Transcript 2013 - Sparbanken Göinge

Årsredovisning 2013
Innehållsförteckning
VD har ordet
Redovisning för verksamhetsåret 2013
Förvaltningsberättelse
Fem år i sammandrag
Resultaträkning
Rapport över totalresultat
Balansräkning
Rapport över förändringar i eget kapital
Kassaflödesanalys
NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
1 Uppgifter om Sparbanken Göinge AB
2 Redovisningsprinciper
3 Finansiella risker
4 Räntenetto
5 Erhållna utdelningar
6 Provisionsintäkter
7 Provisionskostnader
8 Nettoresultat finansiella transaktioner
9 Övriga rörelseintäkter
10 Allmänna administrationskostnader
11 Övriga rörelsekostnader
12 Kreditförluster, netto
13 Bokslutsdispositioner
14 Skatter
15 Utlåning till kreditinstitut
16 Utlåning till allmänheten
17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
18 Aktier och andelar
19 Materiella tillgångar
20 Övriga tillgångar
21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
22 Inlåning från allmänheten
23 Övriga skulder
24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
25 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
26 Obeskattade reserver tkr
27 Eget kapital
28 Ansvarsförbindelser
29 Åtaganden
30 Finansiella tillgångar och skulder
31 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till
verkligt värde i årets resultat
32 Kapitaltäckning
33 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen
Underskrift av styrelsen och VD
Revisionsberättelse
Bolagsstyrning
Styrelseledamöter
Verkställande direktör
Vice verkställande direktör
Revisor
Kontorsförteckning
1
2
3
5
7
7
7
8
9
10
10
17
24
24
24
24
25
25
25
27
28
28
28
29
29
29
29
30
30
30
30
31
31
31
31
32
32
32
33
34
35
36
37
38
39
40
40
40
40
40
VD har ordet
våra kreditförluster vilket gör att vi kan fortsätta
medverka till utvecklingen i vårt
verksamhetsområde.
Sparbanken Göinge levererar ytterligare ett
starkt resultat för året 2013.
Starka bankkontor
Vi fortsätter att satsa på våra bankkontor.
Ambitionen är att merparten av alla beslut i
banken skall tas på bankkontoret, så nära kunden
som möjligt. Därför jobbar vi ständigt med
kompetensutveckling av vår personal, processer
och arbetssätt och utveckling av tekniska
lösningar.
Det är med stor glädje och stolthet jag som ny
VD presenterar resultatet för 2013 i Sparbanken
Göinge.
Vi levererar ytterligare ett starkt resultat i en
lång rad år med starka resultat.
Rörelseresultatet blev 51,5 Mkr vilket är något
lägre än året innan.
Vi nådde en milstolpe vad gäller samlad
affärsvolym på 8 miljarder kronor.
Under året 2013 har vi sett att många banker
runt omkring oss slutat att hantera kontanter på
bankkontoren vilket har skapat en högljudd
debatt.
Banken har haft en fortsatt mycket god
kostnadseffektivitet med ett K/I-tal på 0,47 och
en god affärseffektivitet med en förvaltad volym
per anställd på 293 Mkr.
Sparbanken Göinge har inga planer på att sluta
hantera kontanter på sina bankkontor. Tvärtom
har vi infört slutna kassasystem för att öka
säkerheten på kontoren, både för personal och
kunder.
Våra kreditförluster är fortsatt mycket låga på
4,6 Mkr för året.
Bankens soliditet uppgår efter året till 18%.
Kontanthantering är en viktig service för våra
kunder och vi väljer därför att fortsätta med det.
Alla dessa siffror pekar på att vi driver en
finansiellt stark, kostnadseffektiv, lokalt väl
förankrad, riskmedveten bank som våra kunder
gillar.
Vi satsar också på att utveckla våra banklokaler
för att följa med i utvecklingen vad gäller
säkerhet, arbetsmiljö och kundbehov.
Sparbank med lokal förankring
Sparbanken Göinge bildades för 5 år sedan, vilket
vi firade den 25:e november med kaffe och tårta
till våra kunder.
Därför har vi under året gjort mindre
uppfräschningar på några kontor och även
startat en större ombyggnad av kontoret i
Vinslöv.
De fyra sparbankerna som gick samman till
Sparbanken Göinge bildade vid detta tillfälle
varsin sparbanksstiftelse som nu tillsammans
äger Sparbanken Göinge.
Banklokalen beräknas vara färdig under första
halvan av 2014 och ska förhoppningsvis bli
bättre både för kunder och för personalen.
Sparbanksstiftelsens uppgift är att på sin ort
med omnejd medverka till att driva utvecklingen
av bland annat affärsverksamhet, kultur och
idrott.
Sparbanken Göinge i framtiden
Sparbanken Göinge står väl rustad för framtiden.
En stark finansiell bas att utgå ifrån med nöjda
kunder och duktiga medarbetare.
Styrelsen för Sparbanken Göinge har föreslagit
att dela ut 2,5 Mkr till sparbanksstiftelserna.
Vi tror att vi i framtiden kan fortsätta vara det
naturliga bankvalet för alla kunder i vårt
verksamhetsområde.
Sparbanken Göinges uppgift är att driva en lokalt
förankrad och ansvarstagande bankverksamhet i
vårt verksamhetsområde.
Den enskilt största egenskapen för att lyckas
med detta är sunt förnuft. Givetvis tar vi alltid
affärsmässiga beslut i vår verksamhet men vi
tänker även lite längre och tar ett större ansvar
för att främja t ex arbetstillfällen,
affärsverksamhet, branscher som är viktiga för
bygden.
Trots att vi har haft en långdragen
lågkonjunktur, vilken vi fortfarande ser, har vi
genom vår lokala förankring och våra
medarbetares sunda förnuft lyckats hålla nere
1
REDOVISNING FÖR
VERKSAMHETSÅRET 2013
europeiska centralbankens (ECB) uppsatta
inflationsmål som är under 2%. I november
sänkte ECB styrräntan från 0,5% till 0,25% i
kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron
för att hamna i en deflationistisk utveckling.
Ytterligare likviditetsåtgärder har diskuterats
varför datautvecklingen under närtid kommer att
vara avgörande för ECB:s nästkommande
räntemöten.
Styrelsen och verkställande direktören för
Sparbanken Göinge AB (organisationsnummer
516406-0716) får härmed avge
årsredovisningen för verksamhetsåret 2013.
Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur
Den globala konjunkturen ljusnade under 2013
men bilden är mixad mellan länder. USA,
Storbritannien och Tyskland tillhörde bland de
stora ekonomier som överraskade mest positivt
under året medan utvecklingen i
tillväxtekonomierna snarare var den omvända.
EMU-länderna lämnade recessionen bakom sig
och visade under hösten allt fler tecken att
återhämtningen fortsatte om än i en långsam
takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och
politisk osäkerhet med risk för
betalningsinställelse har den amerikanska
ekonomin fortsatt att växa. BNP växte under
fjolårets andra halvår med 3,7% uppräknat i
årstakt en uppgång från 1,8% halvåret före. Den
starkare tillväxten och en förbättrad
arbetsmarknad bidrog till att den amerikanska
centralbanken, Federal Reserv (Fed) beslutade
strax före jul att minska obligationsköpen med
10 miljarder USD till 75 miljarder dollar per
månad. Planen är att de ska vara helt avslutade
under 2014 om ekonomin tillåter varför
inkommande data kommer att vara avgörande
hur snabbt Fed kommer att minska
obligationsköpen. Omläggningen i den
amerikanska penningpolitiken satte press på
valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i
synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom
Indien, Sydafrika och Brasilien. Det skedde
samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade
in.
Långränteuppgången under våren och sommaren
kom av sig under senare delen av förra året trots
Feds beslut att dra ned på
likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och
Europa har långräntorna haft en nedåtgående
trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt
stigande inflation talar dock för att de globala
långräntorna kommer att stiga under 2014,
medan styrräntorna behålls oförändrade i USA
och EMU inte minst på grund av en låg inflation
och hög arbetslöshet.
Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns
I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än
förväntat trots positiva signaler från
Inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets
konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första
kvartal steg BNP med 0,8% i genomsnitt jämfört
med motsvarande period året innan. Positivt var
att den inhemska efterfrågan (konsumtion och
investeringar) förbättrades under senare delen
av året. Det gällde i synnerhet investeringarna.
Bostadsinvesteringarna steg med 14% i årstakt
och vi förutser en fortsatt stark ökning under
2014 på basis av att fler bostäder påbörjas.
Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol
mot bakgrund av den modesta tillväxten.
Sysselsättningen steg med 1 % jämfört med
2012 vilket motsvarar en sysselsättningsökning
på 50 000 personer. Arbetslösheten sjönk men
nedgången begränsades av ett ökat
arbetskraftsutbud. Hushållen höll relativt hårt
om sina plånböcker trots goda disponibla
inkomstökningar, stigande tillgångspriser (aktier,
huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur.
Hushållens höga skuldsättningsgrad,
förändringar i arbetslöshets- och
socialförsäkringarna kan ha bidragit till den
måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare
globala tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck
i exportindustrin. En stark krona och en svag
extern efterfrågan bidrog till att exporten
krympte för andra året i rad.
Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än
förväntat där en starkare krona och fallande
råvarupriser pressade ned varupriserna.
Samtidigt steg tjänstepriserna väsentligt mindre
än normalt och gick därmed på tvärs gentemot
utvecklingen i andra länder. Det är framför allt
lägre transportpriser och låga prishöjningar inom
hotell & restaurang som pressade tillbaka
tjänsteinflationen. Sammantaget var inflationen
0,1% i december 2013, vilket är långt under
Riksbankens inflationsmål på 2%. Den låga
svenska inflationen och ECB:s räntesänkning i
november satte ytterligare press på Riksbanken
som i december sänkte sin styrränta från 1% till
0,75%, trots tidigare varningar om hushållens
höga skulduppbyggnad. Samtidigt reviderade
Riksbanken ned sin inflations- och reporäntebana
I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om
än från en låg nivå. Stigande konfidens både för
hushåll och företag pekar på att återhämtningen
kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det
låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser
och hög arbetslöshet bidrog till att
inflationstakten i euroområdet sjönk till 0,9% i
december, nivåer som är väsentligt lägre än
2
med en första räntehöjning under första
kvartalet 2015. Räntebeslutet togs efter att
Finansinspektionen planerade att införa högre
riskvikter på bolån.
Sparbankens ställning
Sparande och placeringar
Inlåning ökade med 6,5% och uppgick till 2 486
mkr (2 335) vid årets utgång. Härutöver har
sparbanken förmedlat fondsparande till
Swedbank Robur AB, där fondförmögenheten vid
årsskiftet uppgick till 822 mkr (704).
Under 2014 räknar vi med att tillväxten i svensk
ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare
finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det
gynnar de svenska hushållen. Även exporten och
investeringarna förväntas ta fart där
bostadsbyggandet kan överraska på den positiva
sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under
året men det dröjer till tidigast i slutet av året
eller i början av 2015 som Riksbanken börjar höja
styrräntan.
Utlåning
Lånestocken ökade under året med 8,5% och
uppgick därmed till 2 389 mkr (2 202). Av detta
belopp utgör 271 mkr (229) utlåning med
räntebindningstid över ett år. Den till Swedbank
Hypotek AB förmedlade kreditvolymen uppgick
vid årets utgång till 1 614 mkr (1 547).
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Sparbankens resultat
Allmänt om verksamheten
Sparbanken Göinge AB som bildades i november
2008 ägs av fyra sparbanksstiftelser,
Sparbanksstiftelsen Röke, Farstorp, Glimåkra och
Vinslöv, en från vart och ett av de fyra
sammanslagna bankernas verksamhetsområde.
Ägandet är lokalt och förankrat i bygden.
Resultat
Rörelseresultatet exklusive nettoresultat av
finansiella transaktioner uppgick för perioden till
51 mkr.
Räntenettot uppgick till 69 mkr.
Provisioner, netto för perioden uppgick till 20
mkr.
Allmänt
Sparbanken Göinge AB tillhör gruppen fristående
sparbanker och är medlem i SR, Sparbankernas
Riksförbund. Via avtal har sparbanken ett
omfattande samarbete med Swedbank AB. Hela
dataproduktionen sker i Swedbanks IT-system
och vi köper därutöver tjänster avseende fond
och utland. Avtalet reglerar också förmedling av
in- och utlåningsvolymer till Swedbank Robur AB,
Swedbank Försäkring AB och Swedbank Hypotek
AB. Sparbanken är ansluten till Svenska
Fondhandlareföreningens regler om licensiering
av fondmäklare.
Nettoresultat av finansiella transaktioner för
perioden uppgick till 1 mkr.
Periodens nettokostnad för kreditförluster
uppgår till 5 mkr. Detta utgör 0,2% av
nettobokfört värde av utestående fordringar.
Reservering för sannolika kreditförluster uppgick
vid årets utgång till 10 mkr.
Personal
Antalet anställda i sparbanken uppgick vid årets
slut till 32 (31) personer. I övrigt se not 10 till
resultaträkning.
Principer och processer för ersättningar och
förmåner till ledningen
Uppgifter om ledande befattningshavares
ersättningar återfinns i not 10.
Verksamhetens art och inriktning
Sparbankens uppgift är att ta emot inlåning från
allmänheten. Härutöver bedriver sparbanken
utlåningsverksamhet, ställande av borgen och
garantier, betalningsförmedling och
tillhandahållande av betalningsmedel. Dessutom
förmedlar sparbanken lån och krediter, aktier och
andra värdepapper, samt bedriver juridisk
rådgivning, valutahandel och
pensionssparrörelse samt tillhandahåller
försäkringar.
Miljöpolicy
I enlighet med miljöpolicyn ska banken såväl
internt och som i extern verksamhet bidra till ett
hållbart samhälle med kretsloppstänkande och
minska möjlig miljöpåverkan. Vid lönsamhetsoch riskbedömning i affärsverksamheten ska
miljöaspekterna beaktas.
Prognos
Vi förväntar oss en försiktig tillväxt av
affärsvolymen under 2014. Rörelseresultatet
2014 förväntas uppgå till ca 45 mkr.
Sparbankens struktur
Verksamheten är organisatoriskt uppdelad i en
företagsmarknadsfunktion och en
privatmarknadsfunktion, samt en administrativ
funktion.
3
Händelser av väsentlig betydelse
Jörgen Abrahamsson tillträdde i mars 2013 som
VD i Sparbanken Göinge.
genomlysning enligt lagen om bank- och
finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17
kap 3§ aktiebolagslagen.
Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen
vinstdisposition uppgår till 2,67.
I slutet av 2013 startade en ombyggnad av
kontoret i Vinslöv, den förväntas vara klar under
juni 2014.
Styrelsens bedömning är att bankens egna
kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är
tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens
omfattning och risk. Gällande regelverk för
kapitaltäckning och stora exponeringar innebär
att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en
kapitalbas som motsvarar minst summan av
kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och
operativa risker och dessutom beräknat
kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i
verksamheten i enlighet med sparbankens
interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens
kapitaltäckningskvot efter föreslagen
vinstdisposition uppgår till 2,67. Kapitalbasen
uppgår efter föreslagen vinstdisposition till
430 285 tkr och slutligt minimikapitalkrav till
161 312 tkr. Specifikation av posterna framgår
av not om kapitaltäckning.
Finansiella instrument, risker och
osäkerhetsfaktorer
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av
risker som kreditrisker, finansiella risker och
operativa risker. I syfte att begränsa och
kontrollera risktagandet i verksamheten har
styrelsen, som ytterst ansvarig för den interna
kontrollen i sparbanken, fastställt policies och
instruktioner för verksamheten. Styrelsen har
det övergripande ansvaret för bankens
riskhantering och har inom vissa ramar delegerat
ansvaret till olika funktioner. Dessa rapporterar i
sin tur regelbundet till styrelsen. Sparbanken ska
ha en låg riskprofil med begränsade risker på de
finansiella marknaderna. VD har att besluta,
enligt av styrelsen fastställd policy, om
omfattningen av bankens portfölj avseende
finansiella investeringar samt fördelningen av
bankens likviditetsreserv mellan kort likviditet
(t ex konto hos Swedbank AB) och sparbankens
portfölj av finansiella tillgångar. Målet är att
skapa och bibehålla förtroende för verksamheten
samt optimera avkastningen på sparbankens
likviditet. I not 3 finns rapporter på
Kreditriskexponering, Likviditetsexponering samt
Ränteexponering.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i
övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och
balansräkningar med tillhörande
bokslutskommentarer.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte
upphov till annan bedömning än att sparbanken
kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl
kort som lång sikt.
Förslag till disposition av resultatet
Till årsstämmans förfogande står:
tkr
årets resultat
balanserad vinst från föregående år
överkursfond
fond för verkligt värde
Summa
51 293
102 836
63 810
82 496
300 435
Styrelsen och verkställande direktören föreslår
att till förfogande stående vinstmedel disponeras
enligt följande:
till aktieägare utdelas
balanseras i ny räkning
2 500
297 935
Summa
300 435
varav överkursfond
varav fond för verkligt värde
63 810
82 496
Förslaget till utdelning, som utgör 4,9% av årets
resultat, har gjorts med beaktande av dels
reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och
4
Fem år i sammandrag
Nyckeltal
2013
2012
2011
2010
2009
Volym
Affärsvolym ultimo, mkr
8 156
7 547
7 174
6 923
6 175
8,1
5,2
3,6
12,1
12,5
18,0
16,8
15,2
15,6
15,3
2,7
2,6
2,4
2,4
2,4
2,5
2,5
2,4
2,4
2,4
2,4
2,7
2,6
2,2
2,3
1,2
1,4
1,2
1,0
1,5
0,7
0,8
0,6
0,4
0,8
7,8
9,4
8,3
5,1
9,9
0,42
0,40
0,44
0,56
0,45
0,47
0,43
0,48
0,63
0,48
72
71
49
66
42
0,2
0,2
0,5
0,2
0,7
0,2
0,1
0,2
0,2
0,2
28,0
27,6
28,24
28,4
28,9
4
4
4
4
4
Förändring under året, %
Av sparbanken förvaltade och
förmedlade kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade
reserver i % av balansomslutningen
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav
Primärkapitalrelation
Primärkapital/Kapitalkrav
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
Räntabilitet på eget kapital
Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation
till räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation
till räntenetto + rörelseintäkter
Osäkra fordringar och kreditfluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra
fordringar brutto
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning
till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
Antal kontor
5
2013
2012
2011
2010
2009
Räntenetto
68 833
73 069
68 051
51 374
51 654
Provisioner, netto
20 169
17 960
17 393
15 688
14 369
674
4 742
-1 559
560
11 917
Övriga intäkter
6 693
3 657
2 258
498
7 632
Summa intäkter
96 369
99 428
86 143
68 120
85 572
-34 989
-35 743
-33 365
-32 457
-32 464
Övriga kostnader[1]
-5 274
-4 348
-4 287
-5 955
-6 382
Kreditförluster
-4 630
-2 706
-3 722
-4 217
-2 508
-44 893
-42 797
-41 374
-42 629
-41 354
Rörelseresultat
51 476
56 631
44 769
25 491
44 218
Bokslutsdispositioner
13 064
-12 936
64
64
64
-13 247
-10 584
-11 366
-7 945
-10 631
51 293
33 111
33 467
17 610
33 651
8 665
8 992
9 790
10 456
10 437
349 193
321 721
329 606
305 408
255 494
2 389 166
2 202 429
2 095 329
1 988 469
1 840 749
Räntebärande värdepapper
174 722
219 888
220 375
84 778
134 546
Aktier och andelar
118 377
77 686
55 157
61 619
51 679
Materiella tillgångar
8 255
8 435
9 044
9 197
9 569
Övriga tillgångar
9 823
9 223
9 879
13 332
10 931
3 058 201
2 848 374
2 729 180
2 473 259
2 313 405
0
0
0
0
586
2 486 041
2 335 376
2 283 241
2 069 017
1 930 801
19 528
24 878
25 822
14 257
23 326
713
6 427
5 539
4 781
4 258
2 506 282
2 366 681
2 314 602
2 088 055
1 958 971
1 484
14 548
1 612
1 676
1 740
550 435
467 145
412 966
383 528
352 694
3 058 201
2 848 374
2 729 180
2 473 259
2 313 405
Resultat- och balansräkning
tkr
Resultaträkning
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Allmänna administrationskostnader
Summa kostnader
Skatter
Årets resultat
Balansräkning
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Avsättningar för pensioner mm
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget
kapital
[1]
inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
6
Resultaträkning
1 januari - 31 december
tkr
Not
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
2013
96 217
-27 384
68 833
2012
111 776
-38 707
73 069
5
6
7
8
9
5 940
24 423
-4 254
674
753
96 369
3 180
22 730
-4 770
4 742
477
99 428
10
19
11
-34 989
-729
-4 545
-40 263
-35 743
-722
-3 626
-40 091
56 106
59 337
4
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader före kreditförluster
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto
Rörelseresultat
12
-4 630
51 476
-2 706
56 631
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
Årets resultat
13
14
13 064
-13 247
51 293
-12 936
-10 584
33 111
2013
51 293
33 997
33 997
85 290
2012
33 111
22 668
22 668
55 779
2013
2012
8 665
349 193
2 389 166
174 722
118 377
8 992
321 721
2 202 429
219 888
77 686
825
7 430
1 434
8 389
3 058 201
625
7 810
277
8 946
2 848 374
Rapport över totalresultat
1 januari – 31 december
tkr
Årets resultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Balansräkning
Per den 31 december
tkr
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Materiella tillgångar
-Inventarier
-Byggnader och mark
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
15
16
17
18
19
20
21
7
Not
22
Skulder, avsättningar och eget kapital
Inlåning från allmänheten
Aktuell skatteskuld
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
- Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Uppskjuten skatteskuld
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
23
24
25
14
26
2013
2 486 041
4 339
6 385
8 804
713
2 506 282
1 484
2012
2 335 376
7 789
8 176
8 913
5 697
730
2 366 681
14 548
250 000
250 000
63 810
82 496
102 836
51 293
550 435
3 058 201
63 810
48 499
71 725
33 111
467 145
2 848 374
43 957
40 408
32 135
11 822
26 115
14 293
154 992
167 878
0
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital ( 2 500 st aktier och kvotvärde 100 tkr)
Fritt eget kapital
Överkursfond
Fond för verkligt värde
Balanserad vinst eller förlust
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
27
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser
Garantier
28
Övriga ansvarsförbindelser
Åtaganden
Övriga åtaganden
29
Rapport över förändringar i eget kapital
2012
tkr
Ingående eget kapital 2012-01-01
Vinstdisposition
Utdelning
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Utgående eget kapital 2012-12-31
2013
tkr
Ingående eget kapital 2013-01-01
Vinstdisposition
Utdelning
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Utgående eget kapital 2013-12-31
Bundet eget
kapital
Fritt eget kapital
Fond för
Balanserade
Aktiekapital Överkursfond verkligt värde vinstmedel
250 000
63 810
25 831
39 858
33 467
-1 600
Totalt eget
kapital
Årets
resultat
33 467
-33 467
33 111
22 668
250 000
63 810
48 499
71 725
33 111
Bundet eget
kapital
Fritt eget kapital
Fond för
Balanserade
Aktiekapital Överkursfond verkligt värde vinstmedel
250 000
63 810
48 499
71 725
33 111
-2 000
Totalt eget
kapital
Årets
resultat
33 111
-33 111
51 293
33 997
250 000
63 810
8
82 496
102 836
412 966
0
-1 600
33 111
22 668
55 779
467 145
51 293
467 145
0
-2 000
51 293
33 997
85 290
550 435
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
2013-12-31 2012-12-31
1 januari - 31 december
tkr
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)
Av-/nedskrivningar (+)
Kreditförluster (+)
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-)
Betald inkomstskatt (-)
51 476
56 631
-1 263
729
4 594
-5 697
-13 247
-4 214
722
2 655
-4 180
-10 584
36 592
41 030
-187 408
366
150 665
-600
-8 075
-8 460
-106 794
0
52 135
656
2 127
-10 846
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+)
Investering i finansiella tillgångar (-)
Avyttring av materiella tillgångar
Förvärv av materiella tillgångar (-)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
45 601
-7 495
48
-549
37 605
29 708
-25 832
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning (-)
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-2 000
-2 000
-1 600
-1 600
27 145
330 713
357 858
-8 683
339 396
330 713
8 665
349 193
357 858
357 858
8 992
321 721
330 713
330 713
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-)
Ökning/minskning av värdepapper (+/-)
Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-)
Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Förändring av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
-113
3 763
tkr
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Summa enligt balansräkningen
Summa enligt kassaflödesanalysen
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
De kan lätt omvandlas till kassamedel.
De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
9
Noter till de finansiella rapporterna
eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via
resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som
kan säljas.
1 Uppgifter om Sparbanken Göinge AB
Årsredovisningen och de finansiella rapporterna avges
per 31 december 2013 för Sparbanken Göinge AB med
säte i Hässleholms kommun, med adress Box 103,
28822 Vinslöv. Aktierna i Sparbanken Göinge AB ägs
av Sparbanksstiftelserna Vinslöv org nr 8024260666, Glimåkra org nr 802426-0674, Röke org nr
802426-0641 och Farstorp org nr 802426-0658.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och
de finansiella rapporterna presenteras i svenska
kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är
avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella
rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med
lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör
bedömningar och uppskattningar samt gör
antaganden som påverkar tillämpningen av
redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen
av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Uppskattningarna och antagandena är baserade på
historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer
som under rådande förhållanden synes vara rimliga.
Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden
används sedan för att bedöma de redovisade värdena
på tillgångar och skulder som inte annars framgår
tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från
dessa uppskattningar och bedömningar.
2 Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens
föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i
enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11,
FFFS2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för
finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3
Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna
tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med
detta avses standarder som har antagits för
tillämpning med de begränsningar som följer av RFR
2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU
godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom
ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till
sambandet mellan redovisning och beskattning.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period
ändringen görs om ändringen endast påverkat denna
period, eller i den period ändringen görs och framtida
perioder om ändringen påverkar både aktuell period
och framtida perioder.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av
styrelsen den 20 mars 2014. Resultat och
balansräkningen blir föremål för fastställelse på
sparbanksstämman den 22 maj 2014.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid
tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en
betydande inverkan på de finansiella rapporterna och
gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga
justeringar i påföljande års finansiella rapporter
beskrivs närmare i not.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har
tillämpats konsekvent på samtliga perioder som
presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat
framgår.
Ändrade redovisningsprinciper
Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med
föregående år.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens
finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska
anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder
är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom
vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas
till verkligt värde (se not 32) eller när
säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
Finansiella tillgångar och skulder som värderas till
verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella
instrument klassificerade som finansiella tillgångar
Utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den
funktionella valutan till den valutakurs som föreligger
på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder
i utländsk valuta räknas om till den funktionella
valutan till den valutakurs som föreligger på
10
balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid
omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till
historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs
vid transaktionstillfället.
Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till
verkliga värden omräknas till den funktionella valutan
till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till
verkligt värde.
redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens
färdigställandegrad på balansdagen.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för
utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt
enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva
räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av
effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt
utan som justering av effektivräntan på resultatraden
ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av;
uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för
tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av
lånelöfte i det fall som det är sannolikt att
kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på
skulder beräknas och redovisas med tillämpning av
effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta
som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida inoch utbetalningar under den förväntade
räntebindningstiden blir lika med det redovisade
värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och
räntekostnader inkluderar i förekommande fall
periodiserade belopp av erhållna avgifter som
medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och
eventuella rabatter, premier och andra skillnader
mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och
det belopp som regleras vid förfall.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med
att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för
kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det
inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas
samt avgifter och provisioner för ställande av
finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner
periodiseras som intäkt över den period som tjänsten
utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar
som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till
annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som
också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de
förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av
under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas
intäkten löpande netto efter avräkning för
kreditförlust.
Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av
emissionskostnader och liknande direkta
transaktionskostnader för att uppta lån.
Ränteintäkter och räntekostnader som
presenteras i resultaträkningen består av:
Räntor på finansiella tillgångar och skulder
som värderas till upplupet anskaffningsvärde
enligt effektivräntemetoden inklusive ränta
på osäkra fordringar
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss
tjänst utförts
Räntor från finansiella tillgångar som
klassificerats som tillgängliga för försäljning
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av
provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning,
aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de
fall som tjänsten utförs över en period som inte
sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner
och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd
transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Räntor från finansiella tillgångar och skulder
som värderas till verkligt värde över
resultaträkningen.
Utdelning från aktier och andelar redovisas i
posten "Erhållna utdelningar" när rätten att
erhålla betalning fastställts.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den
mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader
för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till
UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning
av den effektiva räntan redovisas ej här.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när
inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är
sannolikt att de ekonomiska fördelar som är
förknippade med transaktionen kommer att tillfalla
sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter
som uppkommit och de utgifter som återstår för att
slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga
värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.
Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv
vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner
innehåller de realiserade och orealiserade
värdeförändringar som uppstått med anledning av
finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella
transaktioner består av:
11
skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms
sannolikt att de kan utnyttjas.
Realiserade och orealiserade förändringar i
verkligt värde på de tillgångar och skulder
som redovisas enligt fair value option.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt,
uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Realisationsresultat från avyttring av
finansiella tillgångar och skulder (inklusive
ränteskillnadsersättning som erhållits vid
kunders lösen av lån i förtid)
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i
enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Realisationsresultat från finansiella tillgångar
som kan säljas
Nedskrivningar på finansiella tillgångar som
kan säljas (aktieinstrument och
skuldinstrument)
Finansiella instrument som redovisas i
balansräkningen inkluderar på tillgångssidan
lånefordringar, aktier, obligationsfordringar och
räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget
kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder.
Valutakursförändringar
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar
personalkostnader, inklusive löner och arvoden,
pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra
sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader,
fastighetskostnader, utbildnings-, IT,
telekommunikations-, rese- och
representationskostnader samt kassadifferenser.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i
balansräkningen när sparbanken blir part enligt
instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas
upp när bolaget presterat och en avtalsenlig
skyldighet föreligger för motparten att betala, även
om fakturan ännu inte har skickats.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när
rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller
sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma
gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell
skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i
avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma
gäller för del av en finansiell skuld.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och
upplösningar av obeskattade reserver.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten
skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom
då underliggande transaktion redovisats i övrigt
totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande
skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget
kapital.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och
redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen
endast när det föreligger en legal rätt att kvitta
beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera
posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt
realisera tillgången och reglera skulden.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas
avseende aktuellt år, med tillämpning av de
skattesatser som är beslutade eller i praktiken
beslutade per balansdagen, hit hör även justering av
aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar
redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då
bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra
tillgången. Lånelöften redovisas inte i
balansräkningen. Lånefordringar redovisas i
balansräkningen i samband med att lånebelopp
utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat
lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas
till en låntagare där ett nedskrivningsbehov
identifieras redan innan lånet betalats ut eller när
utlåningsräntan inte täcker sparbankens
upplåningskostnader för att finansiera lånet.
Uppskjuten skatt beräknas enligt
balansräkningsmetoden med utgångspunkt i
temporära skillnader mellan redovisade och
skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur
redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas
bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt
beräknas med tillämpning av de skattesatser och
skatteregler som är beslutade eller i praktiken
beslutade per balansdagen.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till
instrumentets verkliga värde med tillägg för
transaktionskostnader förutom derivat och de
instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång
som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen,
vilka redovisas till verkligt värde exklusive
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla
temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas
endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer
att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna
12
transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument
klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i
vilket syfte instrumentet förvärvades, men också
utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39.
Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet
värderas efter första redovisningstillfället såsom
beskrivs nedan.
resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller
inbäddade derivat. Detta val innebär att hela
instrumentet värderas till verkligt värde och att
värdeförändringarna löpande redovisas i
resultaträkningen.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella
tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller
fastställbara betalningar och som inte är noterade på
en aktiv marknad. I balansräkningen representeras
dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut,
Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa
tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den
effektivränta som beräknades vid
anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran
redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs.
efter avdrag för osäkra fordringar.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från
värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt
som övriga derivat som inte ingår i
säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte
om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära
förknippade med värdkontraktets ekonomiska
egenskaper och risker eller om det finansiella
instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde.
Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt
som innehåller ett eller flera inbäddade derivat,
klassificeras som en finansiell tillgång eller en
finansiell skuld värderad till verkligt värde via
resultaträkningen. Detta val innebär att hela det
kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och
att värdeförändringarna löpande redovisas i
resultaträkningen.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår
finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon
annan kategori eller finansiella tillgångar som
företaget initialt valt att klassificera i denna kategori.
Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar
i denna kategori värderas löpande till verkligt värde
med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt
totalresultat och de ackumulerade
värdeförändringarna i en särskild komponent av eget
kapital, dock ej värdeförändringar som beror på
nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på
valutakursdifferenser på monetära poster vilka
redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta
på räntebärande instrument i enlighet med
effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså
utdelning på aktier. För dessa instrument kommer
eventuella transaktionskostnader ingå i
anskaffningsvärdet vid redovisningen för första
tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till
verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess
att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring
av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som
tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i
resultaträkningen.
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till
verkligt värde i balansräkningen. Om
säkringsredovisning inte tillämpas redovisas
värdeförändringarna över resultaträkningen och
derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39
som innehav för handelsändamål, även i de fall som de
ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning
inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas
redovisas värdeförändringarna på derivatet och den
säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels
finansiella tillgångar som utgör innehav för
handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som
företaget initialt valt att placera i denna kategori
(enligt den s k Fair Value Option). Finansiella
instrument i denna kategori värderas löpande till
verkligt värde med värdeförändringar redovisade i
resultaträkningen. I den första undergruppen ingår
derivat med positivt verkligt värde med undantag för
derivat som är ett identifierat och effektivt
säkringsinstrument. För finansiella instrument som
innehas för handelsändamål redovisas såväl
realiserade som orealiserade värdeförändringar i
resultatposten Nettoresultat av finansiella
transaktioner.
Andra finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex
leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna
värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har
ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren
gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte
fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i
enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som
innehåller både en räntebärande del och en derivatdel.
Sparbanken har valt att klassificera
aktieindexobligationer till verkligt värde via
13
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt
värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren
erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den
efterföljande värderingen redovisas skulden för den
finansiella garantin till det högre av de belopp som
redovisas enligt IAS 37, Avsättningar,
eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det
belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i
tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som
redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
Eventuella framtida transaktionskostnader vid en
avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms
verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument
som är noterade på en aktiv marknad återfinns i
balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer
och andra räntebärande värdepapper. Den största
delen av företagets finansiella instrument åsätts ett
verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv
marknad.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella
instrument
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en
ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån
med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där
låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte
och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren
är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar
löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken
lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras
netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen
när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte
lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det
fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett
nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet
betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker
långivarens upplåningskostnader redovisar
sparbanken en avsättning beräknad som det
diskonterade värdet av framtida förväntade
betalningar om detta belopp är större än det
periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter
för det lämnade lånelöftet.
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det
finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell
tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av
nedskrivning till följd av att en eller flera händelser
(förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången
redovisas för första gången och att dessa
förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade
framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen
med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell
tillgång eller grupp av tillgångar har ett
nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter
som kommer tillgångens innehavare till del angående
följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten
eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade
betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller
juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens
ekonomiska svårigheter, av en eftergift som
långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i
konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i
fråga på grund av finansiella svårigheter
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara
förhållanden som inträffat och som har en negativ
inverkan på möjligheten att återvinna
anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen
minskning av det verkliga värdet för en investering i
en finansiell placering klassificerad som en finansiell
tillgång som kan säljas.
Derivat och säkringsredovisning
Fordringar och skulder i utländsk valuta
För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot
valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot
valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom
en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen
genom att både den underliggande fordran eller
skulden och säkringsinstrumentet redovisas till
balansdagens terminskurser och
valutakursförändringarna redovisas över
resultaträkningen.
Metoder för bestämning av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet
anskaffningsvärde
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv
marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt
från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen
utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage)
vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument
betraktas som noterat på en aktiv marknad om
noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en
börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation,
företag som tillhandahåller aktuell prisinformation
eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar
faktiska och regelbundet förekommande
marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov
finns och om en kreditförlust ska redovisas på
individuell basis för alla lån. Sparbankens metod för att
fastställa dessa reserver är genom löpande
utvärdering av lånestocken. En nedskrivning
(kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan
det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida
kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i
anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande
inte är sannolikt), diskonterade med lånets
14
ursprungliga effektivränta och lånets redovisade
värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i
resultaträkningen.
klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas
omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst
eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till
resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet
efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda
diskonterade värdet av framtida kassaflöden,
redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet
som ränta till den del som ökningen inte beror på om
ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en
förändrad bedömning av förväntade framtida
kassaflöden från ett osäkert lån mellan två
bedömningstillfällen skall däremot denna förändring
redovisas som kreditförlust eller återvinning.
Återföring av nedskrivningar
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet
anskaffningsvärde
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på
att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och
det har skett en förändring i de antaganden som låg
till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet.
En nedskrivning på en lånefordran återförs om
låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella
betalningar i enlighet med ursprungliga eller
omstrukturerade lånevillkor. Återföring av
nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som
en minskning av kreditförluster och specificeras
särskilt i not.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga
lånevillkoren görs till följd att låntagaren har
finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust
om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt
de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med
lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat
värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering
förväntas återbetalas i enlighet med de
omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte
längre som osäkert.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är
klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas,
vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej
via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det
nedskrivna värdet är det värde från vilket
efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i
övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande
instrument, klassificerade som finansiella tillgångar
som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det
verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan
hänföras till en händelse som inträffade efter det att
nedskrivningen gjordes.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov
föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar
sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60
dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara
information om betydande finansiella svårigheter som
kommit sparbanken till kännedom genom analys av
finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på
annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens
kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i
sparbankens system och rutiner för att hantera
kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som
görs på grund av att låntagaren har finansiella
svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att
lånet är osäkert.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs
bort från balansräkningen när kreditförlusten anses
vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare
lämnat uppskattning om utdelning i konkurs,
ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på
annat sätt.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på
tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och
kundfordringar vilka redovisas till upplupet
anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida
kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som
gällde då tillgången redovisades första gången.
Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En
nedskrivning belastar resultaträkningen.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte
längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare
redovisade bortskrivningar redovisas som en
minskning av kreditförluster på resultatraden
Kreditförluster netto.
Materiella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som
tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att
framtida ekonomiska fördelar kommer att komma
sparbanken till del och anskaffningsvärdet för
tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en
finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett
nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga
värdet understiger anskaffningsvärdet med ett
betydande belopp, eller när värdenedgången varit
utdragen.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till
anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade
avskrivningar.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är
15
Det redovisade värdet för en materiell
anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid
utrangering eller avyttring eller när inga framtida
ekonomiska fördelar väntas från användning eller
utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust
som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en
tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset
och tillgångens redovisade värde med avdrag för
direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust
redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Stomme
50 år
Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m.
20 år
Övriga komponenter
50 år
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas
restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje
års slut.
Avskrivning som avviker från plan betraktas som en
bokslutsdisposition under rubriken Skillnad mellan
bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet
endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska
fördelar som är förknippade med tillgången kommer
att komma företaget till del och anskaffningsvärdet
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra
tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den
period de uppkommer.
Nedskrivningar av materiella tillgångar
Nedskrivningsprövning
De redovisade värdena för företagets tillgångar
prövas vid varje balansdag för att bedöma om det
finns indikation på nedskrivningsbehov.I årets bokslut
har inget nedskrivningsbehov bedömts föreligga.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande
utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften
avser utbyten av identifierade komponenter, eller
delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de
fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till
anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade
värden på utbytta komponenter, eller delar av
komponenter, utrangeras och kostnadsföres i
samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres
löpande.
Eget kapital
Utdelningar
Utdelningar redovisas som skuld efter det att
årsstämman godkänt utdelningen.
Ersättningar till anställda
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade
tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal
med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS
19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter
avslutad anställning enligt vilka företaget betalar
fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och
inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att
betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten
inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla
ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas
tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade
nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken
tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter,
vilket innebär att komponenternas bedömda
nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För
övriga materiella anläggningstillgångar anser
sparbanken att det inte finns några separata
komponenter med väsentligt olika
avskrivningsperioder.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som
annan plan för ersättningar efter avslutad anställning
än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för
sparbankens anställda har bedömts vara en
förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6
Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är
tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK.
Sparbanken saknar tillräcklig information för att
möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och
redovisar därför dessa pensionsplaner som
avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende
avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en
kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas
genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken
under en period. Premier betalas till SPK baserat på
aktuell lön. Årets kostnader för dessa
försäkringspremier framgår av not 10.
Beräknade nyttjandeperioder;
byggnader, rörelsefastigheter se nedan
inventarier, verktyg och installationer 5 år
Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter
med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är
byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på
komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som
obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera
komponenter vars nyttjandeperioder varierar.
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan
20-50 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har
identifierats och ligger till grund för avskrivningen på
byggnader
16
Ersättningar vid uppsägning
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret
för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild
instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till
olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar
regelbundet till styrelsen.
En kostnad för ersättningar i samband med
uppsägningar av personal redovisas endast om
företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk
möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad
plan att avsluta en anställning före den normala
tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett
erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång,
redovisas en kostnad om det är sannolikt att
erbjudandet kommer att accepteras och antalet
anställda som kommer att acceptera erbjudandet
tillförlitligt kan uppskattas.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera
och analysera de risker som sparbanken har i sin
verksamhet och att för dessa sätta lämpliga
begränsningar (limiter) och försäkra att det finns
kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs
löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och
riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att
kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar
gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster
som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer
skapar sparbanken förutsättningar för en god
riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt
ansvar.
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan
diskontering och redovisas som kostnad när de
relaterade tjänsterna erhålls.
Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att
det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller
beloppets storlek för att reglera avsättningen. En
avsättning redovisas i balansräkningen när det finns
en befintlig legal eller informell förpliktelse som en
följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett
utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för
att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig
uppskattning av beloppet kan göras.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig
riskkontroll direkt underställd verkställande direktören
vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna
samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och
processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken
inte erhåller betalning enligt överenskommelse
och/eller kommer att göra en förlust på grund av
motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser.
Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på
sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för
att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till
innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk
räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade
lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är
emellertid förlustrisken begränsad till under året
intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande
transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett
värdepapper eller ett derivatinstrument.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa
uppskattningen av det som krävs för att reglera den
befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten
av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas
avsättningar genom diskontering av det förväntade
framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som
återspeglar aktuella marknadsbedömningar av
pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker
som är förknippade med skulden.
Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett
möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser
och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera
osäkra framtida händelser eller när det finns ett
åtagande som inte redovisas som en skuld eller
avsättning på grund av det inte är troligt att ett
utflöde av resurser kommer att krävas.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för
sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i
särskild instruktion inom vissa ramar delegerat
ansvaret till olika kreditdelegationer.
Kontorsdelegationen och kreditutskottet rapporterar
regelbundet till styrelsen.
3 Finansiella risker
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda
mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En
genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i
sparbanken normalt fattas av minst två personer.
Trots att kreditrisken utgör sparbankens största
riskexponering är sparbankens kreditförluster i
förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis
små.
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av
finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker,
likviditetsrisker och operativa risker.I syfte att
begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten
har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den
interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och
instruktioner för kreditgivningen och den övriga
finansverksamheten.
17
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens
kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är
geografiskt hänförliga till bankens
verksamhetsområde, är låntagarnas
återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska
risken är merparten av sparbankens krediter dessutom
säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra
bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en
god riskspridning. För att begränsa kredit- och
motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj
tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga
ramar och endast i värdepapper med hög
kreditvärdighet.
Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna
klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för
obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna
betalningar och oreglerade fordringar syftar till att
minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av
betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande
snabb handläggning av förekommande kravärenden.
Övervakningen sker med stöd av ett särskilt
kravsystem som med automatik bevakar och påminner
om när kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto
samt koncentrationer med avseende på motparter
samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i
tabeller nedan.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga
egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas
minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande
instans. För större företagsengagemang tillämpas
riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit
och i samband med den årliga omprövningen.
Kreditriskexponering brutto och netto
2013
Kreditrisk-
Nedskriv-
exponering (före
ning/
nedskrivning)
Avsättning
Redovisat värde
Värde av
Kreditrisk-
säkerheter
exponering
efter avdrag
säkerheter
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Övriga5
varav:
kreditinstitut
Summa
Värdepapper6
Andra emittenter
- AAA
- AA
-A
- BBB eller lägre
Summa
Kreditinstitut
Swedbank AB
Övriga
Summa
Åtaganden
Outnyttjad del av beviljade krediter
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
416
982 720
48 952
543 769
234 321
266 655
322 036
0
744
0
250
83
5 376
3 250
416
981 976
48 952
543 519
234 238
261 279
318 786
416
910 673
47 948
528 862
217 662
254 637
19 714
0
71 303
1 004
14 657
16 576
6 642
299 072
4 791
0
4 791
4791
0
2 398 869
9 703
2 389 166
1 979 912
409 254
98 624
10 134
30 626
35 338
174 722
0
0
0
0
0
98 624
10 134
30 626
35 338
174 722
0
0
0
0
0
98 624
10 134
30 626
35 338
174 722
349 201
2
349 203
0
0
0
349 201
2
349 203
0
0
0
349 201
2
349 203
154 992
32 135
187 127
3 109 921
0
0
0
9 703
154 992
32 135
187 127
3 100 218
0
19 368
19 368
1 999 280
154 992
12 767
167 759
1 100 938
18
Kreditriskexponering brutto och netto
2012
Kreditrisk-
Nedskriv-
exponering (före
ning/
nedskrivning)
Avsättning
Redovisat värde
Värde av
Kreditrisk-
säkerheter
exponering
efter avdrag
säkerheter
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Övriga5
varav:
kreditinstitut
Summa
Värdepapper6
Andra emittenter
- AAA
- AA
-A
- BBB eller lägre
Summa
Kreditinstitut
Swedbank AB
Övriga
Summa
Åtaganden
Outnyttjad del av beviljade krediter
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
480
888 066
36 812
484 234
205 315
286 572
309 982
0
450
90
4 557
3 935
480
887 616
36 812
484 234
205 225
282 015
306 047
480
835 412
36 198
475 735
197 136
275 784
21 292
0
52 204
614
8 499
8 089
6 231
284 755
5 217
0
5 217
5 217
0
2 211 461
9 032
2 202 429
1 842 037
360 392
98 547
17 749
43 993
59 599
219 888
0
0
0
0
0
98 547
17 749
43 993
59 599
219 888
0
0
0
0
0
98 547
17 749
43 993
59 599
219 888
210 927
110 794
321 721
0
0
0
210 927
110 794
321 721
0
0
0
210927
110 794
321 721
167 878
26 115
193 993
2 947 063
0
0
0
9 032
167 878
26 115
193 993
2 938 031
0
15 199
15 199
1 857 236
167 878
10 916
178 794
1 080 795
1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen,
exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare
uppdatering.
2 Inklusive krediter till stat och kommun
3 Inklusive bostadsrätter
4 Inklusive bostadsrättsföreningar
5 Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning
6 I detta exempel utgår vi från Standard & Poor´s rating
Kreditkvalitet
Vid kreditberedning använder sig sparbanken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive
scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och
skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att sparbanken har en god kreditkvalitet både
inom företagssegmentet och privatsegmentet.
Oreglerade och osäkra fordringar
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar
2013
2012
274
0
1 994
82
240
2 590
544
1 325
187
1 035
211
3 302
tkr
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr
Fordringar förfallna > 360 dgr
Summa
19
Lånefordringar per kategori av låntagare
2013
2012
644 897
1 741 293
600 318
1 602 507
802 893
745 023
12 679
2 398 869
8 636
2 211 461
3 731
470
3 261
8 413
5 041
3 372
13 437
8 081
5 356
12 771
8 055
4 716
9 703
7 610
2 093
9 032
7 261
1 771
637 287
1 739 200
593 057
1 600 736
802 785
744 685
12 679
2 389 166
8 636
2 202 429
tkr
Lånefordringar, brutto
-företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
-övriga
Summa
varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
-företagssektor
-hushållssektor
Osäkra lånefordringar
-företagssektor
- hushållssektor
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar
-företagssektor
- hushållssektor
Lånefordringar, nettoredovisat värde
-företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
-övriga
Summa
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina
finansiella skulder Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad
intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid.
Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att
placeringar endast görs i likvida värdepapper, dvs. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten
bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.
Det är styrelsens uppfattning att likviditetsreserven enligt ovan, efter avdrag för clearingskulder, kundernas
utnyttjande av sina kontraktskrediter och lånelöften till 40% av beviljat belopp samt att 10% av utfärdade garantier
kommer att infrias, alltid minst ska uppgå till 5% av inlåningen från allmänheten.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av
tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser
sparbankens likviditetssituation.
20
2013
Likviditetsexponering
kontraktuellt återstående
löptid
Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid
På anfordran
Högst 3
Lägre än 3
Längre än 1
Längre än
mån
mån men
år men
5 år
högst 1 år
högst 5 år
Utan löptid
Summa nom
kassaflöden
Tillgångar
Kassa
8 665
8 665
Utlåning till kreditinstitut
349 193
349 193
Utlåning till allmänheten
169 144
57 300 158 718 516 165 1 487 839
2 389 166
Obligationer mm
1 503
35 338 137 881
174 722
Övriga tillgångar
136 455
136 455
Summa tillgångar
527 002
58 803 194 056 654 046 1 487 839 136 455
3 058 201
Skulder
Inlåning från allmänheten
2 067 076 292 216 108 102
18 647
2 486 041
Övriga skulder
20 241
20 241
Eget kapital
551 919
551 919
Summa skulder
2 067 076 292 216 108 102
18 647
0 572 160
3 058 201
Total skillnad
-1 540 074 -233 413
85 954 635 399 1 487 839 -435 705
0
I övriga tillgångar och skulder ingår derivatinstrument med ett nettobelopp om 43 tkr. Samtliga dessa
derivatinstrumenten är bruttoreglerade derivatinstrument och förfaller inom 6 månader från balansdagen. Dessa
derivatinstrument kräver avtalsenliga, odiskonterade utflöden på 52 074 tkr och avtalsenliga, odiskontrade inflöden
på i princip motsvarande belopp.
2012
Likviditetsexponering
kontraktuellt återstående
löptid
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer mm
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder
Total skillnad
Nominella kassaflöden – kontraktuellt återstående löptid
På anfordran
8 992
291 721
144 591
Högst 3
Lägre än 3
Längre än 1
Längre än
mån
mån men
år men
5 år
högst 1 år
högst 5 år
31 305
481 693
0 512 998
1 334 992 -417 654
2 335 376
31 305
481 693
2 848 374
0
524 687
176 032
1 334 992
445 304
101 839
170 176
700 719
1 334 992
1 929 278
279 700
115 418
10 980
10 980
689 739
kassaflöden
95 344
95 344
139 456
30 720
115 418
54 758
Summa nom
8 992
321 721
2 202 429
219 888
95 344
2 848 374
30 000
58 703
13 136
1 929 278 279 700
-1 483 974 -177 861
Utan löptid
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar
på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra
prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker
(prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då
marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är
inkomstrisken, dvs. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är
olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte
överensstämmer.
21
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund
av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels
förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden.
Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar
prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande
ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig
inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som
återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt
poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet
minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1 012 tkr.
Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering
Högst 1
Längre än Längre än Längre än Längre än
2013
mån
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer mm
Övriga tillgångar
Summa Tillgångar
Skulder
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och
eget kapital
Differens tillgångar
och skulder
Kumulativ exponering
2012
Tillgångar
Kassa
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer mm
Övriga tillgångar
Summa Tillgångar
1 mån
men högst
3 mån
3 mån
men högst
6 mån
6 mån
men högst
1 år
1 år men
högst 3 år
Längre än
3 år men
högst 5 år
Längre än
5 år
Utan
ränta
Totalt
8 665
349 193
349 193
1 338 665
668 512
25 859
148 138
1 713 717
816 650
55 662
55 259
208 043
58 429
2 143 209
187 425
79 060
43 160
16 072
2 801
55 662
55 259
208 043
58 429
4 596
2 389 166
725
2 143 209
187 425
-429 492
629 225
-429 492
199 733
Längre än
1 mån
men högst
3 mån
Längre än
3 mån
men högst
6 mån
Högst 1
mån
79 060
4 596
174 722
136 455
136 455
145 845
3058 201
14 314 2 486 041
2 801
20 241
20 241
551 919
551 919
43 160
16 072
586 474 3 058 201
-23 398
12 099
191 971
55 628
4 596
-440 629
176 335
188 434
380 405
436 033
440 629
0
Längre än
6 mån
men högst
1 år
Längre än
1 år men
högst 3 år
Längre än
3 år men
högst 5 år
Längre än
5 år
Utan
ränta
8 992
321 721
Totalt
8 992
321 721
1 353 584
532 013
33 342
25 832
180 236
5 061
1 701 137
8 665
712 249
38 403
54 635
54 635
22
194 422
194 422
33 584
33 584
849
849
2 202 429
8 759
219 888
95 344
95 344
113 095 2 848 374
2012
Högst 1
mån
Längre än
1 mån
men högst
3 mån
Längre än
3 mån
men högst
6 mån
Längre än
6 mån
men högst
1 år
Längre än
1 år men
högst 3 år
Längre än
3 år men
högst 5 år
Längre än
5 år
Utan
ränta
Totalt
Skulder
Inlåning från
allmänheten
1 988 289
192 882
89 453
40 454
7 611
3 546
13 141 2 335 376
Övriga skulder
34 506
34 506
Eget kapital
478 492
478 492
Summa skulder och
eget kapital
1 988 289
192 882
89 453
40 454
7 611
3 546
526 139 2 848 374
Differens tillgångar
och skulder
-287 152
519 367
-51 050
14 181
186 811
30 038
849 -413 044
Kumulativ exponering -287 152
232 215
181 165
195 346
382 157
412 195
413 044
0
Räntenettorisk - genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång/-nedgång på
1 procentenhet på balansdagen utgör 1 012 tkr (1 293), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per
balansdagen.
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på
grund av förändringar i valutakurser.
Sparbanken är utsatt för valutarisk i begränsad omfattning. Den begränsade utlåning och inlåning i utländsk valuta
som banken har i sin portfölj säkras genom överensstämmande utlåning/inlåning i Swedbank AB. Den reella
valutarisken är därmed begränsad till bankens medel för valutaväxling på bankkontoren. Valutariskens påverkan på
bankens ställning och resultat är därmed marginell.
I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 790 tkr (747) i Nettoresultat av finansiella
transaktioner.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund
av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien
eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med
approximativt 7 tkr för året som slutar 31 december 2013 (15) samt påverka eget kapital med 1 177 tkr (762).
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller
förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller
teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt
pågående process i sparbanken, som bl.a. omfattar
- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,
- behörighetssystem,
- interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis
sparbankens riskexponering, samt
- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.
Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning
Sparbanken använder sig av derivat i sin affärsverksamhet. Sparbanken tillämpar inte säkringsredovisning därför att
säkringsrelationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt IAS 39 eller för att sparbanken gjort bedömningen
att den volatilitet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpar inte är så står för att motivera det merarbete
som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda sparbanken mot valutarisk som uppstår genom de
derivatinstrument som sparbankens kunder tecknar. Derivatinstrumenten omfattar valutaterminer. Förändring i
verkligt värde på dessa instrument redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
23
4 Räntenetto
tkr
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Övriga
Summa
Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar
Räntekostnader
Inlåning från allmänheten
varav: kostnad för insättningsgaranti
Övriga
Summa
Summa räntenetto
Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning) (MO)
minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt
eget kapital och obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO)
Medelränta utlåningen
Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)
2013
2012
3 170
87 703
4 618
726
96 217
423
5 467
98 532
6 720
1 057
111 776
270
-26 408
-1 619
-976
-27 384
-37 722
-1 647
-985
-38 707
68 833
73 069
2,17
2,39
2,37
3,76
1,14
2,66
4,48
1,68
2013
5 940
5 940
2012
3 180
3 180
2013
3 068
8 787
1 675
244
6 728
2 325
1 596
24 423
2012
3 329
7 778
1 529
222
6 115
2 310
1 447
22 730
2013
-3 155
-658
-441
-4 254
2012
-3 675
-730
-365
-4 770
5 Erhållna utdelningar
tkr
Aktier
Summa
6 Provisionsintäkter
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Provisioner avseende utställda finansiella garantier
Värdepappersprovisioner
Avgifter från kredit- och betalkort
Övriga provisioner
Summa
7 Provisionskostnader
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
24
8 Nettoresultat finansiella transaktioner
tkr
Aktier/andelar
Räntebärande värdepapper
Andra finansiella instrument
Valutakursförändringar
Summa
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas
Återföring av nedskrivningar på räntebärande finansiella tillgångar som kan säljas
Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
Valutakursförändringar
Summa
2013
-891
532
243
790
674
2013
722
-1 542
-78
782
790
674
2012
-147
3 583
559
747
4 742
2012
3 948
-139
-350
536
747
4 742
2013
412
341
753
2012
398
79
477
2013
2012
-13 227
-4 908
-2 936
-1 253
-598
-22 922
-12 745
-5 096
-3 671
-1 330
-1 091
-23 933
-572
-6 957
-55
-601
-820
-1 232
-1 830
-12 067
-34 989
-516
-6 880
-26
-579
-477
-1 514
-1 818
-11 810
-35 743
9 Övriga rörelseintäkter
tkr
Intäkter från rörelsefastigheter
Övriga rörelseintäkter
Summa
10 Allmänna administrationskostnader
tkr
Personalkostnader
- löner och arvoden
- sociala avgifter
- kostnad för pensionspremier
- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt
- övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon
- IT-kostnader
- konsulttjänster
- revision
- hyror och andra lokalkostnader
- fastighetskostnader
- övriga
Summa övriga allmänna administrationskostnader
Summa
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
tkr
2013
Ledande
befattningshavare
Övriga anställda
2012
Ledande
befattningshavare
Löner
2 877
10 350
2 529
Sociala kostnader
2 398
5 446
3 730
Summa
5 275
15 796
6 259
Av sparbankens pensionskostnader på 2 936 (3 671) tkr avser 966 (2 362) tkr sparbankens ledande
befattningshavare.
Sparbankens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 0 (5 697) tkr.
25
Övriga
anställda
10 216
5 037
15 253
I enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2007:5 offentliggörs uppgifter om ersättningar på sparbankens
hemsida www.sparbankengoinge.se. Sparbankens ersättningspolicy följer Finansinspektionens föreskrift
FFFS 2011:1.
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till verkställande direktör och vice vd beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare
beslutas av verkställande direktör, i vissa fall efter samråd med styrelsen. Ersättning till verkställande direktör och
vice vd för år 2013 har beslutats av styrelsen.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans
beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra
ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande
befattningshavare avses de 2 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. För
verkställande direktören utgår den rörliga ersättningen i form av avsättning till vinstandelsstiftelse som baseras på av
styrelsen fastställda mål, på samma villkor som för övriga medarbetare.
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare
tkr
Anita Axelsson, ordförande
Kjell-Åke Axelsson, vice ordf
Torsten Thuresson
Bert Svensson
Per Ola Persson
Jonas Dahl
Camilla Rejdvik Pålsson
Jan Fritzon, fd VD
Jörgen Abrahamsson, VD
Evamarie Ekholm, vice VD
Andra ledande
befattningshavare (1 person)
Summa
Grundlön / Sammanträdesarvode
styrelsearvode
2013
Övriga
förmåner
Kjell-Åke Axelsson, ordförande
Anita Axelsson, vice ordf
Torsten Thuresson
Bert Svensson
Camilla Rejdvik Pålsson
Jonas Dahl
Torsten Nilsson
Jan Fritzon, fd VD
Evamarie Ekholm, vice VD
Andra ledande
befattningshavare (1 person)
Summa
Vinstandels
stiftelse
Övriga
ersättningar
Summa
48
41
11
11
6
11
6
496
878
815
52
41
32
26
11
27
8
4
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
230
333
455
0
0
0
0
0
0
0
18
31
36
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
100
82
43
37
17
38
14
748
1 242
1 306
684
3 007
0
201
22
22
178
1 196
36
121
0
0
920
4 547
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare
tkr
Pensionskostnad
Grundlön / Sammanträdesarvode
styrelsearvode
2012
Övriga
förmåner
Pensionskostnad
Vinstandels
stiftelse
Övriga
ersättningar
Summa
75
28
20
20
17
6
4
1 087
776
42
52
52
28
37
20
11
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1 739
454
0
0
0
0
0
0
0
40
40
0
0
0
0
0
0
0
0
0
117
80
72
48
54
26
15
2 866
1 270
666
2 699
0
242
17
17
169
2 362
40
120
0
0
892
5 440
Rörlig ersättning
Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga
medarbetare.
Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Övriga förmåner avser ränteförmån och kostförmån.
26
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från sparbankens sida har verkställande direktör rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex
månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 6 månadslöner. Vid egen
uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från sparbankens sida
utgår avgångsvederlag till vice verkställande direktören med två årslöner.
Lån till ledande befattningshavare
2013
2012
Verkställande direktör och vice verkställande direktör
0
0
Styrelseledamöter
2 736
5 914
Summa
2 736
5 914
Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen.
Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig
personal.
Sammanställning över närståendetransaktioner
tkr
År
Intäkts
ränta
Närståenderelation
Andra närstående
2013
684
Andra närstående
2012
808
Kostnads Fordran på närstående per
ränta
31 december
25
47
Skuld till närstående
per 31 december
25 021
21 739
3 733
3 884
Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
Medelantalet anställda
Sparbanken
- varav kvinnor
- varav män
Totalt
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
- antal kvinnor
- antal män
Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören
- antal kvinnor
- antal män
2013
2012
22,2
5,8
28,0
2013
22,4
5,2
27,6
2012
3
5
4
4
1
2
1
2
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
pwc, revisionsuppdrag
pwc, internrevisionsuppdrag
Ernst & Young AB, internrevisionsuppdrag
2013
246
178
177
2012
223
356
0
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning
eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga
arbetsuppgifter.
11 Övriga rörelsekostnader
tkr
2013
-978
-668
-233
-1 997
-669
-4 545
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Säkerhetskostnader
Marknadsföringskostnader
Övriga rörelsekostnader
Summa
27
2012
-949
-679
-154
-1 485
-359
-3 626
12 Kreditförluster, netto
tkr
2013
2012
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-)
-3 995
-3 191
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut
redovisas som konstaterade förluster (+)
Årets nedskrivning för kreditförluster (-)
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+)
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+)
Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar
3 597
-5 380
36
1 112
-4 630
1 828
-2 557
51
1 033
-2 836
Ansvarsförbindelser
Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser (+/-)
Årets nettokostnad för kreditförluster
0
-4 630
130
-2 706
2013
0
13 000
64
13 064
2012
-13 000
0
64
-12 936
2013
2012
-13 265
18
-13 247
-10 748
164
-10 584
13 Bokslutsdispositioner
tkr
Avsättning till periodiseringsfond
Återföring av periodiseringsfond
Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan
Summa
14 Skatter
Redovisat i resultaträkningen
tkr
Aktuell skattekostnad (-)
Periodens skattekostnad
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Totalt redovisad skattekostnad
Avstämning av effektiv skatt
tkr
2013
%
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Effekt av ändrade skattesatser/och skatteregler
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader
Schablonränta på periodiseringsfond
Redovisad effektiv skatt
Finansiella tillgångar som kan säljas
Övrigt totalresultat
64 540
-14 199
-438
1 511
0
18
-139
-13 247
-22,0%
-0,6%
2,3%
0,0%
0,0%
-0,2%
-20,5%
Skatt hänförligt till övrigt totalresultat
tkr
2013
Före skatt
33 997
33 997
2013
Skatt
0
0
Efter skatt
33 997
33 997
Före skatt
22 668
22 668
2012
%
-26,3%
-0,2%
1,9%
0,3%
0,1%
0,0%
-24,2%
2012
Skatt
0
0
2012
43 695
-11 492
-92
836
146
18
0
-10 584
Efter skatt
22 668
22 668
Redovisade uppskjutna skatteskulder
Uppskjuten skatteskuld
tkr
2013
713
713
Materiella tillgångar
Skattefordringar/-skulder, netto
28
2012
730
730
Netto
2013
-713
-713
2012
-730
-730
15 Utlåning till kreditinstitut
tkr
Swedbank AB
- svensk valuta
- utländsk valuta
Övriga
Summa
2013
2012
336 854
12 337
2
349 193
204 078
6 848
110 795
321 721
2013
2012
2 398 869
2 398 869
13 437
9 703
2 389 166
2 211 461
2 211 461
12 771
9 032
2 202 429
16 Utlåning till allmänheten
tkr
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta
Summa
Varav: osäkra
individuell nedskrivning (specifikation se nedan)
Redovisat värde, netto
Individuellt värderade osäkra
lånefordringar
Förändring av nedskrivningar, tkr
Ingående balans 1 januari 2013
Årets nedskrivning för kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets
bokslut redovisas som konstaterade förluster
Utgående balans 31 december 2013
9 032
5 380
-2 443
-2 266
9 703
17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
tkr
2013
Emitterade av andra låntagare
- svenska bostadsinstitut
- icke finansiella företag
- finansiella företag
Summa emitterade av andra låntagare
Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper
varav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade värdepapper
Verkligt värde
Redovisat värde
124 483
4 042
46 197
174 722
174 722
124 483
4 042
46 197
174 722
174 722
174 722
0
2013
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger
nominella värden
2012
Verkligt
värde
137 446
6 656
75 786
219 888
219 888
3 222
Redovisat värde
137 446
6 656
75 786
219 888
219 888
217 258
2 630
2012
3 388
18 Aktier och andelar
tkr
2013
118 377
118 377
118 377
0
Finansiella tillgångar som kan säljas
Summa aktier och andelar
varav: Noterade värdepapper på börs
Varav: Onoterade värdepapper
Företag
Aktier
- Swedbank AB
- Övriga aktier noterade
Summa
Antal
650 000
10
29
Börsvärde
117 650
727
2012
77 686
77 686
77 161
525
Redovisat värde
117 650
727
118 377
19 Materiella tillgångar
Inventarier
tkr
Byggnader
och mark
Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 1 januari 2012
Förvärv
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2012
8 335
113
-207
8 241
15 788
0
0
15 788
24 123
113
-207
24 029
Ingående balans 1 januari 2013
Förvärv
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2013
8 241
548
-1 650
7 139
15 788
0
0
15 788
24 029
548
-1 650
22 927
Inventarier
Avskrivningar
Byggnader
och mark
Totalt
Ingående balans 1 januari 2012
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2012
-7 482
-341
207
-7 616
-7 597
-381
0
-7 978
-15 079
-722
207
-15 594
Ingående balans 1 januari 2013
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2013
-7 616
-348
1 650
-6 314
-7 978
-381
0
-8 358
-15 594
-729
1 650
-14 672
Redovisade värden
Per 1 januari 2012
Per 31 december 2012
853
625
8 191
7 810
9 044
8 435
Per 1 januari 2013
Per 31 december 2013
625
825
7 810
7 430
8 435
8 255
2013
8
337
1 089
1 434
2012
55
2013
441
2 120
5 784
44
8 389
2012
833
2 952
5 146
15
8 946
2013
2012
2 473 717
12 324
2 486 041
2 328 544
6 832
2 335 376
20 Övriga tillgångar
tkr
Förfallna räntefordringar
Positivt värde på valutaterminer
Övriga tillgångar
Summa
222
277
21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
tkr
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Upplupna provisionsintäkter
Övrigt
Summa
22 Inlåning från allmänheten
tkr
Allmänheten
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
30
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
Varav: enskilda företagare
Summa
2013
91
441 515
2 044 435
648 317
2 486 041
2012
100
483 301
1 851 975
615 582
2 335 376
2013
3 521
443
294
2 127
6 385
2012
5 368
375
2013
3 262
5 262
280
8 804
2012
3 294
5 389
230
8 913
23 Övriga skulder
tkr
Preliminärskatt räntor
Anställdas källskattemedel
Negativt värde på valutaterminer
Övriga skulder
Summa
2 433
8 176
24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
tkr
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Summa
25 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
Pensionering i egen regi
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med
Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad
anställning enligt vilka sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig
eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för
att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och
tidigare.
Nettoskuld i balansräkningen
tkr
-Förpliktelsernas nuvärde (beräknade enligt svenska principer)
avseende ofonderade pensionsplaner
Härav kreditförsäkrat via FPG
2013-12-31
2012-12-31
0
0
5 697
5 697
2013
2012
0
0
13 000
13 000
1 548
-64
1 484
1 484
1 612
-64
1 548
14 548
26 Obeskattade reserver
tkr
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2013
Utgående balans 31 december
Ackumulerade avskrivningar utöver plan:
Ingående balans 1 januari
Årets avskrivningar utöver plan
Utgående balans 31 december
Summa obeskattade reserver
31
27 Eget kapital
För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.
Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat
Fond för verkligt värde
Verkligt värde reserv
Ingående redovisat värde 2012-01-01
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Utgående redovisat värde 2012-12-31
25 831
22 668
48 499
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Utgående redovisat värde 2013-12-31
33 997
82 496
Bundna fonder
Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning.
Fritt eget kapital
Överkursfond
När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp
motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden. Belopp som tillförts
överkursfonden fr.o.m. 1 januari 2008 ingår i det fria kapitalet.
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som
kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på
nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen. I denna reserv ingår även den effektiva andelen i
kassaflödessäkring, dvs den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på säkringsinstrument.
Balanserad vinst eller förlust
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med
årets resultat, överkursfond och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns
tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
28 Ansvarsförbindelser
tkr (nom belopp)
Garantier
- Garantiförbindelser - krediter
- Garantiförbindelser - övriga
Övriga ansvarsförbindelser
Summa
2013
2012
650
31 485
11 822
43 957
1 296
24 819
14 293
40 408
2013
2012
16 960
138 032
154 992
36 693
131 185
167 878
29 Åtaganden
tkr (nom belopp)
Övriga åtaganden
- Kreditlöften
- Outnyttjad del av beviljade kontokrediter
Summa
32
30 Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via
resultaträkningen
2013
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer mm
Aktier och andelar
Valutaterminer
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa tillgångar
Fin tillg
som
bestäms
tillhöra
denna
kategori
Lånefordringar
och
kundfordringar
Finansiella
tillgångar
som kan
säljas
Innehav
för
handelsändamål
Finansiella
skulder
värderade till
verkligt
värde via
resultaträkningen
Innehav för
handelsändamål
174 722
727
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer mm
Aktier och andelar
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa tillgångar
2 486 041
2 486 041
2 486 041
11 143
11 143
11 143
8 804
9 098
9 098
2 505 988
2 506 282
2 506 282
117 650
337
2 755 370
1 140
118 790
0
0
0
0
0
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt
värde via
resultaträkningen
Fin tillg
Innehav
som
för
bestäms
handelstillhöra
ändamål
denna
kategori
Lånefordringar
och
kundfordringar
Finansiella
tillgångar
som kan
säljas
294
294
Finansiella
skulder
värderade till
verkligt
värde via
resultaträkningen
Innehav för
handelsändamål
Andra
finansiella
skulder
Summa
redovisat
värde
8 992
321 721
2 202 429
219 888
1 000
220 888
2 533 142
76 686
8 946
277
85 909
0
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder och
avsättningar
Upplupna kostnader o
förutbetalda intäkter
Summa skulder
0
8 665
349 193
2 389 166
174 722
118 377
337
8 346
1 140
3 049 946
8 346
175 449
0
0
0
33
0
0
Verkligt värde
8 665
349 193
2 389 166
174 722
118 377
337
8 346
1 140
3 049 946
337
Övriga skulder och
avsättningar
2012
Summa
redovisat
värde
8 665
349 193
2 389 166
Inlåning från allmänheten
Upplupna kostnader o
förutbetalda intäkter
Valutaterminer
Summa skulder
Andra
finansiella
skulder
Verkligt värde
0
8 992
321 721
2 202 429
219 888
77 686
8 946
277
2 839 939
8 992
321 721
2 202 429
219 888
77 686
8 946
277
2 839 939
2 335 376
2 335 376
2 335 376
22 392
22 392
22 392
8 913
2 366 681
8 913
2 366 681
8 913
2 366 681
31 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i
årets resultat
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som
värderas till verkligt värde i balansräkningen.
Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
2013
tkr
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Obligationer mm
174 722
0
0
174 722
Aktier och andelar
118 377
0
0
118 377
Summa
293 099
0
0
293 099
2012
tkr
Obligationer mm
Aktier och andelar
Summa
Nivå 1
219 888
77 161
297 049
Nivå 2
0
0
0
Nivå 3 Summa
0
525
525
219 888
77 686
297 574
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de
finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från
tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid
anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med
lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller
aktuell prisinformation eller tillsyns myndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet
förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en
avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är
noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra
räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med
priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av
en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga
om.
Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en
aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per
balansdagen för respektive instrument.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av
kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden
har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den
diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra
värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.
Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där
diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det
redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader
diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.
34
32 Kapitaltäckning
För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora
exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora
exponeringar.
För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster
och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt
upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar
kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav
för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy.
Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på
- sparbankens riskprofil,
- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
- s k stresstester och scenarioanalyser,
- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp
vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens
verkliga riskprofil och kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut
och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar
skett.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.
Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav
enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information
om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på
företagets hemsida www.sparbankengoinge.se.
Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt
med specifikationer enligt nedan följande avsnitt;
tkr
2013
2012
Primärt kapital
406 614
388 707
Supplementärt kapital
23 671
10 420
Kapitalbas netto
430 285
399 127
Summa kapitalkrav kreditrisk
148 108
142 644
- varav Schablonmetoden
148 108
142 644
Kapitalkrav för operativa risker
Kapitalkrav för valutakursrisk och råvarurisk
Summa kapitalkrav
13 054
150
161 312
11 660
150
154 454
2013
2012
550 435
0
-2 500
-82 496
-58 825
406 614
467 145
10 140
-2 000
-48 499
-38 079
388 707
Kapitalbas
I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.
tkr
Primärt kapital
Redovisat eget kapital i balansräkningen
Periodiseringsfond (78% därav)
Styrelsens utdelningsförslag
- Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav)
Summa primärt kapital
35
Supplementärt kapital
2013
2012
Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav)
Summa supplementärt kapital
82 496
-58 825
23 671
48 499
-38 079
10 420
Total kapitalbas
430 285
399 127
2013
2012
0
10 850
44 487
64 728
26 845
277
921
11
11 517
45 195
63 725
20 883
347
966
148 108
142 644
2013
2012
13 054
13 054
11 660
11 660
2013
2012
150
150
150
150
161 312
2,67
154 454
2,58
Kapitalkrav
tkr
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Exponeringar med säkerhet i fastighet
Oreglerade poster
Övriga poster
Summa kapitalkrav för kreditrisker
tkr
Operativa risker
Basmetoden
Summa kapitalkrav för operativa risker
tkr
Valutarisk
Valutarisk
Summa kapitalkrav för valutarisker
Totalt minimikapitalkrav
Kapitaltäckningskvot
Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala
minimikapitalkravet.
Kapitalplanering
För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har
företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget
på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en
bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och
kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen.
33 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen
Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för
närvarande gäller till och med 2017-06-30.
Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond och
försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB.
Sparbanken Göinge har per 2013-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB till en total volym på
1 614 mkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2013 på 7 543 tkr, som redovisas under
utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner
upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.
36
37
38
Bolagsstyrning
För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till
sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har
utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i
tillämpliga delar.
Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör
Årsstämman utser styrelseledamöter i sparbankens styrelse samt revisor. Bankens styrelse utser verkställande
direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken.
Styrelsens sammansättning och arbete
Bankens styrelse består av sex ledamöter samt två arbetstagarrepresentanter. Styrelsens ordförande utses av
bankens styrelse. Av styrelsens ledamöter är tre kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse
återfinns på sidan 40. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader avseende styrelsen och
VD lämnas i not 10 under rubriken Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer
årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande
direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt
utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom
styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen
fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag
för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en
egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i
huvudsak aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse
styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov
följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för
verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och
riskhanteringen behandla rapporten härom. Under 2013 har styrelsen sammanträtt vid tolv tillfällen. Vid
styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, större kreditengagemang, strategifrågor,
verksamhetsplan, riskanalys, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner
samt revisionsrapporter.
Internrevision
Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess
granskning omfattar även verksamhetens omfattning och inriktning så att detta överensstämmer med interna regler
samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser.
Styrelsens kreditutskott och kontorsdelegation
Styrelsens kreditutskott och kontorsdelegation fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion
fastställda ramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I
kreditutskottet ingår styrelsens ordförande och vice ordförande, kreditchef och VD. En kontorsdelegation finns på
varje kontor och består av tre till fem ledamöter, kontorschefen ingår i denna delegation.
39
STYRELSELEDAMÖTER
Namn
Födelseår
Hemort
Valda sedan
Valda t o m
årsstämman
Axelsson, Anita
Ordförande
1954
Glimåkra
2010
2016
Axelsson, Kjell-Åke
Vice ordförande
1947
Vinslöv
2008
2015
Thuresson, Torsten
1952
Åraslöv
2011
2014
Persson, Per Ola
1964
Halmstad
2013
2016
Svensson, Bert
1965
Broby
2008
2015
Dahl, Jonas
1964
Farstorp
2011
2014
Karlsson, Mari
Arbetstagarrepresentant
1960
Hjärsås
2008
2014
Nilsson, Annette
Arbetstagarrepresentant
1966
Hässleholm
2013
2015
1963
Kristianstad
Vice VD
1957
Yngsjö
Auktoriserad revisor
1956
Lund
2010
2014
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
Abrahamsson, Jörgen
VD
VICE VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
Ekholm, Evamarie
REVISOR
Andersson, Dan
KONTORSFÖRTECKNING
Farstorp
Pl 1271
Farstorp
Glimåkra
Storgatan 19
Glimåkra
Röke
Pl 4077
Röke
Vinslöv
Torget 9
Vinslöv
40
litografen.se
sparbankengöinge.se