Transcript årsredovisning 2011 - Virserums Sparbank

årsredovisning 2011
bygdens bästa bank sedan 1884
Storgatan 8 | www.virserumssparbank.se | 0495-310 15
Innehållsförteckning
VD kommenterar. . .....................................................................................................5
Sparbanksstämman..................................................................................................7
Förvaltningsberättelse............................................................................................8
Fem år i sammandrag.. ............................................................................................10
Resultaträkning ....................................................................................................13
Balansräkning.......................................................................................................14
Kassaflödesanalys.................................................................................................16
Redovisnings- och värderingsprinciper . . ..............................................................17
Noter till resultaträkningen.................................................................................23
Noter till balansräkningen...................................................................................28
Finansiella risker..................................................................................................34
Kapitaltäckning . . ...................................................................................................44
Företagsstyrning...................................................................................................47
Utgående mandatperioder .....................................................................................49
Revisionsberättelse ..............................................................................................50
Sparbankens huvudmän, styrelse, revisorer & personal.......................................52
Kontorsförteckning .. ............................................................................................54
Omslagsfoto: Alexander Steinvall
VD kommenterar
Det fortsätter att gå bra för Virserums sparbank! Rörelseresultatet för 2011 hamnade i
nivå med föregående års. Vi åtnjuter ett fortsatt stort förtroende från våra kunder. Banken är finansiellt väl rustad för att fortsätta
att vara en ekonomisk motor i Dackebygden.
När dessa rader skrivs har jag bara varit vd för Virserums Sparbank i ett par månader. Det är en kort
tid, men tillräcklig för att förstå djupet i devisen
”Bygdens bästa bank sedan 1884”. Det är precis
så det är. Engagerade medarbetare och en styrelse
som har just bygdens bästa för ögonen – ett förpliktigande löfte som vi försöker leva upp till, varje dag.
Inlåningen ökar
Sett till verksamheten 2011 kan vi konstatera att
inlåningen från allmänheten fortsätter att öka. Den
uppgick vid årsskiftet till drygt 534 miljoner kronor,
vilket betydde en ökning med 6 procent. Den svagare utvecklingen på börsen under andra halvan av
2011 medförde att många kunder valda att omplacera sitt sparkapital från fondsparande till traditionella
sparkonton.
Minskad kreditvolym
Även om finansiella oroshärdar i Sydeuropa inte
påverkar vardagen så mycket i våra trakter kan vi
ändå notera en viss återhållsamhet i efterfrågan
på krediter. Med den finansiella oron följer också
en svårbedömd konjunkturutveckling. Detta hämmade efterfrågan på krediter 2011, men vi lånade
ändå ut närmare 72 miljoner kronor under året.
Nya, positivare svenska konjunktursignaler presenterades alldeles nyligen, men banken har valt att
inta en försiktig position och reserverar därför drygt
6 miljoner kronor för framtida, befarade kreditförluster.
Väl rustade
Den internationella finansoron påverkar banksystemen även i friskare ekonomier, som den svenska.
Kraven skärps successivt på en stark finansiell ställning för alla aktörer på bankmarknaden. Det är inget
som oroar oss. Resultatmässigt blev 2011 ännu ett
framgångsrikt år för banken, med ett rörelseresultat
på drygt 14 miljoner kronor. Soliditeten uppgår till
Bengt Eriksson, VD
över 29 procent, vilket gör Virserums Sparbank till
en av de allra bästa i landet.
Med fortsatt god inlåningstillväxt från allmänheten har vi också en stark likviditet. Det betyder i
klartext att banken är mycket väl rustad för att kunna
fortsätta att vara med och finansiera både näringsliv
och privatpersoner i önskad riktning, det vill säga att
delta i projekt som bidrar till bygdens utveckling.
God service, bra villkor
Framgångsreceptet för Virserums Sparbank är att ge
god service och erbjuda bra villkor. Till det ska läggas
den närhet som vi har till kunderna. De känner oss,
vi känner dem. Det är så ett ömsesidigt förtroende
skapas och våra stabila, lojala kunder är vår största
tillgång. Till skillnad från storbankerna så stannar
vinsten i Virserums Sparbank kvar i verksamhetsområdet och kan bidra till en fortsatt positiv utveckling
här. Att vi dessutom har engagerade medarbete och
en aktiv styrelse gör att vi kan se framtiden an med
stor tillförsikt.
Bengt Eriksson,
VD, Virserums sparbank
5
Sparbanksstämman
Styrelsen och verkställande direktören för Virserums
Sparbank får härmed avge årsredovisning för Sparbankens
verksamhet 2011, Sparbankens 127:e verksamhetsår.
Sparbanksstämman med huvudmän äger rum fredagen
den 11 maj 2012 kl 18.00 på Hotell Dacke.
Från vänster Christer Tuvö, Bengt Eriksson (VD), Torbjörn Wirsenius, Åke Sandstedt,
Börje Karlsson (ordförande), Marianne Larsson, Rune Bjurhem och Lars Rosander.
7
Förvaltningsberättelse
Verksamhetens art och inriktning
Virserums Sparbank (533200-5247) är en inom Hultsfreds Kommun verksam fristående sparbank. Vi ska
vara en självständig, stark och lokalt förankrad fullservicebank.
Vi står för djup kunskap, starka och långsiktiga relationer med våra kunder.
Vi vill verka för ett gott ekonomiskt klimat i vårt verksamhetsområde.
Vårt mantra är ”Bygdens bästa bank för en stark framtid i Dackebygd”.
Våra kunder skall känna trygghet. Vi är en stark bank som står väl rustade för framtiden.
Siffror inom parentes avser 2010.
Affärsvolym
Sparbankens förvaltade och förmedlade kundvolymer uppgick vid årets slut till 1 579 246 tkr
(1 624 161 tkr) en minskning med 3%.
Utlåning
Sparbankens totala utlåning uppgick vid årets slut netto till 408 470 tkr (423 948 tkr).
Av sparbanken förmedlade lån till Spintabgruppen, uppgick vid årets slut till 260 297 tkr.
(258 898 tkr).
Nyutlåningen under året uppgick till 71 882 tkr (108 493 tkr).
Inlåning
Sparbankens inlåning från allmänheten uppgick vid årets slut till 534 045 tkr (502 630 tkr), en ökning med 6 %.
Förmedlade fonder
Virserums sparbanks kunder hade vid årets slut förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB
och i Swedbank Försäkring AB till ett marknadsvärde av 254 736 tkr (289 653 tkr).
Problemengagemang
Sparbankens problemengagemang, d v s oreglerade fordringar på krediter förfallna till betalning med mer än
60 dagar eller där andra omständigheter föreligger som medför osäkerhet i fråga om kreditens återbetalning
uppgick vid årets slut till 7 543 tkr.
Händelser efter balansdagen
Bengt Eriksson tillträdde som ny VD efter Ewa Andersen den 1 februari 2012.
Riskaptit och likviditetsrisk
Målsättningen är att sparbankens likviditets- och finansförvaltning effektivt skall förvalta balansräkningen.
Sparbankens idé bygger på att utlåningen skall matchas av inlåningen.
Det är emellertid ofrånkomligt att mäta likviditetsrisker i den löpande verksamheten men
dessa skall begränsas på ett sådant sätt att banken inte riskerar att kunna uppfylla sina
åtaganden. Banken skall enligt fastställda policy ha en likviditetsreserv som klarar en
period av 30 dagar och får lägst uppgå till fem procent av inlåningen vid normala förhållanden. Dessutom skall likviditetsreserven beräknas utifrån s.k. stressade scenarier.
8
Förvaltningsberättelse
Information om risker
Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för flera olika risker som är kopplade till sparbankens
verksamhetsområde. En närmare beskrivning av dessa risker framgår av not.
Resultat
Rörelseresultatet minskade med 4 % och uppgick till 14 329 tkr (14 887 tkr). Resultatet har till stor del påverkats av kreditförluster som under året drabbat banken på 6 391 tkr (643 tkr).
Räntenettot vilket är en stor del av resultatet har under året ökat med 24% och uppgick vid årets slut till
26 261 tkr (21 129 tkr). I räntenettot ingår den ränta banken får på sina likvida medel.
Virserums Sparbank erhåller provision på bl. a förvaltade medel hos fondbolag, på det marknadsvärdet som
den samlade stocken har. Provisioner netto uppgick vid årets slut till 5 276 tkr (5 028 tkr).
Övriga intäkter uppgick till 2 141 tkr (233 tkr).
Rörelsekostnaderna exkl. kreditförluster uppgick till 12 272 tkr (11 526 tkr)
En ökning med 4 % varav personalkostnader 6 611 tkr (6 247 tkr) eller 54 % (54%).
Årets resultat efter skatt och bokslutsdispositioner blir 11 073 tkr (13 106 tkr).
Prognos
Vi ser en ökad konkurrens och en något lägre kreditefterfrågan på marknaden. Kombinerat med nuvarande
konjunkturläge förväntar vi oss att affärsvolymen under 2012 endast ökar marginellt. Sparbankens resultat
före kreditförluster förväntas under 2012 bli i nivå med resultatet 2011, under förutsättning att inga oväntade händelser inträffar.
Förslag till vinstdisposition
Sparbankens vinst enligt balansräkningen utgör för 2010
Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- Överföring till reservfonden kr.
11 073 442,56
kr.
11 073 442,56
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt
skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och
operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbanken interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen
vinstdisposition uppgår till 4,47 ( 4,24). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 157 344 tkr
(147 705 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 35 181 tkr (34 845tkr). Specifikation av posterna framgår av
not om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas
fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt
stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
9
Fem år i sammandrag
Fem år i sammandrag, tkr
2011
2010
2009
2008
2007
Volym
Medelomslutning (MO)
765 245 705 988 650 967 626 286 591 470
Förändring under året, %
8,4
8,5
3,9
5,9
17,5
Affärsvolym, ultimo
1 579 246 1 624 161 1 542 597 1 366 250 1 358 377
Förändring under året, %
-2,8
5,3
12,9
0,6
11,3
av sparbanken förvaltade och förmedlade
kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 73,7 % av
obeskattade reserver i % av balansomslutningen
29,40
29,98
28,79
25,61
30,69
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas i förhållande till totalt kapitalkrav
4,47
4,24
4,10
4,71
4,95
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenetto i % av MO
3,43
2,99
3,13
3,88
3,51
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym
1,671,902,162,022,11
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av
genomsnittlig affärsvolym
0,911,051,300,811,18
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt
i % av genomsnittligt eget kapital
4,78
5,26
7,72
3,58
6,62
KI-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter
0,37
0,43
0,35
0,42
0,44
KI-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter
0,18
0,45
0,40
0,60
0,44
10
Fem år i sammandrag
Fem år i sammandrag, tkr
2011
2010
2009
2008
2007
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto
65,45
61,72
79,06
100,00
0,00
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
0,64
0,28
0,35
0,41
0,05
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning
till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt
övertagen egendom och kreditgarantier
1,50
0,15
0,33
1,35
0,01
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
88877
Antal kontor
22222
Personalkostnader i % av MO
0,86
0,88
0,94
0,92
0,96
11
Fem år i sammandrag
Fem år i sammandrag, tkr
2011
2010
2009
2008
2007
Resultaträkning
Räntenetto
26 261
21 129
20 363
24 269
20 764
Provisioner, netto
5 276
5 028
4 579
4 579
4 986
Nettoresultat av finansiella transaktioner
-686
666
1 203
-3 649
-633
Övriga intäkter
2 141
233
5 243
2 238
2 077
Summa intäkter
32 992
27 056
31 388
27 437
27 194
Allmänna administrationskostnader
10 986
10 235
9 951
10 193
10 705
Övriga rörelsekostnader
1 286
1 291
1 158
1 348
1 385
Kreditförluster
6 391
643
1 370
4 870
-45
Summa kostnader
18 663
12 169
12 479
16 411
12 045
Rörelseresultat
14 329
14 887
18 909
11 026
15 149
Bokslutsdispositioner, netto
25
3 046
-1 644
-133
2 949
Skatter
-3 281
-4 827
-2 987
-2 786
-4 645
Årets resultat
11 073
13 106
14 278
8 107
13 453
Balansräkning
Kassa 5 153
3 008
3 681
3 712
3 341
Utlåning till kreditinstitut
132 385 126 227 111 024 166 596 185 787
Utlåning till allmänheten
408 470 423 948 425 767 370 418 330 589
Räntebärande värdepapper
144 260
95 274
60 921
58 945
30 145
Aktier och andelar mm
69 798
73 229
58 414
31 831
53 972
Materiella tillgångar
618711134225285
Övriga tillgångar
3 160
1 153
2 926
1 398
417
Summa tillgångar
763 844 723 550 662 867 633 125 604 536
Skulder till kreditinstitut
0
173
592
2 460
1 256
In- och upplåning från allmänheten
534 045 502 630 467 258 460 061 412 208
Övriga skulder
3 447
2 030
2 130
8 495
3 878
Summa skulder 537 492 504 833 469 980 471 016 417 342
Obeskattade reserver
6 900
6 925
9 971
8 327
8 194
Eget kapital
219 452 211 792 183 514 156 129 179 638
Summa skulder och eget kapital
763 844 723 550 663 465 635 472 605 174
12
Resultaträkning
Resultaträkning, tkr
Not20112010
Förändring
i procent
Ränteintäkter
34 299
23 197
Räntekostnader
8 038
2 068
Räntenetto
1
26 261
21 129
24,3
Erhållna utdelningar
2
1 939
49
Provisionsintäkter
3
5 731
5 414
Provisionskostnader
4455386
Nettoresultat av finansiella transaktioner
5
-686
666
Övriga rörelseintäkter
6202184
Summa rörelseintäkter
32 992
27 056
21,9
Allmänna administrationskostnader
7
10 986
10 235
Avskrivningar på materiella
anläggningstillgångar
169393
Övriga rörelsekostnader
8
1 193
1 198
Summa kostnader före kreditförluster
12 272
11 526
Resultat före kreditförluster
20 720
15 530
33,4
Kreditförluster, netto
9
-6 391
-643
Rörelseresultat
14 329
14 887
Bokslutsdispositioner
10
25
3 046
Skatt på årets resultat
11
-3 281
-4 827
Årets resultat
11 073
13 106
-15,5
Rapport över totalresultat, tkr
Årets resultat
11 073
13 106
-15,5
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på
finansiella tillgångar som kan säljas
-3413
15 172
Årets övrigt totalresultat
-3413
15 172
Årets totalresultat
7 660
28 278
13
Balansräkning
Balansräkning, tkr
Tillgångar
Not20112010
Förändring
i procent
Kassa 5 153
3 008
Utlåning till kreditinstitut
12
132 385
126 227
Utlåning till allmänheten
13
408 470
423 948
-3,7
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
14
144 260
95 274
Aktier och andelar mm
15
69 798
73 229
Materiella tillgångar
16
- Inventarier
60
133
- Byggnader och mark
558
578
Övriga tillgångar
17
31
202
Aktuell skattefordran 1 600
65
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
18
1 529
886
Summa tillgångar
763 844
723 550
5,6
14
Balansräkning
Balansräkning, tkr
Skulder och eget kapital
Not
2011
2010
Förändring
i procent
Skulder till kreditinstitut
19
0
173
Inlåning från allmänheten
20
534 045
502 630
6,3
Övriga skulder
21
1 500
885
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
22
1 947
1 145
Summa skulder och avsättningar
537 492
504 833
Obeskattade reserver
23
6 900
6 925
Reservfond
185 020
171 914
Fond för orealiserade vinster
23 359
26 772
Årets resultat
11 073
13 106
Summa eget kapital
24
219 452
211 792
3,6
Summa skulder
och eget kapital
763 844
723 550
5,6
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser
25
29 745
29 729
Åtaganden
26
37 825
46 149
Rapport över förändringar i eget kapital
Reserv-
Fond för
Årets
Totalt eget
fond
verkligt v
resultat
kapital
Ingående eget kapital 2011-01-01
171 914
26 772
13 106
211 792
Vinstdisposition/Avsatt till reservfond
13 106
-13 106
Årets resultat
11 073
11 073
Årets övrigt totalresultat
-3 413
-3 413
Årets totalresultat
-3 413
11 073
7 660
Utgående eget kapital 2011-12-31
185 020
23 359
11 073
219 452
15
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalys, tkr
2011
2010
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
14 329
14 887
Orealiserad del av nettoresultat av
finansiella transaktioner
-857
684
Avskrivningar 93
93
Kreditförluster
-6 407
-672
Betald inkomstskatt
-3 281
-4 827
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital
3 877
10 165
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning av utlåning till
allmänheten
15 478
1 819
Ökning av värdepapper
Ökning av inlåning
från allmänheten
31 415
35 372
Minskning av skulder till
kreditinstitut
173419
Förändringar av övriga tillgångar/skulder
-481
1 599
Kassaflöde från den löpande verksamheten
50 462
49 374
Investeringsverksamheten
Försäljning/inlösen av finansiella anläggningstillgångar
65 014
20 000
Investeringar i finansiella tillgångar
-107 000
-54 353
Förvärv av materiella tillgångar
0
-72
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-41 986
-34 425
Årets kassaflöde
8 476
14 949
Likvida medel vid årets början
129 062
114 113
Likvida medel vid årets slut
137 538
129 062
I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavande.
I kassaflödet från den löpande verksamheten ingår erhållen utdelning 1.939 tkr(49 tkr),
erhållen ränta 34 299 tkr (23 197 tkr) och erlagd ränta 8 038 tkr (2 400 tkr).
16
Redovisnings- och värderingsprinciper
Redovisningsprinciper
De nedan angivna redovisningsprinciperna har til�lämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, ifall inget annat anges.
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag
om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter
och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet
med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR
2. Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna
tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med
detta avses standarder som har antagits för til�lämpning med de begränsningar som följer av RFR
2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom
ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till
att sambandet mellan redovisning och beskattning
skall tillämpas.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av
styrelsen den 21 mars 2012. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 11 maj 2012.
Värderingsgrunder vid upprättande av
företagets finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska
anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde,
förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som
värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och
skulder som värderas till verkligt värde består av
finansiella instrument klassificerade som finansiella
tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella
tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Företagets funktionella valuta är svenska kronor och
de finansiella rapporterna presenteras i svenska
kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de
finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet
med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt
gör antaganden som påverkar tillämpningen av
redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Uppskattningarna och antagandena är baserade på
historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer
som under rådande förhållanden synes vara rimliga.
Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redo­visade
värdena på tillgångar och skulder som inte annars
framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan
avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat
denna period, eller i den period ändringen görs och
framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Ändrade redovisningsprinciper föranledda
av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper
som företaget tillämpar från och med 1 januari 2011.
Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och
med 2011 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först
under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga
kommande räkenskapsår och framåt planeras inte
att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade
effekterna på de finansiella rapporterna som til�lämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS
väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver
dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka
bankens finansiella rapporter.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39
Finansiella instrument: Redovisning och värdering.
17
Redovisnings- och värderingsprinciper
IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen
behandlar klassificering och värdering av finansiella
tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar
som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier,
där värdering sker till verkligt värde eller upplupet
anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde
används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade
datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till
verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value
option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt
värde ska redovisas i resultatet, med undantag för
värdeförändringar på egetkapitalinstrument som
inte innehas för handel och för vilka initialt val görs
att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat.
Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning
påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas
tillsvidare i enlighet med IAS 39
IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av
IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med
principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som
frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk ”Fair
Value Option” ska redovisas. För dessa skulder ska
värdeförändringen delas upp på förändringar som
är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på
förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte
gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och
har inte heller kunnat besluta om de nya principerna
ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte
godkänts för tillämpning inom EU.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den
valutakurs som föreligger på transaktionsdagen.
Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta
räknas om till svenska kronor till den valutakurs som
föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser
som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
18
Ränteintäkter och räntekostnader, samt
utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på
skulder beräknas och redovisas med tillämpning av
effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta
som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida
in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet
av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas
i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan
det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det
belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i
resultaträkningen består av:
• Räntor på finansiella tillgångar och skulder
som värderas till upplupet anskaffningsvärde
enligt effektivräntemetoden
• Räntor från finansiella tillgångar som värde-
ras till verkligt värde över resultaträkningen
• Räntor från finansiella tillgångar som klassi ficerats som tillgängliga för försäljning
Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
Redovisnings- och värderingsprinciper
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det är
sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla före­
taget.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för
utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika
sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i
den effektiva räntan
ändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
• Realiserade och orealiserade förändringar i
verkligt värde på de tillgångar och skulder
som identifierats till verkligt värde via
resultaträkningen (fair value option)
• Realisationsresultat från finansiella tillgångar
som kan säljas
• Valutakursförändringar
Allmänna administrationskostnader
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av
effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt
utan som ränteintäkt. Sådana avgifter utgörs främst
av uppläggningsavgifter för lån.
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, Pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala
avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
Provisioner och avgifter som är intjänade i
takt med att tjänsterna löpande utförs
Bokslutsdispositioner
Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner
för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och
provisioner periodiseras som intäkt över den period
som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de
ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till
annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat
till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade
när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer
av provisioner för köp av värdepapper för kunds
räkning, aviseringsavgifter samt betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som
i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion
redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den
mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader
för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter
till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner
innehåller de realiserade och orealiserade värdeför-
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar och
upplösningar av obeskattade reserver.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt. Aktuell skatt
är skatt som ska betalas eller erhållas avseende
aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som
är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt
och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar,
aktier och andra egetkapitalinstrument inbäddade
derivat och obligationsfordringar. Bland skulder
och eget kapital återfinns leverantörsskulder och
låneskulder.
Redovisning i och borttagande från
balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när
19
Redovisnings- och värderingsprinciper
rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget
förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del
av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort
från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för
del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och
redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen
samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med
ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången
och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade
med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och
risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta
kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett
eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en
finansiell tillgång värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att
värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av finansiella tillgångar som
företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i
denna kategori värderas löpande till verkligt värde med
värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som
innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen
med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas
till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller
20
fastställbara betalningar och som inte är noterade
på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till
upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som
beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och
lånefordran redovisas till det belopp som beräknas
inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella
tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med
fasta eller fastställbara betalningar och fastställd
löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i
någon annan kategori eller finansiella tillgångar
som företaget initialt valt att klassificera i denna
kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas
här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande
till verkligt värde med värdeförändringar redovisade
mot eget kapital.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex
leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna
värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken
har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär
inte fullgjort sina betalningar till innehavaren.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt
värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren
erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid
den efterföljande värderingen redovisas skulden för
den finansiella garantin till det högre av de belopp
som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp
som ursprungligen redovisades efter avdrag, i til�lämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som
redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
Redovisnings- och värderingsprinciper
Kreditförluster och nedskrivningar på
finansiella instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella
tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om
det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd
av att en eller flera händelser (förlusthändelser)
inträffat efter det att tillgången redovisas för första
gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från
tillgången.
Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett
nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos
emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller
försenade betalningar av räntor eller kapital­­-
belopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå
i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången
i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller
f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av
finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar
redovisades första gången, trots att minsk­­ ning­­­­­­en ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive
1. negativa förändringar i betalningsstatus för
låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal
försenade betalningar eller ett ökat antal
kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns
och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp)
eller
2. inhemska eller lokala ekonomiska villkor
som har koppling till uteblivna betalningar
av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning
av arbetslösheten i låntagarnas geografiska
område, en minskning av fastighetspriserna
avseende hypotekslån i berört område eller
ogynnsamma förändringar av branschvillkor
som påverkar låntagarna i gruppen).
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av
det verkliga värdet för en investering i en finansiell
placering klassificerad som en finansiell tillgång som
kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till
upplupet anskaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov
finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål
satts till 60 dagar.
Som objektiva belägg på att nedskrivningshehov
föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer
än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan
vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom
analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen
av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att
hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finans­
iella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg
om att lånet är osäkert.
Nedskrivningar belastar resultaträkningen.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs
bort från balansräkningen när kreditförlusten anses
vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte
längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare
redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
21
Redovisnings- och värderingsprinciper
Materiella tillgångar
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med til�lägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering
eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska
fördelar väntas från användning eller utrangering/
avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång
utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och
tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta
försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas
som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet
endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången
kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Alla andra tillkommande utgifter redovisas som
kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för
bedömningen när en tillkommande utgift läggs till
anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av
identifierade komponenter, eller delar därav, varvid
sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på
utbytta komponenter, eller delar av komponenter,
utrangeras och kostnadsföres i samband med utbyt­
et. Reparationer kostnadsföres löpande.
Avskrivningsprinciper
Inventarier
Inventarierna har avskrivits planenligt med 20 % på
anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från
plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan.
22
Byggnad och mark
Fastigheten avskrivs med skattemässigt högsta til�låtna belopp. Komponentavskrivning har ej använts
då utredning visar att det rör sig om försumbara belopp. Mark avskrivs ej.
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade
tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt
IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar
efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet
och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse
att betala ytterligare avgifter.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som
annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för
sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6
Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är
tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos
SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för
att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19,
och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende
avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som
en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas
genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken
under en period. Premier betalas till SPK baserat på
aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not.
Ansvarsförbindelser
(eventualförpliktelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett
möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller
flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett
åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde
av resurser kommer att krävas.
Noter till resultaträkningen
1
Räntenetto
2011
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
3 059
Utlåning till allmänheten
25 459
Räntebärande värdepapper
5 780
Övriga
1
Summa
34 299
Varav:
ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 34 299
ränteintäkt från osäkra fordringar
276
Räntekostnader
Inlåning från allmänheten
6 472
varav kostnad för insättargaranti
257
Räntebärande värdepapper
1 566
Summa
8 038
Summa räntenetto
26 261
Räntemarginal
3,00%
Totala ränteintäkter i % av MO minus totala
räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt
eget kapital och obeskattade reserver
Placeringsmarginal
3,43%
Räntenetto i % av MO
Medelränta på utlåningen
5,94%
Medelränta på inlåningen
1,40%
2 Erhållna utdelningar
Swedbank
1897
Övriga
42
Summa
1 939
2010
1 507
19 952
1 738
0
23 197
23 197
384
2 068
200
0
2 068
21 129
2,87%
2,99%
5,38%
0,83%
0
49
49
3Provisionsintäkter
Betalningsförmedlingsprovisioner
1 075
Utlåningsprovisioner
1 496
Inlåningsprovisioner
79
Provisioner avs utställda finansiella garantier
397
Värdepappersprovisioner
1775
Avgifter från kredit- och betalkort
198
Övriga provisioner
711
Summa
5 731
954
1 507
72
299
1 824
151
607
5 414
23
Noter till resultaträkningen
4Provisionskostnader
2011
Betalningsförmedlingsprovisioner
29
Värdepappersprovisioner
349
Övriga provisioner
77
Summa
455
5
3
293
90
386
Nettoresultat av finansiella transaktioner Aktier/andelar
-440
Andra finansiella instrument
-565
Valutakursförändringar
319
Summa
-686
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
Via RR
Finansiella tillgångar till verkligt värde via RR
-1 005
Valutakursförändringar
319
Summa
-686
6
2010
-241
808
99
666
Via RR
567
99
666
Övriga rörelseintäkter
Intäkter från rörelsefastigheter
199
179
Övriga
3
5
Summa
202
184
7 Allmänna administrationskostnader
Personalkostnader
- löner och arvoden
3 996
- sociala avgifter
1 450
- kostnad för pensionspremier
689
- avsättning till resultatandelsstiftelse
172
- övriga personalkostnader
304
Summa personalkostnader
6 611
Övriga allmänna administrationskostnader
- porto och telefon
323
- IT-kostnader
2 623
- revision
328
- hyror och andra lokalkostnader
121
- fastighetskostnader
359
- övriga 621
Summa övriga allmänna administrationskostnader
4 375
Totalt
10 986
24
3 763
1 371
650
161
302
6 247
335
2 510
297
124
349
373
3 988
10 235
Noter till resultaträkningen
allmänna administrationskostnader (forts)
2011
2010
Löner och sociala kostnader
ÖvrigaÖvriga
VD
anställda
VD
anställda
Löner
745
3 251
716
3 047
Sociala kostnader
234
1 216
293
1 078
Summa
979
4 467
1 009
4 125
Berednings- och beslutsprocess
Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Arvoden till ordförande, vice ordförande och
övriga ledamöter beslutas av stämman.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt spar-
banksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktör beslutas av ordförande och vice ordförande
och anmäls till styrelsen.
Rörlig ersättning
Avsättning till resultatandelsstiftelse Guldeken sker för samtliga anställda utom verkställande direktör.
Fonderade medel står inne minst fem år. Några andra rörliga ersättningar förekommer inte.
Ersättningar 2011
Grundlön/Sammanträdes- Pensions Summa
Styrelsearvode
arvodekostnad
Styrelsens ordförande Börje Karlsson
42
52
94
Vice ordförande Rune Bjurhem
10
35
45
Torbjörn Wirsenius
24
24
Marianne Larsson
26
26
Åke Sandstedt
22
22
Christer Tuvö
32
32
Lars Rosander
17
17
VD Ewa Andersen
745
302
1 047
Summa
797
208
302
1 307
Ersättningar 2010
Grundlön/Sammanträdes- Pensions Summa
Styrelsearvode
arvodekostnad
Styrelsens ordförande Börje Karlsson
42
45
87
Vice ordförande Rune Bjurhem
10
25
35
Torbjörn Wirsenius
25
25
Marianne Larsson
23
23
Åke Sandstedt
20
20
Christer Tuvö
27
27
Lars Rosander
24
24
VD Ewa Andersen
716
267
983
Summa
768
189
267
1 224
25
Noter till resultaträkningen
allmänna administrationskostnader (forts)
2010
Pensioner mm till ledande befattningshavare
Till VD - premier för pension
302
Summa
2011
302
267
267
Pensioner
Pensionsrätt för VD följer gällande kollektivavtal.
Avgångsvederlag
Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktör rätt till lön under uppsägningstiden,
som är tolv månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.
Offentliggörande av uppgifter om ersättning
Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS
2009:6 5 kap. lämnas på företagets hemsida www.virserumssparbank.se.
Lån till ledande befattningshavare
Ledande befattningshavares lån i företaget
2011
2010
Verkställande direktören
0
0
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 5 718
4 341
Summa
5 720
4 341
Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen. Lånevillkoren överensstämmer med
som normalt tillämpas vid kreditginvning till allmänheten eller till övrig personal.
Medelantal anställda
Totalt i sparbanken
8
8
varav kvinnor
5
5
varav män
3
3
Arvode och kostnadsersättningar till revisorer
KPMG AB
Revisionsuppdrag
86
58
Övriga uppdrag
242
239
Summa
328
297
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor
att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning
eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
26
Noter till resultaträkningen
8
Övriga rörelsekostnader
2011
Avgifter till centrala organisationer
435
Försäkringskostnader
229
Säkerhetskostnader
107
Marknadsföringskostnader
414
Övriga rörelsekostnader
8
Summa
1 193
9
2010
332
189
195
457
25
1 198
Kreditförluster netto
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster
-3 350
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas
som konstaterade förluster
844
Årets nedskrivning för kreditförluster
-3 901
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster
16
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar
för kreditförluster
0
Årets nettokostnad för individuellt
värderade lånefordringar
-6 391
Årets nettokostnad för kreditförluster
-6 391
-4 429
4 287
-1 280
29
750
-643
-643
10Bokslutsdispositioner
Återföring av periodiseringsfond
0
Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan
25
Summa
25
3 037
9
3 046
11 Skatt på årets resultat
Aktuell skattekostnad
3 281
4 824
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
0
3
Summa
3 281
4 827
Faktiskskattekostnad
3 281
4 824
Skattekostnad 26,3% på resultatet före skatt
3 775
-4 716
Skillnad
-494
108
Skillnaden består av följande poster
Skatteeffekt av:
Ej avdragsgilla kostnader
37
432
26,3%
10 114
Ej skattepliktiga intäkter
1 915
23
26,3%
-504
-6
Summa
-494
108
27
Noter till balansräkningen
TIllgångar
12 Utlåning till kreditinstitut
Swedbank
2011
2010
132 385
126 227
413 407
425 828
13 Utlåning till allmänheten
Utestående fordringar, brutto
Varav: Osäkra
7 543
individuell reservering (spec se nedan)
4 937
Redovisat värde, netto
408 470
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar ,brutto
- offentlig sektor
342
- företagssektor
268 460
- hushållssektor
144 605
Summa
413 407
3 046
1 880 423 948
374
277 381
148 073
425 828
Varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i
osäkra lånefordringar
- företagssektor
6 589
2 261
- hushållssektor
954
785
Avgår:
Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
4 937
1 766
- hushållssektor
0
114
Lånefordringar, nettobokfört värde
- offentlig sektor
342
374
- företagssektor
263 523
275 615
- hushållssektor
144 605
147 959
Summa
408 470
423 948
Åldersanalys oreglerade men ej nedskrivna fordringar
Fordringar förfallna > 60 dgr
4 597
592
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr
719
130
Fordringar förfallna >180 dgr - 360 dgr
821
802
Fordringar förfallna > 360 dgr
1 406
1 522
Summa
7 543
3 046
Säkerhet osäkra fordringar
- Borgen
900
0
- Pantbrev
3 800
355
- Företagshypotek
1 820
878
- Blanco
900
1 684
- Övrig säkerhet
123
129
28
Noter till balansräkningen
Utlåning till allmänheten (forts) 2011
2010
Förändring av nedskrivningar
Individuellt
värderade osäkra
lånefordringar
Ingående balans 1 januari 2011
1 880
Årets nedskrivning för kreditförluster
3 901
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar
för kreditförluster
-844
Utgående balans 31 december 2011
4 937
14 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
2011 Verkligt Bokfört
värde
värde
Svenska bostadsinstitut 62 635
62 000
Övriga svenska emittenter
Övriga finansiella företag 82 996
82 260
varav: Förlagsbevis
8 500
8 500
Summa obligationer och andra
räntebärande värdepapper 145 631 144 260
varav: Noterade värdepapper på börs 137 101 135 730
onoterade värdepapper
8 530
8 530
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden
överstiger nominella värden 362
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden
understiger nominella värden 1 733
2010
Verkligt Bokfört
värde värde
63 470
63 000
32 288
32 274
8 500
8 500
95 758
95 274
87 063
8 695
86 579
8 695
1 579
4 850
15 Aktier och andelar
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt
värde via resultaträkningen
12 109
12 111
Finansiella tillgångar som kan säljas enl spec nedan
- kreditinstitut
57 258
60 672
- övriga
431
446
Summa
57 689
61 118
Summa aktier och andelar
69 798
73 229
företag
Antal
Börsvärde
Redovisat värde
Aktier
- Swedbank
642 271
57 258
57 258
- Nokia
8 000
268
268
- Övriga
11 841
12 272
29
Noter till balansräkningen
16 Materiella tillgångar
Byggnad
Inventarier
och mark
Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 1 januari 2010
3 212
809
4 021
Förvärv
72
0
72
Utgående balans 31 december 2010
3 284
809
4 093
Ingående balans 1 januari 2011
3 284
809
4 093
Utgående balans 31 december 2011
3 284
809
4 093
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari 2010
3 078
211
3 289
Årets avskrivningar
73
20
-93
Utgående balans 31 december 2010
3 151
231
3 196
Ingående balans 1 januari 2011
3 151
231
3 196
Årets avskrivningar
73
20
-93
Utgående balans 31 december 2011
3 224
251
3 103
Redovistade värden
1 januari 2010
134
598
732
31 december 2010
133
578
711
1 januari 2011
133
578
711
31 december 2011
60
558
618
17 Övriga tillgångar
2011
2010
Förfallna räntefordringar
23
13
Fordran aktuell skatt
1 600
65
Övrigt
8
189
Summa
1 631
267
18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetalda kostnader
0
669
Upplupna ränteintäkter
1 529
217
Summa
1 529
886
30
Noter till balansräkningen
SKULDER, avsättningar OCH EGET KAPITAL
19 Skulder till kreditinstitut
Swedbank
Summa
2011
2010
0
173
0
173
20 Inlåning från allmänheten
Allmänheten
- svensk valuta
534 045
502 630
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
5 044
Företagssektor
265 726
Hushållssektor
256 820
- varav personliga företagare
115 465
Övrigt
6 455
Summa
534 045
Antal konton
9 951
5 447
228 612
263 009
113 496
5 562
502 630
9 835
21 Övriga skulder
Anställdas källskattemedel
123
Övrigt
1 377
Summa
1 500
108
777
885
22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna räntekostnader
1 154
Övriga upplupna kostnader
793
Summa
1 947
440
705
1 145
23 Obeskattade reserver
Ackumulerade avskrivningar utöver plan
Inventarier
Ingående balans 1 januari
25
34
Årets avskrivningar utöver plan
-25
-9
Utgående balans 31 december
0
25
Periodiseringsfonder
- avsatt vid 2009 års taxering
2 900
2 900
- avsatt vid 2010 års taxering
4 000
4 000
Utgående balans 31 december
6 900
6 900
Summa
6 900
6 925
31
Noter till balansräkningen
24 Eget kapital2011
2010
Se rapport över förändringar i eget kapital sidan 15.
25Ansvarsförbindelser
nominelltnominellt
Garantierbeloppbelopp
- Garantiförbindelser - krediter
29 745
29 729
Summa
29 745
29 729
26Åtaganden
Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
37 825
Summa
37 825
32
46 149
46 149
Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av
finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker,
likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten
har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för
den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den
övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret
för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera
och analysera de risker som sparbanken har i sin
verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs
löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och
riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för
att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter
och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar
för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin
roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd styrelsen vars
uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna
samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och
processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse
och/eller kommer att göra en förlust på grund av
motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser.
Detta omfattar också den risk som sparbanken tar
på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier
för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till
denna risk räknas också den risk som sparbanken
har i förmedlade lån till Spintab. I detta sistnämnda
fall är emellertid förlustrisken begränsad till under
året intjänad förmedlingsprovision Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti,
ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild
instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till
lånedelegationen som rapporterar regelbundet till
styrelsen.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll.
En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut
i sparbanken normalt fattas av minst två tjänstemän
eller av en tjänteman vid hög scoring. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är
sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist
är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga.
För att ytterligare minska risken är merparten av
sparbankens krediter dessutom säkerställda med
pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säker­
heter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker
i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast
placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och
endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga
egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande
instans. För större företagsengagemang tillämpas
riskklassificering i samband med nybeviljning av
kredit och i samband med den årliga omprövningen.
Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna
klassificeras i olika riskklasser beroende på risken
för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna
betalningar och oreglerade fordringar syftar till att
minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt
av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande
kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett
särskilt kravsystem som med automatik bevakar och
påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto
samt koncentrationer med avseende på motparter samt
lånefordringar per kategori av låntagare visas i not.
33
Finansiella risker
27 Kreditriskexponering brutto och netto 2011
A
B
C
D
E
F
G
Kred.risk- Kred.risk- Kred.risk- Värde av Värde av
Totalt Kreditrisk
exponering exp. utom exponering säkerheter säkerheter värde av exponering
i balansräkn balansräkn
brutto avs. poster avs. poster säkerheter
netto
(bokf v)
(verkl v)
(A+B) i balansrkn utom BR
(C-F) Krediter mot säkerhet av:
Statlig och kommunal
borgen1
6 148
0
6 148
6 148
0
6 148
0
Pb i villa- och
fritidsfastigheter2
112 400 112 400 101 872 101 872
10 527
Pb i flerfamiljsfastigheter3 8 848
0
8 848
8 269
0
8 269
580
Pb i jordbruksfastigheter 53 975
0
53 975
52 027
0
52 027
1 947
Pb i andra näringsfastigh. 43 683
25
43 709
42 424
25
42 449
1 260
Företagshypotek
100 254
26 876 127 131
96 095
7 977 104 072
23 058
83 162
2 844
86 004
4 721
1 302
6 022
79 982
Övriga4
varav kreditinstitut
4 559
1 302
5 860
4 559
1 302
5 860
0
Summa
408 470
29 745 438 215 311 556
9 304 320 860 117 355
Värdepapper
Emittent/Motpart
Bostadsinstitut
62 000
62 000
62 000
Övriga företag
- finansiella
82 260
82 260
82 260
Summa
144 260 144 260
144 260 Åtaganden
Inom linjen
Utställda finansiella garantier
29 745
29 745
Total kreditrisk-
exponering
552 730
29 745 582 475 311 556
39 049 320 860 261 615
1 inklusive krediter till stat och kommun
2 inklusive bostadsrätter
3 inklusive bostadsrättsföreningar
4 inklusive krediter utan säkerhet
Outnyttjad del av beviljade checkräkningskrediter ingår ej i sammanställningen.
Kreditkvalité
Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda
riktlinjer för att säkerställa keditkvalitén i banken. Ett centraliserat scoringverktyg är i nbyggt i kreditbered-ningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av s coringverktyget är bankens
företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd ochRisk vid obestånd. Scoringverktyget tar
hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC)samt intern skötsamhet.
För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvalitén på n
ybeviljade
krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få framett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även av Swedbank samt andra f ristående
sparbanker. Kreditkvaliten anses vara god.
34
Finansiella risker
Kreditriskexponering brutto och netto 2010
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis derivatinstrument, garantier och borgensåtaganden.Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid upplåningstillfället eller senare uppdatering.
A
B
C
D
E
F
G
Kred.risk- Kred.risk- Kred.risk- Värde av Värde av
Totalt Kreditrisk
exponering exp. utom exponering säkerheter säkerheter värde av exponering
i balansräkn balansräkn
brutto avs. poster avs. poster säkerheter
netto
(bokf v)
(verkl v)
(A+B) i balansrkn utom BR
(C-F) Krediter mot säkerhet av:
Statlig och kommunal
borgen1
6 738
0
6 738
6 738
0
6 738
0
Pb i villa- och
116 037
0 116 037 101 624
0 101 624
14 413
fritidsfastigheter2
Pb i flerfam.fastigheter3
9 020
0
9 020
8 441
0
8 441
579
Pb i jordbr.fastigheter
50 885
0
50 885
50 210
0
50 210
675
Pb i andra näringsfastigh. 47 604
110
47 714
42 100
110
42 210
5 504
Företagshypotek
99 117
28 490 127 607
90 939
28 490 119 429
8 178
Övriga4
94 547
1 129
95 676
3 330
0
3 330
92 346
varav kreditinstitut
4 571
0
4 571
0
0
4 571
0
Summa
423 948
29 729 453 677 303 382
28 600 331 982 121 695
Värdepapper
Andra emittenter
95 274
95 274
95 274
Åtaganden
Inom linjen
Utställda finansiella garantier
29 729
Total kreditrisk-
exponering
548 951
29 729 548 951
1 inklusive krediter till stat och kommun
2 inklusive bostadsrätter
3 inklusive bostadsrättsföreningar
4 inklusive krediter utan säkerhet
Outnyttjad del av beviljade checkräkningskrediter ingår ej i sammanställningen.
35
Finansiella risker
28 Likviditetsrisk 2011
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med
sina finansiella skulder Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det
innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stress-tester utförs för olika scenarios.
Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos
Swedbank får lägst uppgå till 5% av inlåningen från allmänheten.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder
framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.
Likviditetsexponering 2011
Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid
Kontraktuellt återstående
På
Högst 3-12 mån
1-5 år >5 år Utan löptid Återstående
löptid (redov värde)
anfordran 3 mån
löptid i
samt förväntad tidpunkt genomsnitt
för återvinning
Tillgångar
Kassa
0
0
0
0
0
5 153
0
Utlåning till kreditinstitut 132 385
0
0
0
0
0
0,0
Utlåning till allmänheten 358 201 12 557
15 228 22 484
0
0
0,0
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
0
32 730 111 530
0
0
2,4
Övriga tillgångar
73 576
Summa tillgångar
490 586 12 557
47 958 134 014
0
78 729
2,4
Skulder
Skulder till kreditinstitut
0
0
0
0
0
0
0,0
Inlåning fr allmänheten 481 259 13 750
24 907 14 129
0
0
0,0
Övriga skulder och
eget kapital
229 799
Summa skulder
481 259 13 750
24 907 14 129
0 229 799
2,4
Total skillnad
9 327 -1 193
23 051 119 885
0 -151 070
Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteck
ning. Merparten av inlåningen bedöms dock ha en förväntad löptid överstigande 12 månader.
36
Finansiella risker
Likviditetsexponering 2010
Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid
Kontraktuellt återstående
På
Högst 3-12 mån
1-5 år >5 år Utan löptid Återstående
löptid (redov värde)
anfordran 3 mån
löptid i
samt förväntad tidpunkt genomsnitt
för återvinning
Tillgångar
Kassa
0
0
0
0
0
3 008
0
Utlåning till kreditinstitut
126 227
0
0
0
0
0
0,0
Utlåning till allmänheten
385 096
9 917
9 754 19 181
0
0
0,0
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
12 000 50 000
5 000 28 274
0
2,4
Övriga tillgångar
62 072
Summa tillgångar
523 323 59 917
14 754 47 455
0
78 101
2,4
Skulder
Skulder till kreditinstitut
173
0
0
0
0
0
0,0
Inlåning fr allmänheten
474 708
2 223
12 092 13 607
0
0
0,0
Övriga skulder och
eget kapital
220 747
Summa skulder
474 881
2 223
12 092 13 607
0 220 747
2,4
Total skillnad
48 442 57 694
2 662 33 848
0 -142 646
Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlåningen bedöms dock ha en förväntad löptid överstigande 12 månader.
37
Finansiella risker
29Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna
ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan
form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge
genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte
överensstämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar
ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar
prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter.
Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande
placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens
tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid
en förändring av marknadsräntan med två procentenheter minskar/ökar räntenettot för kommande
12-månadersperiod med -6 542 tkr/6 569 tkr.
Hantering av sparbankens ränteexponering ansvarar finansfunktionen för.
Valutarisk
Bankens valutakursrisk utgörs av resevalutalagret och är försumbar.
Aktiekursrisk
Bankens placering i aktier är strategisk och utgörs i huvudsak av Swedbankaktier. Dessa bokförs till
verkligt värde. Mellanskillnaden mellan ursprungliga anskaffningsvärdet och aktuellt marknadsvärde
redovisas som Fond för verkligt värde under eget kapital.
En generell förändring med 10 procentenheter av aktiekurserna påverkar eget kapital med 5 726 tkr
och resultaträkningen med 27 tkr.
38
Finansiella risker
30 Operativa risker
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll,
bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i
den operativa risken.
e operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är
D
en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar:
• kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,
• klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,
• IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar
och kontroller,
• behörighetssystem,
• interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodosse ledningens krav på
information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt
• informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparankens och kundernas tillgångar
31 Räntebindningstider för tillgångar och skulder - ränteexponering 2011
Högst 1-3 mån 3-12 mån
1-5 år >5 årUtan ränta
1 mån
Totalt
Kassa 0
0
0
0
0 5 153
5 153
Utlåning till kreditinstitut 132 385
0
0
0
0
0 132 385
Utlåning till allmänheten
358 201 12 557
15 228 22 484
0
0 408 470
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
0
32 730 111 530
0
0 144 260
Övriga tillgångar
0
0
0
0 73 576
73 576
Summa tillgångar
490 586 12 557
47 958 134 014
0 78 729 763 844
Skulder
Skulder till kreditinstitut
0
0
0
0
0
0
0
Inlåning fr allmänheten
481 259 13 750
24 907 14 129
0
0 534 045
Övriga skulder
3 447
0
0
0
0
0
3 447
Eget kapital 226 352 226 352
Summa skulder och eget
kapital
484 706 13 750
24 907 14 129
0 226 352 763 844
Differens tillgångar och
skulder inkl pos utom BR
5 880
-1 193
23 051 119 885
0-147 623
Kumulativ exponering
4 687
27 738 147 623147 623
Räntenettorisk - genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod
vid en ränteuppgång/-nedgång på 2 procentenhet på balansdagen utgör -6 542/6 569 tkr.
39
Finansiella risker
Räntebindningstider för tillgångar och skulder - ränteexponering 2010
Högst 1-3 mån 3-12 mån
1-5 år >5 årUtan ränta
1 mån
Totalt
Kassa 0
0
0
0
0 3 008
3 008
Utlåning till kreditinstitut 126 227
0
0
0
0
0 126 227
Utlåning till allmänheten
385 096
9 917
9 754 19 181
0
0 423 948
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper 12 000 50 000
5 000 28 274
0
0
95 274
Övriga tillgångar
0
0
0
0 75 093
75 093
Summa tillgångar
523 323 59 917
14 754 47 455
0 78 101 723 550
Skulder
Skulder till kreditinstitut
173
0
0
0
0
0
173
Inlåning fr allmänheten
474 708
2 223
12 092 13 607
0
0 502 630
Övriga skulder
2 030
0
0
0
0
0
2 030
Eget kapital 218 717 218 717
Summa skulder och eget
kapital
476 911
2 223
12 092 13 607
0 218 717 723 550
Differens tillgångar och
skulder inkl pos utom BR
46 412 57 694
2 662 33 848
0-140 616
Kumulativ exponering 104 106 106 768 140 616140 616
Räntenettorisk - genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång/nedgång på 2 procentenhet på balansdagen utgör -1 834/1 860 tkr.
40
Finansiella risker
32 Finansiella tillgångar och skulder 2011
Finansiella tillgångar Lånefordr Invester- Finansiella
Övriga Summa Verkligt
värderade till verkligt och kund- ingar som tillgångar skulder/ redovisat värde
värde via resultatrkn fordringar hålles till som kan tillgångar
värde
förfall säljas
Fin tillg som
som bestäms
tillhöra
denna
kategori
Kassa
5153
5153
5153
Utlåning till kreditinstitut 0 132 385
0
0
0 132 385 132 385
Utlåning till allmänheten
0 408 470
0
0
0 408 470 408 470
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
5 730
0 138 530
0
0 144 260 145 630
Aktier och andelar mm
12 109
0
57 689
0
69 798 69 798
Upplupna intäkter
0
0
0
0
1 529
1 529
1 529
Övriga tillgångar
0
0
0
0
618
618
618
Övriga finansiella tillgångar
0
0
0
0
1 631
1 631
1 631
Summa 17 839 540 855 138 530
57 689
8 931 763 844 765 214
Inlåning från allmänheten
0
0
0
0 534 045 534 045 534 045
Eget kapital
0
0
0
0 226 352 226 352 226 532
Övriga skulder
0
0
0
0
1 500
1 500
1 500
Upplupna kostnader
0
0
0
0
1 947
1 947
1 947
Summa 0
0
0
0 763 844 763 844 763 844
Upplysningar om verkligt värde
I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument
som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån
följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbar på marknaden
Nivå 1
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
138 530
Aktier och andelar mm
69 367
Nivå 2
Nivå 3 Summa
5 730 144 260
431 69 798
Summa
6 161 214 058
207 897
41
Finansiella risker
Finansiella tillgångar och skulder 2010
Finansiella tillgångar Lånefordr Invester- Finansiella
Övriga Summa Verkligt
värderade till verkligt och kund- ingar som tillgångar skulder/ redovisat värde
värde via resultatrkn fordringar hålles till som kan tillgångar
värde
förfall säljas
Fin tillg som
som bestäms
tillhöra
denna
kategori
Kassa
0
0
0
0
3 008
3 008
3 008
Utlåning till kreditinstitut
0 126 227
0
0
0 126 227 126 227
Utlåning till allmänheten
0 423 948
0
0
0 423 948 423 948
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
6 729
0 88 545
0
0
95 274 95 758
Aktier och andelar mm
12 111
0
0
61 118
0
73 229 73 229
Upplupna intäkter
0
0
0
0
669
669
669
Övriga tillgångar
309
309
309
Övriga finansiella tillgångar
0
0
0
0
886
886
886
Summa 18 840 550 175 88 545
61 118
4 872 723 550 724 034
Skulder till kreditinstitut
0
0
0
0
173
173
173
In- och upplåning från allmänheten
0
0
0
0 502 630 502 630 502 630
Eget kapital
0
0
0
0 218 717 218 717 218 717
Övriga skulder
0
0
0
0
885
885
885
Upplupna kostnader
0
0
0
0
1 145
1 145
1 145
Summa 0
0
0
0 723 550 723 550 723 550
Upplysningar om verkligt värde
I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument
som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån
följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbar på marknaden
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Aktier och andelar mm
Summa
42
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3 Summa
88 545
72 783
6 729
446
0
0
161 328
7 175
0 168 949
95 274
73 229
Finansiella risker
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt
från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid
anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som
tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och
regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade
säljkurs. Sådana instrument återfinns på balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra
räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde
med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med
hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument
som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Eftersom de
inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp på balansdagen. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande
livslängd på mindre än sex måndader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Innehavet i Sparbanken Kort och Sparbankernas Affärsutveckling redovisas till anskaffningsvärde då ett verkligt värde ej kan
fastställas.
43
Kapitaltäckning
33Kapitaltäckning
För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning
och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna
minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker
och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i
enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy.
Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som
baseras på:
• sparbankens riskprofil,
• identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
• s k stresstester och scenarioanalyser,
• förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
• ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.
Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga internkapitalutvärdering. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt
beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.
Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov.
Under året har inga förändringar skett.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i not.
Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas
och kapitalkrav enligt 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av
information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt
dessa föreskrifter lämnas på sparbankens hemsida www.virserumssparbank.se.
Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på
följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt;
44
Kapitaltäckning
33 Kapitaltäckning (forts)
2011
2010
Primärt kapital 157 344
147 705
Supplementärt kapital
0
0
Kapitalbas netto 157 344
147 705
Kapitalkrav kreditrisk enligt schablonmetoden
30 609
30 551
Kapitalkrav för operativa risker
4 572
4 294
Summa kapitalkrav
35 181
34 845
Primärt kapital Eget kapital 208 379
198 686
Verifierad vinst
9 639
13 106
Periodiseringsfonder 73,7%
5 085
5 085
Orealiserade värdeförändringar redovisade i fond för verkligt värde
-23 359
-26 772
Avräkning aktier och andra tillskott -42 400
-42 400
Summa primärt kapital 157 344
147 705
Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i fond för verkligt värde
23 359
26 772
Avräkning aktier och andra tillskott -23 359
-26 772
Summa supplementärt kapital
0
0
Total kapitalbas 157 344
147 705
Kapitalkrav
Kreditrisk enligt schablonmetoden
Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella
företag samt trossamfund
27
30
Institutsexponeringar
4 424
3 593
Företagsexponeringar
10 139
10 268
Hushållsexponeringar
13 063
13 707
Exponeringar mot säkerhet i fastighet
2 532
2 674
Oreglerade poster
250
130
Övriga poster
174
149
Summa kapitalkrav för kreditrisker
30 609
30 551
Operativa risker
Basmetoden
4 572
4 294
Totalt minimikapitalkrav
35 181
34 845
Kapitalbasen överskrider minimikapitalkravet med 122 163 tkr. (Enligt sparbankens IKU-dokument
97.716 tkr). Kapitaltäckningskvoten dvs kapitalbasen i förhållande till kapitalkravet är 4,47 (4,24).
Styrelsen gör årligen en intern kapitalutvärdering. Denna utvärdering finns i särskilt dokument och utvisar
att banken har en betryggande kapitalbuffert utöver det lagstadgade kapitaltäckningskravet.
45
34 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen
Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbets­­avtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30.
Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och
försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring.
Virserums Sparbank har per 2011-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total
volym på 260 297 tkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2011 på 966 tkr som
redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa
från utbetalande provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.
Till Robur Fond och Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 210 994 tkr och försäkringssparande på 43 742 tkr. För detta har sparbanken erhållit 1703 respektive 471 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter.
Provsionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.
46
Företagsstyrning
Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs
utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del vinst som kan
uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet
i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och
finansieringsrörelse.”
För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.Dock har
sparbanken, med tanke på sparbankens karaktär
av företag av allmänt intresse och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende, i
tillämpliga delar utformat sparbankens rutiner för
styrning och kontroll av verksamheten med koden
som förebild.
Tillsättning av huvudmän, styrelse,
revisorer och verkställande direktör
Som representanter för insättarna har sparbanken
24 huvudmän. Hälften av dessa väljs av Hultsfreds
Kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen
själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ.
Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i
sparbanken och om mandattider för dessa återfinns
i slutet av Årsredovisningen.
Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av
förslag som sparbankens valberedning har tagit
fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ
för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Bernt Fröjd, Laila
Erlandsson, Johan Svensson, Alexander Steinvall
samt Silva Andersson. Det är valberedningens uppgift att komma med arvodesförslag till ordförande,
vice ordf. och övriga ledamöter i styrelsen.
Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutats av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör
som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.
Styrelsens sammansättning
Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av åtta ledamöter inklusive verkställande direktör.
Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns
i slutet av Årsredovisningen. Upplysningar om
ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 7 till posten Allmänna
administrationskostnader i resultaträkningen.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning.
Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan
styrelseordförande och verkställande direktören,
frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering
samt utvärdering av styrelsens och verkställande
direktörens arbete.
Styrelsens ordförande har en särställning inom
styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och
att styrelsen fullgör sina uppgifter.
Ordförande ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutunderlag för
sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med
övriga styrelseledamöter.
De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta arbetsuppgifter, förutom
att utse styrelsens ordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och
47
Företagsstyrning
prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa och ompröva policy
och instruktioner för verksamheten, behandla
kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens
ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom.
Under 2011 har styrelsen sammanträtt vid 17 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring Intern Kapitalutvärdering. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och
delårsbokslut, riskanalys, kapitalbehov, policy
48
inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner,
större kreditengagemang, revisionsrapporter mm.
Sparbankens VD har varit sekreterare i styrelsen
Styrelsens delegering
Styrelsen har utsett lånedelegation bestående av VD
Ewa Andersen, Sture Bergh och Solveig Nilsson, som
fattar beslut i enlighet med i delegationsinstruktion
fastställda beslutsramar. Besluten skall protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande
styrelsemöte.
Utgående Mandatperioder
I tur att avgå bland huvudmännen är Johan Ekselius, Johan Svensson och Ingbert Andersson.
I tur att avgå ur styrelsen är Torbjörn Wirsenius, Åke Sandstedt, Christer Tuvö och Marianne Larsson.
Virserum 2012-03-21
Börje Karlsson
Ordförande
Rune Bjurhem
Vice ordförande
Marianne Larsson
Lars Rosander
Torbjörn Wirsenius
Christer Tuvö
Åke Sandstedt
Bengt Eriksson
Verkställande direktör.
Min revisionsberättelse har lämnats 2012-03-22
Anders Berglund
Auktoriserad revisor
KPMG AB
Av sparbankens huvudmän utsedd revisor
49
Revisionsberättelse
Till sparbanksstämman i Virserums Sparbank org.nr 533200-5247.
Rapport om årsredovisningen
Vi har reviderat årsredovisningen för Virserums Sparbank för år 2011.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de
delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande
bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte
att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Virserums Sparbanks finansiella ställning per
2011-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst
eller förlust samt styrelsens förvaltning för Virserums Sparbank för år 2011.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är
styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust
och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har
vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga
beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig
mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen,
lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens
ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Virserum den 22 mars 2012
Anders Berglund
Auktoriserad revisor
KPMG AB
Av sparbankens huvudmän utsedd revisor
50
Personalen
Solveig Nilsson
Martina Kjell
Niklas Gerhardson
Anna-Greta Franzén
Charlotte Rosenqvist
Ingela Larsson
Sture Bergh
Yvonne Steinvall
51
Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer
I enlighet med bestämmelser som är intagna i sparbankslagen och i sparbankens reglemente finns som
företrädare för insättarna, i varje sparbank huvudmän som skall övervaka sparbankens förvaltning. I deras
uppgifter ingår också att utse styrelse och revisorer för sparbanken.
Sparbankens styrelse består av 7 ordinarie ledamöter valda av huvudmännen.
Förteckning över sparbankens huvudmän, styrelseledamöter och revisorer, utvisande deras
mandatperioder, framgår av nedanstående uppställning.
Huvudmän
Valda av Hultsfreds kommun
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2014
Runa Petersson
Birgitta Nilsson
Björn Ståhlgren
Bernt Fröjd
Silva Andersson
Carola Nilsson
Karin Liiw
Annette Kling
Lars Lövkvist
Alexander Steinvall
Magdalena Fröjd
Pia Rydh
Virserum
Virserum
Järnforsen
Virserum
Virserum
Virserum
Vetlanda
Virserum
Virserum
Virserum
Virserum
Virserum
Valda första
gången år
2006
2008
2012
1985
2000
2001
2002
2008
2009
2010
2010
2010
Valda av huvudmännen
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2012
Johan Ekselius
Johan Svensson
Ingbert Andersson
Virserum
Järnforsen
Järnforsen
1992
1994
1996
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2013
Arne Fäldt Björn Carlsson
Willy Svensson
Virserum
Virserum
Järnforsen
2005
2009
1986
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2014
Kenth Andersson
Agneta Karlsson
Anne Uebel
52
Virserum
Virserum
Järnforsen
2010
2000
2006
Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2015
Johan Persson
Laila Erlandsson
Inger Sjösten
Virserum
Järnforsen
Virserum
2011
2007
2009
Styrelse
Ordinarie ledamöter
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2012
Torbjörn Wirsenius
Åke Sandstedt
Christer Tuvö
Marianne Larsson
Virserum
Virserum
Virserum
Virserum
1994
1986
2008
2006
Mandatperiod t.om. sparbanksstämman 2013
Börje Karlsson
Lars Rosander
Rune Bjurhem
Virserum
Virserum
Virserum
Bengt Eriksson
Verkst.dir
1990
2009
1998
Revisorer
Valda av huvudmännen
Ordinarie t.om. sparbanksstämman 2012
KPMG AB
Växjö
Valda första gången
1988
53
Virserums Sparbank kontorsförteckning
Huvudkontor
Storgatan 8
570 80 VIRSERUM
Tfn 0495/310 15
E-post: [email protected]
www.virserumssparbank.se
Öppettider:
Måndag - Fredag 9.30-15.00
Torsdag även 16.00-17.30
Filial
570 81 JÄRNFORSEN
Tfn 0495/501 82
Öppettider:
Tisdag 9.00-11.30
Uttagsautomat
Storgatan 8
570 80 VIRSERUM
Öppettider:
Alla dagar
BYGDENS BÄSTA BANK
FÖR EN STARK FRAMTID I DACKEBYGD