Transcript Promotor har ordet Vinterpromotionen Språkmingel i vår

Språkröret
Januari 2014
Nr 1 Årgång 14
Informationsblad för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.
Red. Gunilla Ransbo, tel. 471 14 37. Utg. fakultetens kansli, Box 256, 751 05 Uppsala.
Promotor har ordet

Av Staffan Nyström

Vid institutionen för nordiska
språk finns idag fyra s.k. programprofessurer varav en nu
rubriceras ”nordiska språk
med inriktning mot namnforskning”. När jag själv
promoverades och fick min
lagerkrans i Stadshuset i
Stockholm för drygt 25 år sedan kunde jag naturligtvis inte
föreställa mig att jag en gång
skulle inneha den nämnda
professuren i namnforskning i
Uppsala. Men så blev det. Låt
mig ta tillfället i akt och säga
något mer om professuren och
om ämnet. Men först några
ord om hur jag själv kom att
välja just namnforskning som
akademisk specialitet.
Som nyantagen doktorand i
nordiska språk i slutet av
1970-talet hade jag en annan
tänkt inriktning, snarast mot
Vinterpromotionen äger rum
fredagen den 24 januari med
början kl. 12 i universitetsaulan. Festligheterna inleds traditionsenligt med kanonsalut
från slottet kl. 07.00 och
klockringning i Domkyrkan
kl. 08.00. Vid akademiska
högtider ringer man med Storan, som väger sju ton och
därmed är Sveriges största
kyrkklocka.
Språkvetenskapliga fakultetens promotor är Staffan Nyström, professor i nordiska
språk med inriktning mot
namnforskning. I ”Promotor
har ordet” ger han en överblick av sitt forskningsfält och
sin väg dit.
Fakulteten får i år två nya
hedersdoktorer: David Denison, Smith Professor of English Language & Medieval Literature vid universitetet i
Manchester, och Kjersti Fløttum, professor i franska vid
universitetet i Bergen.
Professor Fløttum föreläste
den 22 januari över ämnet
”Språkets rolle i klimautfordringene: lingvistiske og
tverrvitenskapelige problemstillinger.” Professor Denison
kommer att föreläsa vid ett
senare tillfälle.
Hedersdoktorerna presenterades i Språkröret 2013:4.
Forts. på sid. 2 Promotor 



Vinterpromotionen



Forts. på sid. 3 Promotion 
Språkmingel i vår!
Under hösten arrangerades ett
”språkmingel” för studenterna
på Språkvetenskapliga fakulteten. Under detta event samlades studentrelaterade organisationer, representanter
ifrån universitetets enheter
samt institutionerna för att
presentera vilka utbildningsoch yrkesmöjligheter som
finns för språkstudenter.
Forts. på sid. 4 Mingel 
Lingolympiaden
den 14 mars
Lingolympiaden är en tävling
för gymnasister i språk och
logik. Den går av stapeln fredagen den 14 mars vid fem
universitet runtom i Sverige:
Göteborg, Lund, Stockholm,
Umeå och Uppsala. Man kan
tävla individuellt eller i lag.
Forts. på sid. 4 Olympiad 
Arguspriset utdelat
Den 16 januari i år mottog
Patrik Hadenius Arguspriset i
humaniora på 100 000 kronor.
Hadenius är chefredaktör för
Språktidningen och fick priset
med följande motivering:
”Under de sex år som Språktidningen funnits har Hadenius lyckats med konststycket
att introducera språkvetenskaplig forskning för en
Forts. på sid. 4 Argus 
 Forts. från sid. 1 Promotor
modernt språk och åt det sociolingvistiska hållet. Riktigt
bestämd i mitt ämnesval var
jag emellertid inte och på den
tiden var det heller inte nödvändigt med en färdig, genomarbetad avhandlingsplan
för att bli antagen till forskarutbildningen. Jag ansökte, jag
kom in, jag började följa de
högre seminarierna, läsa kurser och kände mig för lite. Efter en tid hände det att en av
mina doktorandkolleger närmade sig disputation. Hans
avhandling var skriven på
elektrisk skrivmaskin med
skrivkula, den handlade om
ortnamn och den behövde ett
namn- och ordregister. I det
stressiga slutskedet inför disputationen, som så många av
oss är bekanta med, åtog jag
mig att hjälpa till genom att
skapa ett sådant register.
Ingenting i processen var
automatiskt. Det gällde att
läsa noggrant, markera och
sortera manuellt och sedan
vänta och se vilka sidnummer
varje markering fick i korrekturet och i den tryckfärdiga
slutprodukten. Långa dagar –
och även nätter – satt jag och
lusläste manuskriptet medan
författaren själv och hans
handledare satt i rummet intill
och diskuterade andra avhandlingsproblem.
*
Det var då, under den korta
perioden, det slog mig. Det
här ämnet är roligt! Det här är
spännande och fascinerande!
Det här vill jag syssla med.
Jag var fast. Jag kände hur
landskapet fick en extra dimension genom ortnamnen,
jag anade hur språkets ord och
byggstenar sinnrikt hade
fångat natur och kultur, jag
började förstå sambanden,
tyckte jag, att se hur människan som språk- och namnbrukare bedömer, ordnar, kategoriserar och benämner sin
omvärld. I namnskicket finns
en historisk dimension och
här finns också dagsaktuella
problem. Här finns årsringar,
mönster, berättelser, känslor,
konflikter. Namn kan vara urgamla och namn kommer till
idag. Namnskicket blir aldrig
färdigutforskat.
Sju år efter mitt arbete med
kollegans register var det min
egen tur. Jag disputerade i
maj på en avhandling om ortnamn och terrängord i ett
sörmländskt härad och på
hösten promoverades jag. En
framstående stockholmslingvist räckte mig diplomet och
satte kransen på mitt huvud.
En fas i livet var till ända.
Men även efter det händelserika året har namnforskningen
fortsatt att dominera mitt yrkesliv. Lite klokare får jag
hoppas att jag blivit med åren,
lite bredare och öppnare i min
relation till ämnet och stoffet
– namn är så mycket mer än
bara ortnamn – och lite mer
ödmjuk inför allt som återstår
att reda ut, beskriva, förklara
och förstå. Men kvar finns fascinationen och intresset för
namnen.
*
I Uppsala inrättades år 1928
Svenska ortnamnsarkivet med
Jöran Sahlgren som föreståndare. Sahlgren hade då redan
en lång akademisk karriär
bakom sig. Han disputerade
vid Uppsala universitet 1912,
blev docent och professor i
Lund, innan han fick en personlig professur i nordisk ortnamnsforskning i Uppsala år
1930. Det är den professuren
som ännu finns kvar vid Institutionen för nordiska språk.
Sahlgren innehade professuren till sin pensionering 1950,
då den omvandlades till en
vanlig, ”sökbar” professur,
och han var samtidigt chef för
Ortnamnsarkivet. I dag – när
jag som nummer sju i successionen inklusive Sahlgren
innehar anställningen – är arkivet sedan länge skilt från
universitetet och istället en
del av den statliga myndigheten Institutet för språk och
folkminnen, lett av en generaldirektör. Undervisningsoch forskningsverksamheten
finns kvar vid Uppsala universitet i form av Seminariet
för nordisk namnforskning, en
avdelning inom Institutionen
för nordiska språk, med
namnprofessorn som föreståndare. Men fortfarande är
namnverksamheten vid institutet och universitetets namnseminarium rent fysiskt samlokaliserade i Uppsala Arkivcentrum, vilket ger en jämförelsevis stor ansamling av
namnforskare och namnkompetens på ett och samma ställe
samt mycket omfattande och
användbara arkivsamlingar
och bibliotek. Detta skapar
samarbetsmöjligheter och en
fruktbar onomastisk forskningsmiljö som har få, om ens
några, motstycken i världen,
en värdefull tillgång som
Uppsala måste förvalta väl.
*
Efter Jöran Sahlgren har i tur
och ordning Ivar Lundahl,
Lennart Moberg, Harry Ståhl,
Thorsten Andersson och
Svante Strandberg innehaft
professuren innan jag tillträdde den 2008. Ämnet
namnforskning är idag bredare och mångsidigare än tidigare och professurens rubricering har som en följd av
Forts. på sid. 3 Promotor 
 Forts. från sid. 2 Promotor
detta glidit från ”nordisk ortnamnsforskning” till ”nordiska språk med inriktning
mot namnforskning”. Det är
logiskt och bra och det lämnar
fältet öppet för fler intressenter och för alla slags namn:
ortnamn, personnamn, djurnamn, företagsnamn, namn på
fordon och mycket annat liksom för namnteoretiska studier, namnvård, namnsociologi, terminologi m.m. Såväl
gamla som unga namn är av
intresse.
*
Vid årets vinterpromotion ska
inga namnforskare eller andra
nordister bekransas, vare sig
hedersdoktorer eller doktorer
efter prov. Ur mitt perspektiv
som promotor är naturligtvis
ceremonin och mina uppgifter
desamma ändå och jag ser
fram mot högtidligheterna.
Jag gratulerar redan nu alla
promovendi till deras framgångar. Och jag vet att namnforskarna kommer över parnassen en annan gång. Jag är
själv huvudhandledare för
fem uppsaladoktorander med
namnämnen varav några är
nära disputation. Preliminära
rubriker på deras avhandlingar är ”Svenska soldatnamn”,
”Kvinnors släktnamnsskick
på Öland 1860–1920”, ”Nordiska hypokorismer”, ”Ägonamnsbildning och ägonamnskontinu-itet i östra
Uppland” samt ”Namnanpassning som process. En
undersökning av västslaviska
ortnamn i Knýtlinga saga”.
Som synes är det en stor variation i ämnesval och i de tidsperioder man studerar. Det jag
kan önska mig inför framtiden
är att även andra institutioner
än den nordiska ska intressera
sig för och aktivt arbeta med
namn och att vi därigenom
kan få ännu en anledning till
samverkan inom fakulteten.
Staffan Nyström








 Forts. från sid. 1 Promotion
Fakultetens promovendi är
Camilla Amft (tyska), Moa
Ekbom (latin), Ewa Jonsson
(engelska), Ying Wang (engelska) och Torbjörn Westerlund (lingvistik).
Promotionslatinet har utarbetats av professor Gerd V.
M. Haverling, Institutionen
för lingvistik och filologi.
• Docentföreläsningar
27/1 Ashk Dahlén föreläser
för docentur i iranska språk
över ämnet ”Še‘r-e now (den
nya dikten) som diktform i
persisk litteratur.” Tid och
lokal: kl. 14.15‒15.00 i sal
16-0041.
7/2 Christina Kullberg föreläser för docentur i romanska
språk. Ämne meddelas senare.
Tid och lokal: kl. 11.15‒12.00
i sal 7-0043.
• Fakultetens arrangemang
/Red.








Ur kalendariet
• Disputationer
28/2 Elin Pihl, nordiska
språk: Ägonamn. Namnstruktur och namnkontinuitet i två
uppländska socknar. Opponent: Prof. Inge Særheim,
Universitetet i Stavanger.
29/3 Mathias Strandberg,
nordiska språk: De sammansatta ordens accentuering
i Skånemålen. Opponent:
Prof. Lars-Olof Delsing,
Lunds universitet.
5/4 Carles Magrinyà
Badiella, romanska språk:
Post tenebras spero lucem:
alquimia y ritos en el Quijote
y otras obras cervantinas.
Opponent: Prof. Victoria Cirlot Valenzuela, Universitat
Pompeu Fabra, Barcelona.
11/4 Lärardag kl. 9‒12.
Tema: stöd till studenter med
funktionshinder och studenter
med psyko-sociala problem.
15/5 Pedagogiska presentationer kl. 9‒12. I samband
med fakultetsnämndens sammanträde inbjuds institutionerna att presentera pågående
utvecklingsarbete. Till denna
programpunkt är all personal
inbjuden.
13/6 Examenshögtid kl.
13‒16. Fakultetsgemensamt
evenemang med efterföljande
mingel.




Nytt huvudområde I
Rektor har beslutat inrätta
polska som huvudområde på
grundnivå med möjlighet att
fortsätta på avancerad nivå
inom huvudområdet slaviska
språk. Beslutet gäller fr.o.m.
antagningen till höstterminen
2014.
 Forts. från sid. 1 Argus
verkligt bred publik. Han har
därmed visat att också humaniora går att presentera på ett
sätt som tydliggör forskningens samhällsrelevans och allmänintresse.” I samband med
prisutdelningen höll Hadenius
en föreläsning om Det
svenska språkintresset från
Dalin till idag.
*
Arguspriset ska enligt dess
stadgar årligen tilldelas ”en
person eller en organisation
som på ett förtjänstfullt sätt
har manifesterat humanioras
värde och betydelse för en
bredare allmänhet”. Det är
alltså ett pris främst för populärvetenskaplig verksamhet.
Priset instiftades 2008 och har
tidigare år gått till Olle Josephson, Christer Åsberg, Hans
Furuhagen och Nathan
Shachar. Prisets namn alluderar både till den antika Argusgestalten och till Olof Dalins
nydanande tidskrift Then
swänska Argus.
Bakom priset står Kungl.
Humanistiska VetenskapsSamfundet i Uppsala, som är
en sammanslutning av vetenskapsmän från främst historisk-filosofiska och språkvetenskapliga fakulteterna, men
även jurister och teologer
finns representerade. Såväl
yrkesverksamma professorer
som emeriterade ingår. Samfundets ändamål är att ”främja
utvecklingen av de filosofiska, historiska och filologiska vetenskaperna”. Detta
gör man bland annat genom
att ge bidrag och priser,
såsom rese- och publiceringsbidrag till doktorander, och
genom att utge vetenskapliga
publikationer, varav Samfundets årsbok är den viktigaste.
Samfundet bildades 1889
som en följd av en donation
från den historiskt intresserade garverifabrikören Jacob
Westin i Stockholm, som i ett
testamente daterat 1878
skänkte 50 000 kronor, vilka
skulle gå till bildandet av »ett
vetenskapligt Samfund, som
skall egna sin verksamhet åt
befordrandet af de Filosofiska, Filologiska och Historiska vetenskaperna». Samtidigt skänktes stora samlingar
av böcker och handskrifter till
Uppsala universitetsbibliotek.
På grund av ursprungsdonationen kallas Samfundet
ibland lite vanvördigt för
Garveriet. Till Westins minne
kallas ett av Samfundets priser, som varje år utdelas för
två förtjänta doktorsavhandlingar, för Westinska priset.
Staffan Fridell,
Samfundets sekreterare
Terminsstarter
Institutionen för moderna
språk inledde vårterminen på
Sigtunastiftelsen med personalens forskningsdagar den
16‒17 januari. Temat var
”Forskning i framtiden” och
25 föredrag presenterades.
Detta var en uppföljning till
ett liknande arrangemang i januari 2011.
Engelska institutionen inledde vårterminen med ett
personalmöte till vilket Gustav Sigeman, projektkoordinator vid kansliet för humaniora och samhällsvetenskap
hade inbjudits för att tala om
Horizon 2020, en storsatsning
på forskning och innovation
inom EU. Sedan följde lunch
på Café Alma.
/Red.
 Forts. från sid. 1 Mingel
Eventet var välbesökt under
avslappade former och studenterna samt de medverkande parterna uppskattade
det mycket.
Eftersom institutionerna
varje termin välkomnar nya
studenter vill vi på Humanistiska sektionen ifrån Uppsala
studentkår arrangera detta
event igen denna termin. Vi
välkomnar alla universitetsanställda till hus 16 för att
mingla och ta en gratisfika.
Datum förväntas utlysas inom
kort. Välkommen!
Hanna Lundin,
studiebevakare




 Forts. från sid. 1 Olympiad
Tävlingen är öppen för alla
gymnasieelever, eller ungdomar i gymnasieålder som är
medlemmar i Unga Forskare.
Lingolympiaden inleds kl.
9.00 på tävlingsdagen. Utom
tävlingen kommer programmet att omfatta två föreläsningar på eftermiddagen.
Dessutom finns under hela
dagen möjligheter för institutioner och föreningar att informera deltagarna om utbildningar och andra aktiviteter.
Kontakt och ansvarig för
Lingolympiaden i Uppsala är
Therese Lindström Tiedemann, Institutionen för lingvistik och filologi.
/Red.




Nytt huvudområde II
Rektor har beslutat inrätta huvudområdet översättning på
avancerad nivå. Beslutet gäller fr.o.m. antagningen till
höstterminen 2014.
Aktuella namn
Jonathan Adams har förordnats som docent i nordiska
språk fr.o.m. den 12 december. Docentföreläsningen
hölls den 6 december över
ämnet ”Fornöstnordiskt predikospråk.”
Frida Beckman har förordnats
som docent i engelska fr.o.m.
den 12 december. Docentföreläsningen hölls den 18 november
över ämnet ”Critical trends in
the post-theory age in the
US.”
Eric Cullhed disputerade i
grekiska den 18 januari på
avhandlingen Eustathios of
Thessalonike, Parekbolai on
Homer’s Odyssey 1-2. Opponent var Assistant Professor
Emmanuel Bourbouhakis,
Princeton University.
Angela Falk är sedan den 1
juli 2013 studierektor för
forskarutbildningen vid Engelska institutionen.
Susanne Liljehammar, universitetsadjunkt i spanska, har
tilldelats medel av Programkommittén vid Fakulteten för
utbildningsvetenskaper för att
utveckla ämnesdidaktiska
moment inom ramen för lärarprogrammens kurser i moderna språk. Främst syftar utvecklingsarbetet till att tydliggöra kopplingen mellan
ämnesstudierna och den praktiska verksamheten i gymnasieskolan.
Therese Lindström Tiedemann, universitetslektor i
lingvistik, har tilldelats medel
av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper för att
sammanställa en forskningsöversikt om grammatikens
ämnesdidaktik i grundskolan.
Syftet är att utifrån denna planera ett forskningsprojekt
kring didaktiken för grammatik i grundskolan.
Helena Löthman har anställts som universitetsadjunkt
i kinesiska fr.o.m. den 1 januari. Hon tillträder som studierektor för grund- och avancerad nivå vid Inst. för lingvistik och filologi den 1 februari.
Staffan Nyström är sedan
den 1 november 2013 prefekt
vid Institutionen för nordiska
språk.
Peter Sjökvist föreläste den
15 januari för docentur i latin
över ämnet ”Axel Oxenstierna och latinet – en statsmans
korrespondens och latinet
som diplomatins språk.”
Fakultetskollegiet
Vid fakultetskollegiet den 28
november utsågs ny valberedning för perioden 2013-1128—2016-12-31 i enlighet
med förutvarande valberednings förslag: Mats Eskhult,
Inst. för lingvistik och filologi
(sammankallande), Christer
Geisler, Engelska inst., Hans
Kronning, Inst. för moderna
språk, Ulla Melander Marttala, Inst. för nordiska språk.
Val av dekaner och ledamöter i fakultetsnämnden kommer att ske senare i vår. Den
nya mandatperioden börjar
2014-01-07.
Fakultetskollegiet utsåg
också fem ordinarie ledamöter
och fem personliga supplean-
ter till den elektorsförsamling
inom humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet som ska förbereda
och förrätta val av ordförande
tillika vicerektor, vice ordförande och ledamöter för områdesnämnden för humaniora
och samhällsvetenskap.
Följande personer valdes,
enligt valberedningens förslag, till elektorer med personliga suppleanter i elektorsförsamlingen för det humanistisk-samhällsvetenskapliga
vetenskapsområdet för perioden 2013-11-28--2016-1231: (ordinarie) Dag Blanck,
Engelska inst., Christiane
Schaefer, Inst. för lingvistik
och filologi, Dessislava Stoeva-Holm,Thomas Rosén,
båda Inst. för moderna språk,
Ulla Stroh-Wollin, Inst. för
nordiska språk; (suppleanter)
Merja Kytö, Engelska inst.,
Mats Dahllöf, Inst. för lingvistik och filologi, Erik Smitterberg, Engelska inst., Christer Henriksén, Inst. för lingvistik och filologi, Veturliði
Óskarsson, Inst. för nordiska
språk.
/Red.
Språkforskning
för lågstadiet
För att fira Nobeldagen 2013
bjöds Flogstaskolans lågstadieelever på forskningsinformation. Initiativet hade tagits
av rektor Malin Sandlund,
och bland de inbjudna forskarna fanns Therese Lindström Tiedemann, Inst. för
lingvistik och filologi. Lekar
och experiment med språk
väckte stort intresse bland de
uppmärksamma eleverna.
Forskare i litteratur, fysik och
kost medverkade också. /Red.
Kurssatsning I:
Kurssatsning II:
Pedagogiska
presentationer
Forska på språk
Methods in
literary research
I samband med fakultetsnämndens sammanträde den
12 december presenterade
språkinstitutionerna några aktuella pedagogiska utvecklingsprojekt för nämndledamöterna.
Gregory Garretson och
Christer Larsson, Engelska
inst., redogjorde för utvecklandet av en webbplattform
för skrivstöd. Målet är att tillhandahålla ett hjälpmedel för
alla undervisningsnivåer med
bl.a. modelltexter och länkar
till referenslitteratur.
Under rubriken ”Undervisningsidéer som vi är särskilt
nöjda med” berättade Ulla
Melander-Marttala och Carin
Östman, Inst. för nordiska
språk, bl.a. om hur skriftliga
uppgifter till både innehåll
och form kan knytas till yrkeslivet. Vid den avslutande
presentationen i december
blev studenterna dessutom
bedömda av en jury i vilken
en expert från Uppsala kommun ingick.
Nämndledamöterna fick
också höra om bl.a. en distansanpassning av Grekiska
A vid Inst. för lingvistik och
filologi. Kontakter där är Ingela Nilsson och David Westberg.
IT-stöd i språkundervisningen utvecklas också kontinuerligt vid Inst. för moderna
språk, vilket Thomas Rosén
berättade om. Detta gäller
framför allt de mindre
språkämnena.
Nästa presentationstillfälle
äger rum den 15 maj och
kommer att vara öppet för all
personal vid fakulteten. /Red.
Den 3 februari sjösätts den
nya fakultetsgemensamma
kursen ”Forska på språk” på
avancerad nivå. Kursen vill
vara en teoretisk och framför
allt praktisk kurs där studenterna gör djupdykningar i fyra
tillvägagångssätt: etnografiska
metoder, samtalsanalys, eliciterad produktion och korpuslingvistik. Under terminen
kommer studenterna också att
diskutera forskningsetik och
träna sig i (populär)-vetenskaplig framställning.
Förhoppningsvis är det inte
bara studenterna som kommer
att lära sig något nytt. Samarbetet mellan våra fyra institutioner och olika metodiska
perspektiv gör oss kanske alla
lite klokare. Medverkande lärare är Mats Dahllöf (lingvistik och filologi), Gregory
Garretson (engelska), Johan
Gille (moderna språk), AnnaMalin Karlsson (nordiska
språk), Anna Lindström
(lingvistik och filologi) och
Christina Lindqvist (moderna
språk).
Vår ambition att samla ett
tiotal studenter från Språkvetarprogrammet och ytterligare
en rejäl handfull som går fristående kurs verkar kunna
uppnås. Kursen riktar sig
främst till studenter på avancerad nivå med kandidatexamen i språkämne, men är
även öppen för nyantagna
doktorander efter samråd med
handledare.
Coco Norén (moderna språk),
kontakt och kursansvarig
Den 20‒21 mars äger en
workshop i litteraturvetenskapliga metoder rum vid
Engelska institutionen med
fakultetens doktorander som
målgrupp. Organisatörer är
professorerna Danuta
Fjellestad, Engelska inst.,
Heidi Hansson, Umeå universitet och Åke Bergvall, Karlstads universitet.
Undervisningsspråket är engelska. Ur programmet: ”The
workshop will address some
common methodological
questions that confront doctoral students. The focus on
material culture will include
discussion of conditions of
literary production, circulation and reception, relations
between text and image, examples of and reflection on
archival research practice, and
examples and discussion of
how digital resources allow
scholars to ask new research
questions. There will be both
practical activities and discussion seminars.”
Anmälan senast den 3 februari. Kontakt i Uppsala är
professor Danuta Fjellestad,
Engelska institutionen. /Red.
Anslagstavlan
Fakultetens anslagstavla i hallen vid entré 3L har flyttats.
Den sitter nu på den ena av de
båda väggar som omger spiraltrappan.