Transcript 5 2012 - Välkommen till språkvetenskapliga fakulteten!

Språkröret
November 2012
Nr 5 Årgång 12
Informationsblad för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.
Red. Gunilla Ransbo, tel. 471 14 37. Utg. fakultetens kansli, Box 256, 751 05 Uppsala.
Olof Gjerdmans
fond firar
50 år
Av Mats Thelander
I Språkrörets serie över
språkvetenskapens gynnare
vid Uppsala universitet (tidigare Emil A. Matton och
Hilda Kumlin) har turen nu
kommit till Olof Gjerdman,
docent i fonetik 1918–1950
och universitetslektor i
svenska språket 1935–1948.
För ganska precis 50 år sedan (den 19 november 1962)
undertecknade Gjerdman det
testamente som föreskriver att
den ”behållning som försäljningen av min lägenhet i Bostadsföreningen Vasa inbringar samt mina […] tillgångar i
form av värdepapper och
banktillgodohavanden skall
bilda en fond under namnet
’Olof Gjerdmans fond’”. Efter
nödvändiga avsättningar för
fondens tillväxt skulle återstoden av den årliga avkastForts. på sid. 3 Gjerdman 
Professorsinstallation
Höstens professorsinstallation
äger rum i universitetsaulan fredagen den 16 november med
början kl. 15.
De språkvetenskapliga installationsföreläsningarna hålls
måndagen den 12 november i sal
IV, universitetshuset, enligt följande:
  Program  
15.15 Inledning av dekanus
Björn Melander
15.20 Ulla Börestam, nordiska
språk: Spanska med fördröjning.
Lite om språkvanor, språkinlärning och språksyn bland äldre
nordiska migranter i Spanien.
15.40 Veturliði Óskarsson, nordiska språk, ssk isländska: Islandströjan – en inlånad kulturföreteelse.
16.00 Anna-Malin Karlsson,
svenska språket med inriktning
mot sociolingvistik: Kan man
använda sociolingvistik till
något?
16.20 Paus
16.40 Mats Eskhult, semitiska
språk: Rörelse och vila i biblisk
prosa.
17.00 Lena Rydholm, kinesiska:
Litteraturens roll i Kina i äldre
och modern tid.
 
Under året har också Catharina
Nyström Höög, professor i
svenska språket, befordrats vid
språkvetenskapliga fakulteten.
Hon är numera anställd vid
Högskolan Dalarna.
Ur kalendariet
• Docentföreläsning
19/11 Lasse Mårtensson föreläser för docentur i nordiska
språk. Ämnet meddelas senare. Tid och lokal: kl.
10.15‒11.00 i sal 6-0022.
• Disputationer
17/11 Zsuzsanna Olach,
turkiska språk: A Halich
Karaim Bible Translation.
Opp.: Prof. em. Marcel Erdal,
Universität Frankfurt.
1/12 Nils Håkanson, slaviska språk: Fönstret mot
öster. Rysk skönlitteratur i
svensk översättning 1797‒
2010 med en fallstudie av
Nikolaj Gogols svenska mottagande. Opp.: Doc. Ben
Hellman, Helsingfors univ.
15/12 kl. 10 Nikita Mikhaylov, slaviska språk: Tvoritel’nyj padež v russkom jazyke
XVIII veka. Opp.: Prof. Laura
Janda, Universitetet i Tromsø.
15/12 kl. 14 Patrik Granholm, grekiska/bysantinologi: Alciphron. Letters of the
Courtesans. Edition, Translation and Commentary. Opp.:
Prof. Dr. Heinz-Günther
Nesselrath, Georg-AugustUniversität, Göttingen.
Forts. på sid. 2 Ur kalendariet 
 Forts. från sid. 1 Ur kalendariet
• Föredrag
Den kritiska läsningens
betydelse för akademiskt
skrivande – föredrag av den
norske textforskaren Birger
Solheim onsdag 14 november kl. 10.15–12.00 i Geijersalen.
En viktig fråga är om en ovan
läsare utan kritiskt förhållningssätt på egen hand kan
utvecklas till en god skribent.
Enligt Birger Solheim är svaret nej. En blivande skribent
måste först utveckla sitt läsande för att uppmärksamma
sammanhang och premisser i
texten. I föredraget behandlar
Birger Solheim kopplingarna
mellan kritiskt tänkande, kritisk läsning och akademiskt
skrivande. Han ger även konkreta tips på lässtrategier och
skrivuppgifter kopplade till
läsprocessen. Birger Solheim
är verksam lärare och forskare
vid universitetet i Bergen,
Norge. Han är koordinator för
ämnet akademiskt skrivande
och har deltagit i flera forskningsprojekt, bl.a. Akademisk
skriving og feedback.
Föredraget kommer att hållas på norska och arrangör är
Språkverkstaden. Frågor besvaras av Sonja Entzenberg,
Inst. för nordiska språk.
• Temadag
Sverigebilden i världen –
miniföreläsningar av bl.a.
språkvetarna Joakim Enwall
(lingvistik och filologi), Leonardo Rossiello (moderna
språk) och Heinz Werner
Wessler (lingvistik och filologi) lördagen den 17 november kl. 10.00‒16.00 på
Museum Gustavianum.
Konsert, paneldebatt, bok-
bord, provsmakningar, samtal
– fullständigt program och
alla Forum-arrangörer finns
på www.gustavianum.uu.se.
• Symposium
What is language? – presentationer av bl.a. språkvetarna
Ylva Falk (nordiska språk),
Christina Lindqvist (moderna språk) och Daniel Ogden
(engelska) onsdagen den 5
december kl. 9.00‒12.30 i
sal 16-2043.
Tanken bakom symposiet är
att bjuda in talare från hela
universitetet som kan ge presentationer av vad ”språk” betyder för dem och hur man
närmar sig språket inom deras
respektive forskningsområden. En seminarieserie följer
under vårterminen 2013 och
förhoppningen är att även
kunna bjuda in talare utanför
språkvetenskapliga fakulteten
som har unika perspektiv på
språk.
Arrangör är Engelska institutionen. Uppdaterat program och anmälningsformulär
finns på www.engelska.uu.se.
• Konferens
Sverige och det tyskspråkiga Europa – samhälleliga
och vetenskapliga frågeställningar – ett mångvetenskapligt möte i Uppsala den
5‒6 april 2013.
Konferensens syfte är att
skapa en mötesplats för forskare med engagemang i dessa
frågor över institutions- och
fakultetsgränserna.
Arrangör är Forum för
Tysklandsstudier. Frågor besvaras av Petra Thore och
Ilona Hanke, Inst. för moderna språk. Abstract på svenska,
engelska eller tyska skickas
senast 15 november till [email protected].
Aktuella namn
Annika Bäckström, hedersdoktor vid fakulteten, översättare och poet, har av ryska regeringen tilldelats Pusjkinorden för insatser av stor betydelse för den ryska kulturen.
Ulla Börestam, Inst. för nordiska språk, har av fakultetsnämnden nominerats till ledamot av styrelsen för Hugo
Valentin-centrum.
Ingrid Maier, Inst. för moderna språk, har av Riksbankens Jubileumsfond tilldelats
5,9 milj. kr. för det fyraåriga
projektet Interkulturellt utbyte
i det tidigmoderna Europa:
översättningar av västeuropeiska tidningar till ryska (ca
1600‒1725).
Jennie Mazur uppmärksammas i Nya horisonter nr 2:2
för sin avhandling i tyska Die
‚schwedische‘ Lösung om
IKEA:s reklamfilmer i Tyskland.
Luying Wang disputerade i
lingvistik den 12 oktober på
avhandlingen Second Language Acquisition of Mandarin
Aspect Markers by Native
Swedish Adults. Fakultetsopponent var prof. Gisela Håkansson, Lunds universitet.
Jill Wennermark vikarierar
som personaladministratör
vid Inst. för moderna språk
fr.o.m. den 1 november.
Rektorsbloggen
Enligt rektorsbloggen den 17
oktober ska SUHF på initiativ
av Göteborgs universitet inventera de s.k. småspråken.
 Forts. från sid. 1 Gjerdman
ningen delas i två lika hälfter
och utgå som forskarunderstöd. ”Av de två årliga lika
stora understöden skall
a) ett gälla forskning rörande
svenskt språk, särskilt riksspråket i
vers och prosa, grammatik (ljudlära, formlära och syntax), ordens
härledning, betydelselära och stilistik (däri inbegripna rytm- och
klangförhållanden);
b) ett gälla forskning på den allmänna språkvetenskapens skilda
områden.”
Stipendierna söks hos Uppsala universitet i början av
vårterminen och delas ut efter
hörande av professorerna i
svenska språket och nordiska
språk respektive professorn i
lingvistik. Stipendiesumman
varierar men har de fem senaste åren i genomsnitt uppgått
till närmare 90 000 kronor för
vartdera ändamålet (dvs.
svenska språket resp. allmän
språkvetenskap).
*
Olof H. Gjerdman föddes i
Nyköping 1883 och dog i
Uppsala 1965. Efter studentexamen i Nyköping 1903 började han samma höst läsa vid
Uppsala universitet. Han studerade först moderna språk
men kompletterade sin fil.
kand.-examen med nordiska
språk för Adolf Noreen som
han 1917 också licentierade
för. Efter kandidatexamen
1908 var Gjerdman i ca tio år
verksam som lärare i modersmålet, tyska och engelska
vid Humanistiska Allmänna
Läroverket i Uppsala (idag
Lundellska eller ”Skrapan”).
1918 disputerade han på avhandlingen Studier över de
sörmländska stadsmålens
kvalitativa ljudlära, del 1 (del
2 utgavs 1927).
Doktorsavhandlingen var ett
pionjärarbete både som finfonetisk undersökning och
som tidigt bidrag till svensk
forskning om stadsmål. Dessförinnan hade dialektologerna
nästan uteslutande intresserat
sig för talspråket på landsbygden. Som pensionär fick
Olof Gjerdman professors
namn 1950.
*
Olof Gjerdman var mycket
produktiv och hade breda intressen. Förutom pedagogiska
framställningar i fonetik som
Svenskt uttal (1933), Svensk
fonetik (1954) och Acc. 1 och
acc. 2, akut och gravis (1954)
var han även upptagen av
kommatering, verslära och litterär stilistik (t.ex. Rytm och
röst i Karin Boyes författarskap, 1942, eller Frödings
svar på Levertins angrepp,
1933). Lite mer udda var hans
stora intresse för fåglars läten,
dokumenterat i bl.a. Fåglalåt,
1921, Nattskärran och några
andra spökfåglar, 1945, och
Väderstrecken, fåglarnas
flyttningar och människornas
tal, 1958. Fascinationen för
det exotiska återspeglas också
i hans arbeten om det japanska ainufolkets språk, om
kongospråkets accentformer
och om Tor Heyerdahls filologiska insatser.
Gjerdman var dessutom intresserad av språkgrupper i
marginalen; han forskade om
slang och förbrytarspråk och
hade planer på att vetenskapligt jämföra romani och resandespråk (på hans tid zigenar- och tattarspråk). Därför
stödde han också utgivningen
av The Language of the Swedish Coppersmith Gipsy Joan
Dimitri Taikon, 1963, och
ledde arbetet med att analysera materialet grammatiskt.
Bland hans skrifter finns även
folkloristiska titlar, t.ex. Hon
som var värre än den onde,
1941, och Staffan och stjärnan i källan, 1943.
I relativt sen ålder (1949–
51) tog Gjerdman upp sitt intresse för stadsmål och inledde i egen bil en landsomfattande inspelningsturné för att
på trådmagnetofon samla autentiska språkprover från alla
svenska städer. När han 1951
drabbades av en stroke innebar det att de stolta planerna
inte kunde fullföljas alldeles
som tänkt. Icke desto mindre
överlämnade Gjerdman till
dialektarkivet i Uppsala (numera Institutet för språk och
folkminnen) ett talspråksmaterial som efter konvertering kom att uppta mer än 850
grammofonskivor! Förhoppningsvis är de flesta digitaliserade vid det här laget. För
trots de begränsningar och
tekniska brister som vidlåder
materialet erbjuder det förstås
en unik dokumentation av urban svenska i mitten av 1900talet.
*
Olof Gjerdman var alltså bördig från Nyköping. Nyköping
brukar också påstås vara den
plats i vårt land där den bästa
och renaste svenskan talas.
Att Gjerdman skulle vara
upphovsman till detta rykte är
inte sant. Däremot ger han (i
del 2 av sin avhandling) belägg för att föreställningen har
gamla anor, tyska källor från
tidigt 1700-tal citeras. Den
ganska rimliga förklaring han
lämnar är att Nyköping redan
på 1600-talet utgjorde ett
centrum för svenskt hovliv.
Som torde ha framgått var
Olof Gjerdman en ovanligt
kringsynt och mångsidig
språkforskare. Genom sin frikostiga donation till Uppsala
universitet är det bl.a. den
breda vetenskapliga nyfikenheten som han fortsätter att
uppmuntra.
Mats Thelander