Transcript Årsredovisning 2012

Årsredovisning
2012
INNEHÅLL
VD:s kommentarer
1
Förvaltningsberättelse2
Fem år i sammandrag
4
Resultaträkning7
Balansräkning8
Eget kapital
9
Kassaflödesanalys10
Noter till de finansiella rapporterna
11
Revisionsberättelse42
Företagsstyrning43
Huvudmän, styrelse mm
44
SPARBANKSSTÄMMA
med sparbankens huvudmän hålles på Ivetofta Sparbank
i Bromölla tisdagen den 23 april kl 18.30.
Foto omslag samt personal och styrelse: Bertil Knoester
Org nr: 538201-3109
Säte: Bromölla
VD:s kommentarer
Kommunikation via vår hemsida
Vår hemsida på internet är mycket välbesökt av både våra egna kunder och andra
bankers kunder. I en undersökning som vi
gjort tillsammans med ett utomstående
företag har våra besökare gett oss klart
bäst betyg i Sverige. Att hålla en hemsida
aktuell och intressant kräver mycket eftertanke och arbetstid. Men med ett sådant
omdöme som vi fått känns det stimulerande att fortsätta med detta arbete.
Hans-Åke Olsson, verkställande direktör för Ivetofta Sparbank i Bromölla.
Fortsatt stabil utveckling
År 2012 fortsatte med den stabila utvecklingen för banken.
Allmänhetens innestående medel hos oss har under året ökat
med hela 112 miljoner kronor och uppgår till 1,4 miljarder vid
årets slut. Likt förra året är det populärt att placera pengar på
våra olika löptider för fasträntekonto, som ger en högre ränta
än traditionellt banksparande.
För att stärka vår likviditet har vår strategi under året varit
att förmedla utlåningsvolymer till Swedbank Hypotek. Volymökningen av sådana lån uppgår till 83 miljoner kronor och
den totala förmedlade volymen till 426 miljoner kronor. Tillsammans med utlåningen i vår egen portfölj har vi en totalt
beviljad utlåning till våra kunder på 1,9 miljarder kronor. En
stabil utlåning som till största delen gått till boendefinansiering. Det visar vilken nyttig och stabil utvecklingsmotor Ivetofta Sparbank är i vårt samhälle.
Bankens affärsvolym, det vi förvaltar åt våra kunder, har
ökat med 220 miljoner kronor och uppgår nu till nästan 4,3
miljarder. Vår lönsamhet är god och vi lyckas hålla förlusterna
på våra kreditengagemang på en låg nivå.
Det är inte lätt att nå upp till 2011 års resultat, som var
det bästa i bankens historia. Trots att resultatet under året
minskade med 663 tusen kronor är det glädjande att det uppgick till 19,8 miljoner kronor. Orsakerna till minskningen går
att finna i bland annat den högre kostnaden för fasträntekonton, något lägre intjäning på lån förmedlade till hypotek samt
konkursen i Panaxia, som vi kostnadsfört till 1,7 miljoner kronor. Om vi under kommande år får någon utdelning i konkursen kommer denna att påverka kommande resultat i positiv
riktning, men det är inget vi vågar ha någon uppfattning om i
dagsläget.
Nya kontaktvägar
För några år sedan trodde nog de flesta att
kommunikationen med våra kunder skulle
ske via vår hemsida. Men förutom denna
har det visat sig att speciellt ungdomar inte
har tid att öppna sin dator utan använder
telefonen för de flesta ändamålen. Därför
har vi börjat med information via facebook
för att nå denna kundgrupp på ett för dem
enkelt sätt. Eftersom mobilbanken, appar
för Bromöllakortet, e-kort, Mobilt BankID
och Swish finns för både Iphone och Android gäller det för oss att vara med i utvecklingen. En spännande framtid…
Kontanternas tid förbi?
Redan i förra årets VD-kommentar nämnde jag att kontanthantering kommer att upphöra på många banker. Detta har
besannats under året men vår fullservice innebär att vi ännu
inte har planer på att bli kontantlösa. Dock märker vi att kontanthanteringen minskar och vi måste inrätta vår verksamhet
efter detta och även tänka på de säkerhetsrisker vi utsätter
oss för om det skulle bli så att vi inom sparbanksvärlden blir
den enda bankgrupp som förser samhället med kontanter.
I en tid med kort- och internetbaserad ekonomisk framtid är
sparbössetömningarnas tid förbi. Kommer de uppväxande
barnen att glädjas lika mycket och förstå innebörden av ett
saldo på ett kort, som de alltid gjort åt de sparade mynten och
sedlarna i spargrisen?
Service och engagemang
Inom banken har vi alla en serviceanda och ett engagemang
för kunders bästa som gynnar oss i många situationer. Nya lagar och förordningar gör att vi måste hålla en hög kunskapsnivå och det är till nytta för både oss själva som individer,
bankens framtid och kundernas trygghet. Därför tror jag, trots
den höga arbetslöshet som finns inom kommunen, att vi kommer att få ett bra år 2013 i Ivetofta Sparbank.
Bromölla i mars 2013.
Hans-Åke Olsson
Verkställande direktör
1
Redovisning för verksamhetsåret 2012
Styrelsen för Ivetofta Sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens
verksamhet 2012, sparbankens 108:e verksamhetsår.
Förvaltningsberättelse
Allmänt om verksamheten
Ivetofta Sparbank i Bromölla bildades 1905 och bankens
verksamhetsområde är Bromölla kommun. Bankens verksamhet bedrivs via två kontor, huvudkontoret i Bromölla samt avdelningskontoret i Näsum. Dessutom möter banken sina
kunder via andra mötesplatser såsom Internet och telefon.
Bankens affärsidé är ”att vara en självständig fullservicebank med bas i Bromölla kommun. Genom hög kompetens,
behovsanpassade produkter och tjänster samt korta beslutsvägar bidrar vi till ekonomisk utveckling och skapar långsiktig trygghet för våra kunder. Genom uthållig lönsamhet kan
vi vara delaktiga i en positiv samhällsutveckling”.
Som sparbank har vi möjlighet att bidra till utveckling
inom vårt verksamhetsområde. Sparbanksidén att låta bankens vinst gå tillbaka till bygden och de människor och företag som verkar i den, gäller i högsta grad inom Ivetofta
Sparbank. Genom att stödja föreningsliv, erbjuda kreditgivning till lokala företags investeringar och ge information
om vardagsekonomi till barn och ungdomar arbetar banken
för en positiv utveckling för Bromölla med omnejd.
Utveckling av sparbankens verksamhet,
resultat och ställning
Personal och utveckling
Banken anser att det är viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare som ska behålla, rekrytera och utveckla kompetenta medarbetare. Medarbetarnas kompetens är en av de
viktigaste faktorerna för framgångsrika kundmöten och
banken genomför löpande kompetenshöjande insatser.
Resultat
Rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt,
uppgick till 19.752 tkr (20.415 tkr). Räntemarginalen blev
1,92% (2,04%) och räntenettot, skillnaden mellan intäktsoch kostnadsräntor, har minskat med 3,3%, från 40.051 tkr
till 38.732 tkr. Räntenettot belastas med avgift för insättningsgarantin med 1.116 tkr (1.115 tkr) samt kostnad för
stabilitetsavgift med 556 tkr (561 tkr). Bankens aktieinnehav i Swedbank gav under året en utdelning på 2.045 tkr
(1.248 tkr).
Affärsvolym, tkr
Utlåning till allmänheten, inkl. garantier
Förmedlad utlåning, i huvudsak Swedbank Hypotek AB
Inlåning från allmänheten
Swedbank Robur AB, förmedlade placeringar
Övriga
Total affärsvolym
20122011
1 484 166
426 363
1 445 364
526 115
369 403
1 517 679
343 374
1 332 959
485 048
352 354
4 251 411
4 031 414
Bankens affärsvolym ökade under året med ca 220 mkr vilket motsvarar en ökning på 5,5%.
Affärsvolym, 4.251 mkr
Utlåning
1.484
Inlåning
1.445
1
2
3
4
5
Swedbank Robur
526
2
Övrigt
370
Swedbank Hypotek
426
Banken har under hösten 2012 drabbats av kostnader på
1,7 mkr på grund av konkursen i Panaxia AB. Banken följer konkursutredarnas arbete men har i nuläget ingen information om eventuell utdelning. Bankens reserveringar
och konstaterade kreditförluster uppgår till 2.041 tkr
(2.226 tkr), en kreditförlustnivå på 0,1%.
Inlåning
Sparbankens inlåning från allmänheten har ökat med
112.405 tkr, från 1.332.959 tkr till 1.445.364 tkr, vilket
motsvarar en ökning på 8,4%. Under året gottgjordes allmänheten räntor med 23.624 tkr.
Utlåning
Sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid
2012 års utgång till 1.462.419 tkr mot 1.495.437 tkr vid
2011 års slut, vilket motsvarar en minskning med 33.018
tkr eller 2,2%. Minskningen går i linje med bankens strategi att vikta över utlåning till Swedbank Hypotek för att
förbättra bankens likviditet. Under 2012 har den förmedlade volymen till Swedbank Hypotek ökat med 82.989 tkr.
Likviditet
Sparbanken har försäkrat sig om en kreditlimit hos Swedbank AB. Krediten uppgår till 300 mkr och låg vid årsskiftet
outnyttjad. Ytterligare information om likviditetssituationen
finns i kassaflödesanalysen på sidan 7 och not 3 Finansiella
risker under rubriken Likviditetsrisk.
Finansiella instrument och riskhantering
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker
och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera
risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som
ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken,
fastställt policies och instruktioner för kreditgivning och
den övriga finansverksamheten. Under not 2 Redovisningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad
information om hur bankens finansiella instrument redovisas och hur de risker som finns hanteras.
Principer och processer för ersättningar
och förmåner till ledningen
Principer och processer för ersättningar och förmåner till
ledningen framgår under rubriken ”Ledande befattningshavares ersättningar” i not 10 Allmänna administrationskostnader.
Förväntningar avseende den framtida
­utvecklingen
Banken eftersträvar alltid en nära relation med både privat- och företagskunder. Genom den kontakten skapar vi
förutsättningar för att tillsammans hitta möjligheter till
ömsesidigt goda affärer samt tidigt identifiera och tillsammans hitta lösningar vid ekonomiska svårigheter.
Banken och bankens personal fortsätter arbetet med att
ytterligare stärka banden med våra befintliga kunder samtidigt som vi söker nya affärsmöjligheter. Resultatet före
kreditförluster för 2013 beräknas uppgå till 24-26 mkr.
In- och utlåning 2003-2012, mkr
1500
1400
1300
1200
1100
1000
900
800
700
600
500
400
Utlåning
Inlåning
200420052006200720082009201020112012
3
Fem år i sammandrag, nyckeltal
2012
2011 20102009 2008
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr
4 251
4 031
4 038
3 740
3 395
förändring under året, %
5,5
-0,2
8,0
10,2
2,1
Av sparbanken förvaltade och
förmedlade kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade
reserver i % av balansomslutningen
13,6
12,0
11,0
12,1
11,0
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav
2,32,11,92,02,1
Primärkapitalrelation
Primärkapital/Kapitalkrav
2,22,11,92,02,1
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
2,22,32,12,22,6
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym
1,21,31,11,31,1
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
0,5
0,5
0,4
0,5
0,3
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av
genomsnittligt eget kapital
6,47,35,57,03,8
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter
0,57
0,56
0,64
0,61
0,76
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter
0,61
0,60
0,67
0,65
0,76
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i % av
osäkra fordringar brutto
2825262615
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning
till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
1,4
1,2
0,9
0,8
1,1
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans
för utlåning till allmänheten och kreditinstitut
(exkl banker)
0,10,10,10,10,0
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
2021211921
Antal kontor
22222
4
Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr
2012
2011
201020092008
Resultaträkning
Räntenetto
38 732
40 051
33 748
33 189
35 345
Provisioner, netto
10 136
9 880
8 922
7 964
7 333
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga intäkter
Summa intäkter
51
39
-357
5 293
-8 284
2 134
1 312
91
44
2 056
51 053
51 282
42 404
46 490
36 450
Allmänna administrationskostnader
-25 070
-24 374
-22 992
-23 107
-22 560
Övriga kostnader -4 190
-4 267
-4 183
-5 220
-5 250
Kreditförluster
-2 041
-2 226
-1 089
-2 049
79
-31 301
-30 867
-28 264
-30 376
-27 731
19 752
20 415
14 140
16 114
8 719
[1]
Summa kostnader
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
-3 855 765 765-114-668
Skatter
-3 651
-5 257
-4 078
-3 125
-4 023
Årets resultat
12 246
15 923
10 827
12 875
4 028
Balansräkning
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
5 510
12 794
8 400
6 907
12 190
82 383
142 089
187 104
2 548
1 410
1 471 412
1 503 518
1 509 221
1 411 963
1 354 565
146 349
44 729
30 000
0
0
Aktier och andelar
49 757
35 322
37 466
29 199
19 222
Materiella tillgångar
24 770
26 420
25 982
27 482
30 118
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra långfristiga värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
7 564
8 196
18 537
17 449
12 285
1 787 745
1 773 068
1 816 710
1 495 548
1 429 790
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Avsättningar för pensioner m m
Summa skulder och avsättningar
Obeskattade reserver
Eget kapital
75 954
205 597
300 413
70 388
137 072
1 445 364
1 332 959
1 299 815
1 225 799
1 107 859
16 578
16 109
11 670
13 724
22 944
4 632
4 632
4 150
4 255
3 703
1 542 528
1 559 297
1 616 048
1 314 166
1 271 578
5 687
1 832
2 597
3 362
3 248
239 530
211 939
198 065
178 020
154 964
1 787 745
1 773 068
1 816 710
1 495 548
1 429 790
Summa skulder, avsättningar
och eget kapital
[1]
inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
5
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt
balansräkningen utgör, tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp
disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden
12 246
12 246
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall
ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för
ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen
vinstdisposition uppgår till 2,27 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 2,11). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 193 310 tkr (177 460 tkr)
och slutligt minimikapitalkrav till 85 054 tkr (84 267
tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov
till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas
fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt
stort i förhållande till verksamhetens omfattning och
risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i
övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Reservfond 2003-2012, mkr
220
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
200320042005200620072008 20092010 2011 2012
6
Resultaträkning, tkr
1 januari - 31 december
20122011
Not
Ränteintäkter
67 948
69 134
Räntekostnader
-29 216
-29 083
Räntenetto4
38 732
40 051
Erhållna utdelningar
5
Provisionsintäkter
6
Provisionskostnader
7
Nettoresultat av finansiella transaktioner
8
Övriga rörelseintäkter
9
Summa rörelseintäkter
2 090
14 188
-4 052
51
44
1 283
14 146
-4 266
39
29
51 053
51 282
Allmänna administrationskostnader
10
-25 070
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
19
-1 731
Övriga rörelsekostnader
11
-2 459
Summa kostnader före kreditförluster
-29 260
-24 374
-1 726
-2 541
-28 641
Resultat före kreditförluster
21 793
22 641
Kreditförluster, netto
12
-2 041
-2 226
Rörelseresultat
19 752
20 415
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
13
14
-3 855
-3 651
765
-5 257
Årets resultat
12 246
15 923
Rapport över totalresultat, tkr
1 januari - 31 december
20122011
Årets resultat
12 246
15 923
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella
tillgångar som kan säljas
15 345
-2 049
Årets övrigt totalresultat
15 345
-2 049
Årets totalresultat
27 591
13 874
7
Balansräkning, tkr
Per den 31 december
Not
20122011
Tillgångar
Kassa 5 510
12 794
Utlåning till kreditinstitut
15
82 383
142 089
Utlåning till allmänheten
16
1 462 419
1 495 437
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 16
8 993
8 081
Obligationer och andra långfristiga värdepapper
17
146 349
44 729
Aktier och andelar
18
49 757
35 322
Materiella tillgångar
19
- Inventarier
1 668
2 782
- Byggnader och mark
23 102
23 638
Övriga tillgångar
14, 20
2 969
5 019
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
21
4 595
3 177
Summa tillgångar
1 787 745
1 773 068
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
22
75 954
205 597
Inlåning från allmänheten
23
1 445 364
1 332 959
Övriga skulder
14, 24
5 099
5 696
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
25
11 479
10 413
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
26
4 632
4 632
Summa skulder och avsättningar
1 542 528
1 559 297
Obeskattade reserver27
5 687
1 832
Eget kapital
Reservfond
195 174
179 251
Fond för verkligt värde
32 110
16 765
Årets resultat
12 246
15 923
Summa eget kapital28
239 530
211 939
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
1 787 745
1 773 068
Poster inom linjen
Ställda säkerheter för egna skulder
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser29
21 747
22 242
- Garantier
21 747
22 242
Åtaganden30
57 188
70 289
- Övriga Åtaganden
57 188
70 289
8
Rapport över förändringar i eget kapital, tkr
Fond för
Årets
Totalt eget
2011
Reservfond
verkligt värde
resultat
kapital
Ingående eget kapital 2011-01-01
168 424
18 814
10 827
198 065
Årets resultat
0
0
15 923
15 923
Årets övrigt totalresultat
0
-2 049
0
-2 049
Årets totalresultat
0
-2 049
15 923
13 874
Vinstdisposition
10 827
0
-10 827
0
Utgående eget kapital 2011-12-31
179 251
16 765
15 923
211 939
Fond för
Årets
Totalt eget
2012
Reservfond
verkligt värde
resultat
kapital
Ingående eget kapital 2012-01-01
179 251
16 765
15 923
211 939
Årets resultat
0
0
12 246
12 246
Årets övrigt totalresultat
0
15 345
0
15 345
Årets totalresultat
0
15 345
12 246
27 591
Vinstdisposition
15 923
0
-15 923
0
Utgående eget kapital 2012-12-31
195 174
32 110
12 246
239 530
9
Kassaflödesanalys, tkr
1 januari - 31 december
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Av-/nedskrivningar (+)
Kreditförluster (+)
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-)
Betald inkomstskatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
2012-12-312011-12-31
19 752
20 415
1 731
2 041
-17
-3 651
1 726
2 226
-1
-5 257
19 856
19 109
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-)
Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-)
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)
Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Förändring av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
30 065
112 405
-129 643
325
499
3 477
33 145
-94 816
10 342
4 890
33 507
-23 853
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+)
Investering i finansiella tillgångar (-)
Förvärv av kapitalförsäkring (-)
Förvärv av materiella tillgångar (-)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
152
-100 569
0
-80
10
-9 981
-4 632
-2 165
-100 497
-16 768
Årets kassaflöde
-66 990
-40 621
Likvida medel vid årets början
154 883
195 504
Likvida medel vid årets slut (not 32)
87 893
154 883
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker
5 510
12 794
Utlåning till kreditinstitut
82 383
142 089
Summa enligt balansräkningen
87 893
154 883
10
Noter till de finansiella rapporterna
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser
Ivetofta Sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med
säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är Storgatan
31, Bromölla.
2 Redovisningsprinciper
ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING
OCH LAG
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL)
samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om
Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
(FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i
FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS
och med detta avses standarder som har antagits för til�lämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och
FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS
tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2013. Resultat- och balansräkning blir
föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 23 april
2013.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de
finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE
AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se
not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde til�lämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till
verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
FUNKTIONELL VALUTA OCH
­RAPPORTERINGSVALUTA
BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR
I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som
påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de
redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och
kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade
på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som
under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet
av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för
att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period,
eller i den period ändringen görs och framtida perioder
om ändringen påverkar både aktuell period och framtida
perioder.
UTLÄNDSK VALUTA
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella
valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta
räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs
som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som
uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER,
SAMT UTDELNING
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder
beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet
av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under
den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter
och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga
värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid
förfall.
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de
finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
11
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
-- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar
-- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats
som tillgängliga för försäljning
-- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen
-- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För
räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas
betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för
räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas
dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade
värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan)
-- Kostnader för insättningsgaranti och stabilitetsavgift.
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag.
PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med
transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till
det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att
erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.
Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt
nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som
justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter.
Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för
lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att
kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
12
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter
eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och
provisioner periodiseras som intäkt över den period som
tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan
bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade
lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande
netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst
utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som
tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över
ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i
allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas
omedelbart som intäkt.
PROVISIONSKOSTNADER
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån
de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC.
Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den
effektiva räntan redovisas ej här.
NETTORESULTAT AV FINANSIELLA
­TRANSAKTIONER
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller
de realiserade och orealiserade värdeförändringar som
uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
-----
Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan
säljas
Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas
(aktieinstrument)
Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat
där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas
Valutakursförändringar.
ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS­
KOSTNADER
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,
arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas
också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera
skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas
på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig
att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas
inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
SKATTER
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten
skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i
övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som
är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen,
hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare
perioder.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt,
uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet
med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument
som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument,
obligationsfordringar och andra räntebärande värdepapper
samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets
avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när
rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken
förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av
en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på
annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och
redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast
när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets
verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive
transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det
finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Derivat
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt
värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte til�lämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS
39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de
ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte
tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på
sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
­resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella
tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till
verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med
positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett
identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas
såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
13
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar
som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I
balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms
utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp
som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att
klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar
som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller
joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori
värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar
redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar
som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper)
eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För
dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första
tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare
redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via
­resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se
ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair
Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag
för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
14
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett
åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en
förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina
betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt
värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS
37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
LÅNELÖFTEN
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig
utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand
bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om
han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både
sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i
ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden.
För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte
kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja
lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är
inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra
de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig
koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på
ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas
om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv
och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom
spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via
resultaträkningen.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt
sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om
säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska
säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa
säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas
inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administra-
tiva merarbete som säkringsredovisning innebär.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till
värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till
verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning til�lämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning
utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster
som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:
1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring)
2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring)
Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
a. risken för förändring i verkligt värde på grund av för-
ändringar i swapräntan
b. risken för förändring i verkligt värde av att räntan
överstiger kundens lånetak
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också
den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov
till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i
resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på
den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas
bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.
För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt
värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har
sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens
riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.
Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på
säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på
det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken
(risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om
effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en juste-
ring av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post
i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i
balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.
METODER FÖR BESTÄMNING AV VERKLIGT
VÄRDE
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv
marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från
tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan til�lägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas
som noterat på en aktiv marknad om noterade priser
med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet
och dessa priser representerar faktiska och regelbundet
förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga
villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid
en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i
balansposten Aktier och andelar. Den största delen av
företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde
med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Aktier och räntebärande värdepapper
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (I) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument
alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till
(II) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall
diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida
kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärdet i de fall när ett tillförlitligt värde ej kan fastställas.
Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på
ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder
alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den
riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i
15
någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 794 tkr (929 tkr).
KREDITFÖRLUSTER OCH
­NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA
­INSTRUMENT
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det
finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller
flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att
tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att
en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens
innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten
eller gäldenär,
b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som
långivaren annars inte hade övervägt,
d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden
som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för
en investering i en finansiell placering klassificerad som
en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet
­anskaffningsvärde
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade
framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt
ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är
sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del
16
som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan
två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring
redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade
nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta
är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som
osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om
betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken
till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att
hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare
som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är
osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas
till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av
framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta
som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell
tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov
och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om
minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är
klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i
eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att
nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har
skett en förändring i de antaganden som låg till grund för
beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning
på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja
alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga
eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning
av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall
eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till
upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning
av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna
värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar
görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort
från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller
fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte
längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
IANSPRÅKTAGEN PANT
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas
till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av
anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den
övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument.
Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas
och redovisas i enlighet med företagets principer för värdering av finansiella instrument. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt.
Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom
fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken
övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter
under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader.
MATERIELLA TILLGÅNGAR
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i
balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och
anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar
och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella
uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas
från användning eller utrangering/avyttring av tillgången.
Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust
redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasade tillgångar
Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från
nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast
om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar
som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas
som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid
sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella
oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i
samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar
komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär
att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till
grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggnings-
17
tillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata
komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnad, rörelsefastighet i Bromölla
- byggnad, rörelsefastighet i Näsum
- maskiner och andra tekniska anläggningar
- inventarier, verktyg och installationer
se nedan
se nedan
5-10 år
5-10 år
Rörelsefastigheten i Bromölla
Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med
olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader
och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark
vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10 100 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats
och ligger till grund för avskrivningen på byggnaden.
- Stomme
100 år
- Stomkompletteringar, innerväggar m.m.
30 år
- Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 20 år
- Installationer; tele/data, armaturer m.m.
15 år
- Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m.
30 år
- Inre ytskikt, golvbeläggning, maskinell
utrustning m.m.
15 år
Rörelsefastigheten i Näsum
Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med
olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts
variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler
är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att til�lämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA
­TILLGÅNGAR
Nedskrivningsprövning
De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid
varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på
nedskrivningsbehov. I årets bokslut har inget behov av
nedskrivning bedömts föreligga.
18
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
Ersättningar efter avslutad anställning
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd pension en plan för ersättningar efter avslutad
anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter
till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om
den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att
betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som
omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera
arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information
för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19,
och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda
utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för
dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Pensionsavsättning
Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna i särskilt avtal utfäst att anställd kan avsluta sin
tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och
om den ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger. Denna del är säkrad genom kapitalförsäkring.
AVSÄTTNINGAR
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det
råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i
balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse,
och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser
kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa
uppskattningen av det som krävs för att reglera den befint-
liga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet
till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är til�lämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
ANSVARSFÖRBINDELSER
­(EVENTUALFÖRPLIKTELSER)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och
vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra
framtida händelser eller när det finns ett åtagande som
inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av
att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer
att krävas.
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker
och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera
risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som
ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken,
fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen
och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för
sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra
funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och
analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet
och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och
försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas
och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.
Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex
återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och
tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig
riskkontroll direkt underställd verkställande direktören
vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt
vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk
som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin.
Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i
förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året
intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper
eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.
I sparbankens kreditgivning eftersträvas högt uppställda mål avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att
kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är
sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående
kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån
låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av
sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev
i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa
kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga
egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst
en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För
större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i
samband med nybeviljning av kredit och i samband med
den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet
innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt
obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera
kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen
sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
KREDITRISK
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte
erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga
19
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt
­lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
Kreditriskexponering 2012
brutto och netto, tkr
Total kreditriskexponering (före
nedskrivning)
Nedskrivning/
Avsättning
Redovisat
värde
Värde av
säkerheter
Total kreditriskexponering
efter avdrag
säkerheter
Krediter1 mot säkerhet av:
381 - 381381 0
Statlig och kommunal borgen2
3
1 072 706
1 596
1 071 110
1 027 609
43 501
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 34 252
64
34 188
34 138
50
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
119 718
-
119 718
119 242
476
Pantbrev i andra näringsfastigheter
79 391
3 074
76 317
75 566
751
Företagsinteckning
35 243
1 585
33 658
33 193
465
128 648
1 601
127 047
5 313
121 734
Övriga5
varav: kreditinstitut 3 019
-
3 019
3 019
0
1 470 339
7 920
1 462 419
1 295 442
166 977
Summa Värdepapper 141 717
-
141 717
-
141 717
- A6
141 717
-
141 717
-
141 717
Summa
Derivat 1 651
-
1 651
-
1 651
- A6
1 651
-
1 651
-
1 651
Summa
Övrigt
Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 57 188
-
57 188
-
57 188
Utställda lånelöften
0
-
0
-
0
Utställda finansiella garantier
21 747
-
21 747
-
21 747
78 935
-
78 935
-
78 935
Summa
Total kreditriskexponering
1 692 642
7 920
1 684 722
1 295 442
389 280
Kreditriskexponering 2011
brutto och netto, tkr
Total kreditriskexponering (före
nedskrivning)
Nedskrivning/
Avsättning
Redovisat
värde
Värde av
säkerheter
Total kreditriskexponering
efter avdrag
säkerheter
Krediter1 mot säkerhet av:
478 - 478478 0
Statlig och kommunal borgen2
1 106 153
2 011
1 104 142
1 060 170
43 972
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3
31 737
-
31 737
31 002
735
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4
Pantbrev i jordbruksfastigheter
117 756
-
117 756
117 109
647
Pantbrev i andra näringsfastigheter
92 568
2 000
90 568
89 277
1 291
Företagsinteckning
32 339
1 000
31 339
31 339
0
120 496
1 079
119 417
5 023
114 394
Övriga5
varav: kreditinstitut 2 152
-
2 152
2 152
0
1 501 527
6 090
1 495 437
1 334 398
161 039
Summa Värdepapper 40 097
-
40 097
-
40 097
- A6
40 097
-
40 097
-
40 097
Summa
Derivat 4 628
-
4 628
-
4 628
- A6
4 628
-
4 628
-
4 628
Summa
Övrigt
Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 69 269
-
69 269
-
69 269
Utställda lånelöften
1 020
-
1 020
-
1 020
Utställda finansiella garantier
22 242
-
22 242
-
22 242
92 531
-
92 531
-
92 531
Summa
Total kreditriskexponering
1 638 783
6 090
1 632 693
1 334 398
298 295
1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen,
20
­exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar
5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating
Kreditkvalitet
Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer
för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen.
Med hjälp av detta verktyg är bankens företagsutlåning
fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och
Risk för obestånd. Riskklassificeringsverktyget tar hänsyn
till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet.
För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter
till privatpersoner. Både internt samt externt beteende
vägs ihop för att få fram ett risktal.
Oreglerade och osäkra fordringar, tkr
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr
Fordringar förfallna > 360 dgr
Summa
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
20122011
3 229
0
345
163
1 362
3 070
0
849
2 820
237
5 099
6 976
4 123
166 828
1 299 388
226 958
0
2 731
171 133
1 327 517
220 463
146
1 470 339
1 501 527
23 504
7 083
16 421
20 460
5 351
15 109
28 405
12 257
16 148
24 251
11 975
12 276
7 920
4 500
3 420
6 090
3 500
2 590
4 123
162 328
1 295 968
226 958
0
2 731
167 633
1 324 927
220 463
146
1 462 419
1 495 437
21
LIKVIDITETSRISK
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter
att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella
skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för
förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att
sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt
tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa
likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär
att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas och rapporteras löpande.
Likviditetsexponering 2012, tkr
Kontraktuellt återstående löptid
(redovisat värde) samt förväntad
tidpunkt för återvinning
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra långfristiga
värdepapper
Derivat
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Avsättningar
Summa skulder
Total skillnad
22
Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning och del av värdepappersportfölj får lägst uppgå till
10% av inlåningen från allmänheten.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på
återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av
tabellen nedan. Då skillnaden mellan nominella och diskonterade kassaflöden bedöms som oväsentlig anges endast
tabell avseende de nominella. Även den kassaflödesanalys,
som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.
Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
På
anfordran
Högst
3 mån
Längre än
3 mån men
högst 1 år
Längre än
1 år men
högst 5 år
Längre
än 5 år
Utan
löptid
Summa
redo­visat
värde
-
82 383
68 293
-
-
19 224
-
-
53 203
-
-
221 595
-
-
1 100 104
5 510
-
-
5 510
82 383
1 462 419
-
-
-
-
-
8 993
8 993
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
141 717
102
-
-
-
1 550
-
-
4 632
-
24 770
51 074
146 349
1 652
24 770
51 074
4 595
1 787 745
-
-
-
-
-
4 595
150 676
19 224
53 203
363 414
1 101 654
99 574
75 954
-
-
-
-
-
75 954
1 063 525 180 066 185 160
16 613
-
-
1 445 364
-
82
-
536--618
-
-
-
-
-
4 481
4 481
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
11 479
4 632
1 139 479
-988 803
180 148
-160 924
185 160
-131 957
17 149
346 265
-
1 101 654
20 592
78 982
11 479
4 632
1 542 528
245 217
Likviditetsexponering 2011, tkr
Kontraktuellt återstående löptid
(redovisat värde) samt förväntad
tidpunkt för återvinning
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra långfristiga
värdepapper
Derivat
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Summa tillgångar
Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid
På
anfordran
Högst
3 mån
Längre än
3 mån men
högst 1 år
Längre än
1 år men
högst 5 år
Längre
än 5 år
Utan
löptid
Summa
redo­visat
värde
-
92 089
77 152
-
50 000
16 866
-
-
51 724
-
-
220 441
-
-
1 129 254
12 794
-
-
12 794
142 089
1 495 437
-
-
-
-
-
8 081
8 081
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
40 097
442
-
-
-
4 186
-
-
4 632
-
26 420
35 713
44 729
4 628
26 420
35 713
3 177
1 773 068
-
-
-
-
-
3 177
169 241
66 866
51 724
260 980
1 133 440
90 817
Skulder
Skulder till kreditinstitut
205 597
-
-
-
-
-
205 597
Inlåning från allmänheten
1 002 706 134 208 168 784
27 261
-
-
1 332 959
Derivat
- -21290 179 - 490
Övriga skulder
-
-
-
-
-
5 206
5 206
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
-
-
-
-
-
10 413
10 413
Avsättningar
-
-
-
-
-
4 632
4 632
Summa skulder
1 208 303
134 208 168 805
27 551
179
20 251
1 559 297
Total skillnad
-1 039 062
-67 342 -117 081
233 429 1 133 261
70 566
213 771
Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av
inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader.
MARKNADSRISK
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller
framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar
på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre
typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra
prisrisker. I finansiell verksamhet utgör de viktigaste
marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och
aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet
på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar
med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett
förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika
för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder
i samma utländska valuta storleksmässigt inte överens-
stämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en
aktieplacering sjunker.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida
kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på
grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk,
dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken
men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar
prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med
sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i
verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna
innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa
23
tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, d v s
avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller
rörlig ränta. Enligt finanspolicyn är målsättningen att
minst 60% av sparbankens räntebundna krediter ska vara
säkrad med bunden inlåning eller ränteswappar. För de lån
med rörlig ränta där sparbanken garanterat en högsta ränta
gentemot kund har återförsäkring skett genom avtal om
räntetak. Dessa avtal ger sparbanken ersättning för det
räntebortfall som kan uppstå när kundernas räntetak överskrids. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när
en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och swapavtal respektive avtal om räntetak. Nedan under rubriken
Derivat och säkringsredovisning finns information om
kontraktsvärden och verkliga värden för innehavet av derivat för säkring.
Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gapanalys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i
balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.
Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan
med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1.424 tkr.
Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Ränteexponering 2012, tkr
Räntebindningstider för
tillgångar och skulder
Högst Längre än
1 mån 1 mån men
högst 3 mån
Tillgångar
Kassa
-
-
Utlåning till kreditinstitut 82 383
-
Utlåning till allmänheten 1 193 363
55 586
Förändring i verkligt
värde på säkrat belopp
i portföljsäkring -
-
Obligationer och andra
långfristiga värdepapper
- 141 717
Övriga tillgångar
-
-
Summa tillgångar
1 275 746 197 303
Längre än
3 mån men
högst 6 mån
-
-
3 137
Längre än
6 mån men
högst 1 år
Längre än
1 år men
högst 3 år
-
-
-
-
38 346 119 808
Längre än
3 år men
högst 5 år
Längre än
5 år
-
-
51 906
-
-
273
Utan ränta
5 510
5 510
-
82 383
- 1 462 419
-
-
-
-
-
8 993
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
4 632
82 091
38 346 119 808
51 906
273
3 137
Totalt
8 993
146 349
82 091
101 226 1 787 745
Skulder
Skulder till kreditinstitut 75 954
-
-
-
-
-
-
-
75 954
Inlåning från
allmänheten
1 112 736 130 855 90 573
94 587 16 208
405
-
- 1 445 364
Övriga skulder
-
-
-
-
-
-
-
26 897
26 897
Eget kapital
-
-
-
-
-
-
- 239 530 239 530
Summa skulder och
eget kapital
1 188 690 130 855
90 573
94 587 16 208
405
- 266 427 1 787 745
Differens tillgångar
och skulder 87 056
66 448 -87 436
-56 241 103 600 51 501
273 -165 201
Räntederivat,
fast ränta erhålls 1
35 000
71 500
-
-
-
-
-
- 106 500
Räntederivat,
fast ränta erläggs 2
-
25 000
-
- 65 000 16 500
-
- 106 500
Kumulativ exponering 122 056 235 004 147 568
91 327 129 927 164 928 165 201
-
1 & 2 Nominellt värde
24
Ränteexponering 2011, tkr
Räntebindningstider för
tillgångar och skulder
Högst Längre än
1 mån 1 mån men
högst 3 mån
Tillgångar
Kassa
-
Utlåning till kreditinstitut 142 089
Utlåning till allmänheten 1 232 098
Förändring i verkligt
värde på säkrat belopp
i portföljsäkring -
Obligationer och andra
långfristiga värdepapper
-
Övriga tillgångar
-
Summa tillgångar
1 374 187
Längre än
3 mån men
högst 6 mån
Längre än
6 mån men
högst 1 år
Längre än
1 år men
högst 3 år
-
-
-
-
35 418 127 009
Längre än
3 år men
högst 5 år
Längre än
5 år
-
-
59 091
-
-
2 437
Utan ränta
-
-
20 945
-
-
18 439
-
-
-
-
-
-
8 081
40 097
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
4 632
69 938
61 042
18 439
35 418 127 009
59 091
2 437
Skulder
Skulder till kreditinstitut 205 597
-
-
-
-
-
Inlåning från
allmänheten
1 034 661 102 254 96 255
72 529 25 680
1 580
Övriga skulder
-
-
-
-
-
-
Eget kapital
-
-
-
-
-
-
Summa skulder
och eget kapital
1 240 258 102 254
96 255
72 529 25 680
1 580
Differens tillgångar
och skulder 133 929 -41 212 -77 816
-37 111 101 329 57 511
Räntederivat,
fast ränta erhålls 1
45 000
61 500
-
-
-
-
Räntederivat,
fast ränta erläggs 2
25 000
-
-
10 000 45 000 25 000
Kumulativ exponering 153 929 174 217 96 401
49 290 105 619 138 130
-
Totalt
12 794
12 794
- 142 089
- 1 495 437
8 081
44 729
69 938
95 445 1 773 068
-
205 597
-
-
-
- 1 332 959
22 573
22 573
211 939 211 939
-
234 512 1 773 068
2 437 -139 067
-
-
106 500
1 500
-
106 500
139 067
-
1 & 2 Nominellt värde
Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på
1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 1 424 tkr (-/+ 1 040 tkr).
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida
kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på
grund av förändringar i valutakurser.
Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i
utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller
leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller
kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.
Ett område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell
exponering).
I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 250 tkr (293 tkr) i nettoresultat av finansiella
transaktioner.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller
framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av
förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna
orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller
dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande
finansiella instrument som handlas med på marknaden).
Sparbankens aktieinnehav framgår av not 18. En generell
förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas
påverka sparbankens egna kapital med 490 tkr (344 tkr).
25
--
OPERATIVA RISKER
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i
administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller
förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas
av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller
teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt
eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en
ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar
-- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner
och instruktioner,
-----
klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för
medarbetarna,
IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och
kontroller,
behörighetssystem,
interna informations- och rapporteringssystem för att
bl a tillgodose ledningens krav på information om
exempelvis sparbankens riskexponering, samt
informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att
skydda sparbankens och kundernas tillgångar.
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING
2012
Derivat för verkligtvärdesäkringar
Nominellt belopp/återstående löptid
Upp till 1 år
>1 år - 5 år
>5 år
Total
Positiva
marknadsvärden
Negativa
marknadsvärden
Ränterelaterade kontrakt, tkr
Swappar
Capar
Summa
2011
Derivat för verkligtvärdesäkringar
Ränterelaterade kontrakt, tkr
Swappar
Capar
Summa
25 000
30 000
81 500
170 000
0
170 000
106 500
370 000
0
1 651
618
0
55 000
251 500
170 000
476 500
1 651
618
Nominellt belopp/återstående löptid
Upp till 1 år
>1 år - 5 år
>5 år
Positiva
marknadsvärden
Negativa
marknadsvärden
35 000
10 000
70 000
165 000
1 500
205 000
106 500
380 000
0
4 628
490
0
45 000
235 000
206 500
486 500
4 628
490
Säkring av verkligt värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende
på säkrad risk uppgår under perioden till 912 tkr och på
säkringsinstrument (derivat) till 1 128 tkr. Mellanskillnaden 216 tkr (240 tkr) är således periodens redovisade ineffektivitet och ingår i Nettoresultat av finansiella
26
Total
transaktioner. Ineffektiviteten beror dels på verkligt värdeförändringar i ränteswapparnas rörliga ben (sparbanken
erhåller rörlig ränta) samt att säkrade poster och säkringsinstrument (derivat) inte är perfekt matchade i respektive
tidsficka.
4 Räntenetto
tkrtkr
Ränteintäkter
20122011
Utlåning till kreditinstitut
2 240
3 167
Utlåning till allmänheten
65 429
67 675
Räntebärande värdepapper 2 383
821
Derivat
- säkringsredovisning
-2 104
-2 537
Övriga
08
Summa
67 948
69 134
Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar
831
708
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
-3 921
-6 231
Inlåning från allmänheten
-24 739
-22 242
varav: kostnad för insättningsgaranti
-1 116
-1 115
Övriga
-556-610
Summa
-29 216
-29 083
Summa räntenetto
38 732
40 051
%%
Räntemarginal (Totala ränteintäkter i %
1,92
2,04
av medelomslutning (MO) minus totala
räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO)
2,16
2,25
Medelränta utlåningen
4,354,44
Medelränta inlåningen 1,721,63
(Inkl. kostnad för insättningsgarantin)
5 Erhållna utdelningar
Aktier och andelar
Summa
tkrtkr
2 090
1 283
2 090
1 283
4 592
2 688
1 296
412
4 355
209
636
4 345
2 276
1 486
423
4 656
192
768
14 188
14 146
6 Provisionsintäkter
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Provisioner avseende utställda finansiella garantier
Värdepappersprovisioner
Avgifter från kredit- och betalkort
Övriga provisioner
Summa
7 Provisionskostnader
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
-3 010
-3 094
-785-743
-257
-429
-4 052
-4 266
27
tkr
tkr
8 Nettoresultat av finansiella transaktioner
20122011
Aktier/andelar
17-14
Andra finansiella instrument
-216
-240
Valutakursförändringar
250293
Summa
5139
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende
på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde
Valutakursförändringar
Summa
17
-14
-1 128
-7 204
912
6 964
250293
51 39
9 Övriga rörelseintäkter
Övriga rörelseintäkter
Summa
44
29
44 29
10 Allmänna administrationskostnader
Personalkostnader
- löner och arvoden
-9 368
-9 021
- sociala avgifter
-3 429
-3 447
- kostnad för pensionspremier
-1 986
-2 184
- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt
-788
-830
- övriga personalkostnader
-574
-862
Summa personalkostnader
-16 145
-16 344
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon
-455
-441
- IT-kostnader
-4 330
-4 774
- konsulttjänster
-99
-22
- revision
-375
-385
- fastighetskostnader
-1 069
-1 353
- övriga
-2 597
-1 055
Summa övriga allmänna administrationskostnader
-8 925
-8 030
Summa
-25 070
-24 374
28
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader, tkr
20122011
Ledande befattnings- Övriga
havare anställda
Löner
Sociala kostnader
Summa
Ledande
befattnings- Övriga
havareanställda
2 583
970
6 785
2 459
2 416
915
6 605
2 532
3 553
9 244
3 331
9 137
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen.
Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av
verkställande direktör.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode
och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut.
Ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen. Verkställande direktörens och övrig bankledningsersättning utgörs av grundlön, övriga förmåner samt
pension. Med övrig bankledning avses de 2 personer som
tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen.
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2012, tkr
Grundlön/ styrelsearvode
Rörlig
ersättning
Övriga
förmåner
Lars Svensson, styrelsens ordf.
51
Per-Erik Gunnarsson, styrelsens v. ordf.
43
Christer Adelsbo
15
Monica Bodinger
15
Mikael Efverman
15
Rolf Gustafsson
8
Kristina Dahl
15
Hans-Åke Olsson, VD
1 180
Andra ledande befattningshavare (2 personer) 1 061
2 403
Summa
38
25
17
19
19
7
19
36
0
0
0
0
0
0
0
0
4
22
0
0
0
0
0
0
0
592
262
0
0
0
0
0
0
0
30
60
89
68
32
34
34
15
34
1 842
1 405
180
26
854
90
3 553
Pensions- Resultatandelskostnad
stiftelse
Summa
Pensions- Resultatandelskostnad
stiftelse
Summa
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2011, tkr
Grundlön/ styrelsearvode
Rörlig
ersättning
Övriga
förmåner
Rolf Gustafsson, styrelsens ordf.
23
Per-Erik Gunnarsson, styrelsens v. ordf.
54
Christer Adelsbo
14
Monica Bodinger
14
Mikael Efverman
14
Lars Svensson
14
Kristina Dahl
14
Hans-Åke Olsson, VD
1 117
Andra ledande befattningshavare (2 personer) 1 000
2 264
Summa
19
24
15
17
17
16
17
27
0
0
0
0
0
0
0
0
5
40
0
0
0
0
0
0
0
555
250
0
0
0
0
0
0
0
30
60
42
78
29
31
31
30
31
1 734
1 350
152
45
805
90
3 356
Kommentar till tabell
Avsättning till resultatandelsstiftelse sker på samma
villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Övriga förmåner avser ränteförmån och kostförmån.
Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets
resultat. Enligt avtal har VD rätt att avgå från 61 års ålder
med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets pen-
sionsavtal. Förutom lön under uppsägningstiden, som är
12 månader, utgår vid uppsägning från bankens sida ett avgångsvederlag med 12 månadslöner. Vid egen uppsägning
har den verkställande direktören 6 månaders uppsägning.
Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av
framtida anställning.
29
Lån till ledande befattningshavare
Verkställande direktör Styrelseledamöter
Summa
tkrtkr
20122011
233
5 444
5 677
299
5 576
5 875
Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett
från 70 (159) tkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 334
(290) tkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med
Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:6 5 kap. visas på företagets hemsida, www.ivetoftasparbank.se.
Medelantalet anställda
antalantal
Sparbanken
- varav kvinnor
12
13
- varav män
8
8
Totalt
2021
Könsfördelning i ledningen Styrelsen
- antal kvinnor
2
2
- antal män
6
6
Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören
- antal kvinnor
1
1
- antal män
2
2
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
tkrtkr
Cederblads Revision AB
Revisionsuppdrag
6056
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
315
329
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga
arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra
samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Allt annat är andra uppdrag.
11 Övriga rörelsekostnader
Avgifter till centrala organisationer
-606
-568
Försäkringskostnader-498-422
Säkerhetskostnader-434-487
Marknadsföringskostnader
-843
-1 037
Övriga rörelsekostnader -78
-27
Summa
-2 459
-2 541
30
12 Kreditförluster, netto
tkrtkr
20122011
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
- egen portfölj
-281
-401
- Swedbank Hypotek AB
0
-619
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som
i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 16
324
Årets nedskrivning för kreditförluster
-1 925
-1 625
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 71
49
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 78
46
Årets nettokostnad för kreditförluster
-2 041
-2 226
13 Bokslutsdispositioner
Avsättning till periodiseringsfond
-4 620
0
Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan
765
765
Summa
-3 855
765
14 Skatter
Redovisat i resultaträkningen
Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad -3 649
-5 257
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
-2
0
Totalt redovisad skattekostnad -3 651
-5 257
Avstämning av effektiv skatt
2012201220112011
%tkr %tkr
Resultat före skatt 15 897 21 180
Skatt enligt gällande skattesats 26,3%
4 181
26,3%
5 570
Ej avdragsgilla kostnader
0,1%
22
0,1%
26
Ej skattepliktiga intäkter
-3,5%
-554
-1,6%
-339
Skatt hänförlig till tidigare år
0,0%
2
0,0%
0
Redovisad effektiv skatt
23,0%
3 651
24,8%
5 257
15 Utlåning till kreditinstitut
Swedbank
- svensk valuta
- utländsk valuta
Övriga
Summa
78 223
51
4 109
38 679
402
103 008
82 383
142 089
31
16 Utlåning till allmänheten
Utestående fordringar, brutto
- svensk valuta
Summa
Varav: osäkra
individuell nedskrivning (specifikation se nedan)
Redovisat värde, netto
Förändring av nedskrivningar
tkr
tkr
20122011
1 470 339
1 501 527
1 470 339
1 501 527
28 405
7 920
24 251
6 090
1 462 419
1 495 437
Individuellt
värderade osäkra
lånefordringar
Ingående balans 1 januari 2012
6 090
Årets nedskrivning för kreditförluster
1 925
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
-78
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som
i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -17
Utgående balans 31 december 2012
7 920
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring
Värdejustering på bundna lån enligt säkringsredovisning
604
493
Värdejustering på takräntelån enligt säkringsredovisning
8 389
7 588
Summa
8 993
8 081
17 Obligationer och andra långfristiga
värdepapper
- svenska bostadsinstitut
- kapitalförsäkring för säkring av pensionsförpliktelse
Summa obligationer och andra långfristiga värdepapper
141 717
4 632
40 097
4 632
146 349
44 729
18 Aktier och andelar
Aktier och andelar
49 757
35 322
Summa aktier och andelar
49 757
35 322
Varav: noterade värdepapper på börs
48 963
34 393
onoterade värdepapper
794
929
Företag
Antal
Börsvärde
Redovisat värde
Aktier
- Swedbank AB A
223 425
28 375
28 375
- Swedbank AB Preferensaktier
162 363
20 588
20 588
- Sparbankernas Kort AB
79
79
- Sveland Sakförsäkringar AB
125
57
- Sparbankernas Försäkrings AB
658
658
Summa
48 963
49 757
32
19 Materiella tillgångar
tkrtkrtkr
Inventarier
Byggn. och mark
Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 1 januari 2011
16 880
25 163
42 043
Förvärv
509
1 655
2 164
Utrangeringar
000
Utgående balans 31 december 2011
17 389
26 818
44 207
Ingående balans 1 januari 2012
17 389
26 818
44 207
Förvärv
81 081
Utrangeringar
-152 0-152
Utgående balans 31 december 2012
17 318
26 818
44 136
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari 2011
-13 405
-2 656
-16 061
Årets avskrivningar
-1 202
-524
-1 726
Utrangeringar
000
Utgående balans 31 december 2011-14 607
-3 180
-17 787
Ingående balans 1 januari 2012
-14 607
-3 180
-17 787
Årets avskrivningar
-1 195
-536
-1 731
Utrangeringar
152 0152
Utgående balans 31 december 2012
-15 650
-3 716
-19 366
Redovisade värden
Per 1 januari 2011
3 475
22 507
25 982
Per 31 december 2011
2 782
23 638
26 420
Per 1 januari 2012
2 782
23 638
26 420
Per 31 december 2012
1 668
23 102
24 770
tkrtkr
20 Övriga tillgångar
20122011
Positivt värde på derivatinstrument 1 652
4 628
Upplupna ränteintäkter på swappar
60
156
Fordran aktuell skatt
791
0
Övriga tillgångar466235
Summa
2 969
5 019
21 Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
Förutbetalda kostnader363291
Upplupna ränteintäkter
1 664
1 277
Upplupna provisionsintäkter
2 568
1 609
Summa
4 595
3 177
33
22 Skulder till kreditinstitut
Swedbank AB
Övriga kreditinstitut
Summa
Beviljad limit hos Swedbank Varav: kontokredit
tkr
tkr
20122011
0
0
75 954 205 597
75 954 205 597
300 000 300 000
300 000 300 000
23 Inlåning från allmänheten
Allmänheten
- svensk valuta
- utländsk valuta
Summa
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor Varav: enskilda företagare
Övriga
Summa
1 445 317 1 332 562
47
397
1 445 364 1 332 959
106 147 80 209
115 926 112 430
1 218 167 1 135 526
155 196 144 493
5 124
4 794
1 445 364 1 332 959
24 Övriga skulder
Negativt värde på derivatinstrument 618
Upplupna räntekostnader på swappar
136
Egen skatteskuld
0
Preliminärskatt räntor
2 932
Anställdas källskattemedel
383
Övriga skulder
1 030
Summa
5 099
490
288
566
3 207
349
796
5 696
25 Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Summa
7 304
4 035
140
6 135
4 121
157
11 479
10 413
26 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
Pensionsförpliktelser avseende VD Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden
4 632
4 150
Årets förändring
0
482
Nettoskuld vid årets slut
4 632
4 632
Härav säkrat via kapitalförsäkring
4 632
34
4 632
27 Obeskattade reserver
tkr
tkr
20122011
Ackumulerade avskrivningar utöver plan:
Inventarier
Ingående balans 1 januari Årets förändring
Utgående balans 31 december 1 832
-765
2 597
-765
1 067
1 832
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2013
Utgående balans 31 december
Summa obeskattade reserver
4 620
0
4 620
5 687
0
1 832
28 Eget kapital
För specifikation av förändringar i eget kapital
se rapport över förändring i eget kapital.
Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat
Ingående redovisat värde 2011-01-01
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella
tillgångar som kan säljas
Utgående redovisat värde 2011-12-31
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella
tillgångar som kan säljas
Utgående redovisat värde 2012-12-31
Fond för
verkligt värde
Verkligtvärdereserv
18 814
-2 049
16 765
15 345
32 110
Reservfond
Reservfonden utgörs av sparbankens ansamlade
nettovinster efter avdrag för förluster.
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade
nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar
som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från
balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas i resultaträkningen även om inte
den finansiella tillgången tagits bort från balansräkningen.
Årets resultat
Disposition av årets resultat beslutas av sparbanksstämman.
29 Ansvarsförbindelser
tkr
tkr
20122011
(nom belopp)
Garantier
- Garantiförbindelser - krediter
- Garantiförbindelser - övriga
Summa
470
21 277
1 070
21 172
21 747
22 242
35
30 Åtaganden
tkrtkr
(nom belopp)
20122011
- Kreditlöften
- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
Summa
0
57 188
1 020
69 269
57 188
70 289
31 Finansiella tillgångar och skulder, tkr
2012
Lånefordringar och
kundfordringar
Finansiella tillgångar
som kan säljas
Andra finansiella
skulder
Derivat som används
i säkringsredovisning
Summa
redovisat värde
Verkligt värde
Kassa 5 510
-
-
-
5 510
5 510
Utlåning till kreditinstitut
82 383
-
-
-
82 383
82 383
Utlåning till allmänheten
1 462 419
-
-
- 1 462 419 1 462 419
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring 8 993
-
-
-
8 993
8 993
Obligationer
-
141 717
-
-
141 717 141 717
Aktier och andelar
-
49 757
-
-
49 757
49 757
Derivat
-
-
-
1 651
1 651
1 651
Upplupna intäkter
4 225
-
-
-
4 225
4 225
Övriga finansiella tillgångar
526
-
-
-
526
526
Summa
1 564 056
191 474
-
1 651 1 757 181 1 757 181
Skulder till kreditinstitut
-
-
75 954
-
75 954
75 954
Inlåning från allmänheten
-
- 1 445 364
- 1 445 364 1 445 364
Derivat
-
- - 618 618618
Övriga skulder
-
-
4 481
-
4 481
4 481
Upplupna kostnader -
-
11 339
-
11 339
11 339
Summa -
- 1 537 138
618 1 537 756 1 537 756
2011
Lånefordringar och
kundfordringar
Finansiella tillgångar
som kan säljas
Andra finansiella
skulder
Derivat som används
i säkringsredovisning
Summa
redovisat värde
Verkligt värde
Kassa 12 794
-
-
-
12 794
12 794
Utlåning till kreditinstitut
142 089
-
-
-
142 089 142 089
Utlåning till allmänheten
1 495 497
-
-
- 1 495 497 1 495 497
Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring 8 081
-
-
-
8 081
8 081
Obligationer
-
40 097
-
-
40 097
40 097
Aktier och andelar
-
35 322
-
-
35 322
35 322
Derivat
-
-
-
4 628
4 628
4 628
Upplupna intäkter
2 876
-
-
-
2 876
2 876
Övriga finansiella tillgångar
391
-
-
-
391
391
Summa
1 661 728
75 419
-
4 628 1 741 775 1 741 775
Skulder till kreditinstitut
-
- 205 597
-
205 597 205 597
Inlåning från allmänheten
-
- 1 332 959
- 1 332 959 1 332 959
Derivat
-
- - 490 490490
Övriga skulder
-
-
4 640
-
4 640
4 640
Upplupna kostnader -
-
10 256
-
10 256
10 256
Summa -
- 1 553 452
490 1 553 942 1 553 942
36
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som
värderas till verkligt värde i balansräkningen.
Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
2012
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
-
141 717
-
141 717
48 963
-
794
49 757
-
1 651
-
1 651
48 963
143 368
794
193 125
Tillgångar
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivat
Summa Skulder
Derivat
-618
-618
Summa
-618
-618
2011
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Summa
Tillgångar
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
-
40 097
-
40 097
34 393
-
929
35 322
-
4 628
-
4 628
34 393
44 725
929
80 047
Derivat
Summa Skulder Derivat
-490
-490
Summa
-490
-490
I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats
till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).
Aktier och andelarTotalt
Öppningsbalans 2011-01-01
938
938
Totalt redovisade vinster och förluster:
- redovisat i årets resultat Försäljningslikvid försäljning
1
1
-10-10
Utgående balans 2011-12-31929929
Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2011-12-31
0
0
Öppningsbalans 2012-01-01
929
929
Totalt redovisade vinster och förluster:
- redovisat i årets resultat
Försäljningslikvid försäljning
Utgående balans 2012-12-31
17
17
-152
-152
794794
Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2012-12-31
0
0
37
Känslighetsanalys
Då sparbankens innehav av finansiella instrument som
värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på
icke-observerbar indata (nivå 3) ej är av väsentligt belopp i
förhållande till sparbankens balansräkning så har ingen
känslighetsanalys gjorts.
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som
främst använts för att fastställa verkligt värde på de
finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv m
­ arknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv
marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från
tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg
för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat
på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns
tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida
transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För
finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad
säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad
återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obliga-
tioner och andra räntebärande värdepapper. Den största
delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt
värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en
aktiv marknad
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls
från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en
värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är
derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella
marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade
kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på
den av företagsledningen bästa bedömningen. Den
diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta
på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.
Innehavet i ej noterade aktier redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas.
Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en
diskontering av förväntade framtida kassaflöden där
diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en
kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det
redovisade värdet reflektera verkligt värde.
32 Närstående
Närståenderelationer
Det finns personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken. Företagen saknar kreditengagemang. Den sammanlagda inlåningen uppgår till 12.775 tkr (12.002 tkr). Räntan är prissatt med marknadsmässiga villkor.
Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning
Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.
38
33 Kapitaltäckning
För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav
gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora
exponeringar.
För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att
stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster
och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt
upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de
föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för
ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet
med sparbankens kapitalutvärdering.
Sparbankens interna kapitalutvärdering är en process som
beräknar kapitalbehovet i förhållande till bl a:
-- sparbankens riskprofil,
-- identifierade risker med avseende på sannolikhet och
ekonomisk påverkan,
-- s k stresstester och scenarioanalyser,
-- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
-- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra
omvärldsförändringar.
Kapitalutvärderingsprocessen är en integrerad del i
sparbankens verksamhet. Processen ska utgå från bankens
nuvarande verksamhet och ta hänsyn till eventuella framtida förändringar av bankens strategi och inriktning. För
att säkerställa att riskerna är riktigt identifierade och korrekt avspeglar bankens riskprofil ska kapitalutvärderingen
antas flera gånger per år i bankens styrelse.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i not
3. Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens
föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS
2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.ivetoftasparbank.se.
Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i
de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande
sätt med specifikationer enligt nedan.
tkrtkr
Kapitalbas
20122011
Primärt kapital
186 543
177 460
Supplementärt kapital
6 767
0
Kapitalbas netto
193 310
177 460
Kapitalkrav
Kapitalkrav för kreditrisk
77 817
77 258
Kapitalkrav för operativa risker
7 237
7 009
Summa kapitalkrav
85 054
84 267
Primärkapitalrelation 2,19
2,11
Kapitaltäckningskvot 2,27
2,11
Kapitalbas
I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.
Primärt kapital
Redovisat eget kapital i balansräkningen
239 530
211 939
Periodiseringsfond (78% därav)
3 604
0
Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
-31 249
-16 765
Avräkning av aktier och andra tillskott
-25 342
-17 714
Summa primärt kapital
186 543
177 460
39
Supplementärt kapital
Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning av aktier och andra tillskott Summa supplementärt kapital
Total kapitalbas
tkrtkr
20122011
31 249
-24 482
16 765
-16 765
6 767
193 310
0
177 460
Kapitalkrav
Kreditrisk enligt schablonmetoden
1. Exponeringar mot stater och centralbanker
0
0
2. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga
samfälligheter
0
0
3. Exponeringar mot administrativa organ, icke kommersiella
företag samt trossamfund
234
0
4. Institutsexponeringar
3 654
3 147
5. Företagsexponeringar
9 985
11 195
6. Hushållsexponeringar
35 823
34 870
7. Exponeringar med säkerhet i fastighet
23 197
23 739
8. Oreglerade poster
2 165
1 915
9. Övriga poster
2 759
2 392
Summa kapitalkrav för kreditrisker
77 817
77 258
Operativa risker
Basmetoden
7 237
7 009
Summa kapitalkrav för operativa risker
7 237
7 009
Totalt minimikapitalkrav
85 054
84 267
Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala
­minimikapitalkravet.
Kapitalplanering
För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för
att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har
företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering
(IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och
hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör
en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till
detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga
styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem.
Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone
årligen.
34 Ekonomiska arrangemang som inte
redovisas i balansräkningen
Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank
AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för
närvarande gäller till och med 2017-06-30.
40
Avtalet omfattas bl a förmedling av hypoteksutlåning
till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring.
Ivetofta Sparbank i Bromölla har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en volym på 426 mkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2012 på 2 019 tkr, som redovisas under
utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner
upp till maximalt belopp om innevarande års provisioner.
Till Robur Fond och Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 526 mkr och försäkringssparande
på 129 mkr. För detta har sparbanken erhållit 3 799 tkr respektive 514 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen
som inlåningsprovisioner. Provisionen för både fond och
försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag
för dag.
Ort och datum samt underskrift av styrelsen
Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats
som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen.
Bromölla den 11 mars 2013
Lars Svensson, ordförande
Per-Erik Gunnarsson, vice ordförande
Christer Adelsbo
Monica Bodinger
Mikael Efverman
Rolf Gustafsson
Hans-Åke Olsson, verkställande direktör
Kristina Dahl, stämmovald personalrepresentant
Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2013. Sparbankens resultat- och
balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 23 april 2013.
Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 mars 2013
Cederblads Revisionsbyrå AB
Christer Cederblad
Auktoriserad revisor FAR
Av huvudmännen utsedd revisor
41
Revisionsberättelse
Till sparbanksstämman i Ivetofta Sparbank i Bromölla,
org nr 538201-3109
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Ivetofta
Sparbank i Bromölla för år 2012.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för
den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig
för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige.
Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt
planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet
att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge
en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder
som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna,
men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i
sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också
en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens
uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av
den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i
enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av Ivetofta Sparbank i Bromöllas finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
42
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens
övriga delar.
Vi tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer
resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört
en revision av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för
Ivetofta Sparbank i Bromölla för år 2012.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det
är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller
förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till
dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har
vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi
utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga
beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat om någon
styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
eller sparbankens reglemente. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som
grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Bromölla den 12 mars 2013
Cederblads Revisionsbyrå AB
Christer Cederblad, auktoriserad revisor FAR
Företagsstyrning
Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken
har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen
som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är
”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av
den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och
finansieringsrörelse”.
För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den
svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har
utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i til�lämpliga delar.
Huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande
direktör
Som representanter för insättarna har sparbanken 40 huvudmän. Huvudmännen väljs för en tid av fyra år och hälften av dessa väljs av Bromölla Kommun, medan återstoden
väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta
beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till
huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa
återfinns på nästkommande sidor.
Sparbankstämman beslutar om tillsättning av styrelse och
revisorer för sparbanken.
Styrelsemedlemmarna väljs för en tid av tre år.
Styrelsens sammansättning och arbete
Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 8 ledamöter, varav 1 representerar personalen. Av
styrelsens ledamöter är 2 kvinnor. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas
av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Uppgifter om de personer som
ingår i sparbankens styrelse och mandatperioder för dessa
återfinns på nästkommande sidor. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive
principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i
not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningens syfte är att dels beskriva styrelsens arbetssätt och
dels på vilket sätt styrelsen avser att styra och kontrollera
verksamhetens utveckling mot ställda affärsmål och risknivåer.
Under verksamhetsåret 2012 har styrelsen hållit elva styrelsemöten samt tillsammans med personalen en konferens på två dagar med inriktning på bankens
kapitalutveckling, vision, affärsidé, strategier och övergripande mål samt verksamhetsplan för 2013.
Styrelsens arbetsutskott
Utskottet fattar beslut i bland annat kreditfrågor i enlighet
med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar och
protokollförs. I utskottet ingår som ledamöter styrelsens
ordförande Lars Svensson, styrelsens vice ordförande PerErik Gunnarsson och VD Hans-Åke Olsson.
Internrevision
Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess
granskning omfattar även att verksamhetens omfattning
och inriktning överensstämmer med interna regler samt
utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser.
43
Sparbankens huvudmän, styrelseledamöter och revisorer
Huvudmän
Valda av Bromölla Kommunfullmäktige Gudrun Bengtsson Bromölla Lars Bergman Bromölla Monica Bodinger Näsum
Domokos Denes Bromölla Åke Eliasson Bromölla Bo Ferm Håkanryd Malin Friberg Sölvesborg Daniel Gunnarsson Bromölla Christer Hansson Sölvesborg Tommy Höppner Bromölla
Gunvor Jönsson Bromölla Mats Jönsson Bromölla Berit Lind Gualöv Bo Ljungberg Bromölla Ola Lorentzon Bromölla Rolf Mårtensson Bromölla Tommy Nordkvist Bromölla Ingvar Olsson Bromölla Werner Oscarsson Edenryd Mona Wihlborg Bromölla Valda av huvudmännen Christer Adelsbo
Mikael Efverman
Viveca Karlsson
Johnny Lundkvist
Lars Persson
Stig Johansson
Magnus Jönsson
Birgitta Liljedahl Andersson
Linda Ludorowski-Boberg
Lena Martinsen
Rolf Gustavsson
Sven Götesson
Lena Nordström
Ronnie Persson
Jan-Inge Westesson
Leif Bengtsson
Ewa Flood Nordkvist
Per-Erik Gunnarsson
Niklas Pihl
Lars Svensson
44
Bromölla
Bromölla
Bromölla
Bromölla
Bromölla
Bromölla
Bromölla
Bromölla
Bromölla
Näsum
Bromölla
Näsum
Bromölla
Bromölla
Bromölla
Näsum
Bromölla
Bromölla
Bromölla
Bromölla
Vald första
gången
2011
2009 2003 2011 2007 1988 2007 2011 2007 2002 2007 2011 2010 2003 2011 2011 1984 2004 2004 2011 1994
2009
1988
1995
2004
2011
1997
2012
2009
2002
2003
2002
2000
2012
1984
2001
2012
1986
2012
1997
Mandatperiod
per årsstämma
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016 Vald första
gången
Styrelseledamöter
Lars Svensson, ordförande Bromölla 2004 Per-Erik Gunnarsson, vice ordförande Bromölla 1990 Christer Adelsbo Bromölla 1994 Monica Bodinger Näsum 2003 Mikael Efverman Bromölla 2010 Rolf Gustavsson Bromölla 2002 Hans-Åke Olsson, verkställande direktör Bromölla
Kristina Dahl, personalrepresentant Bromölla 2002 Revisorer Cederblads Revisionsbyrå AB Kristianstad 1996 Av företaget utsedd ansvarig för revisionen,
auktor. revisor FAR Christer Cederblad
Mandatperiod
per årsstämma
2012-2015
2011-2014
2012-2015
2011-2014
2010-2013
2010-2013
2011-2014
2012-2014
Kontorsförteckning
Bromölla, Storgatan 31, tel 0456-453 30
Näsum, Genvägen 4, tel 0456-245 25
45
Styrelsen för Ivetofta Sparbank i Bromölla 2012.
Från vänster: Per-Erik Gunnarsson (vice ordförande), Mikael Efverman, Christer Adelsbo, Monica Bodinger,
Rolf Gustavsson, Kristina Dahl, Lars Svensson (ordförande) och Hans-Åke Olsson (verkställande direktör).
Expeditionslokal i Bromölla.
46
Personal, Näsumskontoret.
Från vänster: Siv Ljungkvist, Lina Persson,
Inger Jannesson Bjerstedt och Kenneth Claesson.
Personal, Bromöllakontoret.
Från vänster: Per-Olof Persson, Sara Carlson,
Lotta Gustafsson, Åsa Carlsson och Göran Johansson.
Personal, Bromöllakontoret.
Från vänster: Marie Andersson, Mari Johnsson,
Christian Jönsson, Birgitta Andersson och Olle Bergman.
Personal, Bromöllakontoret.
Från vänster: Åsa Engh, André Boberg, Kristina Dahl,
Kristoffer Ahlgren och Katarina Söderberg.
(Saknas på bild gör Johanna Bengtsson och Jörgen Olsson)
Personal, Bromöllakontoret.
Från vänster: Birgitta Hermansson, Camilla Karlsson,
Anneli Bergstrand, Jakob Lennartsson och Maria Paulsson.
47
Genvägen 4
Box 35, 295 04 Näsum
Tel 0456-245 25
Storgatan 31
Box 42, 295 21 Bromölla
Tel 0456-453 30
Mixi Print AB, Olofström
Box 42, 295 21 Bromölla
Tel 0456-453 30 Fax 0456-453 39
www.ivetoftasparbank.se