Transcript Årsredovisning 2011 (pdf)

Årsredovisning
2011
Orusts Sparbanks årsredovisning 2011
Tryck
IT Grafiska AB
Papper
Munken Polar, miljömärkt med Svanen
Upplaga
200 ex
Omslagsfoto
Musselodling, Scanfjord AB, Mollösund
Arjan Gittenberger
Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum
fredagen den 27 april klockan 18.00 i Sparbankens hörsal
Innehållsförteckning
VD:s kommentar ...................................................................... 2
Förvaltningsberättelse ............................................................. 3
Fem år i sammandrag ............................................................. 6
Resultat- och balansräkningar 2007-2011 ............................... 7
Resultaträkning ........................................................................ 8
Balansräkning .......................................................................... 9
Kassaflödesanalys ................................................................. 10
Förändring i eget kapital ........................................................ 11
Noter till de finansiella rapporterna ........................................ 12
Utgående mandatperioder ..................................................... 42
Revisionsberättelse ............................................................... 43
Företagsstyrning .................................................................... 45
Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer .................... 46
Styrelse, personal och kontorsförteckning ............................. 48
VD:s kommentar
till verksamhetsåret 2011
År 2011 kan sammanfattas med ordet händelserikt. Det var en högkonjunktur som kom av sig, flera länder i kris,
förtroendekris mellan banker och nya regelverk bara för att nämna några av de händelser som vi behövde förhålla
oss till.
Ett starkt år för Orusts Sparbank
Vi kan trots alla orosmoln glädjas åt att bankens rörelseresultat blev 100 miljoner kronor vilket är det näst bästa
resultatet genom tiderna.
Bankens villkor, bemötande och långsiktighet fortsätter att attrahera kunder. Det är fler affärer och ökad
affärsvolym med nya och befintliga kunder som är de viktigaste faktorerna till förbättringen av resultatet.
Affärsvolymen ökade till 14,6 miljarder
Den finansiella oron som råder i världen har medfört att intresset för långsiktigt sparande på bankkonto har ökat
kraftigt.
Några nyckeltal
Orusts Sparbank
Räntabilitet, %
Soliditet, %
Affärsvolym per anställd, mkr
Rörelseresultat per anställd, tkr
KI-tal före kreditförluster
Alla Sparbanker
7,87
7,42
17,71
13,43
305
204
2 085
914
0,38
0,57
Orusts Sparbank fyller 125 år
I år fyller Orusts Sparbank 125 år. Med lång historia och tradition bygger vi vidare för framtiden. Våra ledord är att
skapa mervärden för våra kunder och tillväxt i vårt samhälle.
Tack för förtroendet
Jag känner stor inspiration och ödmjukhet inför uppgiften att fortsätta utveckla Orusts Sparbank tillsammans med
kunder och medarbetare.
Vår strategi är att fortsätta arbeta långsiktigt och skapa trygghet genom att driva en traditionell bank riktat till
privat- och företagsmarknaden. Vi satsar på våra fyra fullservicekontor, uppgraderar tekniken och vidareutvecklar
medarbetarna. Våra kunder skall känna att vi bryr oss, att vi är konkurrenskraftiga, kompetenta och har en hög
servicenivå. Ett personligt möte i kombination med IT-teknik och telefoni är viktiga framgångsfaktorer. Det skall
helt enkelt vara lätt att göra affärer med oss.
Utsikter för 2012
Med en försämrad konjunktur, ökad arbetslöshet och fortsatt finansiell oro i omvärlden tror vi på ett dämpat år
2012. Risken ökar för fler företagskonkurser och fallande huspriser.
Ett troligt scenario är en sjunkande styrränta under året. Det kan lindra en eventuell förestående bostadsbubbla.
Banken är finansiellt stark och står väl rustad inför kommande år. Vår bedömning är att rörelseresultatet kan
hamna i linje med årets resultat, detta inkluderat utdelning på våra Swedbank-aktier.
Henån i februari 2012
Birgitta Pettersson
2
Styrelsens berättelse
Styrelsen för Orusts Sparbank (558500-7999) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011
bankens 124:e verksamhetsår.
Förvaltningsberättelse
Vår verksamhet
Orusts Sparbank är en fristående sparbank som har sitt huvudkontor i Henån. Övriga kontor ligger i Svanesund,
Ellös och Varekil. Alla kontor är fullservicekontor. Den nära och personliga kontakten är uppskattad av våra
kunder. Användandet av Internetbanken och vår nya mobilbank blir allt populärare och ökar stadigt. Personliga
möten i kombination med IT-teknik och telefoni är framgångsfaktorer. Vi har 32 372 kunder totalt i banken,
fördelade på 28 859 privatkunder, 2 955 företagskunder och 558 föreningar/organisationer. Ombyggnaden av
kontoret i Varekil med två extra kundmottagningsrum och nyinstallation av uttagsautomat har mottagits mycket
positivt. Under 2012 står Ellöskontoret i tur att byggas om.
Ett starkt år 2011
Sparbankens 124:e verksamhetsår blev framgångsrikt med ett bruttoresultat på 100,8 miljoner kronor. Efter
kreditreserveringar med 0,7 miljoner kronor blev rörelseresultatet 100,1 miljoner kronor, vilket är det näst bästa
resultatet i historien. Bankens fina utveckling och betydelse för den lokala samhällsutvecklingen har
uppmärksammats av docent Lars Silver i skriften ”Samma idé – olika uttryck”, där han beskriver vilken roll
sparbankerna spelar i Europa.
Affärsvolymen ökade till 14,6 miljarder
Affärsvolymen ökade med drygt 600 miljoner kronor. Trots den ökade affärsvolymen förbättrades räntenettot bara
med 7 % främst beroende på högre kostnader för inlåningen.
Ny ledning och organisation
Sedan 29 april 2011 har sparbanken en ny organisation med Birgitta Pettersson som VD och Olle Eliasson som
ställföreträdande VD. Båda har under många år ingått i bankens ledningsgrupp, senast i egenskap av
Ställföreträdande VD respektive Administrativ chef.
Tommy Svensson avgick som VD och valdes till ny ordförande efter Bo Olsson
Vid Sparbankens huvudmannamöte i april avtackades Tommy för sina fina insatser som VD för Orusts Sparbank.
Bland annat har affärsvolymen ökat från 5 miljarder till 14 miljarder och det egna kapitalet har ökat från
453 miljoner till 913 miljoner under tiden 2003-2011. Samtidigt avtackades Bo Olsson för flera års förtjänstfullt
ordförandeskap.
Styrelsens arbete
Styrelsen har under året haft 12 sammanträden. På dagordningen har bland annat förekommit: Årsredovisning
och internrevision, verksamhetsplan, ekonomiska rapporter om bankens ställning, risk och utveckling, policys och
instruktioner, kreditärenden samt Basel II IKU och riskhantering inom 12 olika riskområden.
Ökat innehav av Swedbank-aktier
Bankens aktieinnehav i Swedbank har ökats med 200 000 stycken under året. Totalt innehav är 4,3 miljoner
aktier, dessa hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 383 miljoner kronor . Aktieutdelningen på Swedbankaktierna bidrog med 11,7 miljoner kronor till årets resultat.
3
Förvaltarregistrering av fonder
Under året har 7 568 st fondkonton registrerats i banken. Ambitionen med förvaltarregistrering är att banken
vill ta ett större ansvar för sina fondkunder. Förändringen innebär att kundens fondkonto står registrerat hos
sparbanken i stället för hos Swedbank Robur. Sparbanken tar därmed över informationsansvaret från Swedbank
Robur. Den faktiska förvaltningen av fonderna påverkas inte.
2 miljoner till teknik och IT-stöd för högstadiets elever
Ett sponsoravtal tecknades i december mellan Orusts Sparbank och Orust kommun där banken betalat ett
engångsbelopp på 2 miljoner kronor att användas till Teknik och IT-stöd för de elever i årskurs 7-9 som
kommunen är huvudman för. Bankens syfte är att underlätta och stimulera all undervisning samt att ge eleverna
bättre förutsättningar för sina fortsatta studier.
Orust Stora Evert Taube pris 2011
Priset är instiftat av Orusts Sparbank och Orust kommun i samarbete med Taubespelen. Priset, som är på 50 000
kronor, delades ut första gången 2011. Förste pristagare var Ulf Lundell som mottog priset på Taubespelen i juli.
Miljörevision
Miljörevision enligt ISO 14001:2004 utfördes den 18 november. Vid revisionen konstaterades att Orusts Sparbank
har infört ett ledningssystem som underhålls och som uppfyller kraven i aktuell certifieringsstandard och som
bedöms leda till att företagets produkter eller tjänster uppfyller ställda krav.
Europas skuldkris i fokus
2011 blev ett ovanligt tungt år med misstro och missmod på grund av eurokrisen. Hela eurosystemet hotas av
överbelånade länder i främst de s k Piigsländerna, Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Den spirande
högkonjunkturen har därför brutits. I grunden finns stora motsättningar mellan ländernas gemensamma
penningpolitik och egen finanspolitik. Man kan därför inte utesluta möjligheten att eurosamarbetet kan krascha.
En lösning måste därför till. De flesta politiska beslut som tagits så här långt kan sammanfattas med, för lite och
för sent. Samtliga krisländer har fått nya regeringar som skall genomföra åtstramningar och strukturreformer.
Grekland och Italien har nu teknokrater som nya regeringschefer. De torde få större handlingskraft än tidigare
politiker. Fortsättningsvis måste Europas ledare se till ekonomiska fundamenta. Euroländerna har därför enats om
en gemensam europakt som skall tillse att regelverket efterlevs. Effekterna av skuldkrisen kommer påverka
konjunkturen under flera år framöver.
Dagens konflikt i Europa är komplicerad och svårhanterlig. Stater och banker har fastnat i en ond cirkel.
Bankernas svårigheter att låna pengar på marknaden gör det svårare även för deras hemländers regeringar att få
lån, vilket gör det ännu svårare för bankerna att finansiera sig o s v. Därför har Europeiska Centralbanken, ECB,
som kortsiktigt smörjmedel pumpat ut likviditet i banksystemet på flera hundra miljarder euro. Piigsländerna har
en akut betalningsbalanskris. Det går ut mer kapital än som kommer in. Dessa länder tvingas nu att ”rätta mun
efter matsäcken”. Det innebär svåra prövningar för medborgarna framöver.
Med offentliga finanser i balans och hög sysselsättningstillväxt, blev Sveriges ekonomi en av de starkaste i EU
under 2011. Ekonomer och politiker världen över hyllade den svenska tillväxten. De svenska storbankerna
redovisade en sammanlagd vinst på över 50 miljarder kr och klarade EU:s stresstest med god marginal. I en
osäker omvärld gick börsen kräftgång medan guldpriset nästan fördubblades under de senaste två åren.
Riksbankens uppåtgående ränteprognos har brutits och styrräntan har sänkts till 1,75 %. Marknaden diskonterar
fler räntesänkningar under 2012. Under 2012 befinner sig den svenska inhemska ekonomin i en uppförsbacke
men företagens ekonomiska ställning och konkurrenskraft är god. Det kan inte heller uteslutas att problemen i
euroområdet förvärras medförande negativa effekter på svensk ekonomi. Samtidigt går Tyskland starkt. Tyskland
svarar för 25 % av EMU:s ekonomi och är Sveriges viktigaste handelspartner.
Världsekonomin 2012 beräknas öka med 3 %, den lägsta ökningen sedan 2009. Europa lär bli den svagaste
kuggen i den globala maskinen. Chinas ekonomi kyls av men beräknas ändå nå en tillväxt på ca 8 %. Den asiatiska
ekonomin torde vara avgörande för den globala ekonomins återhämtning. Överraskningen kommer från världens
största ekonomi, USA, som trots stora inrikespolitiska problem, räknar med att uppnå en tillväxt på 2 - 3 % under
2012.
4
Sparbankens ställning
Balansomslutning:
Balansomslutningen ökade med 196,1 mkr (3,7 %) under året och uppgick till 5 435,5 mkr vid 2011 års slut.
Inlåning:
Inlåningen ökade med 310,1 mkr (7,5 %) under året och uppgick till 4 418,5 mkr vid 2011 års slut.
Swedbank Robur:
Våra kunders placeringar i fondbolaget Swedbank Robur minskade under året med 8,9 % till 1 527,0 mkr.
Därav avser 363,7 mkr Swedbank Försäkring.
Utlåning:
Utlåningen till allmänheten ökade med 532,1 mkr (16,5 %) under året och uppgick till 3 748,5 mkr vid 2011 års
slut. Utöver egen utlåning förmedlar banken bundna fastighetskrediter till Swedbank Hypotek. Summan av dessa
minskade under året med 58,0 mkr (1,4 %) och uppgick till 4 194,4 mkr vid 2011 års slut.
Eget kapital:
Sparbankens eget kapital ökade med 46,9 mkr (5,1 %) under året och uppgick till 960,4 mkr vid 2011 års slut.
Kapitalbas:
Kapitalbasen minskade med 13,9 mkr under året och uppgick till 511,0 mkr vid 2011 års slut.
Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2011 var 1,93 att jämföras med 2,12 vid utgången av 2010.
Sparbankens resultat
Rörelseresultatet uppgick till 100,1 mkr. Räntenettot var 122,3 mkr och övriga intäkter 39,5 mkr. Kostnader
inklusive kreditförluster uppgick till 61,7 mkr.
5
Fem år i sammandrag
Nyckeltal
2011
2010
2009
2008
2007
14 630
14 090
13 054
11 362
10 486
3,8
7,9
14,9
8,4
13,0
17,7
17,4
16,2
14,0
18,4
1,9
2,1
2,4
2,5
2,7
1,9
2,1
2,4
2,5
2,7
2,3
2,3
2,7
2,2
2,2
1,1
1,1
1,6
1,2
1,3
0,7
0,6
1,0
-0,4
0,8
7,9
7,2
13,2
-4,5
7,9
0,38
0,40
0,32
0,39
0,42
0,38
0,47
0,36
0,46
0,33
41
50
62
60
60
1,6
1,4
0,8
0,7
0,5
0,0
0,3
0,3
0,4
-0,6
48
4
49
4
48
4
48
4
47
4
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr
Förändring under året, % av sparbanken
förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 73,7 % av
obeskattade reserver i % av
balansomslutningen
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav
Primärkapitalrelation
Primärkapital i % av riskvägda placeringar
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig
affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig
affärsvolym
Räntabilitet på eget kapital
Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster
och värdeförändringar på övertagen
egendom i relation till räntenetto +
rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster
och värdeförändringar på övertagen
egendom i relation till räntenetto +
rörelseintäkter
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i %
av osäkra fordringar brutto
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total
utlåning till allmänheten och kreditinstitut
(exkl banker)
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans
för utlåning till allmänheten, kreditinstitut
(exkl banker)
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
Antal kontor
6
Resultat- och balansräkning mkr
2011
2010
2009
2008
2007
122,3
36,5
-9,8
12,8
161,8
-54,2
-6,8
113,7
35,7
4,1
0,6
154,1
-57,2
-4,9
123,6
36,9
11,5
21,5
193,5
-57,7
-4,2
94,4
30,3
-14,2
11,7
122,2
-48,3
-3,8
80,7
33,1
3,7
10,8
128,3
-50,6
-3,9
-0,7
-61,7
0,0
100,1
-9,7
-71,8
0,0
82,3
-21,8
60,5
-10,1
-62,2
-102,8
-42,8
-12,0
-11,3
-66,1
12,3
-42,2
-11,7
74,4
-24,5
75,6
-7,5
-69,4
0,0
124,1
12,0
-31,3
104,8
8,7
419,6
3 748,5
728,1
472,4
9,4
48,8
5 435,5
11,8
4 418,5
40,1
4,7
4 475,1
7,8
561,1
3 216,4
989,2
393,0
9,3
62,6
5 239,4
177,1
4 108,5
27,9
12,4
4 325,9
8,8
359,6
2 777,3
1 296,7
243,6
10,1
64,0
4 760,1
61,2
3 876,8
44,1
7,5
3 989,6
9,2
7,8
2 245,5
1 443,2
233,0
10,0
61,9
4 010,6
156,3
3 067,4
43,0
4,6
3 271,3
960,4
5 435,5
913,5
5 239,4
770,5
4 760,1
10,3
13,6
2 584,4
1 626,0
92,4
10,3
75,4
4 412,4
171,9
3 561,1
52,0
5,2
3 790,2
12,0
610,2
4 412,4
Resultaträkning
Räntenetto
Provisioner, netto
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga intäkter
Summa intäkter
Allmänna administrationskostnader
[1]
Övriga kostnader
Kreditförluster
Summa kostnader
Värdeförändring på finansiella tillgångar
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatter
Årets resultat
Balansräkning
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Avsättningar för pensioner m m
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust
75 611
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr.
Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden
75 611
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt
skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker
och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten
i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter
föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,93 (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 2,12). Kapitalbasen
uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 511,0 mkr (524,9 mkr) och slutligt minimikapitalkrav
till 265,4 mkr (247,7 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan
förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är
tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och
balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
7
-17,8
56,6
739,3
4 010,6
Resultaträkning
1 januari - 31 december
tkr
Not
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader före kreditförluster
4
5
6
7
8
9
10
18
11
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto
Rörelseresultat
Skatt på årets resultat
Årets resultat
12
13
2011
2010
210 355
-88 080
122 275
12 617
43 420
-6 875
-9 846
216
161 807
-54 237
-1 357
-5 390
-60 984
149 701
-35 997
113 704
459
42 690
-6 948
4 093
149
154 147
-57 239
-1 213
-3 630
-62 082
100 823
-733
100 090
-24 479
75 611
92 065
-9 715
82 350
-21 811
60 539
75 611
60 539
-28 720
46 891
82 453
142 992
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december
tkr
Not
Årets resultat
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Årets totalresultat
8
Balansräkning
Per den 31 december
tkr
Not
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Materiella tillgångar
- Inventarier
- Byggnader och mark
Aktuell skattefordran
Övriga tillgångar
Uppskjuten skattefordran
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
14
15
16
17
3
18
13, 19
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Aktuell skatteskuld
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avsättningar
- Uppskjuten skatteskuld
- Övriga Avsättningar
Summa skulder och avsättningar
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser
- Garantier
Åtaganden
- Övriga Åtaganden
- Ställda säkerheter
2010
8 671
419 577
3 746 068
2 440
728 075
472 401
1 270
7 831
561 132
3 216 035
325
989 194
393 013
2 289
2 066
7 311
10 697
2 791
2 059
7 286
412
2 835
57 002
5 239 413
20
34 157
5 435 524
21
22
3
11 780
4 418 517
4 751
23
24
25
13
25
21 009
14 399
177 087
4 108 507
2 353
4 599
12 059
8 963
1 140
3 570
4 475 166
1 168
11 210
4 325 946
960 358
913 467
777 725
717 186
107 022
75 611
960 358
5 435 524
135 742
60 539
913 467
5 239 413
49 792
57 616
291 312
Inga
306 897
Inga
26
Eget kapital
Bundet eget kapital
- Reservfond
Fritt eget kapital
- Fond för verkligt värde
- Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
2011
27
28
9
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
1 januari - 31 december
tkr
2011
2010
100 090
7 958
-8 058
1 357
733
0
-29 050
73 030
82 350
2 247
152
1 213
9 715
4 999
-31 207
69 469
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning av utlåning till allmänheten (-)
Minskning av värdepapper (+)
Ökning av inlåning från allmänheten (+)
Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Förändring av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-532 881
181 731
310 010
21 681
9 088
62 659
-448 752
158 090
231 683
2 630
-8 130
4 990
Investeringsverksamheten
Försäljning av finansiella tillgångar (+)
Förvärv av finansiella tillgångar (-)
Förvärv av materiella tillgångar (-)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
852 399
-889 077
-1 392
-38 070
432 210
-352 005
-494
79 711
24 589
391 876
416 465
84 701
307 175
391 876
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-)
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)
Avskrivningar (+)
Kreditförluster (+)
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-)
Betald inkomstskatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
10
Rapport över förändringar i eget kapital
Tkr
Ingående eget kapital 2010-01-01
Reservfond
Fond för
verkligt
värde
612 410
53 289
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Årets
resultat
Eget kapital
104 776
770 475
60 539
82 453
82 453
60 539
60 539
82 453
142 992
Vinstdisposition
Utgående eget kapital 2010-12-31
104 776
717 186
135 742
-104 776
60 539
913 467
Ingående eget kapital 2011-01-01
717 186
135 742
60 539
913 467
75 611
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Vinstdisposition
Utgående eget kapital 2011-12-31
60 539
777 725
11
-28 720
-28 720
75 611
75 611
-28 720
46 891
107 022
-60 539
75 611
960 358
Noter
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Orusts Sparbank med säte i Orust kommun.
Adressen till huvudkontoret är Södra Strandvägen, Henån.
2 Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och
Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna
tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning
med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS
tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan
redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 mars 2012. Resultat- och balansräkning blir
föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 27 april 2012.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i
de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är
redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till
verkligt värde (se not 29) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och
skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som
finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som
finansiella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.
Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör
bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna
och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena
är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara
rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade
värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika
från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period
ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida
perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Ändrade redovisningsprinciper
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010.
Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets
redovisning.
12
Utformning av de finansiella rapporterna
I IASB:s årliga förbättringsprojekt (’annual improvements process’) som publicerades i maj 2010 ändrades
kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i
eget kapital. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets
förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte
behöver specificera varje post i övrigt totalresultat. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i
rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets
resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den
funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder
i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.
Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av
effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och
utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller
skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna
avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra
skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt
effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar.
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För
räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för
räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade
värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning
fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att
de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt: enligt
nedan.
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan
som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av;
uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det
fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att
faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter
och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de
ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan
bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss
andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för
kreditförlust.
13
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning,
aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig
över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion
redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för
clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av
den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar
som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för
handelsändamål.
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt
fair value option.
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt
värde
- Valutakursförändringar
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT,
telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets
storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal
eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska
resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den
befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas
avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som
återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är
förknippade med skulden.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom
då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget
kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser
som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till
tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan
redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli
realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som
är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
14
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas
endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar
reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och
andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns
leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets
avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller
sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld
tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för
del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast
när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett
nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken
förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar
redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader
förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via
resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument
klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de
valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första
redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som
övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska
egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om
det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga
kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell
skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet
värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte
tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av
reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där
säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på
derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål,
dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value
Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar
redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med
undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som
innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten
Nettoresultat av finansiella transaktioner.
15
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller
fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa
av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar
värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som
beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta,
dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller
fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till
förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan
kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier
och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar
i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej
värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på
monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i
enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer
eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter
ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller
eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt
totalresultat, i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till
upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör
en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet
med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i
ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella
garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och
eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för
ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på
förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett
avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en
tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan reglernas netto, sparbanken
har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än
marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
Derivat och säkringsredovisning
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som
sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en
entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att
säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får
bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet
som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda
redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
16
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt
sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från
värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet
värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om
säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten
på olika sätt enligt nedan.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar. De poster som
säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring).
Den säkrade risken är förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i
balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den
säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast
ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans
med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella
poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat
av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.
För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att
lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje
tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra
och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Månatligen utförs en effektivitetstest av
säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med
förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för
förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av
värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i
balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen
inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten
fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda
värdejusteringar.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot
valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom
att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens
terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.
Metoder för bestämning av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från
tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid
anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument beaktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser
med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som
tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och
regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida
transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån
noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och
andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella
instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan
fastställas. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade
värdet på aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1.938 tkr (1.978 tkr).
17
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell
tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser
(förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har
en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva
belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara
uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a)
b)
c)
d)
betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens
ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på
möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet
för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell
basis för alla lån.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda
diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till
den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad
bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall
däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella
svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de
omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på
lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så
klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar
sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara
information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av
finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens
kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk.
Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också
utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till
förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som
nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades
första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett
nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande
belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som
betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas
omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till
resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har
skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En
nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i
18
enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster)
redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till
upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en
händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka
tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från
vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande
instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat- räkningen om det
verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att
nedskrivningen gjordes.
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde
En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet
avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara
konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits
eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade
bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
Materiella tillgångar
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida
ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas
på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar
och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller
avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av
tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden
mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst
och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasade tillgångar
Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att
leasingavgiften kostnadsföres över löptiden.
Avskrivningsprinciper
Inventarier avskrivs planenligt med 20 % av anskaffningsvärdet, byggnaderna med 2 %. Sparbanken tillämpar
inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Främst beror
detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar är relativt liten (0,1 %).
19
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med
Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter
avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har
någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har
tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under
innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än
avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan
som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som
omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar
tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa
pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer
redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt
sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa
försäkringspremier framgår av not 10.
Ansvarsförbindelser
En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och
vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som
inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att
krävas.
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker,
likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har
sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och
instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild
instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar
regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin
verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats.
Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem
gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor
samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken
förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören
vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och
processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller
kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också
den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje
parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk
som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken
begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit,
en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild
instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En
genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att
kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till
utestående kreditvolym jämförelsevis små.
20
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är
geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att
ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i
fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att
begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa
beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst
en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i
samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet
innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett
eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera
kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb
handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som
med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt
lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller på sidan 22.
21
Kreditriskexponering, brutto och netto 2011
Krediter1 mot säkerhet av:
Total
kreditriskexponering
(före nedskriv- Nedskrivning/
ning)
Avsättning
Statlig och kommunal borgen2
Pantbrev i villa- och fritids-fastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Redovisat
värde
Värde av
säkerheter
Total
kreditriskexponering
efter avdrag
säkerheter
Övriga5
varav: kreditinstitut
1 135
1 936 619
338 742
265 032
630 918
250 394
360 880
3 847
5 505
4 400
490
12 967
14 817
3 321
1 135
1 931 114
334 342
264 542
617 951
235 577
357 559
3 847
1 135
1 821 476
297 796
240 927
563 718
213 750
10 378
3 847
109 638
36 546
23 615
54 233
21 827
347 181
Summa
3 783 720
41 500
3 742 220
3 149 180
593 040
6
Värdepapper
Andra emittenter
- AA
-A
- BBB eller lägre
- utan rating
317 306
270 207
100 300
106 223
317 306
270 207
100 300
106 223
317 306
270 207
100 300
106 223
Summa
794 036
794 036
794 036
Åtaganden
Outnyttjad del av beviljade checkkrediter
Utställda lånelöften
Garantier
Summa
279 582
11 730
49 792
279 582
11 730
49 792
279 582
11 730
49 792
341 104
341 104
341 104
4 918 860
Total kreditriskexponering
41 500
4 877 360
3 149 180
1 728 180
44 619
686
1 589 418
298 004
216 003
538 405
220 510
353 009
4 035
3 216 035
686
1 484 831
292 381
197 062
488 841
201 620
10 777
4 035
2 676 198
24 250
24 250
109 399
697 770
76 307
105 718
989 194
109 399
697 770
76 307
105 718
989 194
284 582
22 315
57 616
364 513
284 582
22 315
57 616
364 513
Kreditriskexponering, brutto och netto 2010
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2
Övriga5
varav: kreditinstitut
Summa
686
1 594 173
302 404
216 493
550 360
235 237
361 301
4 035
3 260 654
Värdepapper6
Andra emittenter
- AA
-A
- BBB eller lägre
- utan rating
Summa
109 399
697 770
76 307
129 968
1 013 444
Pantbrev i villa- och fritids-fastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
Åtaganden
Outnyttjad del av beviljade checkkrediter
Utställda lånelöften
Garantier
Summa
4 755
4 400
490
11 955
14 727
8 292
284 582
22 315
57 616
364 513
4 638 611
Total kreditriskexponering
22
68 869
4 569 742
2 676 198
104 587
5 623
18 941
49 564
18 890
342 232
539 837
1 893 544
1
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt
kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är
upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2
inklusive krediter till stat och kommun
3
inklusive bostadsrätter
4
inklusive bostadsrättsföreningar
5
inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning
6
I detta exempel utgår vi från Standard and Poor's rating
Oreglerade och osäkra fordringar
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar
tkr
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr
Fordringar förfallna > 360 dgr
Summa
tkr
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
2011
1 907
5 890
1 385
153
9 335
2010
1 551
24
61
427
2 063
1 391 390
2 385 217
701 840
10 957
3 787 564
1 248 825
2 003 953
619 679
7 873
3 260 651
14 697
8 305
6 392
12 506
6 129
6 377
100 916
94 898
6 018
89 837
82 423
7 414
41 496
38 306
3 190
44 616
41 214
3 402
1 353 084
2 382 027
699 869
10 957
3 746 068
1 207 611
2 000 551
617 719
7 873
3 216 035
Följande faktorer beaktar sparbanken för att bestämma om tillgången är osäker.
- om det utifrån inträffade händelser och omständigheter som förelåg på balansdagen är sannolikt att
betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och
- det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive
kompensation för eventuell försening.
23
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina
finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga
till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar
och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att
placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad.
Likviditeten bevakas löpande.
Sparbankens likviditetsberedskap i form av inlåning i kreditinstitut samt säkerställda obligationer
får lägst uppgå till 7 % av ej utnyttjade kontokrediter samt inlåning från allmänheten.
Uppgifter om likviditetsreserven lämnas på företagets hemsida, www.orustsparbank.se.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av
tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser
sparbankens likviditetssituation.
Kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
På
Likviditetsexponering, 2011 anfordran
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Summa skulder och eget kapital
Total skillnad
275 695
Högst 3
mån
Längre än 3 Längre än 1
mån men
år men
Längre än 5
högst 1 år högst 5 år
år
Utan löptid
150 000
150 021
61 601
8 671
269 577
465 535
2 793 216
2 440
45 199
230 791
106 800
530 812
920 060
11 780
3 484 405
610 878
318 030
5 204
3 496 185
-3 220 490
610 878
-504 078
318 030
212 782
55 100
531 757
130 596
5 204
914 856
8 671
419 577
3 746 068
2 440
452 085
275 695
Totalt
redovisat
värde
2 793 216
2 793 216
530 693
808 941
728 075
530 693
5 435 524
1 005 227
11 780
4 418 517
1 005 227
1 005 227
-196 286
5 435 524
7 831
29 375
7 831
561 132
3 216 035
Likviditetsexponering, 2010
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Summa skulder och eget kapital
Total skillnad
230 781
473 257
2 326 301
325
589 109
375 085
230 781
55 100
1 251 462
848 667
177 087
3 626 969
438 940
22 955
19 643
3 804 056
438 940
22 955
19 643
-3 573 275
-383 840
1 228 507
829 024
24
325
25 000
2 351 301
2 351 301
464 896
502 102
989 194
464 896
5 239 413
953 819
177 087
4 108 507
953 819
953 819
5 239 413
-451 717
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar
på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra
prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och
aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken den övervägande
marknadsrisken.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då
marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av
ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att
räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte
överensstämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska
faktorer.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund
av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels
förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden.
Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider
motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande
innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa
tids- och ränteriskerna beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade
utlåningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast
ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan,
som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför
balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar
räntenettot för kommande 12-månadersperiod med - 1,6 Mkr.
Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen
ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Enligt finanspolicyn är målsättningen för sparbankens räntebundna exponeringar att den genomsnittliga räntebindningstiden/durationen ska vara max 5 år. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för
att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat
lån och ränteswapen se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2011 var räntebindningstiden
0,37 år.
Per den 31 december 2011 hade sparbanken ränteswappar med ett kontraktsvärde på 260.000 tkr (285.000 tkr).
Swapparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2011 till -3.269 tkr (-325 tkr) bestående av tillgångar
om 88 tkr (580 tkr) och skulder om 3.357 tkr (905 tkr).
25
Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering
2011
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde
på säkrat belopp i
portföljsäkring
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget
kapital
Differens tillgångar och
skulder
Räntederivat, fast ränta
1
erhålls
Räntederivat, fast ränta
erläggs 2
Kumulativ exponering
Högst 1
mån
241 316
2 484 128
Längre än
1 mån
men högst
3 mån
830 444
Längre än
3 mån
men högst
6 mån
17 434
Längre än
6 mån
Längre än Längre än
men högst 1 år men 3 år men Längre än
1 år
högst 3 år högst 5 år 5 år
Utan ränta Totalt
150 000
63 876
8 671
28 261
285 646
61 730
2 810
2 440
55 000
191 779
230 791
19 998
220 782
2 780 444 1 022 223
248 225
233 874
508 868
11 780
3 617 568
258 340
59 565
5 204
477 840
3 629 348
477 840
258 340
59 565
5 204
-848 904
544 383
-10 115
174 309
503 664
10 000
150 000
-838 904
-144 521
-154 636
119 673
678 458
201 757
11 994
330 000
68 928
8 671
419 577
3 746 068
2 440
9 725
71 455
71 455
2 810
2 810
530 693
567 625
728 075
530 693
5 435 524
44 869
960 358
11 780
4 418 517
44 869
960 358
1 005 227
5 435 524
-437 602
100 000
260 000
-185 000
438 337
509 792
-75 000
437 602
-260 000
2010
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde
på säkrat belopp i
portföljsäkring
2 197 885
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
75 749
Övriga tillgångar
Summa
2 273 634
Skulder
Skulder till kreditinstitut
177 087
Inlåning från allmänheten
3 736 567
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget
kapital
3 913 654
Differens tillgångar och
skulder
-1 640 020
Räntederivat, fast ränta
1
erhålls
10 000
Räntederivat, fast ränta
erläggs 2
Kumulativ exponering
-1 630 020
7 831
29 375
167 240
88 688
2 842
325
84 861
549 149
325
259 774
763 319
762 900
399 253
427 014
329 341
7 375
15 581
19 643
329 341
7 375
15 581
19 643
433 978
755 525
383 672
407 371
19 661
108 349
108 349
2 842
2 842
464 896
502 102
989 194
464 896
5 239 413
40 352
913 467
177 087
4 108 507
40 352
913 467
953 819
5 239 413
-451 717
275 000
-921 042
7 831
561 132
3 216 035
285 000
-165 517
-275 000
-56 845
350 526
-10 000
448 875
-285 000
451 717
1 & 2 Nominellt värde
Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång
på 1 procentenhet på balansdagen utgör - 1.630 tkr (3 344 tkr), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns
per balansdagen.
26
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i valutakurser.
Sparbanken är inte utsatt för någon valutarisk utöver den som följer av kassatillgodohavandet i utländska valutor,
genom vilket sparbanken tillhandahåller resevaluta åt kund. Detta tillgodohavande uppgick vid årsskiftet till 0,6 mkr.
Övriga tillgångar, skulder och valutaterminer är valutasäkrade.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av
förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller
dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
En förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 3.833 tkr
(3.869 tkr).
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller
förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller
teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt
pågående process i sparbanken, som bl a omfattar
- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,
- behörighetssystem,
- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis
sparbankens riskexponering, samt
- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.
Derivat och säkringsredovisning
Nominellt belopp/ återstående löptid
Derivat och säkringsredovisning, 2011
tkr
Derivat för handelsändamål
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Aktierelaterade instrument
Optioner
Summa
Derivat för verkligtvärde-säkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Valutarelaterade kontrakt
Terminer
Summa
Derivat för kassaflödessäkringar
Total summa
Derivat och säkringsredovisning, 2010
tkr
Derivat för handelsändamål
Aktierelaterade instrument
Optioner
Summa
Derivat för verkligtvärde-säkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Valutarelaterade kontrakt
Terminer
Summa
Total summa
Upp till 1 år > 1 år - 5 år
>5 år
75 000
10 750
2 048
43 059
187 048
75 000
Positiva
marknadsvärden
75 000
75 000
10 750
10 750
85 750
185 000
185 000
34 357
34 357
219 357
185 000
32 309
Total
305 107
830
303
2 440
1 270
1 178
1 270
4 751
4 700
4 700
4 700
4 700
275 000
10 000
24 498
1 066
304 198
11 066
27
285 000
285 000
25 564
25 564
310 564
315 264
Negativa
marknadsvärden
285
325
2 289
1 743
2 289
2 353
Säkring av verkligt värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 2.440 tkr och på
säkringsinstrument (derivat) till -2.440 tkr. Periodens effektivitet är således 100%.
4 Räntenetto
tkr
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Derivat
- säkringsredovisning
- ej säkringsredovisning
Övriga
Summa
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
varav: kostnad för insättningsgaranti
Räntebärande värdepapper
Derivat
- säkringsredovisning
- ej säkringsredovisning
Stabilitetsavgift
Summa
Summa räntenetto
Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)
minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt
eget kapital och obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO)
Medelränta utlåningen
Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)
2011
2010
12 737
160 042
30 279
7 267
7 186
81
30
210 355
11 749
94 007
41 338
2 589
2 589
18
149 701
-4 587
-75 635
-3 425
-2 533
-24 842
-2 645
-6 247
-6 206
-41
-1 611
-88 080
122 275
-7 841
-7 841
-781
-35 997
113 704
%
1,94
%
2,16
2,29
4,35
1,80
2,31
2,96
0,64
11 596
1 021
12 617
459
459
7 706
18 488
1 641
543
10 575
4 467
43 420
6 785
18 000
1 534
606
11 313
4 452
42 690
5 Erhållna utdelningar
tkr
Swedbank AB
Övriga aktier
Summa
6 Provisionsintäkter
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Provisioner avseende utställda finansiella garantier
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
28
7 Provisionskostnader
tkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
2011
-5 620
-517
-738
-6 875
2010
-5 577
-614
-757
-6 948
-5 452
-6 183
785
1 004
-9 846
2 324
250
878
641
4 093
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
Valutakursförändringar
Summa
-10 850
1 004
-9 846
3 452
641
4 093
Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat.
107 022
135 742
11
16
189
216
5
144
149
-18 586
-5 625
-3 748
-2 399
-1 482
-31 840
-17 781
-5 490
-8 597
-3 156
-898
-35 922
-1 201
-12 070
-1 765
-723
-951
-1 883
-3 804
-22 397
-54 237
-1 209
-11 442
-1 540
-664
-805
-2 089
-3 568
-21 317
-57 239
8 Nettoresultat av finansiella transaktioner
tkr
Aktier/andelar
Räntebärande värdepapper
Andra finansiella instrument
Valutakursförändringar
Summa
9 Övriga rörelseintäkter
tkr
Intäkter från rörelsefastigheter
Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar
Övriga rörelseintäkter
Summa
10 Allmänna administrationskostnader
tkr
Personalkostnader
- löner och arvoden
- sociala avgifter
- kostnad för pensionspremier
- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt
- övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon
- IT-kostnader
- konsulttjänster
- revision
- hyror och andra lokalkostnader
- fastighetskostnader
- övriga
Summa övriga allmänna administrationskostnader
Summa
29
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
tkr
2011
2010
Ledande
Ledande
befattningsÖvriga
befattningsÖvriga
havare
anställda
havare
anställda
2 726
15 860
2 363
15 418
825
4 800
730
4 760
3 551
20 660
3 093
20 178
Löner
Sociala kostnader
Summa
Av sparbankens pensionskostnader avser 1.110 (5.064) tkr sparbankens ledning (2 personer).
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till VD och stf VD beslutas av styrelsen.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut.
Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande
befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare
avses den person som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen.
Ersättning till verkställande direktören för 2011 har beslutats av styrelsen.
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2011
tkr
Tommy Svensson, ordf/VD
Bo Olsson ordf, del av år
Sven Oscarsson
Bertil Andersson
Annette Petersson
Birgit Strömberg
Birgitta Pettersson, VD
Övrig bankledning, 1 person
Summa
Grundlön / Sammanstyrelseträdesarvode
arvode
542
20
110
10
60
25
30
30
30
25
3
1 101
744
2 617
113
Övriga
förmåner
22
59
9
90
Pensions- Vinstandels
Övriga
kostnad
stiftelse
ersättningar
246
14
26
167
642
221
1 109
42
42
98
193
Summa
870
287
85
60
55
3
1 844
1 016
4 220
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2010
tkr
Bo Olsson, ordf
Sven Oscarsson
Bertil Andersson
Annette Petersson
Birgit Strömberg
Tommy Svensson, VD
Övrig bankledning, 1 person
Summa
Grundlön / Sammanstyrelseträdesarvode
arvode
58
30
23
35
37
29
3
1 254
799
2 134
134
Övriga
förmåner
66
9
75
Pensionskostnad
4 719
345
5 064
Vinstandels
stiftelse
52
52
104
Övriga
ersättningar
20
20
Rörlig ersättning
Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.
Övriga förmåner avser tjänstebil och kostförmån.
Pensioner
Pensionerna är förmånsbestämda enligt SPK-avtal. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat.
Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning.
VD erhåller, utöver ovanstående förmånsbestämda pensionsavtal med SPK, enligt separat pensionsavtal en
premiebestämd pensionsförmån.
30
Summa
108
58
37
29
3
6 091
1 205
7 531
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från sparbankens sida har verkställande direktör rätt till lön under uppsägningstiden, som är
12 månader. Förutom lön under uppsägningstiden utbetalas ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner.
Vid egen uppsägning har den verkställande direktören 6 månaders uppsägningstid.
Lån till ledande befattningshavare
Verkställande direktör och ställföreträdande för verkställande direktör
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter
Summa
2011
2010
35
69
104
124
124
37
11
48
37
12
49
2
5
2
5
1
1
1
1
97
81
Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter
FFFS 2011:1 5 kap. lämnas på företagets hemsida, www.orustsparbank.se.
Medelantalet anställda
Sparbanken
- varav kvinnor
- varav män
Totalt
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
- antal kvinnor
- antal män
Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören
- antal kvinnor
- antal män
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Acrevi Revision KB
Revisionsuppdrag
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller
annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
11 Övriga rörelsekostnader
tkr
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Säkerhetskostnader
Marknadsföringskostnader
Övriga rörelsekostnader
Summa
-817
-360
-835
-3 304
-74
-5 390
-661
-681
-1 087
-1 169
-32
-3 630
-3 946
-270
3 937
-11 673
95
10 854
-733
-733
-16 802
1 163
6 194
-9 715
-9 715
12 Kreditförluster, netto
tkr
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som
konstaterade förluster
Årets nedskrivning för kreditförluster
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar
Årets nettokostnad för kreditförluster
31
13 Skatter
Redovisat i resultaträkningen
tkr
Periodens skattekostnad
Uppskjuten skattekostnad (-) [/skatteintäkt (+)]
Totalt redovisad skattekostnad
2011
2010
-21 672
-2 807
-24 479
-23 230
1 419
-21 811
2010
%
2010
Avstämning av effektiv skatt
tkr
2011
%
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Redovisad effektiv skatt
26,3%
0,2%
-4,9%
21,7%
2011
100 093
26 324
225
-4 877
21 673
26,3%
1,9%
82 350
21 658
1 572
28,2%
23 230
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder
Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:
tkr
Materiella tillgångar
Pensionsavsättningar
Skattefordringar/-skulder, netto
Uppskjuten skattefordran
2011
2010
2 835
2 835
Uppskjuten skatteskuld
2011
2010
1 140
1 168
1 140
1 168
Netto
2011
-1 140
-1 140
2010
-1 168
2 835
1 667
2011
2010
391 316
28 261
419 577
330 000
29 375
201 757
561 132
2011
2010
3 774 590
12 974
3 787 564
100 916
41 496
3 746 068
3 240 984
19 667
3 260 651
89 837
44 616
3 216 035
14 Utlåning till kreditinstitut
tkr
Swedbank AB
- svensk valuta
- utländsk valuta
Övriga
Summa
15 Utlåning till allmänheten
tkr
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
Varav: osäkra
Individuell nedskrivning (specifikation se nedan)
Redovisat värde, netto
Förändring av nedskrivningar, tkr
Ingående balans 1 januari 2011
Årets nedskrivning för kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som
konstaterade förluster
Utgående balans 31 december 2011
32
Individuellt värderade
osäkra lånefordringar
44 616
11 671
-10 854
-3 937
41 496
16 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
tkr
Verkligt
värde
Emitterade av andra låntagare
- svenska bostadsinstitut
- icke finansiella företag
- finansiella företag
Summa emitterade av andra låntagare
Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper
varav: Noterade värdepapper på börs
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella
värden
446 243
171 994
106 856
725 093
725 093
2011
Redovisat
värde
446 318
171 530
110 227
728 075
728 075
728 075
Verkligt
värde
789 719
159 288
44 625
993 632
993 632
2010
Redovisat
värde
787 161
157 033
45 000
989 194
989 194
989 194
12 134
5 307
4 058
26 113
17 Aktier och andelar
tkr
Handelslager
Övriga
Summa aktier och andelar
varav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade värdepapper
2011
21 157
451 244
472 401
470 463
1 938
Antal
Företag
Aktier
- Swedbank AB
- Swedbank AB preferensaktier
- Ej noterade aktier
- Övriga noterade aktier i handelslager
- Förlagslån
Summa
3 094 046
1 205 954
1 814
190 000
33
Börsvärde
275 834
107 511
21 157
65 961
470 463
2010
4 132
388 881
393 013
391 035
1 978
Redovisat
värde
275 834
107 511
1 938
21 157
65 961
472 401
18 Materiella tillgångar
Inventarier
tkr
Byggn. och
mark
Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 1 januari 2010
Förvärv
Utgående balans 31 december 2010
14 825
493
15 318
8 524
0
8 524
23 349
493
23 842
Ingående balans 1 januari 2011
Förvärv
Avyttringar
Utgående balans 31 december 2011
15 318
1 258
-290
16 286
8 524
8 829
23 842
1 563
-290
25 115
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari 2010
Årets avskrivningar på uppskrivet belopp
Utgående balans 31 december 2010
4 545
-106
4 439
4 545
-106
4 439
Ingående balans 1 januari 2011
Årets avskrivningar på uppskrivet belopp
Utgående balans 31 december 2011
4 439
-105
4 334
4 439
-105
4 334
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari 2010
Årets avskrivningar
Utgående balans 31 december 2010
-12 319
-939
-13 258
-5 511
-168
-5 679
-17 830
-1 107
-18 937
Ingående balans 1 januari 2011
Årets avskrivningar
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december 2011
-13 258
-1 076
114
-14 220
-5 679
-173
-5 852
-18 937
-1 249
114
-20 072
Redovisade värden
Per 1 januari 2010
Per 31 december 2010
2 506
2 059
7 558
7 286
10 064
9 345
Per 1 januari 2011
Per 31 december 2011
2 059
2 066
7 286
7 311
9 345
9 377
2011
458
11
2 322
2 791
2010
360
2
50
412
1 032
22 347
10 643
135
34 157
893
37 048
19 061
57 002
19 Övriga tillgångar
tkr
Upplupna ränteintäkter på swappar
Förfallna räntefordringar
Övriga tillgångar
Summa
20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
tkr
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Upplupna provisionsintäkter
Övrigt
Summa
34
21 Skulder till kreditinstitut
tkr
Swedbank AB
- svensk valuta
Övriga
Summa
Beviljad limit hos Swedbank
Varav: kontokredit
2011
2010
4 038
7 742
11 780
750 000
750 000
152 058
25 029
177 087
750 000
750 000
tkr
Allmänheten
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
4 390 397
28 120
4 418 517
4 079 249
29 258
4 108 507
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
Varav: enskilda företagare
Övriga
Summa
33 802
877 678
3 442 696
672 313
64 341
4 418 517
24 800
845 103
3 182 751
663 368
55 853
4 108 507
736
13 041
663
6 569
21 009
2 065
4 702
480
4 812
12 059
7 206
6 807
386
14 399
2 499
6 026
438
8 963
2011
1 140
3 570
4 710
2010
1 168
11 210
12 378
22 Inlåning från allmänheten
23 Övriga skulder
tkr
Upplupna räntekostnader på swappar
Preliminärskatt räntor
Anställdas källskattemedel
Övriga skulder
Summa
24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
tkr
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Summa
25 Avsättningar
tkr
Uppskjuten skatteskuld
Avsättning VD:s avgång
Totalt
35
26 Eget kapital
För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.
Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan
säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar
redovisas dock i resultaträkningen.
27 Ansvarsförbindelser
tkr (nom belopp)
Garantier
- Garantiförbindelser - krediter
- Garantiförbindelser - övriga
Summa
2011
2010
17 190
32 602
49 792
14 817
42 799
57 616
11 730
279 582
291 312
22 315
284 582
306 897
28 Åtaganden
tkr (nom belopp)
- Kreditlöften
- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
Summa
36
29 Finansiella tillgångar och skulder
2011
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Finansiella
tillgångar
värderade
Lånetill verkligt
fordringar Investeringar
värde via
resultaträkni och kund- som hålles till
fordringar
förfall
ngen
8 671
419 577
3 746 068
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa
Summa
redovisat
värde
8 671
419 577
3 746 068
Verkligt
värde
8 671
419 577
3 746 068
2 440
2 440
728 075
472 401
1 270
34 157
13 488
5 426 147
11 780
4 418 517
4 751
25 719
14 399
4 475 166
725 093
472 401
1 270
34 157
13 488
5 423 165
11 780
4 418 517
4 751
21 009
14 399
4 470 456
7 831
561 132
3 216 035
7 831
561 132
3 216 035
7 831
561 132
3 216 035
325
325
325
989 194
393 013
2 289
57 002
3 247
5 230 068
177 087
4 108 507
2 353
29 036
8 963
4 325 946
993 632
393 013
2 289
57 002
3 247
5 234 506
177 087
4 108 507
2 353
29 036
8 963
4 325 946
Övriga
skulder
2 440
26 250
21 157
1 270
48 677
701 825
451 244
34 157
13 488
4 224 401
701 825
451 244
11 780
4 418 517
4 751
25 719
14 399
4 475 166
2010
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa
Finansiella
tillgångar
som kan
säljas
750
4 132
2 289
7 171
988 444
388 881
57 002
3 247
3 845 572
988 444
388 881
177 087
4 108 507
2 353
29 036
8 963
4 325 946
37
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument
som värderas till verkligt värde i balansräkningen.
Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
2011
tkr
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Övriga tillgångar
Summa
Övriga skulder
Summa
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
449 306
449 306
2010
tkr
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Övriga tillgångar
Summa
Övriga skulder
Summa
Nivå 1
386 903
386 903
449 306
3 710
453 016
2 311
2 311
3 710
3 710
2 311
2 311
Nivå 2
2 411
2 411
2 028
2 028
Summa
Nivå 3
Summa
0
386 903
2 411
389 314
2 028
2 028
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de
finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt
från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid
anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser
med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som
tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och
regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida
transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån
noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna. Aktier och
andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella
instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med
hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument
som det är fråga om.
Innehavet i Sparbanken Kort och Fastighets AB Inedal redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt
värde ej kan fastställas.
Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där
diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas.
38
30 Kassaflödesanalys
Likvida medel
tkr
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och banktillgodohavanden i centralbanker
Utlåning till kreditinstitut
Skulder till kreditinstitut
Summa
2011-12-31
2010-12-31
8 671
419 577
-11 780
416 468
7 831
561 132
-177 087
391 876
12 617
204 108
-81 833
459
149 701
-35 997
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande
utgångspunkter:
- De har en obetydlig risk för värdefluktuationer
- De kan lätt omvandlas till kassamedel
- De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten
Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den
löpande verksamheten
tkr
Erhållen utdelning
Erhållen ränta
Erlagd ränta
31 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen
Orusts sparbank har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett
samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30.
Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av
fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring.
Orusts sparbank har per 2011-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek
till en total volym på 4.194.4 mkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning
för 2011 på 15.915 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner.
Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade
provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.
Till Robur Fond och Försäkring har Orusts sparbank förmedlat fondsparande på 1.163.4 mkr
och försäkringssparande på 363.7 mkr. För detta har Sparbanken erhållit 9.263,0 tkr
respektive 2.636,2 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner
och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter.
Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde
dag för dag.
39
32 Kapitaltäckning
Kapitaltäckning
För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och
stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning
och stora exponeringar.
För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella
förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget
kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall
omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens
kapitalutvärderingspolicy.
Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras
på
-
sparbankens riskprofil,
identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
s k stresstester och scenarioanalyser,
förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen
följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar
sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare
kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har
inga förändringar skett.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.
Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och
kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om
offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som
krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.orustsparbank.se.
Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på
följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt;
Kapitalbas
I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.
tkr
2011
2010
Primärt kapital
Redovisat eget kapital i balansräkningen
Avgår: Uppskjutna skattefordringar
Avräkning av aktier
Summa primärt kapital
853 336
-342 284
511 052
777 725
-1 667
-251 162
524 896
Supplementärt kapital
Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav)
107 022
-107 022
135 742
-135 742
511 052
524 896
Summa supplementärt kapital
Total kapitalbas
40
Kapitalkrav
tkr
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Exponeringar mot kommuner
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Exponeringar med säkerhet i fastighet
Oreglerade poster
Övriga poster
Summa kapitalkrav för kreditrisker
Operativa risker
Basmetoden
Summa kapitalkrav för operativa risker
Valutarisk och råvarurisk
Valutarisk
Summa kapitalkrav för valutarisker
Totalt minimikapitalkrav
2011
2010
15 657
83 274
83 285
49 306
1 265
7 051
239 838
25 233
75 195
75 602
41 531
417
6 206
224 184
25 471
25 471
23 494
23 494
48
48
51
51
265 357
247 729
Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det
totala minimikapitalkravet.
Sparbanken använder sig av schablonmetoden istället för IRK-metoden.
Kapitalplanering
För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet
har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att
företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad
för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha
ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen
genomförs två gånger per år.
33 Händelser efter balansdagen
I mars månad har vi köpt fastigheten Glimsås 1:174 där vårat Ellös kontor ligger. Fastigheten består
förutom av vårt kontor även av hyreslägenheter och en affärslokal.
41
Utgående mandatperioder
I enlighet med den successiva förnyelse av huvudmannakåren, varom stadgas i sparbankens reglemente § 6,
skall vid årssammanträdet följande huvudmän avgå:
Beatrice Ferdinandsson, Ström, Thure Johansson, Ström, Svante Göransson, Henån, Leif Nordevik, Svanesund
och Lars Olson, Tvet.
I tur att avgå ur styrelsen är ledamot Bertil Andersson, Nötskär samt ersättare för ledamot Birgit Strömberg,
Säckebäck.
Henån den 27 mars 2012
Tommy Svensson
Ordförande
Sven Oscarson
Annette Petersson
Bertil Andersson
Birgitta Pettersson
Verkställande direktör
Elisabeth Lidqvist
Personalrepresentant
Samuel Johansson
Personalrepresentant
Min revisionsberättelse har avgivits den 29 mars 2012
Gunnar Johansson
Auktoriserad revisor
42
Revisionsberättelse
Till sparbanksstämman i Orusts Sparbank
Org. nr 558500-7999
Rapport om årsredovisningen
Jag har reviderat årsredovisningen för Orusts Sparbank för år 2011.
Styrelsens ansvar för årsredovisning
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är
nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt
International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer
yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte
innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i
årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för
väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna
riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar
årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga
med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna
kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har
använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den
övergripande presentationen i årsredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande.
Uttalande
Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Orusts Sparbank finansiella
ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
övriga delar.
Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar
Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens
vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Orusts Sparbank för år 2011.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det
är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och sparbankens reglemente.
Revisorns ansvar
Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller
förlust och om förvaltningen på grundval av min revision.
43
Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag
till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med
sparbankslagen.
Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat
väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är
ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i
strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag eller sparbankens reglemente.
Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande.
Uttalande
Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar
styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Henån den 29 mars 2012
Gunnar Johansson
Auktoriserad revisor
Av huvudmännen utsedd revisor
44
Företagsstyrning
Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens
verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen,
främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen
om bank- och finansieringsrörelse.”
För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har
utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i
tillämpliga delar.
Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör
Som representanter för insättarna har sparbanken 40 huvudmän. Hälften av dessa väljs av Orust kommun,
medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som
är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om
mandattider för dessa återfinns på sidan 47.
Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som
sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans
beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Knut Thorberntsson, Siri Ek, Tomas Olsson, Mia Arvidsson
och Leif Nordevik. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till
arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter.
Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutats av sparbanksstämman. Likaså
utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.
Styrelsens sammansättning och arbete
Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämman, består av 5 ledamöter och 1 ersättare. Utöver dessa är
ställföreträdande VD ersättare enligt lag. Därutöver ingår 2 personalrepresentanter och 2 ersättare för dessa. Av
styrelsens ledamöter är 2 kvinnor.
Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa finns på sidan 46.
Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende
styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till
styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete.
Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl
organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen
erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en
utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga
styrelseledamöter.
De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning.
Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi,
verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års/delårsbokslut, fastställa/ompröva policys/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som
ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom.
Under 2011 har styrelsen sammanträtt vid 12 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och
delårsbokslut, riskanalys, policys inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang,
revisionsrapporter etc.
45
Huvudmän och styrelse
I enlighet med bestämmelser som är intagna i sparbankslagen och i sparbankens reglemente finns som
företrädare för insättarna i varje sparbank huvudmän som skall övervaka sparbankens förvaltning. I deras
uppgifter ingår också att utse styrelse för sparbanken.
Sparbankens styrelse består av 5 ordinarie ledamöter valda av huvudmännen och 2 personalrepresentanter.
Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder, framgår av
nedanstående uppställning.
Sparbankens styrelse
Mandatperiod
(årssammanträde)
Ordinarie ledamöter
Sven Oscarson, Hälleviksstrand
Birgitta Pettersson, Kalseröd
Tommy Svensson, Ellös
Annette Petersson, Näs
Bertil Andersson, Nötskär
2014
2014
2013
2013
2012
Ersättare
Birgit Strömberg, Säckebäck
Olle Eliasson, Kärreberg
2012
Mandatperiod
(fackklubbens
årssammanträde)
Personalrepresentanter
Elisabeth Lidqvist, Henån
Samuel Johansson, Höviksnäs
2012
2012
Ersättare
Marie Gunnarsson, Svanesund
Kristina Larsson, Ellös
2012
2012
Sparbankens revisorer
Mandatperiod
(årssammanträde)
Valda av huvudmännen
Ordinarie
Gunnar Johansson, auktoriserad revisor, Göteborg
2012
Ersättare
Anders Östblom, auktoriserad revisor, Halmstad
2012
46
Sparbankens huvudmän
Mandatperiod
(kalenderår)
Valda av Orust kommunfullmäktige
Roger Hansson, Kårehogen
Catharina Bråkenhielm, Henån
Inger Heimburger, Stillingsön
Maivor Johansson, Svanesund
Pernilla Tollesson, Nösund
Ulf Sjölinder, Henån
Irma Sjölinder, Henån
Gilberg Vinghamre, Kårehogen
Mats Arvidsson, Ellös
Annica Bergström, Ellös
Ingrid Cassel, Edshult
Lisbeth Arff, Henån
Birgit Strömberg, Säckebäck
Bengt Johansson, Henån
Gunilla Svensson, Varekil
Bengt Johansson, Mölneby
Tomas Ivarsson, Häröd
Börje Johansson, Vassö
Anna Hatt, Stillingsön
Johan Söderpalm, Henån
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
2011-2014
Mandatperiod
årssammanträde
Valda av huvudmännen
Beatrice Ferdinandsson, Ström
Thure Johansson, Ström
Svante Göransson, Henån
Leif Nordevik, Svanesund
Lars Olsson, Tvet
Bertil Abrahamsson, Vasseröd
Lisbeth Maxén, Nösund
Anna-Maria Larsson, Kårtvet
Peter Lanzén, Stillingsön
Knut Thorberntsson, Flatön
Mia Arvidsson, Kungsviken
Henry Gustafsson, Kållekärr
Annika Hansson, Svanesund
Klas Johansson, Hålebäcken
Siv Simonsson, Molleröd
Rune Johnsson, Otterslätt
Siri Ek, Ellös
Birgitta Skoog, Brattås
Ann-Sofie Nilsson, Lyr-Trinnemyr
Tomas Olsson, Ileberg
2008-2012
2008-2012
2008-2012
2008-2012
2008-2012
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
47
Styrelse och ledning
(överst från vänster) Bertil Andersson, Elisabeth Lidqvist, Olle Eliasson, Annette Petersson och Samuel Johansson.
(nederst från vänster) Birgitta Pettersson, Tommy Svensson och Sven Oscarson.
Företagsmarknad
(överst från vänster) Christina Karlsson och Anders Gustafsson.
(nederst från vänster) Elisabeth Lidqvist, Fredrik Nilsson och Ann-Kristine Eriksson. (lilla bilden) Käthy Johansson.
48
Administrativ avdelning
(överst från vänster) Mona Danielsson, Kristina Larsson och Marita Höglund.
(nederst från vänster) Gunilla Berntsson, Annelie Olsson och Fredrika Andersson.
Administrativ avdelning
(överst från vänster) Barbro Maxell, Ingegerd Isacsson, Stefan Öhlander och Carina Christiansson.
(nederst från vänster) Kajsa Axelsson, Olle Eliasson och Johan Svernling.
49
VD, Privatmarknadschef, Marknad- och Juridisk avdelninig
(överst från vänster) Mikael Gustafsson och Ann-Louise Olsén.
(nederst från vänster) Mikael Skoglund, Birgitta Pettersson och Eva Lennartsson.
Privatmarknad
(överst från vänster) Linnéa Engelbrektsson, Alexander Erlandsson, Martin Steen, Cathrine Gunnarsson och
Margareta Högström.
(nederst från vänster) Sara Lyröholm, Frida Larsson och Monica Johnsson.
50
Privatmarknad
(överst från vänster) Gunilla Lennartsson, Linda Strömberg, Sarah Erdmark och Helen Andersson.
(nederst från vänster) Carina Almroth, Marie Gunnarsson och Helen Johansson. (lilla bilden) Mikaela Andersson.
Svanesundskontoret
(överst från vänster) Marie Hansson, Annica Olsson och Veronica Sirnemark.
(nederst från vänster) Samuel Johansson, Lisa Antonsson och Magnus Lindgren.
51
Ellöskontoret
(från vänster) Anna-Lena Göransson, Maria Klinga, Tina Larsson och Andreas Esp.
Varekilskontoret
(från vänster) Ann-Charlotte Nilsson, Anita Abahamsson och Ulrika Malm. (lilla bilden överst) Emma Toresson.
(lilla bilden nederst) Emma Bergvall.
Kontor TelefonTelefaxÖppettider
Henån
345 00
312 83
Måndag-onsdag och fredag 9.30-15,
torsdag 9.30-18
Ellös
510 50
511 26
Måndag-onsdag och fredag 9.30-15,
torsdag 9.30-18
Svanesund
462 60
452 33
Måndag-onsdag och fredag 9.30-15,
torsdag 9.30-18
Varekil
100 75
105 76
Måndag-onsdag och fredag 9.30-15,
torsdag 9.30-18
52
www.orustsparbank.se