Transcript 2011 - Sparbanken Eken

Långasjö Sockens Sparbank – 1880
Åryds Sparbank – 1881
Göteryds Sparbank – 1880
Skatelövs och Västra Torsås
Sparbank – 1871
Älmeboda Sparbank – 1880
Almundsryds Sparbank – 1872
Årsredovisning -11
1
Nytt starkt resultat
för Sparbanken Eken
Det fortsätter att gå bra för Sparbanken Eken. 2011 gav ett
rörelseresultat på 26,5 miljoner kronor och såväl in- som utlåning
ökade med tvåsiffriga procenttal. Tillströmningen av nya kunder
fortsätter, vilket också betytt fler medarbetare i banken.
Oron på de finansiella marknaderna – inte minst i
Grekland och andra sydeuropeiska länderna – förmår
inte kasta någon skugga över verksamheten i Sparbanken Eken. De sex lokala sparbankerna i gränslandet
mellan Småland och Blekinge, som gick samman
och bildade Sparbanken Eken, kan notera ett mycket
framgångsrikt år. Faktum är att verksamheten växer på
samtliga orter där banken har kontor.
Bra resultat i kärnverksamheten
Rörelseresultatet på 26,5 miljoner kronor är något
lägre än de 32,7 miljoner kronor som banken redovisade året före. En viktig orsak är att ombyggnaden av
huvudkontoret belastar resultatet med 5,5 miljoner kronor i engångskostnad. Det svaga året på börsen har
också lett till att en del av bankens placeringar minskat
i värde, vilket får direkt genomslag i resultaträkningen.
Det betyder också att kärnverksamheten – rådgivning
samt in- och utlåning – utvecklas mycket positivt. Det
faktum att banken under året fick närmare 900 nya
kunder talar också sitt tydliga språk.
Bra ränta tilltalar sparare
Sparbanken Eken har sina flesta kunder på mindre
orter. Vi konkurrerar främst med vår närhet, personkännedom och personliga service. Vi har också en
ägarbild som gör det möjligt för oss att låta en del av
vinsten gå tillbaka till bygden via sparbanksstiftelserna.
För att göra det om möjligt ännu mer intressant att
vara kund hos oss anstränger vi oss också för att ge
kunderna lite bättre villkor. Under 2011 gjorde vi en
större satsning på inlåningssidan genom att lansera
Ekenkonto Fast, där vi erbjöd 3,25 procent i ränta.
Gensvaret blev mycket positivt. Totalt ökade bankens
inlåning med hela 17,2 procent! Det betyder också att
bankens likviditet har stärkts väsentligt.
2
Populärt helkundskoncept
Sparbanken Ekens grundinställning är att lojala kunder,
som väljer banken för flera av sina ekonomiska affärer,
ska belönas extra. Därför startades helkundskoncept
Eken Pluskund för några år sedan. Redan har 1 300
kunder anslutit sig och kan ta del av bland annat högre
ränta på sparkonto, gratis ekonomisk rådgivning,
rabatt på försäkringar med mera. Med Sparbanken
Ekens egna betalkort får de också rabatter i samverkande butiker. Ett motsvarande program infördes i
höstas för kunder som är 60 år eller äldre, med mer
skräddarsydda förmåner för just denna åldersgrupp.
Växande utlåning
Samtidigt som alltfler privatpersoner väljer Sparbanken
Eken som sin bank strömmar det också till många nya
företag. Aktiviteten på företagssidan har varit högre än
någonsin under 2011, med ett stort antal förfrågningar
om krediter. Med växande utlåningsvolymer är det naturligt att även reserveringarna för kreditförluster ökar.
För 2011 beräknas förlusterna uppgå till 16 miljoner
kronor. Detta motsvarar att banken går miste om 0,6 %
av den utlånade summan, som troligtvis inte kommer
att betalas tillbaka sedan kundföretag kommit på obestånd. Sett över en femårsperiod ligger kreditförlusterna på 0,39 procent. I praktiken motsvarar det en förlust
på 3,92 kr per utlånad tusenlapp. Det betraktar vi som
klart rimligt, eftersom vi som bank måste vara beredd
att ta ett viss mått av risk när vi finansierar företag som
vill satsa i våra bygder.
Så blir banken ännu bättre
Samtidigt som den dagliga verksamheten växer pågår
det arbete på flera fronter i Sparbanken Eken för att
göra banken ännu bättre. Styrelsen driver ett strategiskt
utvecklingsprojekt inom ramen för bankens affärsplan
och bankledningen utvecklar marknadsplanen där en
stärkt, lokal profilering är ett av målen. Organisationen för kontorens ledning har gjorts om, specialister
har anställts och banktjänstemännens yrkesroll och
kompetens utvecklas successivt. 14 nya medarbetare
anställdes under året som gick och det finns behov av
ytterligare förstärkningar på företagssidan framöver.
Vinst ger bredband i bygden
Det finns en avgörande skillnad i ägandet mellan stora, börsnoterade bankföretag och Sparbanken Eken,
som ägs av sex lokala sparbanksstiftelser. När det går
bra för Sparbanken Eken får sparbanksstiftelserna
utdelning på sina aktier. Utdelningen ska användas
för att stödja olika projekt inom idrott, kultur, näringsliv eller annat som utvecklar hembygden. Ett flertal
satsningar på bredband i landsbygden har på detta
sätt fått stöd av de sex sparbanksstiftelser som äger
Sparbanken Eken. Av vinsten 2011 föreslår styrelsen
att 1,5 miljoner kronor ska delas ut till stiftelserna. Det
skulle innebära att 10,5 miljoner kronor av bankens
vinst på detta sätt gått tillbaka till hembygden sedan
Sparbanken Eken startade 2008.
Fortsatt optimism
Som framgått av ovanstående är Sparbanken Eken
en bank med vind i seglen. Vi strävar efter långa
och goda relationer med våra kunder och får starkt
gensvar, både från befintliga kunder och genom att så
många nya kunder söker sig till oss. Det sporrar oss
och stärker engagemanget i såväl styrelse som i den
dagliga bankverksamheten.
Tack alla kunder, medarbetare och styrelse – ni bidrar
alla till fortsatt optimism och stark framtidstro på
Sparbanken Eken!
Styrelsen för Sparbanken Eken AB får
härmed avge årsredovisning för sparbankens
verksamhet under 2011, det fjärde verksamhetsåret i aktiebolagsform.
Innehållsförteckning
VD-ord .........................................2
Förvaltningsberättelse .................5
Flerårsöversikt ...........................10
Nyckeltal ..................................... 11
Resultaträkning ..........................12
Rapport över totalresultat ...........12
Balansräkning ............................13
Kassaflödesanalys .....................14
Redovisningsprinciper ...............15
Riskhantering ............................ 24
Noter ......................................... 27
Kapitaltäckningsanalys ............. 45
Utgående mandatperioder ........ 47
Revisionsberättelse .................. 48
Företagsstyrning ....................... 50
Styrelse och revisorer ............... 51
Ordlista/definitioner ................... 52
Styrelse ..................................... 54
Medarbetare .............................. 55
Årsredovisningens beloppsuppgifter är,
om ej annat anges, i tkr.
Årsstämma hålls den 12 april 2012
klockan 18.00 på Sparbanken Eken, Ryd.
Leif Fransson
vd, Sparbanken
Eken AB
Organisationsnummer: 516406-0674
Säte: Tingsryds kommun
Omslag: Konstateljé Gudrun Löhndorf, telefon:
070-342 50 62, e-post: [email protected]
3
4
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Global konjunkturmattning
Återhämtningen i världsekonomin, som inleddes efter finanskrisen och den globala recessionen
2008-2009, tappade fart under hösten 2011. Det är i synnerhet i euroområdet som tillväxten
dämpades men även i tillväxtekonomierna har expansionstakten avtagit. I USA tilltog däremot
den ekonomiska aktiviteten efter ett svagt första halvår. Det bedöms att världsekonomin växte
med 3,6 % under 2011 efter att ha ökat med drygt 5 % år 2010. Det är framför allt industrin som
påverkats av en svagare omvärldskonjunktur där flera länders inköpschefsindex i slutet av förra
året pendlade strax under 50-strecket, vilket är liktydligt med stagnation eller minskad
industriproduktion. Även den globala handeln har uppvisat en påtagligt svagare utveckling efter
en kraftig uppgång under 2010.
Den förvärrade statsfinansiella krisen i EMU-länderna har ökat risken för att den globala
konjunkturnedgången kan bli djupare än vad som tidigare har prognostiserats. Det har skapat
oro på de internationella finansmarknaderna med stora börsfall och stigande kreditspreadar.
Samtidigt är det en politisk kris där nödvändiga förändringar i den ekonomiska politiken inte sker
i den takt som krävs för att bromsa den snabbt stigande statsskuldssökningen. Missförtroendet
för den ekonomiska politiken i de mest skuldsatta länderna har lett till kraftigt stigande räntor
som på sikt inte är hållbara. De växande obalanserna och otillräckliga ekonomisk-politiska
reformer har lett till att kreditvärdigheten sänkts för flera europeiska länder, men också för USA.
Farhågor för betalningsinställelser med risk för omfattande kreditförluster har lett till höjda
kapitaltäckningskrav för europeiska banker. En kreditåtstramning innebär också att flera
östeuropeiska länder påverkas negativt när inflödet av kapital från utländska banker sinar. De
finanspolitiska åtstramningarna som flera EU-länder står inför innebär att penningpolitiken
kommer att vara expansiv framöver via fortsatt låga styrräntor och likviditetsstödjade åtgärder. I
november och december förra året sänkte den europeiska centralbanken (ECB) styrräntan med
sammanlagt 0,5 procentenheter till 1 % efter att ha tidigare ha höjt räntan under första halvåret.
Svensk ekonomi växlar ned
Fram till och med tredje kvartalet 2011 växte den svenska ekonomin med närmare 5 % i årstakt
och tillhörde de snabbast växande ekonomierna i Europa. Exporten steg med närmare 10 % i
volym och investeringarna ökade både i näringslivet och i offentliga myndigheter. Det
förbättrade arbetsmarknadsläget bidrog även till att hushållens konsumtion steg måttligt. I slutet
av året kom dock allt fler tecken som visar att utvecklingen kommer att bli väsentligt svagare de
närmaste kvartalen. Förutom en minskad orderingång till den svenska exportindustrin har
hushållens konsumtion dämpats delvis på grund av en ökad osäkerhet om arbetsmarknaden.
Under hösten har antalet varsel stigit och färre företag planerar nyanställningar. Ett ökat
hushållssparande och en lägre utlåning till hushållen har även följts av en minskad utlåning till
företagssektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Hushållens konsumtion
hålls också tillbaka av den höga skuldsättningen samtidigt som det finns en ökad osäkerhet om
huspriserna och arbetsmarknaden. Kreditexpansionen till de svenska hushållen saktade av
under förra året. Den tidigare så heta bostadsmarknaden svalnade allt mer av i spåren av det
osäkra konjunkturläget och stigande bolånekostnader. Även om BNP-tillväxten tappade styrfart
under fjolårets sista kvartal görs bedömningen att den svenska ekonomin växte
uppskattningsvis med drygt 4 % i genomsnitt under helåret 2011. För nästa år kommer
budgetåtstramningarna
i
Europa
att
försvåra
de
svenska
exportföretagens
avsättningsmöjligheter, varför bedömningen är att exporten kommer att växa betydligt
långsammare, samtidigt som det osäkra konjunkturläget tenderar att förskjuta företagens
investeringar på framtiden. Detta kommer också att sätta avtryck på arbetsmarknaden och
hushållen förväntas därmed att öka sitt hushållssparande ytterligare. Omslaget i konjunkturen
och nedreviderade tillväxtutsikter bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan i december förra
året från 2 % till 1,75 %. Fler räntesänkningar kommer sannolikt under 2012 när inflationstrycket
sjunker och arbetslösheten stiger. Även om tillväxtutsikterna för den svenska ekonomin har
reviderats ned är de offentliga finanserna alltjämt robusta och statsskulden förväntas fortsätta
att krympa som andel av BNP.
5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Sparbanken Eken AB
Den 15 oktober 2007 tog huvudmännen i Almundsryds Sparbank, Skatelöv och Västra Torsås
Sparbank, Göteryds Sparbank, Långasjö Sockens Sparbank, Åryds Sparbank och Älmeboda
Sparbank, ett enhälligt och historiskt beslut, att sparbankerna skulle ombildas till ett nytt
bankaktiebolag. Tillstånd att driva bankrörelse från Finansinspektionen erhölls den 2 juni
2008.
Det bildades även sex sparbanksstiftelser som idag äger samtliga 3 000 000 aktier i
Sparbanken Eken AB, fördelat enligt följande:
Stiftelse
Almundsryds Sparbanksstiftelse
Göteryds Sparbanksstiftelse
Långasjö Sockens Sparbanksstiftelse
Skatelöv och Västra Torsås Sparbanksstiftelse
Åryds Sparbanksstiftelse
Ålmeboda Sparbanksstiftelse
Summa
Andel %
31,5
6,2
19,2
21,1
5,3
16,7
100,0
Allmänt
Sparbanken Eken tillhör gruppen fristående sparbanker och är medlem i SR, Sparbankernas
Riksförbund. Gruppen, omfattande 61 sparbanker, hade under 2011 en affärsvolym på 693
miljarder kronor. Det totala antalet årsarbetare inom gruppen uppgår till 3 353. Via avtal har
sparbanken ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Hela dataproduktionen sker i
Swedbanks IT-system och vi köper även tjänster avseende fond och utland. Avtalet reglerar
också förmedling av in- och utlåningsvolymer till Swedbank Robur och Swedbank Hypotek.
Verksamhetens inriktning
Med lokal förankring och närhet till kunden ska Sparbanken Eken vara den naturliga
bankförbindelsen. Genom personlig service, närhet, tillgänglighet och hög kompetens vill vi
skapa trygghet och ett bestående samarbete. Kundinriktningen ska i huvudsak avse
privatpersoner, lantbruk, mindre och medelstora företag och föreningar/organisationer.
Affärsvolym – inlåning
Inlåningen från allmänheten ökade under 2011 med 499 mkr och uppgick vid årsskiftet till
3 398 mkr. Detta är en ökning med 17 %. Hushållssektorn, inklusive personliga företagare,
ökade med 18 % och företagssektorn med 20 %.
Sparbankens totala affärsvolym på inlåningen ökade med 353 mkr eller 8 % till 4 978.
Affärsvolym – utlåning
Sparbankens utlåning till allmänheten, uppgick vid årets slut till 3 128 mkr, en ökning med 414
mkr eller 15 %. Ökningen har skett med 15 % inom hushållssektorn inklusive personliga
företagare och 16 % inom företagssektorn.
Sparbankens totala affärsvolym på utlåningen ökade med 536 mkr eller 11 % till 5 219.
Affärsvolym
Sparbankens totala affärsvolym uppgick till 10 197 mkr vid årsskiftet, en ökning under året
med 890 mkr eller 10 %. Antal kunder har ökat under året med 900 och uppgår nu till 23 700.
Värdepappersportfölj
Sparbankens innehav av räntebärande värdepapper och indexobligationer har under året
minskat med 83 mkr till 151 mkr.
Den finansiella utvecklingen har gjort att sparbanken har haft negativa värdeförändringar i
värdepappersportföljen, vilket framgår av not 5.
6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Aktieinnehav i Swedbank AB
Sparbankens innehav av stamaktier i Swedbank AB uppgår till 609 619 styck. Under 2011
förvärvades 10 000 styck av dessa. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet för dessa aktier är
50,49 kronor per aktie vilket gör totalt 31 mkr. Kursen på bokslutsdagen uppgick till 89,15
kronor per aktie eller totalt 54 mkr vilket ger en positiv orealiserad värdeförändring på 23 mkr.
Sparbankens innehav av preferensaktier i Swedbank AB uppgår till 279 381 styck. Det
genomsnittliga anskaffningsvärdet för dessa aktier är 48,00 kronor per aktie vilket gör totalt 13
mkr. Kursen på bokslutsdagen var 89,15 kronor per aktie eller totalt 25 mkr vilket ger en
positiv orealiserad värdeförändring på 12 mkr.
Värdeförändringar ingår i ”Fond för verkligt värde”, se not 27.
Sparbankens totala innehav av aktier framgår av not 17.
Resultat
Årets rörelseresultat uppgick till 27 mkr.
Räntenettot har under året ökat med 18 mkr, och uppgick till 91 mkr. Ränteintäkterna för
utlåningen har ökat med 52 mkr till 138 mkr. Ränteintäkterna på sparbankens räntebärande
värdepapper uppgick till 5 mkr, en minskning med 1 mkr. Räntekostnaderna för vår inlåning
ökade med 38 mkr till 59 mkr. Räntenettot har belastats med 1 mkr i beräknad avgift för
stabilitetsfonden för finansiella företag samt med 3 mkr för avgiften till insättningsgarantin.
Räntemarginalen mellan åren har ökat med 0,07 % till 2,81 %.
Provisionsnettot förbättrades med 1 mkr till 21 mkr. Den största ökningen svarade utlåningsprovisioner för.
Nettoresultat finansiella transaktioner består av realiserade resultat och orealiserade
värdeförändringar på finansiella placeringar. Det realiserade resultatet uppgick till 1 mkr och
den orealiserade värdeförändringen blev -4 mkr.
Sparbankens rörelsekostnader exklusive kreditförluster ökade med 13 mkr och var vid
årsskiftet 71 mkr. Sparbankens enskilt största kostnadspost är personalkostnader som ökade
med 10 mkr till 42 mkr. De väsentligaste förklaringarna är en utökning av sparbankens
personal med sju årsarbetare samt sedvanliga löneökningar. Bland övriga allmänna
administrationskostnader ingår även kostnader för ombyggnationer på kontoren i Delary,
Långasjö, Åryd och Älmeboda samt skapandet av nytt huvudkontor i Ryd.
Sparbankens kreditförluster netto uppgick till 16 mkr. I denna nettosumma ingår konstaterade
förluster på 9 mkr varav merparten reserverats tidigare. Årets reserveringar för sannolika
kreditförluster redovisas till 17 mkr. Reserveringar på 1 mkr har kunnat återföras som ej
erforderliga. Se även not 10.
Reserveringsgraden för osäkra fordringar per årsskiftet uppgår till 27 %.
Personal
Vid årsskiftet fanns 57 tillsvidareanställda tjänstemän i sparbanken. Under början av året kom
en ny organisation på plats, innebärande att det tillsatts en ny kreditchef och en ny
rörelsechef. Kontorschefsrollen förändrades och banken har nu tre kontorschefer för våra sex
kontor. Vi har även utsett administrativ chef. I januari anställdes en jurist för att utöka servicen
till våra kunder vad gäller juridiska tjänster
Ett omfattande arbete har pågått under året vad gäller att se över yrkesroller, arbetssätt och
kundbas.
Det sker en ständig kompetensutveckling bland medarbetarna, både internt och externt, för att
möta marknadens krav på allt mer komplexa kundmöten.
7
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Flerårsöversikt
För resultat- och balansräkning i sammandrag för de senaste fem åren hänvisas till
”Flerårsöversikt”.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen
Sparbankens principer och processer för ersättningar och förmåner
befattningshavare kommenteras i not 7.
till
ledande
Likviditet och eget kapital
Sparbankens likviditet uppgår till 15 % av inlåningen, se även den kassaflödesanalys som
ingår i årsredovisningen. Likviditeten är föremål för kontinuerlig uppföljning av styrelsen.
Det egna kapitalet uppgår till 467 mkr. Lagstadgad kapitaltäckningskvot på 1,00 har under året
hållits med betryggande marginal. Vid årsskiftet var kapitaltäckningskvoten 1,87.
Nyckeltal
Nyckeltal redovisas under egen rubrik i årsredovisningen.
Övrigt
Sammanfattningsvis kan sägas att 2011 var ett framgångrikt år med fina volymökningar och
god lönsamhet, det fjärde året i Sparbanken Ekens historia. De fina siffrorna som presenteras
understryker det goda och energiska arbete som samtliga medarbetare utfört under året.
Under året har ett antal kundträffar anordnats i form av skatteträffar, aktieträffar,
lantbruksträffar med mera och bland annat tillsammans med Aktiespararna, Robur och
Skatteverket.
Händelser av väsentlig betydelse under året
Under året har sparbanken lanserat ett nytt helkundskoncept ”Eken Pluskund Senior”. Ett
helkundserbjudande för våra kunder som är 60+.
Den 11 januari 2011 inleddes en omfattande renovering av bankfastigheten i Ryd. En utökning
av antalet kontorsrum har gjorts på andra och tredje plan och huvudkontorsfunktioner har
centraliserats och därmed effektiviserats.
Under hösten 2011 har styrelsen genomfört ett omfattande framåtriktat arbete som har
utmynnat i en förnyad affärsplan 2012 – 2015. Utifrån den nya affärsplanen har
ledningsgruppen tagit fram ett övergripande styrdokument, ”Ekstigen”, för arbetssätt,
yrkesroller och kundbasfördelning.
Händelser efter balansdagen
Inga händelser av sådan art att de skulle påverka årsredovisningens eller förvaltningsberättelsens utformning har inträffat efter räkenskapsårets utgång.
Planerade händelser under 2012
Under 2011 inleddes diskussioner med Sparbanken i Karlshamn och Sölvesborg-Mjällby
Sparbank angående samarbete inom områdena Compliance, Riskkontroll och Kreditkontroll.
Beslut i styrelserna har tagits om att påbörja samarbetet och formerna för fortsatt samarbete
beräknas vara klart under 2012.
Under året kommer hanteringen av bankens kreditakter att effektiviseras vilket innebär att de
kommer att förvaras inom valv i Ryd. Arbetet har påbörjats och kommer att slutföras före
semestern.
Bankens telefoni har under januari överförts till IP. Det har gjorts framförallt för att öka
tillgängligheten men även av kostnadsskäl.
Under året kommer banklokalen i Ryd att rustas upp samt kontoren i Åryd och Långasjö att
färdigställas.
8
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Förväntad framtida utveckling
Med hänsyn till rådande konjunkturläge förväntas en något lägre tillväxt av volymerna samt
ökad konkurrens med negativ påverkan på räntenettot. Positivt för resultatet är förväntad
högre utdelning på Swedbankaktierna. En minskning av bankens kostnader förväntas
eftersom ombyggnadskostnader av engångsnatur ingick under 2011. Resultatet före
kreditförluster beräknas uppgå 40 - 45 mkr för 2012.
Förslag till vinstdisposition, tkr
Årets resultat enligt balansräkningen utgör
20 185
Till årsstämmans förfogande står:
- överkursfond
- fond för verkligt värde
- balanserad vinst
- årets resultat
Summa
52 437
35 065
59 728
20 185
167 415
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras enligt
följande:
- till aktieägarna utdelas
1 500
- i ny räkning balanseras
165 915
- varav överkursfond
52 437
- varav fond för verkligt värde
35 065
Yttrande från styrelsen angående vinstutdelning:
Förslaget till utdelning, som utgör 7 % av årets resultat, har gjorts med beaktande av dels
reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och
finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 § aktiebolagslagen.
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje
tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker
och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i
verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering. Sparbankens
kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,87. Kapitalbasen uppgår
efter föreslagen vinstdisposition till 385 mkr och slutligt minimikapitalkrav till 206 mkr.
Specifikation av posterna framgår i avsnittet om kapitaltäckningsanalys.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att den kan
förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att
sparbankens eget kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i
förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och
balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
9
FLERÅRSÖVERSIKT
2011
2010
2009
24 okt
2007-31 dec
2008
Räntenetto
Erhållna utdelningar
Provisionsnetto
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
91 078
2 656
21 158
-2 330
577
113 139
73 095
191
19 870
4 805
499
98 460
73 091
10 245
17 107
10 344
321
111 108
77 450
4 792
13 863
-14 816
780
82 069
66 476
4 447
16 854
4 199
396
92 372
Allmänna administrationskostnader
Avskrivningar av materiella tillgångar
Övriga rörelsekostnader
Kreditförluster, netto
Nedskrivning av finansiella tillgångar
Summa rörelsekostnader
-64 154
-1 151
-5 379
-15 933
--86 617
-49 979
-1 334
-5 920
-8 510
--65 743
-48 046
-1 381
-4 456
-6 715
--60 598
-45 349
-1 476
-6 206
-13 798
-14 647
-81 476
-41 611
-1 544
-4 312
370
--47 097
26 522
32 717
50 510
593
45 275
-321
219
-710
3 968
-148
Skatt
-6 016
-8 041
-10 279
-4 249
-11 646
Årets resultat
20 185
24 895
39 521
312
33 481
2008
2007
(Pro
Forma)
RESULTATRÄKNING
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner, netto
BALANSRÄKNING
2010
2009
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
Aktier och andelar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
151 213
234 662
223 448
304 933
323 402
81 126
84 793
75 245
38 369
99 064
18 161
14 288
15 203
16 095
17 136
15 479
16 519
17 363
21 374
18 773
3 913 451 3 380 645 3 111 408 2 929 489 2 793 628
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Avsättningar
Summa skulder och avsättningar
817
809
6 878
10 045
3 170
3 398 494 2 899 181 2 666 934 2 530 560 2 343 341
42 984
18 641
17 293
32 246
27 517
1 993
6 456
5 035
3 959
3 079
3 444 288 2 925 087 2 696 140 2 576 810 2 377 107
Obeskattade reserver
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar och
eget kapital
10
2011
2007
(Pro
Forma)
8 566
8 015
9 728
11 603
7 063
510 518
307 527
343 847
310 735
515 852
3 128 388 2 714 841 2 426 574 2 226 380 1 812 338
1 748
1 427
1 646
936
4 904
467 415
454 131
413 622
351 743
411 617
3 913 451 3 380 645 3 111 408 2 929 489 2 793 628
NYCKELTAL
2011
2010
2009
24 okt
2007-31 dec
2008
Volymutveckling
Utlåning till allmänheten
- förändring i %
3 128 388
15,2
2 714 841
11,9
2 426 574
9,0
2 226 380
22,8
1 812 338
Inlåning från allmänheten
- förändring i %
3 398 494
17,2
2 899 181
8,7
2 666 934
5,4
2 530 560
8,0
2 343 341
Medelomslutning (MO)
- förändring i %
3 614 146
12,4
3 216 375
8,2
2 971 803
3,9
2 860 460
10,0
2 599 710
Affärsvolym, genomsnittlig
- förändring i %
9 708 916
10,2
8 814 637
13,2
7 788 766
9,2
7 132 007
10,8
6 439 625
10 196 777
9,6
9 306 393
11,3
8 363 277
14,8
7 283 331
5,3
6 917 496
11,98
13,46
13,33
12,03
14,91
Primärkapitalkvot
2,09
2,23
2,28
2,25
2,66
Kapitaltäckningskvot
1,87
1,99
1,98
2,02
2,31
Resultatmått
Placeringsmarginal, %
2,52
2,27
2,46
2,75
2,56
Intjäningsförmåga, %
1,17
1,28
1,93
0,50
1,73
Avkastning på totalt kapital, %
0,73
1,02
1,70
0,02
1,74
Avkastning på eget kapital, %
4,23
5,54
9,70
0,11
7,86
K/I-tal före kreditförluster
0,62
0,58
0,48
0,83
0,51
K/I-tal efter kreditförluster
0,77
0,67
0,55
0,99
0,51
Totala intäkter/genomsnittlig affärsvolym, %
1,17
1,12
1,43
1,15
1,43
Rörelseresultat/genomsnittlig affärsvolym %
0,27
0,37
0,65
0,01
0,70
27,10
24,39
26,26
32,33
39,62
Andel osäkra fordringar, %
3,01
3,17
2,43
1,75
0,55
Kreditförlustnivå, %
0,58
0,35
0,30
0,75
-0,02
Övriga uppgifter
In-/utlåningsrelation, %
109
107
110
114
129
96 149
91 932
84 823
78 206
77 490
553
783
1282
16
1251
202 269
210 876
197 684
192 757
177 890
50,0
48,0
43,4
41,8
41,2
39,4
38,7
37,0
37,8
36,2
6
6
7
8
8
Affärsvolym, ultimo
- förändring i %
Soliditets- och kapitaltäckningsmått
Soliditet, %
Problemkrediter
Reserveringsgrad för osäkra fordringar, %
Exponeringsgräns - 25 % av kapitalbasen
Rörelseresultat/anställd i banktjänst
Genomsn. affärsvolym/anställd i banktjänst
Medelantalet anställda
- varav i banktjänst
Antal kontor
2007
(Pro
Forma)
11
RESULTATRÄKNING
Not
Ränteintäkter
Räntekostnader
RÄNTENETTO
1
2011
2010
150 501
-59 423
91 078
94 434
-21 339
73 095
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
SUMMA RÖRELSEINTÄKTER
2
3
4
5
6
2 656
28 489
-7 331
-2 330
577
113 139
191
25 938
-6 068
4 805
499
98 460
Allmänna administrationskostnader
Av- och nedskrivning av materiella tillgångar
Övriga rörelsekostnader
SUMMA KOSTNADER FÖRE KREDITFÖRLUSTER
7
8
9
-64 154
-1 151
-5 379
-49 979
-1 334
-5 920
-70 684
-57 233
42 455
41 227
-15 933
-8 510
26 522
32 717
RESULTAT FÖRE KREDITFÖRLUSTER
Kreditförluster, netto
10
RÖRELSERESULTAT
BOKSLUTSDISPOSITIONER
11
-321
219
Skatt
12
-6 016
-8 041
20 185
24 895
Årets resultat
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT
2011
2010
20 185
24 895
avser sparbankens innehav av aktier i Swedbank
-4 901
20 767
avser sparbankens innehav av aktier i Swedbank
--
-2 153
Årets övrigt totalresultat
-4 901
18 614
Årets totalresultat
15 284
43 509
Årets resultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella
tillgångar som kan säljas,
Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar
som kan säljas överfört till årets resultat,
12
BALANSRÄKNING,
TILLGÅNGAR
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
den 31 december
Not
2011
2010
13
14
15
16
17
18
19
20
8 566
510 518
3 128 388
151 213
81 126
18 161
2 917
12 562
8 015
307 527
2 714 841
234 662
84 793
14 288
1 505
15 014
3 913 451
3 380 645
SUMMA TILLGÅNGAR
SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH
EGET KAPITAL
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
21
22
23
24
817
3 398 494
23 999
18 985
809
2 899 181
6 261
12 380
Avsättningar
25
1 993
6 456
3 444 288
2 925 087
1 748
1 427
300 000
52 437
35 065
59 728
20 185
467 415
300 000
52 437
39 966
36 833
24 895
454 131
3 913 451
3 380 645
41 179
7 982
38 193
7 642
278 083
32 968
935
230 194
36 842
1 404
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
26
Eget kapital
Aktiekapital
Överkursfond
Fond för verkligt värde
Balanserat resultat
Årets resultat
Summa eget kapital
27
SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR
OCH EGET KAPITAL
POSTER INOM LINJEN
Ansvarsförbindelser
Garantier
- kreditgarantier
- övriga garantier
Åtaganden
- outnyttjad del av beviljade krediter
- lånelöfte
- ränteswapar
13
KASSAFLÖDESANALYS
1 jan-31 dec
2011
1 jan-31 dec
2010
26 522
32 717
112
3 814
1 151
-4 463
16 093
-98
-1 450
1 334
1 421
8 746
-6 016
-8 041
37 213
34 629
Ökning utlåning till allmänheten
Ökning (-), minskning (+) övriga tillgångar
Ökning inlåning från allmänheten
Ökning (+), minskning (-) övriga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-429 640
23 591
499 313
24 343
154 820
-297 013
-41 728
232 247
1 348
-70 517
Investeringsverksamheten
Inköp obligationer
Försäljning/inlösen av obligationer
Inköp av aktier och andelar
Försäljning av aktier och andelar
Inköp materiella tillgångar
Försäljning materiella tillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-55 000
-1 262
--5 394
370
48 714
-5 573
34 941
-9 604
-419
-38 553
Årets kassaflöde
203 534
-31 964
Likvida medel vid årets början
314 733
346 697
Likvida medel vid årets slut
518 267
314 733
Specifikation av likvida medel
Kassa
Utlåning kreditinstitut
Skulder till kreditinstitut
Summa likvida medel
8 566
510 518
-817
518 267
8 015
307 527
-809
314 733
Den löpande verksamheten
Rörelseresultatet
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
- Förändring av upplupna anskaffningsvärden
- Orealiserade värdeförändringar finansiella instrument
- Avskrivningar
- Förändring avsättningar
- Kreditförluster
Inkomstskatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder
Kommentarer till kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början
och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och baseras på rörelseresultatet
för perioden samt i balansräkningen ingående förändringar. Rörelseresultatet korrigeras för
sådana förändringar som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. Kassaflöden
redovisas indelade i in- och utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten.
Den löpande verksamheten
Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från periodens rörelseresultat. Justering görs
för inkomstskatter samt för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde.
Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som
ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings- eller finansieringsverksamheterna.
Investeringsverksamheten
Investeringsverksamheten består av inköp respektive försäljningar av kategorierna investeringar
som hålles till förfall samt finansiella tillgångar som kan säljas.
Likvida medel
Likvida medel består av kassa och dagslånefordringar med beaktande av clearingskulder.
14
REDOVISNINGSPRINCIPER
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och
Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Sparbanken tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som
har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär
att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för
årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen 2012-03-12. Resultat- och
balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma 2012-04-12.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som
presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Jämförelsetal 2007
Jämförelsetal för 2007 avser de sex sammanslagna bankerna och visar bankernas resultat och
ställning som om de hade varit en bank.
Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och
skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och
skulder som värderas till verkligt värde (se not 31). Finansiella tillgångar och skulder som
värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella
tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som
finansiella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i
svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens
ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen
av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och
kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett
antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa
uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på
tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan
avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i
den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period
ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida
perioder.
Ändrade redovisningsprinciper
Några ändrade redovisningsprinciper under detta verksamhetsår i jämförelse med året
dessförinnan har ej gjorts.
15
REDOVISNINGSPRINCIPER
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till
den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära
tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs
som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna
redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med
tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla
uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika
med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader
inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i
effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader
mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde
enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar.
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över
resultaträkningen.
- Premie för insättningsgarantin och avgift till stabilitetsfonden.
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla
betalning fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det
är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att
tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt
och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits
eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning
vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens
färdigställandegrad på balansdagen.
Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre
olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som
provisionsintäkt utan som ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter
för lån. De har dock inte periodiserats över lånets löptid.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter
och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter
hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid
förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de
16
REDOVISNINGSPRINCIPER
förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision)
redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för
kunds räkning, aviseringsavgifter samt betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och
avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex
kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader
som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade
värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av
finansiella transaktioner består av:
- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder.
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder
som värderas till verkligt värde via resultaträkningen.
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas.
- Valutakursförändringar.
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden,
pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också
lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt
kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt
eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen
när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse,
och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera
förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att
reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt vilka redovisas i resultaträkningen.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de
skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även
justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära
skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
17
REDOVISNINGSPRINCIPER
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller
skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av
de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag
redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på
uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende
tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan
lånefordringar, aktier, obligationer samt räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget
kapital återfinns inlåning samt leverantörsskulder.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part
enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller
eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång.
En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat
sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i
balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger
avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera
skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då
sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i
balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp
utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för
transaktionskostnader förutom för de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som
redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive
transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis
utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i
IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första
redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en
derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via
resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att
18
REDOVISNINGSPRINCIPER
hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i
resultaträkningen.
Till denna kategori har även hänförts CDO (Collateralised Debt Obligations) samt sparbankens
innehav av börsnoterade aktier med undantag för innehavet i Swedbank AB, som hänförts till
kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har
fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa
tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån
den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas
till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Lånefordringar och
kundfordringar representeras i balansräkningen av posterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning
till allmänheten samt Övriga tillgångar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller
fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och
förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet
anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte
klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att
klassificera i denna kategori såsom innehavet av aktier i Swedbank AB samt innehav av
onoterade aktier och andelar.
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar
redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild
komponent av eget kapital.
För dessa instrument ingår transaktionskostnader i anskaffningsvärdet vid redovisningen för
första tillfället och därefter vid löpande värdering till verkligt värde i Fond för verkligt värde till
dess instrumentet avyttras.
Finansiella tillgångar som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov, och skrivs ner i
resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande
belopp, eller när värdenedgången varit utdragen.
Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget
kapital, i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori.
Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
19
REDOVISNINGSPRINCIPER
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när
innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar till
innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån där
låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att
en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser
(förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa
förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången.
Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara
uppgifter som kommer sparbanken till del angående följande förlusthändelser:
- betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär
- ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp
- beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med
låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade
övervägt
- det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell
rekonstruktion
- upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella
svårigheter
Objektiva bevis utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ
inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen
minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en
Finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas som upplupet anskaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas
på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens metod för att fastställa dessa
reserver är genom löpande utvärdering av lånestocken. Nedskrivningen redovisas som en
kreditförlust i resultaträkningen.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har
finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av
kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga
effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas
återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som
osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert
räknar banken i allmänhet betalningar som är väsentligt försenade. Andra objektiva belägg kan
vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom
genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande
20
REDOVISNINGSPRINCIPER
utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens
system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på
grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att
lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna Investeringar
som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet
anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den
effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort
löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en Finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett
nedskrivningsbehov och skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger
anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars
sker nedskrivningen direkt mot eget kapital.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en Finansiell tillgång som
kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via
övrigt totalresultat till resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre
föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av
det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas
fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade
lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av
kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av Investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som
redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet
objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassificerade som Finansiella tillgångar som
kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen utan i
övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar
görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat.
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde
En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte
förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när
kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om
utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
21
REDOVISNINGSPRINCIPER
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på
tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på
resultatraden Kreditförluster netto.
Ianspråktagen pant
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas enligt lägsta värdets princip, d.v.s.
det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag
som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på
motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen.
Materiella tillgångar
Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida
ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för
tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella tillgångar redovisas till
anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar
med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller
avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst
eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden
mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta
försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida
ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma sparbanken till
del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande
utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.
Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av
övergången blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av bankens
totala tillgångar är relativt liten (0,4 %).
Beräknade nyttjandeperioder;
- Byggnader
50 år
- Markanläggningar 20 år
- Inventarier
3-10 år
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid
varje års slut.
Aktiekapital - utdelningar
Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd
plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilken sparbanken betalar
fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell
22
REDOVISNINGSPRINCIPER
förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar
att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under
innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad
anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts
vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort
bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för
sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra
en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som
avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer
redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört
tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets
kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 7.
Pensionering i egen regi
Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal med VD,
utfäst att han kan kan avsluta sin tjänstgöring vid 61 års ålder.
För pensioner i egen regi d.v.s. när pensioneringen inte tryggats genom försäkring, görs
avsättning enligt extern kapitalvärdesberäkning . Avsättningen redovisas i egen balansräkning.
Ansvarsförbindelser
En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade
händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller
när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det
inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
23
RISKHANTERING
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker,
marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera
risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna
kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga
finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen
har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i
sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i
sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns
kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.
Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är
korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som
erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god
riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd
verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov
föreslå ändringar i styrdokument och processer.
Kredit- och motpartsrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria
sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken
ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till
innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken
har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken
begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan
avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper. Den största risken i sparbankens verksamhet är
av tradition risken för kreditförluster. Med nuvarande motparter är kreditrisken vad avser
utlåning till kreditinstitut och placeringar i värdepapper begränsad. Riskerna finns i stället i
utlåningen till allmänheten.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i
särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och
kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av
minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är
sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter
dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter.
Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i
sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar
och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser)
omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större
företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i
samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna
klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt
obestånd.
24
RISKHANTERING
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till
att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna
och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker
med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när
kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på
motparter samt lånefordringar per kategori av säkerheter framgår av not 30.
Kreditkvalitet
Vid kreditberedning använder sig sparbanken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter
respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av
återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna
krediter visar att sparbanken har en god kreditkvalitet både inom företags- och privatsektor.
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är
förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust
eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan
fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser. Likviditeten bevakas
löpande och stresstester utförs för olika scenarios.
Sparbankens likviditetsberedskap i form av utlåning till kreditinstitut, kassa och säkerställda
obligationer med avdrag för åtagande upp till 60 % av beviljat belopp samt garantier med upp till
10 % av beviljat belopp får som lägst uppgå till 7 % av inlåningen från allmänheten. På
balansdagen uppgick likviditeten till 14,1 %.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och
skulder framgår av not 28. Nominella och diskonterade kassaflöden överensstämmer i allt
väsentligt. Även den kassaflödesanalys, som finns på annat ställe i årsredovisningen, belyser
sparbankens likviditetssituation.
Marknadsrisker
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt
instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av
marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och aktiekursrisker. För sparbanken utgör ränterisk och
aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande
tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger.
Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. Beträffande ränteriskerna
innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste
hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i
sparbankens fastförräntade utlåning, har sparbanken ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt
vilket sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Per 2011-12-31 hade sparbanken
ränteswapar med ett kontraktsvärde på 20 mkr.
En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett
förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Per
2011-12-31 var situationen sådan att en förändring av marknadsräntan med två procentenheter
och denna förändring får genomslag fullt ut påverkar räntenettot med 14 mkr.
25
RISKHANTERING
En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa
räntebindningstider motverkar inkomstrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider
motverkar prisrisken men ökar inkomstrisken.
I not 29 återfinns en uppställning av räntebärande tillgångar och skulder med fördelning på
tidsintervall fram till förfallodag eller till räntejustering, om denna inträffar tidigare.
Valutarisk
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt
inte överensstämmer.
Sparbanken är inte utsatt för någon valutarisk utöver den som uppkommer genom innehavet av
utländsk valuta och som vid årsskiftet uppgick till 918 (701).
I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 919 (588) och som redovisas i
nettoresultat av finansiella transaktioner.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker på grund av
förändringar i marknadspriser.
Sparbanken har per balansdagen inga kortfristiga placeringar i aktier. Sparbankens aktieportfölj,
exklusive aktier i Swedbank AB, får maximalt uppgå till 57 689 tkr motsvarande 15 % av
sparbankens kapitalbas, med en högsta placering per bolag på 5 769 tkr. Om börsen utvecklas
så att kursen för ett enskilt innehav går ned till 80 % av anskaffningsvärdet så ska detta innehav
avvecklas.
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade
ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande
intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt
eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern
kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl.a. omfattar
- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella
avstämningar och kontroller,
- behörighetssystem,
- interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på
information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt
- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas
tillgångar.
26
NOTER
2011
2010
7 738
137 748
5 000
15
150 501
2 907
86 080
5 650
-203
94 434
2 857
5 115
Räntekostnader
Inlåning från kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Avgift för insättningsgaranti
Avgift till stabilitetsfonden
Övriga räntekostnader
Summa
9
55 568
2 605
1 241
0
59 423
14
18 701
2 097
526
1
21 339
Räntenetto
91 078
73 095
Medelränta på utlåningen till allmänheten
inkl avgift för avtalade krediter
- under året
- på balansdagen
4,51
4,94
3,16
4,04
Medelränta på inlåning från allmänheten
- under året
- på balansdagen
1,81
2,13
0,68
1,30
2 600
56
-2 656
-112
79
191
5 234
9 979
1 192
100
8 686
2 139
1 159
28 489
4 526
8 287
1 247
94
8 844
2 032
908
25 938
Not 1 Räntenetto
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Övriga ränteintäkter
Summa
Varav:
ränteintäkt från finansiella poster
ej värderade till verkligt värde
Not 2 Erhållna utdelningar
Swedbank AB
Sparbanksägda bolag
Övriga börsaktier
Summa
Not 3 Provisionsintäkter
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Garantiprovisioner
Värdepappersprovisioner
Försäkringsprovisioner
Övriga provisioner
Summa
27
NOTER
2011
2010
5 586
1 139
606
7 331
4 402
1 098
568
6 068
-7
-830
-29
--214
580
273
4 248
-827
-619
-311
-2 764
-11
-3 765
--38
--3 814
-377
523
104
-1 200
1 450
919
-15
904
588
3
591
Summa
-2 330
4 805
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella tillgångar som kan säljas
Summa
-2 301
-29
-2 330
1 383
3 422
4 805
Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas
som redovisas i övrigt totalresultat
-4 901
18 614
177
400
577
228
271
499
Not 4 Provisionskostnader
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
Not 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner
Realisationsresultat
- börsaktier
- stamaktier Swedbank AB
- aktieindexobligationer
- sparbanksägda bolag
- onoterade bolag
- bostadsobligationer
Summa realisationsresultat
Orealiserad värdeförändring
- börsaktier
- aktieindexobligationer
- onoterade bolag
- bostadsobligationer
- CDO
Summa orealiserade värdeförändringar
Valutakursförändringar
Övrigt nettoresultat av finansiella transaktioner
Summa övrigt nettoresultat
Not 6 Övriga rörelseintäkter
Hyresintäkter
Övriga rörelseintäkter
Summa
28
NOTER
2011
2010
Personalkostnader
Löner och andra ersättningar
Sociala kostnader
Pensionskostnader
Avsatt till vinstandelsstiftelse inkl löneskatt
Övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
20 913
8 687
8 276
1 916
2 431
42 223
18 151
6 810
4 314
1 600
1 537
32 412
Övriga allmänna administrationskostnader
IT-kostnader
Övriga köpta tjänster
Inventarie- och materialkostnader
Fastighets- och lokalkostnader
Porto- och telefonkostnader
Övriga
Summa övriga allmänna administrationskostnader
8 949
1 811
2 107
7 449
922
693
21 931
8 028
3 488
2 246
2 158
653
994
17 567
Summa allmänna administrationskostnader
64 154
49 979
Not 7 Allmänna administrationskostnader
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Löner och andra ersättningar
Sociala kostnader
Pensionskostnader
Summa
Sparbankens
ledning
Övriga
anställda
Sparbankens
ledning
Övriga
anställda
5 253
3 123
6 173
14 549
15 660
5 564
2 103
23 327
5 567
2 405
2 851
10 823
12 584
4 405
1 463
18 452
Bankens pensionsåtagande täcks via försäkring. Pensionsförpliktelse till ledande befattningshavare,
1 person (3 personer), uppgår till 1 380 (5 498).
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till VD beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare i ledningsgruppen
beslutas av VD. Ersättning till övriga ledande befattningshavare beslutas av rörelsechef, i vissa fall
efter samråd med VD.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans
beslut. Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner samt
pension. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med VD utgör bankledningen samt kontorscheferna.
29
NOTER
Ersättningar och övriga förmåner till ledande befattningshavare 2011
Styrelsens ordförande Anders Engqvist
Styrelsens vice ordförande Stig Hermansson
Styrelseledamot Jan-Erik Gustafsson
Styrelseledamot Marie Mårtensson
Styrelseledamot Leif Nilsson
Styrelseledamot Tore Arvidsson
VD Leif Fransson
Andra ledande befattningshavare, sju personer
Summa
Grundlön/
styrelsearvode
Sammanträdesarvode
Övriga
förmåner
Pensionskostnad
Vinstandelsstiftelse
58
41
9
9
9
9
941
3 812
4 888
79
78
36
50
39
43
39
-364
------65
130
195
------596
5 577
6 173
------32
205
237
137
119
45
59
48
52
1 673
9 724
11 857
Summa
Summa
Ersättningar och övriga förmåner till ledande befattningshavare 2010
Styrelsens ordförande Stig Hermansson
Styrelsens vice ordförande Anders Engqvist
Styrelseledamot Jan-Erik Gustafsson
Styrelseledamot Marie Mårtensson
Styrelseledamot Leif Nilsson
Styrelseledamot Tore Arvidsson
VD Leif Fransson
Andra ledande befattningshavare, åtta personer
Summa
Grundlön/
styrelsearvode
Sammanträdesarvode
Övriga
förmåner
Pensionskostnad
Vinstandelsstiftelse
64
32
8
8
8
8
909
4 194
5 231
104
43
40
40
36
43
30
-336
------54
165
219
------786
2 065
2 851
------30
228
258
168
75
48
48
44
51
1 809
6 652
8 895
Rörlig ersättning
Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.
Övriga förmåner avser tjänstebil och förmånsränta.
Pensioner
VD har rätt att avgå med pension vid 61 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets
pensionsavtal.
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från sparbankens sida har VD rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader
samt avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Vid egen uppsägning har VD sex månaders
uppsägningstid.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Upplysningar om ersättningar i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter lämnas på sparbankens
hemsida, www.sparbankeneken.se.
30
NOTER
2011
2010
50,0
48,0
32,2
15,8
43,4
41,8
26,3
15,5
2
7
2
7
3
5
5
4
Revisionsuppdrag
Andersson & Co
- Aukt revisor Roger Bringhed
143
171
Andra uppdrag
Andersson & Co
855
904
Medelantalet anställda
Totalt
Därav i banktjänst
- varav kvinnor
- varav män
Könsfördelning i styrelse och ledning under året
Styrelsen inkl VD
- antal kvinnor
- antal män
Övriga ledande befattningshavare inkl VD
- antal kvinnor
- antal män
Arvode och kostnadsersättning till revisor
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och
VD:s förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt
rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
Not 8 Av- och nedskrivning av materiella tillgångar
Avskrivning inventarier
Avskrivning byggnad och markanläggning
Nedskrivning övertagen fastighet för skydd av fordran
Summa
715
436
-1 151
883
410
41
1 334
518
952
2 609
1 102
198
5 379
473
947
2 856
1 416
228
5 920
Not 9 Övriga rörelsekostnader
Säkerhetskostnader
Försäkringskostnader
Marknadsföringskostnader
Avgifter till centrala organisationer
Övrigt
Summa
31
NOTER
Not 10 Kreditförluster, netto
Individuellt värderade fordringar, allmänheten
- Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
- Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster,
som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster
- Årets nedskrivningar för kreditförluster
- Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster
- Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för
kreditförluster
Årets nettokostnad för individuellt värderade
kreditförluster
2011
2010
8 853
1 911
-8 691
17 267
-160
-1 500
10 158
-236
-1 336
-1 823
15 933
8 510
321
321
219
219
7 019
-1 003
6 016
7 687
354
8 041
Not 11 Bokslutsdispositioner
Skillnad mellan bokförd avskrivning och
avskrivning enligt plan
Summa
Not 12 Skatter
Årets skattekostnad
Uppskjuten skatt
Summa
Avstämning av effektiv skatt
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Förändring uppskjuten skatt
Övrigt
Summa
%
26,3
4,9
-3,5
-3,8
-0,9
23,0
26 201
6 891
1 290
-932
-1 003
-230
6 016
%
26,3
2,4
-6,2
1,1
0,8
24,4
32 936
8 662
782
-2 038
354
281
8 041
Not 13 Kassa
Svensk valuta
Utländsk valuta
Summa
7 648
918
8 566
7 314
701
8 015
365 689
8 194
226 509
7 760
134 623
2 012
510 518
72 022
1 236
307 527
Not 14 Utlåning till kreditinstitut
Swedbank AB
- svensk valuta
- utländsk valuta
Övriga sparbanker
- svensk valuta
Clearingfordringar
Summa
32
NOTER
Not 15 Utlåning till allmänheten
Utlåning till allmänheten, brutto
Avgår reservering för sannolika kreditförluster
Utlåning till allmänheten, netto
Oreglerade och osäkra fordringar
Åldersanalys oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar
Fordringar förfallna < 6 mån
Fordringar förfallna > 6 mån < 1 år
Fordringar förfallna > 1 år < 2 år
Fordringar förfallna > 2 år
Summa
Lånefordringar per kategori av låntagare brutto
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
- varav personliga företagare
Summa
varav
oreglerade eller på annat sätt osäkra fordringar
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
- varav personliga företagare
Avgår
specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
- varav personliga företagare
Lånefordringar per kategori av låntagare netto
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
- varav personliga företagare
Summa
Lån till ledande befattningshavare
VD
Styrelseledamöter
Sparbanken har inga övriga utfästelser vad gäller ställda
säkerheter eller ingångna ansvarsförbindelser.
2011
2010
3 163 411
-35 023
3 128 388
2 742 633
-27 792
2 714 841
33 041
3 566
36 204
56 429
129 240
42 324
6 520
60 787
4 645
114 276
2 797
821 857
2 338 757
1 090 313
3 163 411
4 458
710 516
2 027 659
948 849
2 742 633
-109 033
20 207
8 466
-97 407
16 869
6 311
-28 299
6 724
3 327
-20 646
7 146
2 456
2 797
793 558
2 332 033
1 086 986
3 128 388
4 458
689 870
2 020 513
946 393
2 714 841
374
870
-1 800
Med utgångspunkt från låntagarnas hemvist är sparbankens lånefordringar företrädesvis
geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde.
33
NOTER
Not 16 Obligationer och andra räntebärande
värdepapper
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt
värde via resultaträkningen
- svenska bostadsinstitut
- finansiella företag
- utländska emittenter
Summa
2011
Verkligt
värde
Bokfört
värde
Verkligt
värde
Bokfört
värde
39 928
43 289
8 955
92 172
39 928
43 289
8 955
92 172
60 000
50 907
9 602
120 509
60 000
50 907
9 602
120 509
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden
överstiger nominella värden
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden
understiger nominella värden
Investeringar som hålles till förfall
- svenska bostadsinstitut
- icke finansiella företag
Summa
Skillnad mellan bokfört och nominellt värde:
- förvärvade till överkurs
- förvärvade till underkurs
Summa obligationer och andra räntebärande
värdepapper
- varav noterade värdepapper
34
2010
45 667
14 168
59 835
702
3 557
1 830
1 048
44 981
14 060
59 041
51 327
64 816
116 143
49 829
64 324
114 153
41
156
-115
153
563
-410
151 213
151 213
234 662
234 662
NOTER
Not 17 Aktier och andelar
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt
värde via resultaträkningen
- börsaktier
Summa
Finansiella tillgångar som kan säljas
- aktier Swedbank AB
- onoterade aktier
- andelar
Summa
Summa aktier och andelar
- varav noterade
- varav onoterade
2011
Verkligt
värde
Bokfört
värde
Verkligt
värde
Bokfört
värde
---
---
29
29
29
29
79 255
79 255
1 831
40
81 126
83 037
83 037
1 687
40
84 764
81 126
79 255
1 871
83 066
84 793
83 066
1 727
Antal
Börsvärde
Bokfört
värde
609 619
279 381
54 348
24 907
54 348
24 907
79 255
79 255
Företag
Aktier
Noterade
- Swedbank AB, stamaktier
- Swedbank AB, preferensaktier
Onoterade
- Sveland Sakförsäkring AB
- Sparbankernas Försäkringsbolag AB
- Sparbankernas Kort AB
- Långasjö Sockens Butikslokal AB
Andelar
- Kreditgarantiföreningen Kronoberg Ek För
- Bygdegårdsföreningen i Älmeboda
- Holken i Yxnanäs
- Byahuset i Rävemåla
- Träffpunkt Kalvsvik Ek För
Summa
2010
83 037
125
1 324
343
935
57
1 327
269
178
40
50
5
8 000
4
40
0
0
0
0
81 126
79 255
35
NOTER
2011
2010
Inventarier
Byggnad och markanläggning
Fastighet övertagen för skydd av fordran
Summa
3 470
14 691
0
18 161
1 581
12 707
0
14 288
Inventarier
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
Årets försäljning/utrangering
Utgående anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Årets försäljning/utrangering
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut
Utgående planenligt restvärde
Ackumulerad överavskrivning
Nettobokfört värde
12 820
2 912
-1 056
14 676
-11 239
-715
748
-11 206
3 470
-928
2 542
12 741
79
-12 820
-10 356
-883
--11 239
1 581
-569
1 012
Byggnad och markanläggning
Ingående anskaffningsvärde
Årets förvärv
Pågående om- och tillbyggnad
Utgående anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
Ackumulerade avskrivningar vid årets slut
Ingående ackumulerade uppskrivningar
Avskriven del av uppskrivningsbelopp
Utgående planenligt restvärde
19 868
1 425
995
22 288
-7 302
-431
-7 733
227
-91
14 691
19 528
340
-19 868
-6 896
-406
-7 302
227
-86
12 707
0
-0
41
-41
0
92
2 330
682
495
2 917
29
985
-491
1 505
Not 18 Materiella tillgångar
Fastigheterna är fullvärdesförsäkrade.
Fastighet övertagen för skydd av fordran
Ingående anskaffningsvärde
Årets nedskrivning
Utgående anskaffningsvärde
Fastigheten är obebyggd
Not 19 Övriga tillgångar
Förfallna räntefordringar
Egen skattefordran
- varav uppskjuten skattefodran
Övriga tillgångar
Summa
36
NOTER
2011
2010
286
193
4 787
1 020
6 469
12 562
3 083
2 225
9 513
15 014
817
817
809
809
--
--
Inlåning
- svenska valuta
- utländsk valuta
Summa
3 387 989
10 505
3 398 494
2 890 410
8 771
2 899 181
Inlåning per kategori av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
- varav personliga företagare
Summa
625
401 169
2 996 700
1 248 554
3 398 494
28 802
333 400
2 536 979
1 092 979
2 899 181
10 020
11 097
696
1 697
217
272
23 999
-4 152
558
1 323
122
106
6 261
7 992
2 257
670
7 936
130
18 985
3 837
2 257
527
5 636
123
12 380
Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
- utlåning
- räntebärande värdepapper
Upplupna provisionsintäkter
Summa
Not 21 Skulder till kreditinstitut
Swedbank
- utländsk valuta
Summa
Beviljad ej utnyttjad kontokredit
Not 22 Inlåning från allmänheten
Not 23 Övriga skulder
Fondlikvidskulder
Preliminärskatt räntor inkl avkastningsskatt IP
Anställdas källskattemedel
Förskottsbetalda lånekostnader
Leverantörsskulder
Övriga
Summa
Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna räntekostnader
Semesterlöne- och övertidsskuld inkl sociala avgifter
Sociala avgifter
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Summa
37
NOTER
2011
2010
Uppskjuten skatteskuld
Pensioner
Summa
-1 993
1 993
321
6 135
6 456
Kapitalvärdet för sparbankens förpliktelse utgör
1 751
6 052
569
359
928
749
-180
569
858
-38
820
897
-39
858
1 748
1 427
Not 25 Avsättningar
Not 26 Obeskattade reserver
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
- Inventarier
Ingående balans
Årets förändring avskrivning utöver plan
Utgående balans
- Byggnad
Ingående balans
Årets avskrivning utöver plan
Utgående balans
Summa
Not 27 Eget kapital
Antal aktier 3 000 000
Bundet
eget
kapital
Aktiekapital
Ingående eget kapital 2010-01-01
300 000
Fritt eget kapital
Överkursfond
52 437
Fond för
verkligt
värde
21 352
Vinstdisposition enligt årsstämmans beslut
- överfört i ny räkning
Balanserad
vinst
39 521
413 622
36 521
-36 521
-3 000
--3 000
24 895
24 895
20 767
-2 153
24 895
454 131
20 767
-2 153
- omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital
- omvärderingar överfört till årets resultat vid avyttring
Årets resultat
Utgående eget kapital 2010-12-31
300 000
52 437
Bundet
eget
kapital
Aktiekapital
Ingående eget kapital 2011-01-01
300 000
39 966
36 833
Fritt eget kapital
Överkursfond
52 437
Fond för
verkligt
värde
39 966
Vinstdisposition enligt årsstämmans beslut
- överfört i ny räkning
Balanserad
vinst
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Utgående eget kapital 2011-12-31
38
300 000
52 437
35 065
Årets
resultat
24 895
454 131
22 895
-22 895
-2 000
--2 000
20 185
20 185
-4 901
20 185
467 415
-4 901
- omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital
Totalt eget
kapital
36 833
- utdelning till Sparbanksstiftelserna
Årets resultat
Årets
resultat
312
- utdelning till Sparbanksstiftelserna
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Totalt eget
kapital
59 728
NOTER
Not 28 Löptider för tillgångar och skulder - Likviditetsexponering
Återstående löptid med beaktande av gällande amorteringstid (bokfört värde)
2011
På anfordran
Högst 3
mån
Längre än
3 mån men
högst 1 år
Längre än
1 år men
högst 5 år
Längre än
5 år
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Övriga tillgångsposter
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skuldposter och
eget kapital
Summa skulder och EK
Differens tillgångar
och skulder
510 518
305 652
8 566
54 749
153 581
25 075
40 974
79 824
194 555
817
2 627 051
661 836
57 124
52 483
2 627 868
661 836
57 124
52 483
-1 730 572 -582 012
137 431
81 126
897 296
2010
På anfordran
Högst 3
mån
Längre än
3 mån men
högst 1 år
606 058 2 008 348
85 164
691 222 2 008 348
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Övriga tillgångsposter
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skuldposter och
eget kapital
Summa skulder och EK
Differens tillgångar
och skulder
307 527
316 314
>5,0
33 640
42 206
2,0
0,1
514 140
0 514 140
638 739 2 008 348 -471 934
Längre än
1 år men
högst 5 år
Längre än
5 år
Tillgångar
Kassa
Återstående
löptid (år) i
Utan löptid genomsnitt
Återstående
löptid (år) i
Utan löptid genomsnitt
8 015
50 317
138 447
84 793
708 634
94 970
24 963
145 287
163 410
809
2 732 860
42 095
72 088
2 733 669
42 095
72 088
-2 025 035
103 192
91 322
527 662 1 682 101
114 729
642 391 1 682 101
>5,0
30 807
38 822
52 138
52 138
1,3
0,1
480 655
0 480 655
590 253 1 682 101 -441 833
39
NOTER
Not 29 Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering
2011
Längre än
3 mån men
Högst 3 mån högst 1 år
Längre än
1 år men
högst 3 år
Längre än
3 år men
högst 5 år
Längre än
5 år
Tillgångar
8 566
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
510 518
2 709 780
76 489
244 233
104 285
43 928
3 000
3 324 583
120 417
247 233
97 706
817
3 282 312
57 124
32 070
20 413
3 283 129
57 124
32 070
20 413
97 706
180
114 766
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och EK
Utan ränta
Totalt
8 566
510 518
3 128 388
151 213
114 766
180 123 332 3 913 451
817
6 575 3 398 494
44 977
44 977
469 163 469 163
0 520 715 3 913 451
Positioner som ej upptagits i balansräkningen
Ränteswap, rörlig
Ränteswap, fast
Differens tillgångar
och skulder
Kumulativ exponering
20 000
-9 000
52 454
52 454
-11 000
63 293
115 747
215 163
330 910
Räntenettorisk - genomslag på räntenettot på balansdagen - utgör:
- vid en ränteuppgång på två procentenheter -14 377
- vid en räntenedgång på två procentenheter 14 343
2010
Längre än
3 mån men
Högst 3 mån högst 1 år
Längre än
1 år men
högst 3 år
66 293
397 203
Längre än
3 år men
högst 5 år
180 -397 383
397 383
0
Längre än
5 år
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
8 015
307 527
2 454 490
55 718
136 512
176 815
14 964
42 883
2 938 832
70 682
809
2 775 369
Summa skulder och EK
2 776 178
Positioner som ej upptagits i balansräkningen
Ränteswap, rörlig
Ränteswap, fast
Differens tillgångar
och skulder
Kumulativ exponering
179 395
65 827
234 662
115 600 115 600
2 294 123 615 3 380 645
64 975
31 176
20 962
64 975
31 176
20 962
-9 000
-11 000
139 219
327 580
33 865
361 445
5 707
188 361
- vid en ränteuppgång på två procentenheter -9 590
- vid en räntenedgång på två procentenheter 9 594
40
8 015
307 527
2 714 841
2 294
20 000
182 654
182 654
Totalt
65 827
Övriga skulder
Eget kapital
Utan ränta
809
6 699 2 899 181
25 097
25 097
455 558 455 558
0 487 354 3 380 645
2 294 -363 739
363 739
0
NOTER
Not 30 Kreditriskexponering
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt
kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är
upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
Krediter mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen
Kreditinstitut
PB i villa och fritidsfastighet
PB i flerfamiljsfastighet
PB i jordbruksfastighet
PB i andra näringsfastigheter
Företagshypotek
Övriga
Summa
2011
Kreditriskexponering
brutto
Totalt
värde av
säkerheter
2 806
463
1 289 833
133 047
713 306
275 754
286 046
435 115
3 136 370
2 806
463
1 203 614
124 620
698 402
267 310
274 494
10 506
2 582 215
44 904
15 096
24 909
Kreditriskexponering
netto
2010
Kreditriskexponering
brutto
Totalt
värde av
säkerheter
0
0
86 219
8 427
14 904
8 444
11 552
424 609
554 155
7 321
576
1 113 900
85 532
617 615
245 251
263 984
388 304
2 722 483
7 321
576
1 048 773
79 918
601 272
233 605
250 979
17 491
2 239 935
0
0
65 127
5 614
16 343
11 646
13 005
409 006
520 741
----
44 904
15 096
24 909
69 886
15 227
24 716
----
69 886
15 227
24 716
1 941
16 738
24 610
----
1 941
16 738
24 610
2 045
14 989
33 873
----
2 045
14 989
33 873
3 000
-11 060
--
-----
3 000
-11 060
--
3 000
39 988
11 331
10 005
-----
3 000
39 988
11 331
10 005
8 955
151 213
---
8 955
151 213
9 602
234 662
---
9 602
234 662
278 083
32 968
41 179
352 230
------
278 083
32 968
41 179
352 230
224 396
36 842
38 193
299 431
------
224 396
36 842
38 193
299 431
3 639 813
2 582 215
1 057 598
3 256 576
2 239 935
1 054 834
Kreditriskexponering
netto
Värdepapper1
Svenska bostadsinstitut
- AAA
- AA
-A
Finansiella företag
- AAA
- AA
-A
Icke finansiella företag
- AA
-A
- BBB eller lägre
- utan rating
Utländska emittenter
-A
Summa
Outnyttjad del av bev checkkrediter
Utställda lånelöften
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
1
Utgår från Standard and Poor's rating
41
NOTER
Not 31 Finansiella tillgångar och skulder
2011
Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt
Finansiella
värde via
Låne- och Investeringar tillgångar
resultatkundsom hålles som kan Finansiella
räkningen
fordringar
till förfall
säljas
skulder
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande
värdepapper
Aktier och andelar
Övriga tillgångar
Upplupna intäkter
Summa
Skulder
8 566
510 518
3 128 388
92 172
59 041
2 917
12 276
92 172 3 662 665
59 041
81 126
81 126
2010
Summa
Skulder
0
0
8 015
307 527
2 714 841
120 509
29
114 153
1 505
14 821
120 538 3 046 709
114 153
42
84 764
84 764
0
809
2 899 181
122
0
0
Verkligt
värde
151 213
152 007
81 126
81 126
2 917
2 917
12 276
12 276
0 3 895 004 3 895 798
817
817
3 398 494 3 398 494
13 762
23 999
23 999
130
130
130
13 892 3 423 440 3 423 440
Övriga
skulder
Summa
redovisat
värde
Verkligt
värde
8 015
8 015
307 527
307 527
2 714 841 2 714 841
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Förutbetalda intäkter
Summa
0 3 409 548
Finansiella
tillgångar
värderade till
verkligt
Finansiella
värde via
Låne- och Investeringar tillgångar
resultatkundsom hålles som kan Finansiella
räkningen
fordringar
till förfall
säljas
skulder
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande
värdepapper
Aktier och andelar
Övriga tillgångar
Upplupna intäkter
0
817
3 398 494
10 237
0
Summa
redovisat
värde
8 566
8 566
510 518
510 518
3 128 388 3 128 388
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Förutbetalda intäkter
Summa
Övriga
skulder
0
0 2 900 112
234 662
236 652
84 793
84 793
1 505
1 505
14 821
14 821
0 3 366 164 3 368 154
809
809
2 899 181 2 899 181
6 139
6 261
6 261
123
123
123
6 262 2 906 374 2 906 374
NOTER
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella intrument
som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms görs utifrån
följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
2011
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Summa
2010
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Summa
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
151 213
79 255
230 468
0
1 871
1 871
151 213
81 126
232 339
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
0
1 727
1 727
234 662
84 793
319 455
234 662
83 066
317 728
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde
på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Ett finansiellt intstrument betraktas som noterat
på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare,
mäklare, branschorganisation eller företag som tillhandahåller aktuell prisinformation och dessa priser
representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.
Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Sådana instrument återfinns
i balansposterna obligationer och andra räntebärande värdepapper samt aktier och andelar.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Innehaven i onoterade bolag redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan
fastställas.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader
anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
43
NOTER
Not 32
Viktiga uppskattningar och bedömningar
Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Klassificering av finansiella tillgångar och skulder
Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska
klassificeras i olika kategorier:
Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde
via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.
Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att
sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet
med vad som anges under redovisningsprinciper.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Nedskrivning för kreditförluster
Nedskrivning för kreditförluster sker utifrån en individuell bedömning och baseras på bankledningens bästa uppskattning. Vid uppskattningen görs en bedömning av motpartens
finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker
fordran bedöms på dess egna meriter.
Not 33
Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen
Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett
samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30.
Avtalet omfattar bl.a. förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek, förmedling av
avbetalningskontrakt till Swedbank Finans samt förmedling av fond- och försäkringssparande
till Robur Fond och Försäkring.
Sparbanken har per 2011-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total
volym om 1 751 mkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2011 på
7 494 tkr som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock, avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande
års provisioner.
Till Swedbank Finans har förmedlats avbetalningskrediter till en total volym på 49 mkr. För detta
har sparbanken erhållit en provisionsersättning om 619 tkr som redovisas under utlåningsprovisioner.
Till Robur Fond och Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 897 mkr och försäkringssparande på 272 mkr. För detta har sparbanken erhållit 7 828 tkr respektive 2 139 tkr i
provision. Fondprovisionen redovisas under värdepapperprovisioner och försäkringsprovisionen
som försäkringsprovisioner. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående
marknadsvärde dag för dag.
44
KAPITALTÄCKNINGSANALYS
För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd
(FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot
finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens
kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat
kapitalkrav för ytterligare identifierde risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna
kapitalutvärdering
Sparbanken har en fastställd intern kapitalutvärdering som baseras på:
- sparbankens riskprofil,
- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan samt
- s k stresstester.
Översynen av den interna kapitalutvärderingen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att
säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och
kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med
viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella och framtida
kapitalbehov.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i separat textavsnitt.
Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om
kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1 § och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga
upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida
www.sparbankeneken.se.
Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan
summeras på följande sätt.
Kapitalbas
I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.
45
KAPITALTÄCKNINGSANALYS
2011
2010
Primärt kapital
Supplementärt kapital
Kapitalbas netto
384 594
0
384 594
367 728
0
367 728
Kapitalkrav kreditrisk schablonmetoden
Kapitalkrav för operativa risker
Summa kapitalkrav
190 888
14 910
205 798
170 442
14 582
185 024
465 915
-683
452 131
--
-35 065
-45 573
384 594
-39 966
-44 437
367 728
Supplementärt kapital
Orealiserade positiva värdeförändringar redovisade
i Fond för verkligt värde
Avräkning Aktier
Summa supplementärt kapital
35 065
-35 065
0
39 966
-39 966
0
Total kapitalbas
384 594
367 728
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Stater och centralbanker
Kommuner
Administrativa organ
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Exponeringar med säkerhet i fastighet
Oreglerade poster
Övriga poster
Summa kapitalkrav för kreditrisker
0
0
248
12 348
50 500
91 933
32 400
2 035
1 424
190 888
0
0
357
9 838
51 203
79 550
27 207
1 166
1 121
170 442
14 910
14 910
14 582
14 582
205 798
185 024
1,87
1,99
Beräkning av kapitalbas
Primärt kapital
Redovisat eget kapital i balansräkningen
exkl föreslagen utdelning
Avgår:
Uppskjutna skattefordringar
Orealiserade värdeförändringar
redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning Aktier
Summa primärt kapital
Operativa risker
Basmetoden
Summa kapitalkrav för operativa risker
Totalt minimikapitalkrav
Kapitaltäckningskvot
Total kapitalbas/totalt mimimikapitalkrav
46
47
REVISIONSBERÄTTELSE
Till årsstämman i Sparbanken Eken AB, org.nr 516406-0674
Rapport om årsredovisningen
Jag har reviderat årsredovisningen för Sparbanken Eken AB för år 2011.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en
årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören
bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört
revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa
standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå
rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan
information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat
genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror
på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna
kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande
bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till
omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna
kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de
redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande
direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande
presentationen i årsredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund
för mina uttalanden.
Uttalanden
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av
Sparbanken Eken ABs finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella
resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för
Sparbanken Eken AB för år 2011.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande bolagets vinst och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för förvaltningen enligt aktiebolagslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.
48
49
FÖRETAGSSTYRNING
För sparbanken föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med
hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning
bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av
verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.
Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör
Årsstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag
som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är årsstämmans organ för beredning av
stämmans beslut i tillsättnings- och i arvodesfrågor.
Valberedningen utgörs av Lars Larsson som sammankallande samt ledamöterna Karl-Inge
Johansson, Alf Medin, Christer Mårdh, Thommy Jönsson, Kjell Thörnqvist och Anders Engqvist. Det är
valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode
uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter.
Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av årsstämman.
Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i
sparbanken.
Styrelsens sammansättning och arbete
Sparbankens styrelse som utses vid årsstämman, består av sex ledamöter samt VD och med stf. VD
som suppleant för VD. Därutöver ingår två personalrepresentanter. Av styrelsens ledamöter är två
kvinnor.
Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på
nästkommande sida. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive
principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 7 till posten ”Allmänna
administrationskostnader” i resultaträkningen.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan
styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens
sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande
direktörens arbete.
Styrelsens ordförande har särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är
väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att
styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen
årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering
tillsammans med övriga styrelseledamöter och sparbankens revisionskommitté.
De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak det som framgår i aktiebolagslagen, lagen om
bank- och finansieringsrörelse, Finansinspektionens författningssamling (allmänna råd) och styrelsens
arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att
fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den
ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies för verksamheten,
behandla kreditengagemang, fatta beslut i kreditfrågor samt som ett led i styrelsens ansvar för den
interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom.
Under 2011 har styrelsen sammanträtt vid 15 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett
styrelseseminarium kring bl.a. strategifrågor.
VD har varit sekreterare i styrelsen.
50
STYRELSE OCH REVISOR
Ledamöter
Hemort
Ledamot
Valda t.o.m.
årsstämman
Engqvist, Anders
Ordförande
Grimslöv
2008
2012
Hermansson, Stig
Vice ordförande
Långasjö
2008
2014
Gustafsson, Jan-Erik
Älmeboda
2008
2014
Mårtensson, Marie
Älmhult
2008
2013
Nilsson, Leif
Ronneby
2008
2012
Arvidsson, Tore
Häradsbäck
2008
2013
Tingsryd
2008
Fransson, Leif
VD
Bergh, Bodil
Personalrepresentant Växjö
2008
Olsson, Roger
Personalrepresentant Tingsryd
2008
Aukt. Revisor
2008
Revisor
Ordinarie
Bringhed, Roger
Växjö
2012
51
ORDLISTA/DEFINITIONER
Affärsvolym
In- och utlåning i egen balansräkning inklusive beviljade ej utnyttjade krediter, beviljade
garantier och kortkrediter samt förmedlade provisionsgrundande volymer till Swedbank
Robur, Swedbank Hypotek och Swedbank Finans.
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
Avkastning på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital
Avkastning på totalt kapital
Rörelseresultat i % av MO
Intjäningsförmåga
Rörelseresultat exklusive kreditförluster i % av MO
Kapitaltäckningskvot
Total kapitalbas netto i förhållande till totalt minimikapitalkrav
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader i relation till summa intäkter före kreditförluster
Kreditförlustnivå
Kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i % av ingående balans för
utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. Banker), övertagen egendom och kreditgarantier
Medelomslutning (MO)
En tolftedel av summa månadsbalanser
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
Primärkapitalkvot
Primärt kapital före avdragsposter i förhållande till totalt minimikapitalkrav
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Reserv för befarade kreditförluster i % av osäkra fordringar brutto
Soliditet
Eget kapital och 73,7% av obeskattade reserver i % av balansomslutningen
52
53
Web of the year
Den 12 januari 2012 delade E-space Communication ut utmärkelsen ”Web of the Year 2011”
till de webbplatser i respektive huvudbransch som fått det bästa betyget av sina besökare
under året som gått. Vinnare i kategorin bank/försäkring/finans blev Sparbanken Eken –
vilket vi givetvis är både stolta och glada över!
Styrelsen
Stående från vänster: Stig Hermansson (vice
ordförande), Bodil Bergh, Leif Fransson,
Roger Olsson, Marie Mårtensson, Anders
Engkvist (ordförande)
Sittande från vänster: Leif Nilsson,
Jan-Erik Gustafsson, Tore Arvidsson
54
Medarbetare
lotta kjellberg
matts persson
gunbritt walfridsson
anita andersson
bodil bergh
delary
delary
grimslöv
grimslöv
christina hedin
pär heldfors
birgit johansson
tomas alriksson
richard gustafsson
grimslöv
grimslöv
grimslöv
långasjö
långasjö
maria svensson,
linda uvsjö
anders billerstam
susanne carlsson
långasjö
ryd
ryd
monika ahonen
elisabeth johansson
niklas johansson
delary
delary
delary
delary/grimslöv
lennart brunius
jacob börjesson
linus carlsson
grimslöv
grimslöv
grimslöv
ulla gustafsson
ingvar gustavsson
martin karlsson
långasjö
långasjö/älmeboda
ewa steen
långasjö
lena johansson
mona larsson
jens lindborg
ryd
ryd
ryd/åryd
caroline ottesen
merith pagels
åryd
åryd
linda nilsson
älmeboda
långasjö
långasjö/älmeboda
josefin nilsson
paul nilsson
ann-christin olsson
ulrika petersson
helén johansson
ryd
ryd
ryd
ryd
åryd
anita svensson
ulrika brogren
johanna fransson
liselott karlsson
helena ljungberg
monica lyberg
åryd
älmeboda
älmeboda
älmeboda
älmeboda
älmeboda
roger olsson
susanne dennegård
leif fransson
anders johnson
lennart nilsson
jurist
vd
håkan harrysson
försäkrings- och
placeringsspecialist
victoria henriksson
älmeboda
marknadsansvarig
kreditgranskare
compliance
ingela olsson
åsa steen
eva svanström
lisbeth svensson
annette wikingsson
rörelsechef
ekonomi
kravansvarig
ekonomi
administrativ chef
Saknas på bild:
Viktoria Götesson, Långasjö
Maria Nordgren, Ryd
Sofia Giselhäll, Ryd
Henrik Annetun, Kreditchef
55
Öppettider och
kontaktinformation
delary
grimslöv
långasjö
Öppettider
Mån–fre 10.00–15.00
Tors även 16.00–17.30
Öppettider
Mån–fre 10.00–15.00
Tors även 16.00–18.00
Uttagsautomat 06.00–24.00
Öppettider
Mån–fre 10.00–15.00
Tors även 16.00–17.30
Adress Bankvägen 6
(Delary), 343 95 Älmhult
Adress Myntvägen 16,
340 32 Grimslöv
Adress Kyrkvägen 32,
361 95 Långasjö
Telefon 0476-265 50
Fax 0476-333 73
E-post [email protected]
Telefon 0470-74 18 50
Fax 0470-75 07 32
E-post [email protected]
Telefon 0471-24 49 90
Fax 0471-487 44
E-post [email protected]
Bankgiro 981-1076
Bankgiro 981-2900
Bankgiro 981-2058
ryd
åryd
älmeboda
Öppettider
Mån–fre 10.00–15.00
Tors även 15.00–17.30
Uttagsautomat 06.00–24.00
Öppettider
Mån–fre 9.30–15.00
Tors även 16.00–17.30
Öppettider
Mån–fre 09.30–15.00
Tors även 16.00–17.30
Adress Brunnsgatan 1,
360 10 Ryd
Adress Märserum,
374 96 Trensum
Adress Karlskronavägen
10, 360 23 Älmeboda
Telefon 0459-387 77
Fax 0459-809 16
E-post [email protected]
Telefon 0454-358 80
Fax 0454-602 10
E-post [email protected]
Telefon 0477-484 80
Fax 0477-602 34
E-post [email protected]
Bankgiro 981-4377
Bankgiro 981-4443
56
Bankgiro 981-0060
Clearingnummer: 8006-9