Transcript Sverige - NSP årsredovisning 2013

Sverige
Den svenska restaurangmarknaden skiljer sig från övriga nordiska grannländer bland annat genom traditionen att äta varm mat till
lunch, vilket skapar en större marknad än exempelvis i Norge och Danmark där medhavda smörgåsar fortfarande är vanligt.
Restaurangmarknaden Sverige
125
MSEK
100
Lunch­ och kvällsrestauranger
Hotellens restaurangförsäljning
Snabbmatsrestauranger
Nöjesrestauranger, pubar, barer
Trafiknära restauranger
Kaféer/Konditorier
Personalrestauranger
75
50
25
0
2012
2013
Källa: Statistiska Centralbyrån 2013
QSR‐marknaden har genomgått en kraftig strukturförändring där kedjekoncepten vuxit på bekostnad av de mindre aktörerna inom
fastfood‐segmentet men den har också vuxit genom att ta marknadsandelar från traditionella restauranger. Restaurangmarknadens
aktörer möter också konkurrens från livsmedelsbutikernas sortiment av färdiglagad mat.
Generellt råder hård konkurrens på den svenska hamburgermarknaden. Nyetableringar på attraktiva lägen är ofta den enda vägen
till expansion. NSP:s huvudsakliga konkurrenter är McDonalds, Max Hamburgare och Frasses. Hamburgerkedjorna har stadigt ökat
sin marknadsandel och vuxit snabbare än restaurangmarknaden generellt.
Marknaden för både HMR och QSR har vuxit starkt sedan 1990 och dess andel av konsumenternas måltidsutgifter fortsätter att
öka. Det blir allt vanligare att äta sin måltid utanför hemmet. Efterfrågan ökar även på hälsosamma rätter ur såväl näringssynvinkel
som miljö (ekologiska produkter) i Sverige, vilket också återspeglar sig i menyutbudet hos samtliga aktörer. Totalt omsatte den
svenska restaurangmarknaden cirka 105 (100) miljarder kronor inklusive moms under 2013. Tillväxten blev sammanlagt drygt 3 (5)
procent.
Enligt SCB:s undersökning Restaurangindex, december 2013, har snabbmatsrestauranger en försäljningsandel på cirka 13 procent
av den totalmarknaden, vilket motsvarar drygt 13 miljarder kronor. Noteras bör att denna siffra är väsentligt lägre än den siffra
som presenteras av Delfi som uppskattar att snabbmatsmarknaden utgör cirka 20 procent av totalmarknaden. Skillnaden
återspeglar den branschglidning som finns mellan olika aktörer och svårigheten i att bedöma till exempel hur en trafiknära Burger
King ska klassas, som snabbmat eller trafikrestaurang.
I diagrammet nedan visas hur försäljningen fördelar sig mellan olika typer av aktörer under 2013 samt för snabbmatsmarknaden
2012.
Försäljningsandelar för restaurangbranschen
Hotell (13,9%)
Snabbmat (12,8%)
Kaféer (5,6%)
Lunch/kväll (43,8%)
Nöjes (11,5%)
Trafiknära (7,7%)
Personal (4,7%)
Källa: Statistiska Centralbyrån och Delfi Foodserviceguide 2012
Försäljningsandelar för snabbmatsmarknaden
Hamburgermarknaden (7 300 MSEK)
Pizzabutiker/Pizzerior (3 600 MSEK)
Gatukök (2 400 MSEK)
Trafik­ och servicebutiker (2 700 MSEK)
Övriga kedjor (2 200 MSEK)
Övrig fastfood (2 100 MSEK)
Sett till antal restauranger finns det cirka 23 000 restauranger i Sverige. Antalet anställda uppgick till drygt 97 000 under 2013.
(Källa: Statistika Centralbyrån). Restaurangbranschen är en småföretagarbransch men antalet större kedjeaktörer ökar som drar
upp den genomsnittliga försäljningen per restaurang och anställd.
HAMBURGERMARKNADEN
Den svenska hamburgermarknaden omsatte,
enligt Delfi Foodserviceguide 2013, cirka 7,5
miljarder kronor 2013 och domineras av
McDonalds som har runt 63 procent av
marknaden. Starkast tillväxt under senare år har
Max som idag har cirka 20 procent av
marknaden. Burger King ligger på tredje plats
och har en marknadsandel på ungefär 13
procent.
Hamburgerkedjornas marknadsandelar i Sverige
McDonalds (63%)
Max (20%)
Burger King (13%)
Övriga (4%)
KYCKLING SOM SNABBMAT
Sverige har inga snabbmatsrestauranger som har ett renodlat erbjudande baserat på kyckling. Kyckling är dock en maträtt på
frammarsch driven av klimat‐ och hälsoskäl. Under senare år har hamburgerrestauranger breddat sitt erbjudande med
kycklingbaserade produkter som komplement till traditionella hamburgare. För att ändå ge en inblick i förutsättningarna för ett
renodlat kycklingkoncept kan man studera utvecklingen av den svenska kycklingkonsumtionen och se att kyckling är på god väg
att utmana nötkött som den primära kötträtten.
Under 2013 ökade konsumtionen av kyckling med 8 (2) procent, vilket motsvarar en konsumtion på cirka 20 (19) kilo per person.
Konsumtionen av svensk kyckling ökade med 1,5 procent under 2012 och under det första halvåret av 2013 ökade produktionen
med cirka 4 procent jämfört mot föregående år.
Källa: SCB, Jordbruksverket och Svensk Fågel