1500 inslag/minut.
Vattenstrålemaskiner lämpar sig bara för syntetvävar, och
klarar 600 inslag/minut. Efter införseln av inslaget skall
tråden dessutom klippas av och slås ihop i väven.
1995 introducerades en prototyp av en vävmaskin som kan
hantera fyra öppna skäl samtidigt, vilket förväntas öka
vävhastigheten med 2-4 gånger. Principen bygger på att
varpen förs över en slags rotor som öppnar skälen
Meny
samtidigt. Källa: Wikipedia
Slide 14
Viktiga Uppfinningar
Ångmaskinen är en motor med vattenånga som
arbetsmedium där värmeenergi omvandlas till mekaniskt
arbete. Denna definition innefattar således ångturbinen, men
i normalt språkbruk avses kolvångmaskinen som beskrivs
här.
Till skillnad från förbränningsmotorn arbetar ångmaskiner (i
likhet med stirlingmotorn) med yttre förbränning.
Ångmaskinen drivs med vattenånga producerad i en
ångpanna som värms upp via förbränning av bränsle i en
under, bredvid eller inuti pannan anordnad eldstad.
Kolvångmaskiner är i dag i drift endast av kulturhistoriska
skäl, exempelvis i ångbåtar, och pannorna eldast då oftast
olja, kol eller ved. Hos ånglok och lokomobiler utgör maskin
(cylinder, kolv och vevstake) och panna en sammanbyggd
enhet, men i tekniskt hänseende skiljer man ändå på panna
(som producerar ånga) och maskin.
Meny
Källa: Wikipedia
Slide 15
Spinning Jenny var en spinnmaskin som
uppfanns av James Hargreaves 1764. Till en
början kunde åtta trådar spinnas, men så
småningom utvecklades maskinen att kunna
spinna 100 trådar samtidigt.
Namnet Spinning Jenny kommer från ordet
"spinster" som betyder ungmö eller fröken
eftersom det oftast var de unga flickorna
som fick sitta och spinna trådar. Namnet
Jenny sägs komma från uppfinnaren James
Hargreaves dotter, men kan också vara en
förvrängning av engine.
Utvecklingen av maskinen ledde till protester
och handgripligheter från handspinnare som
ansåg att deras framtid var hotad. Vissa
Viktiga Uppfinningar
spinnare stormade James hus och förstörde
Spinning Jenny, men han flyttade bara till en
annan stad och 20 år senare fanns "Jenny" i
20 000 förbättrade exemplar.
Viktiga Uppfinningar
Meny
Slide 16
Ånglok är ett lokomotiv för järnväg eller spårväg med
en ångmaskin som motor. Ångloket var den första
användbara loktypen men används inte längre
kommersiellt i industriländer. I vissa utvecklingsländer
finns ånglok i drift, och dessutom finns de vid
museijärnvägar för passagerartrafik eller
godstransport. I Storbritannien finns fortfarande
Flying Scotsman kvar i drift och i Sverige tuffar de
gamla ångloken fortfarande på olika museibanor och
järnvägsmuséer. I Tyskland anordnas "Plandampf"
där vissa ordinarie tåg ersätts med ångloksdragna tåg.
Källa: Wikipedia
Viktiga Uppfinningar
Meny
Slide 17
Meny