Transcript Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum onsdagen den 25

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum
onsdagen den 25 maj kl 19.00 på Lövsta Landsbygdscentrum
Sparbankens styrelse
Ordinarie ledamöter
Kjell Jacobsson, ordf
Börje Lundberg, v. ordf.
Jörgen Olsson
Holger Wickman
Sune Nilsson
Rolf Gahm
Niclas Runesson
Lars‐Erik Winberg, VD
Ing‐Marie Johannesson, personalrepr.
Ort
Linde
Visby
Alskog
Eskelhem
Burs
Linde
Garda
Burs
Eskelhem
Mandatperiod
2010‐2012
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2012
2010‐2012
2010‐2013
2010‐2013
Ersättare
Sören Andreasson‐Utas
Anne‐Marie Olsson Storm
Jerry Ahlstedt, personalrepr.
Eskelhem
Lau
Stenkumla
2010‐2012
2010‐2013
Revisorer
Valda av huvudmännen
Anders Andersson
Jan Andersson, ersättare
Mandatperiod
2009‐2013
2009‐2013
Internrevisor
Anita Levander
Sparbankens kontor
Huvudkontor
Avdelningskontor
Uttagsautomat
Ort
Eskelhem
Stånga
Klintehamn
Roma
Besöksadress
Prästgården 167
Gumbalde 172 Donnersgatan 6 A
Visbyvägen 35 B
Klintehamn
Donnersgatan 6 A
www.sparbankengotland.se
[email protected]
org.nr 534000‐5775
2
Telefon
0498‐26 65 37
0498‐48 80 67
0498‐40 45 20
0498‐380 74
Omvärldsanalys
Den globala ekonomin återhämtade sig snabbare än förväntat under 2010 efter finanskrisen och dess efterföljande effekter på den reala ekonomin. Vi bedömer att världsekonomin växte med 4,6 % under förra året.
Konjunkturuppgången drivs dock av flera tillfälliga effekter, varför den högre tillväxten vilar på en bräcklig
grund. Låga nominella räntor och en omfattande lageruppbyggnad har gett positiva bidrag till den stigande
ekonomiska aktiviteten. Till detta har finanspolitiken varit expansiv i flertalet industriländer, men har samtidigt
skapat snabbt försämrade offentliga finanser som på sikt inte är uthålligt. Risken för ett konjunkturbakslag har
präglat de globala finansmarknaderna, vilket bland annat har drivit upp priset på guld till rekordhöga nivåer.
Den expansiva penningpolitiken tenderar också att driva upp andra råvarupriser samtidigt råvaruutbudet har
begränsats av ogynnsamma väderförhållanden och otillräcklig produktionskapacitet. Även om den globala
tillväxten har stärkts det senaste året finns det stora regionala skillnader.
Den starkaste expansionen sker i tillväxtekonomierna med Kina, Indien och Brasilien i spetsen, vilka drivs av en
kraftig strukturell förnyelse, växande köpkraft och är samtidigt inte lika skuldsatta som de västerländska
ekonomierna. Den höga tillväxten och ett växande inflöde av utländskt kapital innebär dock en ökad risk för
överhettning och prisbubblor på fastigheter. De nordiska länderna och Tyskland har också uppvisat en
återhämtning som varit väsentligt högre än genomsnittet för EU. I länder med stora privata eller offentliga
skuldberg, såsom Irland, Grekland och Portugal har tillväxten varit modest och kommer att även framgent att
vara svag när omfattande utgiftsnedskärningar kommer att implementeras under 2011 i syfte att minska
underskotten i de offentliga finanserna. Kreditspreadarna har ökat mellan länder när kreditvärdigheten har
skrivits ned och farhågorna för betalningsinställelse har ökat. Det allvarliga statsfinansiella läget har bidragit till
att både Grekland och Irland har fått internationellt stöd från IMF och EU, för att undvika en
betalningsinställelse. Eftersom det finns flera och större ekonomier med stora budgetunderskott kvarstår det
alltjämt en osäkerhet om styrkan i den globala konjunkturen med risk för förnyad oro på de internationella
finansmarknaderna. Obalanserna i de offentliga finanserna har satt avtryck på valutamarknaden. Euron
försvagades både gentemot dollarn och den svenska kronan när eurosamarbetet pressades av växande
statsfinansiella obalanser med risk att statsskuldskrisen kan sprida sig till de större euroländerna såsom
Spanien och Italien.
Robust svensk ekonomi
Den svenska ekonomin har stärkts påtagligt och tillhörde ifjol bland de snabbaste växande ekonomierna i
Europa. Vi bedömer att BNP växte med drygt 5 % 2010, vilket innebär att en stor del av produktionsfallet under
2009 är redan återhämtat. Industrin svarar för den största förbättringen och som gynnas av en tilltagande
global efterfrågan på insats- och investeringsvaror. En stark exportvolymökning med i storleksordningen
10-15% under 2010 och en kraftig industriproduktionsökning har även satt igång företagens nyinvesteringar.
Den högre aktivitetsnivån i näringslivet har följts av ett ökat nyanställningsbehov både inom den privata
tjänstesektorn och i industrin, vilket har pressat ned den öppna arbetslösheten. Nedgången i arbetslösheten
begränsas dock av ett ökat arbetskraftsutbud, som delvis drivs av det förbättrade arbetsmarknadsläget men
också av regeringens ekonomiska politik för att stimulera till ett högre arbetskraftsdeltagande. Svårigheter att
nyrekrytera personal har samtidigt blivit vanligare inte minst inom byggsektorn och IT, vilket tyder på bristande
matchning mellan lediga platser och arbetssökande. Ljusare arbetsmarknadsutsikter, låga räntor och ett
minskat sparande bidrog till att hushållens konsumtion växte med drygt 3,5 % under 2010, inte minst på
varaktiga konsumtionsvaror såsom bilar. Konsumtionsökningen har skett samtidigt som hushållens
skuldsättningsgrad växer i snabb takt. Det är framför allt hushållens bostadslån som ökar kraftigt vilket reser
frågor huruvida Riksbanken borde agera mer proaktivt för att förhindra bubblor i tillgångspriserna.
Den snabba återhämtningen i svensk ekonomi har även inneburit minskade regionala skillnader, vilket bland
annat Småföretagsbarometern i höstas visade. Län som tidigare drabbades hårt av nedgången inom industrin
såsom i västra Sverige och i Smålandslänen har uppvisat en påtaglig konjunkturförstärkning under det senaste
3
året. De offentliga statsfinanserna har stärkts under 2010 och tillhör bland de starkaste i EU-länderna delvis på
grund av det förbättrade arbetsmarknadsläget och färre personer med sjuk- och aktivitetsersättning.
Statsskulden, som i fjol beräknas ha sjunkit till strax under 40 % av BNP, förväntas sjunka ytterligare de
närmaste två åren. Istället för budgetnedskärningar som flertalet EMU-länder tvingas genomföras under 2011
finns det således utrymme för fler svenska finanspolitiska stimulansåtgärder om den globala konjunkturen
skulle bli sämre än förväntat.
En penningpolitik åtstramning har inletts efter den djupa konjunkturnedgången 2009. Riksbanken har höjt
styrräntan vid fyra tillfällen under 2010 från 0,25 % till 1,25 % och fler räntehöjningar förväntas under 2011.
Samtidigt kan den högre skuldsättningsgraden bland hushållen på sikt leda till en lägre framtida konsumtion
när ränteläget gradvis höjs. En penningpolitisk åtstramning i Sverige innebär att räntedifferensen gentemot
EMU-länderna vidgas, vilket tenderar att stärka den svenska kronan, med risk för negativa effekter för landets
exportföretag..
Den svenska kronan gentemot dollarn och euron
12
EUR/SEK
11
10
9
8
USD/SEK
7
6
5
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Source: Reuters EcoWin
Ränteutvecklingen i Sverige
7
7
6
6
Procent
10-årig statsobligation
5
5
4
4
3
3
2
2
Riksbankens styrränta
1
1
3-månaders statsskuldsväxel
0
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Source: Reuters EcoWin
4
Börsutvecklingen, 2005=100
180
170
2005=100
Stockholmsbörsen
160
150
140
Nasdaq
Index
130
120
110
100
90
80
Globalt börsindex (MSCI)
70
60
50
jan
maj sep
2005
jan
maj sep
2006
jan
maj sep
2007
jan
maj sep
2008
jan
maj sep
2009
jan
maj sep
2010
jan
09
10
Source: Reuters EcoWin
Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring
7.5
5.0
%-förändring
2.5
0.0
-2.5
-5.0
-7.5
00
01
02
03
04
05
06
07
08
Source: Reuters EcoWin
5
VD har ordet
Sparbanken Gotland
2010, Sparbanken Gotlands 139:e verksamhetsår, blev ett mycket händelserikt år, antagligen det mest
händelserika året sedan sparbankerna bildades på 1800-talets mitt här på Gotland.
Sparbanken Gotland i utveckling
Året inleddes med Sparbanken Gotlands förvärv av Swedbanks kontor i Klintehamn. Den 1 januari fick
Sparbanken tillträde till kontoret och tre dagar senare byttes Swedbanks skylt ut till Sparbanken Gotlands.
Redan då inleddes planeringen och förberedelser för den kommande konverteringen av IT-systemet, d.v.s. då
Klintehamnskontorets hela kundstock med konton och krediter skulle flyttas över till Sparbanken Gotlands
system. Konverteringen startades på eftermiddagen fredagen den 7 maj och testkörning skedde under
lördagen den 8 maj. Det är mycket som skall på plats vid kontorsöverlåtelser, men med god planering och
duktiga medarbetare gick allt vägen och inga stora missöden inträffade.
Parallellt med arbetet att införliva det nya kontoret i Sparbankens verksamhet, pågick förberedelserna för den
andra stora händelsen under året, fusionen mellan Sparbanken Gute och Sparbanken Gotland. Fusionen
verkställdes formellt i och med Bolagsverkets registrering den 28 maj. Nu skulle nya krafter mobiliseras till ännu
en konvertering. Det var inte lika enkelt att föra över konton och lån denna gång som det varit med Klintekontoret, eftersom Sparbanken Gute och Sparbanken Gotland hade helt olika IT-system. Det krävdes bl.a. att
nya programvaror tillverkades för att inte konverteringen skulle behöva göras helt manuellt. Ett stort arbete
från båda bankers personal gjorde att även denna konvertering kunde genomföras utan några större problem.
Konverteringen av Sparbanken Gutes system inleddes fredagen den 11 juni och provkördes sedan under
helgen. Några få kunder drabbades av felaktigheter men de kunde rättade till omgående. I och med fusionen
fick Sparbanken Gotland också tillgång till ett bankkontor i Roma, ett strategiskt väl placerat kontor med stort
upptagningsområde mitt på Gotland. Under senare delen av 2010 inleddes om- och utbyggnad av
Romakontoret, detta för att ytterligare förbättra bankens service till kunderna på mellersta ön.
Varför har då Sparbanken valt att genomföra både förvärvet av Swedbanks kontor i Klintehamn och fusionen
med Sparbanken Gute under ett och samma år? Fusionen med Sparbanken Gute var en process som inletts
flera år tidigare och var alltså långt framskridet när Swedbanks erbjudande om förvärv av Klintekontoret
plötsligt dök upp, och styrelsen bedömde det som ett mycket intressant och prisvärt erbjudande som kanske
aldrig skulle komma tillbaka. Visserligen har dessa två projekt inneburit stor arbetsbelastning för personalen,
och även varit kännbart för banken i ekonomiskt hänseende, men som jag ser det, så har just det faktum att
det till viss del skedde samtidigt skapat positiva samordningseffekter för den personal som arbetat med ITsystemen och de experter och konsulter som lånats in av bl.a. Swedbank.
Värdepapperstillstånd
Sparbanken Gotland ansökte redan 2009 hos Finansinspektionen om tillstånd att förmedla värdepapper, och
efter många turer och flera kompletteringar till ansökan blev värdepapperstillståndet till slut klart i maj 2010.
Detta innebär att banken nu kan förmedla det flesta typer av värdepapper ur samma produktsortiment som
Swedbank använder.
Framtiden
Sparbanken Gotland behöver nu lite arbetsro och tid att arbeta in den nya organisationen, och jag är övertygad
om att banken nu är bättre rustad än någonsin för att möta framtiden. Det kommer att behövas, för det
kommer att bli ytterligare pålagor på banker och kreditinstitut i och med införande av nya regelverk enligt
Basel III. Myndigheterna kommer bl.a. att kräva mer eget kapital och högre likviditet i bankerna. För att stärka
det egna kapitalet är det alltså mycket viktigt att Sparbanken Gotland kan generera vinst i framtiden.
6
Personal
Jag tycker att alla nya medarbetare nu har integrerats väl i banken. Det är olika kulturer som skall fogas
samman och det tar nog ännu lite tid innan allt kommer på plats, men det känns redan nu att vi har en
Sparbanken Gotland-anda som bara blir bättre och bättre. Det blir allt viktigare med kunniga och serviceinriktade medarbetare, därför uppdaterar personalen sin kompetens kontinuerligt i det utbildningssystem som
banken har tillgång till i IT-systemet.
Kunder-Personal-Styrelse
Till sist vill jag tacka alla kunder som anlitar Sparbanken Gotland, bankens personal som gör ett stort arbete i
den dagliga verksamheten och ett stort tack också till Sparbanken Gotlands styrelse och huvudmän, samt även
till Sparbanken Gutes förre vd Ulla-Lena Eneqvist som i november avslutade en mångårig bankkarriär genom
att gå i pension.
Tack För ordet
Lars-Erik Winberg
Verkställande direktör
[email protected]
7
Redovisning för verksamhetsåret 2010
Styrelsen för Sparbanken Gotland, orgnr. 534000-5775, får härmed avge årsredovisning för
sparbankens verksamhet 2010, bankens 139:e verksamhetsår.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affärsidé
Vi är den lokala banken, med personlig service för hushåll
och företag med anknytning till Gotland, som erbjuder
professionell service på ett lättillgängligt sätt till
konkurrensmässiga villkor och priser.
bearbetning senare under våren. Den tekniska överflyttningen av kunder, konton, bankprodukter mm genomfördes under en helg i början av maj 2010 med mycket
lyckat resultat.
Under våren 2010 erhöll banken även det slutliga tillståndet från Finansinspektionen till fusion med Sparbanken
Gute. Samgåendet mellan bankerna gäller retroaktivt från
1 januari 2010. Fusionen innebar att Sparbanken Gotland
övertog Sparbanken Gutes balansomslutning om 125 mkr
per 2009-12-31. Bankens reservfond ökade genom
fusionen med 12 997 tkr, och uppgick vid årets ingång till
49 237 tkr. Fusionen krävde speciella förberedelser
framförallt inom IT-området, och genomfördes tekniskt
under en helg i juni 2010.
Vision
Sparbanken Gotlands vision är att vara det självklara
alternativet för alla som bor och verkar på Gotland hela
eller delar av året.
Verksamhet
Verksamheten har sin grund i sparbanksidén, vilket innebär
att vinsten stannar i banken för att trygga kundnyttan,
bankens soliditet och dess framtida utveckling. Pengar och
ekonomi följer människor genom hela livet och därför ska
våra kunder kunna komma till oss för att ordna och
utveckla sin ekonomi på bästa möjliga sätt.
Banken har under året erhållit VP-tillstånd från Finansinspektionen. Vi kan därmed förmedla aktiehandel och
värdepappershantering till våra kunder.
Verksamhetsområde
Sparbankens verksamhetsområde omfattar Gotland, och
bankens verksamhet skall avse främst nämnt område.
Bankfastigheten i Burs har genom gåva överlåtits till Burs
Bygdegårdsförening. Ingen bankverksamhet har bedrivits i
lokalerna sedan kontoret flyttades till Stånga år 2008.
Bankledning
Bankens ledningsgrupp har följande sammansättning:
VD
Kreditchef/Ekonomichef
Ordförande
Personalrepresentant
Samarbetsavtalet med Swedbank AB har under november
2010 ersatts med ett nytt långsiktigt samarbetsavtal fram
till 2017-06-30.
Lars-Erik Winberg
Lars Pettersson
Kjell Jacobsson
Ing-Marie Johannesson
Sparbankens resultat
Bankens kontorsköp samt genomförd fusion har medfört
betydande volymtillväxt. Årets resultat uppgår till 890 tkr
(2009 2 488 tkr). Resultatet påverkas naturligt av ett antal
engångskostnader, framförallt inom IT-området till följd av
årets händelser. Räntenettot uppgår till 13 504 tkr, en
ökning med 4 548 tkr, till följd av den kraftiga volymtillväxen av in- och utlåning. Reporäntan har under året
förändrats från 0,25 % vid årets ingång till 1,25 % vid årets
utgång. Ökade kostnader för insättningsgarantin samt hel
stabilitetsavgift från 2011 kommer att medföra lägre räntenetto framöver. Administrationskostnaderna har mer än
fördubblats under året, och uppgår till 13 959 tkr
(6 887 tkr). Främst beror detta på ökade personal- och ITkostnader. Antalet anställda har ökat med 6 personer
genom övergång från Swedbank AB samt Sparbanken Gute.
Sparbankens kontorsnät
Sparbanken Gotland har fyra kontor på Gotland – huvudkontoret i Eskelhem samt kontor i Stånga, Klintehamn och
Roma. Banken fortsätter därmed i sin strävan att
kombinera den stora bankens servicegrad och utbud av
banktjänster med den lilla bankens närhet och gemyt.
Händelser under året
Under hösten 2009 tecknande Sparbanken Gotland avtal
med Swedbank AB om förvärv av lokalkontoret i Klintehamn. Den 1 januari 2010 övertog vi kontoret. Ett omfattande förberedelsearbete startades för att tekniskt anpassa
bankprodukter, kontotyper etc. inför en planerad data-
8
Både in- och utlåning till allmänheten har ökat under året.
Inlåningen ökade med 257,1 mkr eller med 60,5 % och
uppgick vid årsskiftet till 682,4 mkr. Utlåningen ökade med
198,3 mkr eller med 45,1 %, och uppgick vid årsskiftet till
637,8 mkr.
Marknadsvärdet på den totalt förmedlade stocken av
fondsparande till Robur AB uppgick vid årsskiftet till
68,4 mkr.
Även för detta år har ingen utdelning skett på aktieinnehavet i Swedbank AB.
Balansomslutningen vid utgången av 2010 uppgick till
751,4 mkr, en ökning med 280,7 mkr eller med 59,6 %. Den
totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 1 741,9 mkr,
en ökning med 66,3 %.
Likviditet
Bankens likviditet har under året varit mycket god. Vi
hänvisar till kassaflödesanalysen samt not 3.
Eget kapital
Genom fusionen med Sparbanken Gute har bankens
reservfond tillförts 12 997 tkr. Det sammanlagda
beskattade och obeskattade egna kapitalet uppgår vid
årets utgång till 57,4 mkr efter föreslagen vinstdisposition.
Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen
framgår av Fem år i sammandrag – nyckeltal samt resultatoch balansräkningar 2006 till 2010.
Personal
Medeltalet anställda har under året varit 12,8 (8,0).
Ökningen avser personalövergång från Swedbank AB samt
Sparbanken Gute.
Prognos för 2011
För år 2011 förväntas effekterna av kontorsförvärv samt
fusionen innebära fortsatt volymtillväxt. En viss osäkerhet
av utvecklingen finns med hänvisning till rådande
konjunktur samt höjda marknadsräntor. Konkurrens mellan
banker och finansinstitut fortsätter och kommer att
innebära fortsatt press på intjäningsförmågan. Vi förväntar
oss dock att resultatet uppgår till c:a 5 – 6 mkr före
kreditförluster.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till
ledningen
Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar
återfinns i not 10.
Information om risker och osäkerhetsfaktorer
Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för flera olika risker
som är kopplade till sparbankernas verksamhetsområde.
En närmare beskrivning av dessa framgår av not 3.
Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2010 uppgick till
1,68 (1,82).
FÖRSLAG TILL DISPOSITION BETRÄFFANDE BANKENS VINST
Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr.
Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden
890
890
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas
som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat
kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering.
Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,68 (föregående år 1,82). Kapitalbasen uppgår
efter förslagen vinstdisposition till 58 169 tkr (42 292 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 34 695 tkr (23 232 tkr). Specifikation
av posterna framgår av not om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina
förpliktelser på så väl kort som lång sikt.
Styrelsen bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till
verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med
tillhörande noter.
9
Fem år i sammandrag - nyckeltal, tkr
Åren 2007 - 2010 i enlighet med lagbegränsad IFRS
Volym
Inlåning från allmänheten
Förändring under året i %
Utlåning till allmänheten
Förändring under året i %
Medelomslutning (MO)
Förändring under året i %
Affärsvolym ultimo
Förändring under året i %
2009
2008
2007
2006
682 411 425 223
60,5
0,2
637 833 439 511
45,1
4,3
636 729 462 775
37,6
2,0
1 741 961 1 046 966
66,4
7,4
2010
424 488
5,4
421 152
1,8
453 712
1,2
974 556
6,5
402 837
-1,9
413 726
-4,1
448 442
2,8
914 806
1,6
410 649
11,9
431 615
5,0
436 055
5,0
900 258
13,3
Kapital
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/kapitalkrav
Soliditet
1,68
1,82
1,61
1,62
1,41
7,6
9,0
8,1
9,3
7,5
2,1
1,9
2,3
2,4
2,0
0,1
0,6
0,2
0,9
0,7
1,0
5,9
1,6
8,5
6,4
Summa kostnader efter kreditförluster i
förhållande till summa intäkter
0,9
0,7
0,9
0,6
0,7
Rörelseresultat efter
kreditförluster/genomsnittlig affärsvolym
Totala intäkter/genomsnittlig affärsvolym
0,0
1,2
0,3
1,1
0,1
1,2
0,4
1,3
0,3
1,1
0,6
0,7
2,0
0,1
1,0
0,4
0,1
0,6
0,1
0,1
12,8
1,3
4
8,0
0,9
2
8,0
1,0
2
7,0
0,9
4
6,2
0,8
4
Beskattat eget kapital + netto av obeskattade
reserver i % av balansomslutningen
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
Avkastning på totalt kapital
Rörelseresultat i % av MO
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av
genomsnittligt eget kapital
Kostnads-/Intäktsrelation (KI)
Osäkra fordringar och kreditförluster
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker)
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning
till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) samt
kreditgarantier
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
Personalkostnader i % av MO
Antal kontor
10
Resultat‐ och balansräkning 2006‐2010, tkr Åren 2007 ‐ 2010 har påverkats i enlighet med lagbegränsad IFRS
Resultaträkning 2010
2009
2008
2007
2006
13 504
3 534
8 956
1 998
10 486
1 437
10 762
874
8 683
1 144
Summa intäkter
17 038
10 954
11 923
11 636
9 827
Allmänna adm.kostnader
Övriga rörelsekostnader
Kreditförluster, netto
‐13 959
‐2 071
‐412
‐6 887
‐760
‐316
‐7 576
‐879
‐2 633
‐6 033
‐831
‐588
‐6 056
‐417
‐277
‐16 442
‐7 963
‐11 088
‐7 452
‐6 750
596
2 991
835
4 184
3 077
750
118
978
853
549
Skatter
‐456
‐621
‐455
‐1 368
‐980
Årets resultat
890
2 488
1 358
3 669
2 646
2 334
57 151
637 833
40 000
6 258
4 400
714
2 742
223
24 685
439 511
0
4 111
0
850
1 356
321
27 158
421 152
16 000
2 627
0
1 012
2 515
1 205
29 939
413 726
0
5 985
0
1 044
2 466
1 597
18 048
431 615
0
1 056
0
1 097
1 568
751 432
470 736
470 785
454 365
454 981
2 069
682 411
2 556
7 000
1 008
425 223
1 589
0
2 534
424 488
4 702
0
4 631
402 837
3 617
0
6 182
410 649
2 615
0
694 036
427 820
431 724
411 085
419 446
1 624
3 157
52 615
2 374
1 814
38 728
2 492
329
36 240
3 470
4 929
34 881
4 323
0
31 212
751 432
470 736
470 785
454 365
454 981
Räntenetto
Övriga intäkter
Summa kostnader
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner, netto
Balansräkning Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Efterställda skulder
Summa skulder Obeskattade reserver
Fond för verkl. Värde 1)
Eget kapital 1)
Summa skulder och eget kapital
1) Effekterna på eget kapital vid byte av redovisningsprinciper
Beräkningar på eget kapital har med avseende på övergång till redovisning enlig lagbegränsad IFRS förändrats mellan åren 2006/2007. Detta har närmare beskrivits i årsredovisningen för 2007.
11
Resultaträkning 1 januari - 31 december, tkr
Not
2010
2009
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
4
18 623
-5 119
13 504
13 136
-4 180
8 956
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
5
6
7
8
9
0
4 635
-1 121
0
20
751
1 733
-576
49
41
17 038
10 954
-13 959
-1 226
-845
-6 887
-162
-598
-16 030
-7 647
1 008
3 307
-412
-316
596
2 991
750
-456
118
-621
890
2 488
890
2 488
1 343
1 343
1 485
1 485
2 233
3 973
Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Avskrivning på materiella- o immateriella tillgångar
Övriga rörelsekostnader
10
19, 20
11
Summa kostnader före kreditförluster
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster netto
12
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
13
14
Årets resultat
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december, tkr
Årets resultat
Övrigt totalresultat
Årets förändring i verkligt värde på finansiella
tillgångar som kan säljas
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
12
Balansräkning per den 31 december, tkr
TILLGÅNGAR
Kassa Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalada kostnader och upplupna intäker
Not
2010
2009
15
16
17
18
20
19
21
22
2 334
57 151
637 833
40 000
6 258
4 400
714
33
2 709
223
24 685
439 511
0
4 111
0
850
90
1 266
751 432
470 736
2 069
682 411
1 568
988
7 000
1 008
425 223
1 099
490
0
694 036
427 820
1 624
2 374
51 725
3 157
890
36 240
1 814
2 488
55 772
40 542
751 432
470 736
Inga
Inga
5 600
740
5 300
770
24 314
12 970
20 030
12 764
Summa tillgångar
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Efterställda skulder
23
24
25
26
27
Summa skulder
Obeskattade reserver
28
Eget kapital
Reservfond
Fond för verkligt värde
Årets resultat
Summa eget kapital
29
Summa skulder och eget kapital
POSTER INOM LINJEN
Ställda panter
Ansvarsförbindelser
‐Garantier, krediter
‐Garantier, övrigt
Åtaganden ‐ Lånelöften
‐ Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
13
Kassaflödesanalys 1 januari ‐ 31 december, tkr
2010
2009
596
2 991
1 226
‐456
412
162
‐621
316
1 778
2 848
‐198 734
‐40 000
‐1 376
257 188
967
19 823
‐18 675
16 000
1 910
735
‐3 112
‐294
Investeringsverksamheten
Förvärv av finansiella tillgångar (‐)
Förvärv av materiella‐ o immateriella tillgångar (‐)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
‐804
‐5 500
‐6 304
0
0
0
Tillfört eget kapital via fusion
12 997
0
7 000
1 536
8 536
0
‐578
‐578
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
35 052
24 433
59 485
‐1 623
26 056
24 433
Specifikation av likvida medel
Kassa Utlåning till kreditinstitut Clearingskulder
Summa likvida medel
2 334
57 151
0
59 485
223
24 685
‐475
24 433
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar (+)
Årets skattekostnad (‐)
Kreditförluster (+)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den den löpande verksamhetens tillgångar och skulder
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (‐/+)
Ökning/minskning av värdepapper (‐/+)
Ökning/minskning övriga tillgångar (‐/+)
Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/‐)
Ökning/minskning av övriga skulder (+/‐)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Finansieringsverksamheten
Upplåning förlagslån
Upplåning kreditinstitut
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
14
Noter
1. Uppgifter om Sparbanken
kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade
på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som
under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet
av dessa uppskattningar och antaganden används sedan
för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och
skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor.
Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och
bedömningar.
Styrelsen för Sparbanken Gotland, org. nr 534000-5775,
med säte i Eskelhem får härmed avge årsredovisning för
sparbankens verksamhet per 31 december 2010, bankens
139:e verksamhetsår.
2. Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om
årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
(ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföresrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell
rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för
juridiska personer. Sparbankerna tillämpar s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits
för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3
och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS
tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för
årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet
mellan redovisning och beskattning.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period,
eller i den period ändringen görs och framtida perioder om
ändringen påverkar både aktuell period och framtida
perioder.
Ändrade redovisningsprinciper
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som
företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga
ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har
inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning.
RFR 2.3 Redovisning för juridisk person anger att ändrade
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska tillämpas
även avseende juridisk person, med några undantag. En
effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en
rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital har förändrats i och med att de intäkter
och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital nu
redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen
den 30 mars 2011. Resultat- och balansräkning blir föremål
för fastställande på sparbanksstämman den 25 maj 2011.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats
konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de
finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder
beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar
under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det
redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter
och räntekostnader inkluderar i förekommande fall
periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i
effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella
rabatter, premier och andra skillnader mellan det
ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som
regleras vid förfall.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella
rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska
anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är
redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa
finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt
värde (se not 30). Finansiella tillgångar och skulder som
värderas till verkligt värde består av finansiella instrument
klassificerade som finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella
tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de
finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.
Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till
närmaste tusental.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i
resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas
till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som
tillgängliga för försäljning
- Räntekostnader inkluderar premien för insättningsgarantin samt avgift för stabilitetsgaranti.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella
rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med
lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör
bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden
som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och
de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och
15
Utdelning från aktier redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån
de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för
clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC.
Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den
effektiva räntan redovisas ej här.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de
ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt
sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som
återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på
ett tillförlitligt sätt.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller
de realiserade och orealiserade värdeförändringar som
uppstått med anledning av finansiella transaktioner.
Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i
verkligt värde på de tillgångar och skulder som
värderats till verkligt värde via resultaträkningen
Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som
erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning
redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket
innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda
tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
-
Realisationsresultat från avyttring av finansiella
tillgångar och skulder
-
Realisationsresultat från finansiella tillgångar som
kan säljas
-
Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan
säljas
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter.
Här redovisas också fastighetskostnader, lokalkostnader,
utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och
representationskostnader samt kassadifferenser.
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av
effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan
som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av
kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det
är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till
en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller
informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den
juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att
betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till
anställdas tjänstgöring under Innevarande period och
tidigare.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att
tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter
eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att
faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och
provisioner periodiseras som intäkt över den period som
tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar
som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan
bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också
inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade
lånen (förlustrisken är begränsad till under året intjänad
förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto
efter avräkning för kreditförlust.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan
plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda
har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar
flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos
SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att
möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och
redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till
avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i
resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de
anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst
utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning,
aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall
som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig
över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter
som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion
redovisas omedelbart som intäkt.
16
Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets
kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39.
Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet
värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs
nedan.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och
upplösningar av obeskattade reserver.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som banken initialt valt att
klassificera i denna kategori. Innehavet av aktier redovisas
här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till
verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt
totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i
en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper). Vidare redovisas ränta på räntebärande
instrument i enlighet med effektivräntemetoden i
resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa
instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå
i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället
och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde
och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet
förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas
ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt
totalresultat, i resultaträkningen.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten
skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då
underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat
varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt
totalresultat.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas
avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser
som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till
tidigare perioder.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet
med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som
redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan
lånefordringar, aktier och obligationsfordringar. Bland
skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via
resultaträkningen
Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande
till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i
resultaträkningen. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och
en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen
med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat.
Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt
värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i
resultaträkningen.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets
avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när
rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken
förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av
en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från
balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på
annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell
skuld.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar
som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara
betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.
I balansräkningen representeras dessa av balansposterna
Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt
Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet
anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms
utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp
som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra
fordringar.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och
redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast
när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att
det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera
skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på
affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att
förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i
balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till
låntagaren.
Andra finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till
upplupet anskaffningsvärde.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets
verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Ett
finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen
delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men
17
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett
åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en
förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina
betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med
ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre
som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger
och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i
allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade.
Andra objektiva belägg kan vara information om betydande
finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en
integrerad del i sparbankens system och rutiner för att
hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare
som görs på grund av att låntagaren har finansiella
svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet
är osäkert.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig
utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån där låntagaren
kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella
instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det
finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång
är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera
händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida
kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg
som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så
betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra.
Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden
som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande
eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en
investering i en finansiell placering klassificerad som en
finansiell tillgång som kan säljas.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet
anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida
kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som
gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar
med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning
belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell
tillgång som kan säljas skrivs ner mot resultaträkningen,
om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med
ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars sker nedskrivningen direkt mot eget
kapital. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som
klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas
omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i
eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns
och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis
för alla lån som är väsentliga. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden
(inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av
pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt),
diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och
lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en
kreditförlust i resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att
nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har
skett en förändring i de antaganden som låg till grund för
beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning
på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en
minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter
nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den
del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de
förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av
förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan
två bedömningtillfällen skall däremot denna förändring
redovisas som kreditförlust eller återvinning.
Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som
redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en
senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras
till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen
gjordes.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade
nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter
omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde
En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till
anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.
18
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort
från balansräkningen när kreditförlusten anses vara
konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits
eller fordran eftergivits på annat sätt.
fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och
den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för
sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild
instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika
andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet
till styrelsen.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i
balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade
bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och
analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet
och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och
försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas
och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.
Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex
återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och
tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga
processer skapar sparbanken förutsättningar för en god
riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt
ansvar.
Materiella tillgångar
Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska
fördelar kommer att komma sparbanken till del och
anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt.
Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter
avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella
nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Kreditrisk och motpartsrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte
erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller
kommer att göra en förlust på grund av motpartens
oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också
den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer
ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts
betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella
garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I
detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad
till under året intjänad förmedlingsprovision.
Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur
balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när
inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning
eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust
som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och
tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta
försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig
rörelseintäkt/kostnad.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte
komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom
effekten av övergången blir marginell. Främst beror detta
på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala
tillgångar är relativt liten (0,1 %). Beräknade nyttjandeperioder är för byggnader 50 år samt för inventarier
5-10 år.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens
kreditriskexponering.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål
med avseende på etik, kvalitet och kontroll.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens
kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att
ytterligare minska risken är merparten av Sparbanken
Gotlands krediter dessutom säkerställda med pantbrev i
fastigheter och andra bankmässiga säkerheter.
Ansvarsförbindelser
En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt
åtagande som härrör från inträffade händelser och vars
förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte
redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det
inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
Organisationen för kredithandläggning är så uppbyggd att
under VD är kreditchefen ansvarig för utveckling och uppföljning av kredithantering i banken. Nivåerna under
huvudstyrelsen är kontorsstyrelse, där två styrelseledamöter från huvudstyrelsen och kontorschef ingår,
tjänstemannadelegation, där kreditchef/ VD, enskild
tjänsteman och kontorschef ingår, samt lägsta nivån som
utgörs av en enskild tjänsteman (VD, kreditchef, kontorschef eller enskild tjänsteman).
3. Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella
risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och
operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som
ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken,
Kredithanteringen sker enligt dualitetsprincipen (=två i
förening), där kredithandläggaren handlägger krediter med
stöd av ASK-systemet och ansvarar för varje kreditärende
19
och formalia i samband med detta. Valvsansvarig ansvarar
för systematisk uppföljning och rapportering av rutiner för
att säkerställa att kreditakten är korrekt upprättad. Dessutom gör internrevisionen stickprovsvisa kontroller av
krediterna. Kravverksamheten är så uppbyggd att
betalningsstörningar uppmärksammas och hanteras på ett
tidigt stadium. Större engagemang omprövas årligen.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera
kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb
handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som
med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd
är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt
koncentrationer med avseende på motparter samt
lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller.
20
Kreditriskexponering brutto och netto, tkr
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej och andelar, i balansräkningen samt
kreditåtaganden utanför balansräkningen, t ex derivatinstrument, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna
är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. Blancokrediter och
krediter med borgen som säkerhet har här fått ett säkerhetsvärde = 0.
2010
Total Totalt värde
kreditriskav
exponering säkerheter
Kredit mot säkerhet av
Statlig o kommunal borgen
Kreditinstitut
Villa-, fritidsfast. o bo-rätter
Flerfamilsfast
Jordbruksfast.
Andra näringsfast.
Företagshypotek
Övriga krediter
Summa
Obligation
Summa
133
2 183
332 720
31 600
79 308
84 404
19 636
89 189
639 173
40 000
679 173
133
2 183
327 997
31 600
77 790
79 902
19 116
609
539 330
539 330
2009
Total
kreditriskexponering
netto
0
0
4 723
0
1 518
4 502
520
88 580
99 843
40 000
139 843
Oreglerade och osäkra fordringar
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr
Fordringar förfallna > 360 dgr
Summa
Total Totalt värde Total kreditriskexponering
kreditriskav
netto
exponering säkerheter
165
1 710
241 445
30 229
58 067
74 330
15 317
19 318
440 581
165
1 710
238 265
24 359
56 463
73 587
14 867
69
409 485
0
0
3 180
5 870
1 604
743
450
19 249
31 096
2010
8
23
3
2009
2
34
14
16
172 369
459 384
170 827
7 640
639 393
134 995
300 860
128 141
3 972
439 827
2 874
846
2 960
177
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
2 874
846
2 960
177
Avgår
Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
- hushållssektor
1 537
23
2 654
25
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- företagssektor
- hushållssektor
varav personliga företagare
170 941
459 252
170 827
134 679
300 860
128 141
- övriga
Summa
7 640
637 833
3 972
439 511
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- företagssektor
- hushållssektor
varav personliga företagare
- övriga
Summa
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
21
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina
finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till
följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och
skulder har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser. Det innebär att
placeringar endast görs i likvida värdepapper, dvs. värdepapper som kan handlas på en fungerande marknad.
Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.
Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank
får uppgå till lägst 10 % av inlåningen från allmänheten.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av
tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annan plats i årsredovisningen, belyser
sparbankens likviditetssituation. Nominella och diskonterade kassaflöden överensstämmer i allt väsentligt.
Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid 2010
Återstående löptid med beaktande av gällande uppsägningstider (bokfört värde)
På anfordran
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligation
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder o eget kapital
Summa
Total skillnad
Högst Längre än 1 år
3 mån men högst 5 år
Utan
löptid
2 334
57 151
14 114
14 114
2 334
57 151
637 833
40 000
14 114
751 432
7 000
7 000
45 838
59 952
59 952
-45 838
2 069
682 411
66 952
751 432
0
Högst Längre än 1 år
3 mån men högst 5 år
Utan
löptid
637 833
40 000
59 485
677 833
-
2 069
682 411
684 480
-624 995
Totalt
redovisat
värde
52 838
Nominella - Kontraktuellt återstående löptid 2009
Återstående löptid med beaktande av gällande uppsägningstider (bokfört värde)
På anfordran
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder o eget kapital
Summa
Total skillnad
223
24 685
6 317
6 317
223
24 685
439 511
6 317
470 736
44 505
44 505
-38 188
1 008
425 223
44 505
470 736
0
439 511
24 908
439 511
-
1 008
425 223
426 231
-401 323
22
38 188
-
Totalt
redovisat
värde
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på
grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I
finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens
fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken,
d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och
skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.
Sparbanken är inte utsatt för någon valutakursrisk.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av
förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i
kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar
kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter.
Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste
hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Den ränterisk som uppkommer i Sparbanken Gotland avser till största
delen utlåning till bundna räntor.
Sparbanken har relativt låg räntexponering, vilket således innebär att en allmän ränteförändring påverkar resultat- och
balansräkning i liten utsträckning. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k GAP-analys, som återfinns nedan, som
visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.
Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med två procentenheter minskar/ökar räntenettot med 1 412 tkr.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i
marknadspriset.
Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller
förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk
utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt
pågående process i sparbanken, som bl a omfattar
- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,
- behörighetssystem
- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om
exempelvis sparbankens riskexponering, samt
- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.
23
Räntebindningstider för tillgångar och skulder ‐ Ränteexponering 2010
Tillgångar
Kassa
Utlåning kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligation
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Differens tillgångar och skulder
Kumulativ exponering
Högst 3 mån 3 mån ‐ 1 år 1 år ‐ 3 år 3 år ‐ 5 år
utan ränta
Totalt
2 334
14 114
16 448
2 334
57 151
637 833
40 000
14 114
751 432
7 000
2 556
57 396
2 069
682 411
9 556
57 396
57 151
591 693
40 000
13 963
12 719
19 458
688 844
13 963
12 719
19 458
2 069
682 411
684 480
0
0
7 000
59 952
751 432
4 364
4 364
13 963
18 327
12 719
31 046
12 458
43 504
‐43 504
0
0
0
utan ränta
Totalt
223
6 317
6 540
223
24 685
439 511
6 317
470 736
659
1 589
42 916
1 008
425 223
1 589
42 916
Räntebindningstider för tillgångar och skulder ‐ Ränteexponering 2009
Tillgångar
Kassa
Utlåning kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Övriga tillgångar
Summa
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Differens tillgångar och skulder
Kumulativ exponering
Högst 3 mån 3 mån ‐ 1 år 1 år ‐ 3 år 3 år ‐ 5 år
24 685
413 505
185
2 971
22 850
438 190
185
2 971
22 850
1 008
424 564
425 572
0
0
0
45 164
470 736
12 618
12 618
185
12 803
2 971
15 774
22 850
38 624
‐38 624
0
0
0
24
4. Räntenetto
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Övriga räntor
Summa
2010
2009
765
17 462
21
375
18 623
153
12 850
133
0
13 136
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Kostnad för insättningsgaranti
Kostnad för stabilitetsavgift
Övriga
Summa
‐41
‐3 972
‐607
‐122
‐377
‐5 119
‐60
‐3 658
‐382
‐80
0
‐4 180
13 504
8 956
Räntemarginal %
Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och 2,33
2,12
Placeringsmarginal % (Räntenetto i % av MO)
2,12
1,94
Medelräntor %
Utlåning under året
Inlåning under året inkl. insättningsgaranti
3,13
1,12
2,81
0,95
0
0
751
751
6. Provisionsintäkter
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
1 626
1 768
418
823
4 635
586
930
75
142
1 733
7. Provisionskostnader
Betalningsförmedlingsprovisioner
Summa
1 121
1 121
576
576
0
0
49
49
12
8
20
5
36
41
Räntenetto
5. Erhållna utdelningar
Marnadsvärdering av teckningsrätter i Swedbank AB
Summa
8. Nettoresultat av finansiella transaktioner
Aktier/andelar
Summa
9. Övriga rörelseintäkter
Fastighetsintäkter
Övrigt
Summa
25
10. Allmänna administrationskostnader
Personalkostnader:
‐ löner och arvoden
‐ sociala avgifter och löneskatt
‐ erlagda pensionspremier
‐ övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Övriga allmänna administrationskostnader
‐ porto o telefon
‐ IT‐kostnader
‐ revision
‐ konsulttjänster
‐ lokalkostnader
‐ övriga S:a övriga allm. administrationskostn.
S:a allmänna administrationskostnader
Löner, arvoden och sociala avgifter
Styrelsen och VD, löner
Styrelsen och VD, sociala avgifter
Till övriga befattningshavare
Sociala avgifter
2010
2009
‐5 369
‐1 855
‐590
‐204
‐8 018
‐2 938
‐1 012
‐355
‐124
‐4 429
‐226
‐3 783
‐189
‐520
‐828
‐395
‐5 941
‐13 959
‐92
‐1 455
‐251
‐119
‐237
‐304
‐2 458
‐6 887
559
176
4 810
1679
554
174
2 384
838
Av sparbakens pensionskostnader avser 168 tkr (132 tkr) sparbankens ledning.
Medeltalet anställda
Sparbanken
‐ varav kvinnor
‐ varav män
Totalt
10
3
13
5
3
8
1
7
2
6
0
2
0
2
Sjukfrånvaro
Total sjukfrånvaro som andel av ordinarie arbetstid
0,80%
0,28%
Sjukfrånvaron som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid
Sjukfrånvaron fördelad efter kön
Män
Kvinnor
0,07%
0,73%
0,00%
0,28%
Könsfördelning i ledningen
Styrelsen
‐ antal kvinnor
‐ antal män
Övriga ledande befattningshavare inkl. verställande direktören
‐ antal kvinnor
‐ antal män
26
Ersättning till ledande befattningshavare
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode respektive sammanträdesarvode enligt sparbanks‐
stämmans beslut. Ersättning till VD har beslutats av styrelsen.
2010
Grundlön/ Rörlig Pensions‐
arvode ersättning
kostnad
Kjell Jacobsson, ordförande
Börje Lundberg, vice ordförande
Rolf Gahm, sekr.
Stina Stenegärd
Sune Nilsson
Holger Wickman
Jörgen Olsson
Niclas Runesson
VD Summa
20
10
5
‐
‐
‐
‐
‐
467
502
2009
Summa
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
110
110
30
19
13
4
9
10
4
3
577
669
Grundlön/ Rörlig Pensions‐
arvode ersättning
kostnad
Summa
Kjell Jacobsson, ordförande
Börje Lundberg, vice ordförande
Rolf Gahm, sekr.
Stina Stenegärd
Holger Wickman
Sune Nilsson
Owe Westergren
VD Summa
20
10
5
‐
‐
‐
‐
465
500
10
9
8
4
9
10
4
3
‐
57
10
9
10
10
6
6
3
‐
54
‐
‐
‐
‐
‐
‐
‐
90
90
30
19
15
10
6
6
3
555
644
Pensioner
Pensionerna är förmånsbestämda enligt SPK avtal. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets
resultat. Samtliga pensioner är oantastbara. dvs. ej villkorade av framtida anställning.
Avgångsvederlag
För VD finns ett avtal som innebär att från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader och från
VD:s sida sex månader. Om sparbanken säger upp anställningsavtalet skall sparbanken förutom lön under upp‐
sägningstiden utbetala ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner.
Arvode och kostnadsersättning till revisorer Gotlands Revisionsbyrå AB
Revisionsuppdrag
Andra uppdrag
2010
2009
69
120
80
171
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och VD:s förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på revisorn att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat t. ex internrevision är andra uppdrag.
27
11. Övriga rörelsekostnader
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Marknadsföringskostnader
Övriga rörelsekostnader
‐ varav förlust gåva av fastighet
Summa
2010
320
108
157
260
73
845
2009
409
45
69
75
0
598
1 566
321
‐1 551
643
‐35
‐211
412
0
0
‐5
0
316
13. Bokslutsdispositioner
Återföring av periodiseringsfond
Avsättning till periodiseringsfond
Summa
750
0
750
868
‐750
118
14. Skatt på årets resultat
Aktuell skatt
Summa (faktisk skattekostnad)
Faktisk skattekostnad i %
Skattekostnad ‐ 26,3 % på resultat före skatt
Skillnad
456
456
33,9
354
102
621
621
20,1
817
196
Skillnaden består av följande poster
Ej skattepliktiga intäkter
Schablonintäkt per.fonder samt gåva av fastighet
Ej avdragsgilla kostnader
Summa
0
101
1
102
‐210
13
1
196
57 151
57 151
24 685
24 685
639 393
‐1 560
637 833
442 190
‐2 679
439 511
2 216
7 693
2 272
2 951
12. Kreditförluster netto
Individuellt värderade fordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad
15. Utlåning till kreditinstitut
Swedbank AB
Summa
16. Utlåning till allmänheten
Utestående fordringar, brutto
‐ Avgår indivuduella nedskrivningar
Summa
Ledande befattningshavares lån i banken
VD
Övriga styrelseledamöter och suppleanter
28
17. Obligationer och räntebärande värdepapper
2010
Verkl. värde
Emiterade av andra låntagare
‐ svenska bostadsinstitut
Summa 40 000
40 000
40 000
40 000
0
0
2010
2009
5 325
933
6 258
5 325
3 981
130
4 111
3 981
Antal
Börsvärde
Bokf. värde
32 570
23 669
25
374
3 055
2 270
0
0
0
5 325
3 055
2 270
25
408
500
6 258
Byggnader och mark
Totalt
18. Aktier och andelar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Kreditinstitut
Övriga
Summa varav: Noterade värdepapper på börs
Företag
Swedbank AB
Swedbank AB, pref.aktier Sparbankernas Kort AB
Sparbankernas Försäkrings AB
Andel bostadsrätt
Summa
2009
Bokf. värde Verkl. värde Bokfört värde
19. Materiella tillgångar
Inventarier
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2009‐01‐01
Förvärv under året
Utgående balans 2009‐12‐31
1 963
0
1 963
784
0
784
2 747
0
2 747
Ingående balans 2010‐01‐01
Förvärv under året (fusion Spb Gute)
Avyttring under året
Utgående balans 2010‐12‐31
1 963
20
‐20
1 963
784
44
‐73
755
2 747
64
‐93
2 718
Avskrivningar
Ingående balans 2009‐01‐01
Årets avskrivningar
Utgående balans 2009‐12‐31
1 617
149
1 766
118
13
131
1 735
162
1 897
Ingående balans 2010‐01‐01
Utrangerat under året
Årets avskrivningar
Utgående balans 2010‐12‐31
1 766
‐20
110
1 856
131
0
16
147
1 897
‐20
126
2 003
346
197
197
107
666
653
653
607
1 012
850
850
714
Redovisade värden
Per 2009‐01‐01
Per 2009‐12‐31
Per 2010‐01‐01
Per 2010‐12‐31
Taxeringsvärden
Taxeringsvärden, byggnader
Taxeringsvärden, mark
2010‐12‐31 2009‐12‐31
204
347
33
66
29
0
0
20. Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill rörelseförvärv
Anskaffningsvärde vid årets början
Förvärv under året
Summa anskaffningsvärde vid årets slut
2010
2009
0
5 500
5 500
0
0
0
Ackumulerade avskrivningar vid årets början
Årets avskrivning
Summa avskrivningar vid årets slut
0
1 100
1 100
0
0
0
Redovisat värde per 2010‐12‐31
4 400
0
33
0
33
42
48
90
22. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Upplupna provisionsintäkter
Summa
0
841
1 868
2 709
29
502
735
1 266
23. Skulder till kreditinstitut
Swedbank AB
Övriga
Summa
Beviljad kontokredit hos Swedbank AB
0
2 069
2 069
0
475
533
1 008
20 000
55 436
572 729
170 380
54 246
682 411
84 028
333 166
91 337
8 029
425 223
335
88
874
359
1 568
0
0
723
376
1 099
200
143
45
175
425
988
20
90
28
108
244
490
21. Övriga tillgångar
Avräkningskonton
Egen skattefordran
Summa
24. Inlåning från allmänheten
Inlåning fördelad på kundsektorer
Företagssektor
Hushållssektor
varav personliga företagare
Övrigt
Summa
25. Övriga skulder
Bankens skatteskuld
varav skatt vid gåva av fastighet
Preliminärskatt räntor
Övrigt
Summa
26. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna räntekostnader
Löner/semesterlöner
Sociala avgifter
Revision Övriga upplupna kostnader
Summa
30
27. Efterställda skulder
Förlagslån 1
Förlagslån 2
Summa
Nom. belopp Räntevillkor
Tkr
Förfallodag
Bokfört
värde 2010
3 500 Repo + 5,0
3 500 Repo + 5,0
7 000
2015-07-10
2015-07-10
3 500
3 500
7 000
28. Obeskattade reserver
Periodiseringsfonder
- avsatt vid 2005 års taxering
- avsatt vid 2006 års taxering
- avsatt vid 2010 års taxering
Summa
2010
2009
0
874
750
1 624
750
874
750
2 374
29. Eget kapital
Ingående eget kapital 2009-01-01
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Vinstdisposition
Utgående eget kapital 2009-12-31
Ingående eget kapital 2010-01-01*
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
Vinstdisposition
Utgående eget kapital 2010-12-31
Reservfond
Fond för
verkligt
värde
Årets resultat
Totalt
eget kapital
34 882
329
1 358
2 488
36 569
2 488
1 485
3 973
0
40 542
1 485
1 358
36 240
1 814
49 237
1 814
-1 358
2 488
2 488
890
1 343
2 488
51 725
3 157
-2 488
890
53 539
890
1 343
2 233
0
55 772
*Ingående eget kapital inkl. överförd reservfond om 12 997 tkr från Sparbanken Gute genom fusion.
Reservfond
Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finsansiella tillgångar som kan säljas fram
till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.
31
30. Finansiella tillgångar och skulder 2010
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat‐
räkningen
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Övriga finansiella tillgångar
Upplupna intäkter
Summa tillgångar
Låneford‐
ringar och kund‐
fordringar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Andra finansiella skulder
Verkligt värde
2 334
57 151
637 833
2 334
57 151
637 833
2 334
57 151
637 833
33
2 709
700 060
40 000
6 258
33
2 709
746 318
40 000
6 258
33
2 709
746 318
2 069
682 411
8 568
988
694 036
2 069
682 411
8 568
988
694 036
40 000
6 258
40 000
Summa redovisat värde
6 258
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader Summa skulder
2 069
682 411
8 568
988
694 036
Finansiella tillgångar och skulder 2009
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat‐
räkningen
Tillgångar
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Aktier
Övriga finansiella tillgångar
Upplupna intäkter
Summa tillgångar
Låneford‐
ringar och kund‐
fordringar
Finansiella tillgångar som kan säljas
Andra finansiella skulder
223
24 685
439 511
4 111
90
1 266
465 775
4 111
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader Summa skulder
1 008
425 223
1 099
490
427 820
32
Summa redovisat värde
Verkligt värde
223
24 685
439 511
4 111
90
1 266
469 886
223
24 685
439 511
4 111
90
1 266
469 886
1 008
425 223
1 099
490
427 820
1 008
425 223
1 099
490
427 820
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finasiella instrument som värderas till verkligt
värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
2010
Obligationer och räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Summa
Nivå 1
40 000
5 325
45 325
Nivå 2
Nivå 3
0
933
933
Summa
40 000
6 258
46 258
2009
Aktier och andelar
Summa
Nivå 1
3 981
3 981
Nivå 2
0
Nivå 3
130
130
Summa
4 111
4 111
Beräkning av verkligt värde
Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella
instrument som redovisas i tabellen ovan.
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens
noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt
instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en
handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa
priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella
framtida transaktionsksotnader vid en avyttring beaktas inte.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad.
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en
värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.
Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Eftersom de är inte föremål för daglig handel på en aktiv
marknad har det verkliga värdet hitills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive
instrument.
Verkligt värde på noterade aktier beräknas utifrån aktuell köpkurs per balansdag. Innehavet i onoterade bolag samt andel i
bostadsrätt redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt värde ej kan fastställas.
Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan
har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas.
För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet
reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med
att verkligt värde fastställs.
33
31. Kapitaltäckning
För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora
exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora
exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot
finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med
marginal ska täcka dels de föreskriva minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker,
marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade
risker i sparbankens interna kapitalutvärdering. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.
Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och
kapitalkrav enligt 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information
om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5.
Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt Pelare 1 i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på sätt med
specifikation enligt nedan.
Kapitalplanering
För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet
har sparbanken en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att
sparbanken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker sparbanken är
exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att
sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna
kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen.
Primärt kapital
Supplementärt kapital
Summa
2010
49 412
8 757
58 169
2009
40 478
1 814
42 292
Kapitalkrav
Kapitalkrav för kreditrisk, schablonmetoden
Kapitalkrav för operativa risker
Summa
32 699
1 996
34 695
21 507
1 725
23 232
1,68
1,82
52 615
1 197
-4 400
49 412
38 728
1 750
0
40 478
3 157
5 600
8 757
1 814
0
1 814
58 169
42 292
Kapitaltäckningskvot
I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till behandling
av årets resultat.
Primärt kapital
Eget kapital
Periodiseringsfonder
Avräkning immateriella anl.tillgångar
Summa
Supplementärt kapital
Fond för verkligt värde
Tidsbundna förlagslån
Summa
Total kapitalbas
34
Kapitalkrav
Kapitalkrav kreditrisk enl schablonmetoden
Institutsexponeringar
Företagsexponeringar
Hushållsexponeringar
Exponeringar med säkerhet i fastighet
Oreglerade poster
Övriga poster
Summa
2010
2009
1 554
3 431
18 711
8 810
78
115
32 699
395
2 944
11 708
6 332
42
86
21 507
Kapitalkrav operativa risker
Basmetoden
Summa
Totalt minimikapitalkrav
1 996
1 996
34 695
1 725
1 725
23 232
32. Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen
Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som
för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank
Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring.
Sparbanken Gotland har per 2010-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på
304,7 mkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2010 på 1,3 mkr, som redovisas under
utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade
provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har
Sparbanken förmedlat fondsparande på 68,4 mkr och försäkringssparande på 27,1 mkr. För detta har Sparbanken
erhållit 350 tkr respektive 131 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och
försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån
utestående marknadsvärde dag för dag.
35
36
381
381
37
Företagsstyrning
Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga
ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt
för dess stiftelse eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva
bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.”
För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens
karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av
sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.
Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör.
Som representanter för insättare har sparbanken 30 st huvudmän. Hälften av dessa väljs av Gotlands Kommun, medan
återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens
högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattiden för dessa
återfinns i årsredovisningen.
Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbankstämmans organ för beredning av stämmans beslut i
tillsättningsfrågor.
Valberedningen utgörs av ordförande samt fem stycken ledamöter samt en ersättare. Det är valberedningens uppgift att
komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter.
Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande. Likaså utser styrelsen VD som under styrelsen inseende ska leda
verksamheten i sparbanken.
Styrelsens sammansättning och arbete
Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämman, består av åtta ledamöter. Därutöver ingår en personalrepresentant. Av styrelsens ledamöter är en kvinna. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och
mandattider för dessa återfinns i årsredovisningen. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader
inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not till posten allmänna administrationskostnader i
resultaträkningen.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och
VD, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av
styrelsens och VD:s arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens
arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordförande ser bl a till att styrelsen
erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av
sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordförande en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter.
De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens
främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och
prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva
policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna
kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2010 har styrelsen sammanträtt vid 12 st tillfällen. Vid
styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan inklusive kapitalbehov,
prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang,
revisionsrapporter etc. En ordinarie styrelseledamot har varit sekreterare i styrelsen.
Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning
omfattar även verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens
organisation och arbetsprocesser.
38
Sparbankens huvudmän
Valda av Gotlands kommun
Lars‐Inge Wickman
Kent Johansson
Gertrud Karlsson
Benny Dahlström
Gunilla Wigren‐Dahlin
Eva Lindström
Egil Lyngstad
Ulf Percival
Brith Jones
Ylva Simander
Bo Ax
Barbro Ekström‐Klang
Gunnar Ahlgren
Bo Holm
Olle Ronsten
Ort
Eskelhem
Eskelhem
Lau
Ala
Katthammarsvik
Stånga
Dalhem
Eskelhem
Tofta
Fardhem
Burs
Roma
Ljugarn
Östergarn
Visby
Mandatperiod
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
Valda av huvudmännen
Rolf Öström
Göran Larsson
Gunnar Bolin
Lennart Blom
Stefan Uddin
Sven Jakobsson
Agneta Olofsson
Marlene Larsson
Lena Flodman
Per‐Olof Dahlberg
Lars Jacobsson
Ann‐Christin Karlsson
Ann‐Marie Rickardsson
Pierre Yttergren
May Nygren‐Pettersson
Burs
Lau
Eskelhem
Stånga
Linde
Alskog
Eskelhem
Stånga
Alskog
Eskelhem
Eskelhem
Lojsta
Kräklingbo
Anga
Eskelhem
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2011
2010‐2012
2010‐2012
2010‐2012
2010‐2012
2010‐2013
2010‐2013
2010‐2013
2010‐2013
2010‐2014
2010‐2014
2010‐2014
2010‐2014
Valberedning
Agneta Olofsson
Lars Jacobsson
Marlene Larsson
Rolf Öström
Lena Flodman
Egil Lyngstad
Eskelhem
Eskelhem
Stånga
Burs
Alskog
Dalhem
39
Välkommen till
Sparbanken Gotland!
Kontoret i Eskelhem
Eskelhem Prästgården 167
622 70 GOTLANDS TOFTA
Kontoret i Stånga
Stånga Gumbalde 172
623 60 STÅNGA
Öppet mån-ons 9.00-16.30
tor 9.00-18.00
fre 9.00-15.00
Kassan öppen
mån-tis 10.00-12.00
tor 13.00-18.00
Telefon
0498-26 65 37
Öppet mån-ons 9.00-16.30
tor 9.00-18.00
fre 9.00-15.00
Kassan öppen
tis, ons, fre, 10.00-14.00
tor 13.00-18.00
Telefon
0498-48 80 67
Kontoret i Klintehamn
Donnersgatan 6 A
623 77 KLINTEHAMN
Kontoret i Roma
Visbyvägen 35 B
622 54 ROMAKLOSTER
Öppet mån-ons 9.00-16.30
tor 9.00-18.00
fre 9.00-15.00
Kassan öppen
mån, tis, ons, fred
11.00-14.00
tor 10.00-18.00
Telefon
0498-40 45 20
Öppet mån-ons 9.00-16.30
tor 9.00-18.00
fre 9.00-15.00
Kassan öppen
tis, ons, fre 10.00-14.00
tor 13.00-18.00
Telefon
0498-380 74
Sparbanken Gotland - Gotlänningarnas egen bank
www.sparbankengotland.se