Transcript Lärarguide - Angeläget

Lärar­-­
­hand­ledning
ANGELÄGET
novell
om
mänskliga rättigheter
NOVELL OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Angeläget - novell om mänskliga rättigheter är utvecklat och genomförs i
samarbete och finansiering mellan följande aktörer:
Samarbetsparter
KulturUngdom och Amnesty
Finansiär
Västra Götalandsregionen
Förord
Den här lärarguiden är en del i Angeläget – om mänskliga rättigheter. Angeläget startades i Västra Götaland hösten 2005 som ett filmprojekt om mänskliga rättigheter, och har därefter utvecklats till att även omfatta bland annat dokumentärfilm, journalistik och konst. Syftet är att uppmuntra ungdomar till eget skapande på temat mänskliga rättigheter.
I den här lärarguiden presenteras hur du som pedagog kan handleda elever i
läsning och analys av romaner som handlar om mänskliga rättigheter. Ambitionen är också att vägleda hur du kan inspirera elever att utveckla sin förmåga att
skriva noveller inom detta område. En elevguide finns att ladda ner utan kostnad
på Angelägets webbplats – www.angelaget.nu. Där finns även mer information
om läromedlet.
Huvudmän för Angläget är KulturUngdom och Amnesty. Projektet har även utvecklats i samarbete med GR Utbildning, Svenska Filminstitutet, Världskulturmuseet, Den Globala skolan, Myndigheten för skolutveckling – Multimediabyrån och
Mediapoolen. Det här materialet är utvecklat med ekonomiskt stöd från Västra
Götalandsregionen.
Vi vill rikta ett särskilt tack till Katarina Bergehed, Amnesty; samt Ola Comstedt
och Ann-Christin Randahl, lärare på Hulebäcksgymnasiet, för faktagranskning
och goda råd i utvecklandet av detta läromedel. För kloka synpunkter vill vi också
tacka en referensgrupp bestående av svensklärare från Hulebäcksgymnasiet.
Vår förhoppning är att denna lärarguide kan komma till användning på skolor i
Sverige. Att den kan fungera som ett lämpligt verktyg i handledningsarbete för
novellskrivning om mänskliga rättigheter, och medverka till att tillgodose skolans
uppdrag att arbeta med just detta tema.
Martin Rydehn
Projektledare
Angeläget
Lena Rydehn
Författare
Lärare på Hulebäcksgymnasiet
Inledning
Detta är en guide i hur du tillsammans
med dina elever kan arbeta med temat
mänskliga rättigheter genom litteraturstudier och novellskrivning. Denna guide tar bland annat upp olika moment
inom novellförfattande och ger förslag
på litteratur för eleverna att läsa och på
olika sätt diskutera och analysera. Här
ges även förslag på hur man som lärare kan introducera temat mänskliga rättigheter inför såväl läsandet som skrivandet. Till eleverna finns en elevguide
med övningar och exempel. Den kan
laddas ner från www.angelaget.nu.
Elevens uppgift kommer att vara att
dels läsa en roman som behandlar detta tema och dels skriva en novell med
mänskliga rättigheter som utgångspunkt. Syftet med att läsa romaner
som tar upp aspekter av detta ämne är
bland annat att:
• eleven får ta del av vad andra personer velat uttrycka inom temat mänskliga
rättigheter, vilket förhoppningsvis kommer att fungera som en inspirationskälla
• eleven får en möjlighet att möta exempel på och reflektera över olika inslag och komponenter som utgör en väl
berättad historia
Syftet med att eleven också ska skriva
en novell inom samma tema är bland
annat att:
• det ger ett tillfälle att fördjupa sig inom
ämnet mänskliga rättigheter, och dessutom få en chans att nå ut till andra och
delge tankar och idéer
• det ger en möjlighet för eleven att utveckla sin kreativitet och sitt skrivande
Mänskliga rättigheter i
litteraturen
Det skrivna ordet har i århundraden varit ett viktigt sätt för människor att uttrycka sig. Allt från små lappar som
smugglats ut ur fängelser, till litteratur,
rapporter, och journalistik har beskrivit
förhållanden i omvärlden. Litteraturen
har tillsammans med andra uttrycksformer spelat en stor roll för att stärka de
mänskliga rättigheterna. Detta märks
inte minst genom böcker och noveller
som skildrar enskilda människoöden,
krigssituationer eller olika minoritetsgruppers levnadsvillkor.
Skönlitteraturen har på så vis använts
för att skildra missförhållanden i omvärlden. Att läsa dessa verk blir därför
ett sätt att få insyn i andra människors
verklighet och livssituation. Om man kan
öka förståelsen för olika synsätt, kulturer
och tolkningar, kan detta också leda till
att minska fördomar och öka toleransen
för olikheter. Inte oväntat stärker detta
de mänskliga rättigheterna.
I diktaturer, där yttrandefriheten ofta är
begränsad, har personer som beskrivit landets förhållanden i böcker på ett
ofördelaktigt sätt, försatt sig själva i fara.
Flera författare har hotats till livet efter
att ha berättat om orättvisor, kränkningar eller missförhållanden som råder i
deras hemländer. Den begränsade yttrandefriheten märks också i länder där
minoritetsgrupper och kvinnor inte ges
demokratiska rättigheter att medverka
i hur landet ska styras eller publicera
det ”fria ordet”. I Asien finns även länder där Internet till viss del censureras.
Att på olika sätt beskära och censurera
yttrandefriheten kränker de mänskliga
rättigheterna och bidrar till att bromsa
en sund samhällsutveckling.
I romaner och noveller beskrivs ofta
ämnen som har en direkt koppling till
brott mot de mänskliga rättigheterna.
Det kan handla om korruption, kvinnomisshandel, barnarbete, bortrövande av barn, slaveri, krigsförbrytelser,
sexuella övergrepp, hemlöshet, hedersmord, eller de aidssjukas och homosexuellas situation. Dessa ämnen
återkommer också i flera ”stora” verk
som skrivits av kända författare. Nobelpristagare från länder som Sydafrika, Turkiet, Chile och Egypten behandlar i flera av sina böcker förhållanden
som kränker de mänskliga rättigheterna.
Mänskliga rättigheter i världen
Innan arbetet med att skriva novell och
läsa roman på temat mänskliga rättigheter inleds, kan det vara bra att få inblick i hur ”mänskliga rättigheter” uppkommit och vad de består av.
Mänskliga rättigheter reglerar staters
och individers förhållande till varandra. De har funnits i olika former genom historien, men fick en mer formell
struktur efter andra världskriget då
fem miljoner judar och andra människor mördades i Nazitysklands koncentrationsläger. Efteråt bestämde världssamfundet att liknande massmord
måste förhindras i framtiden, och år
1945 bildades de Förenta nationerna
(FN). Den 10 december samma år antogs FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna som innehåller 30 artiklar. Här ingår bland annat
rätten till liv, yttrandefrihet och religionsfrihet. De mänskliga rättigheterna
är odelbara och alla anses vara lika
viktiga, vilket betyder att de dels är beroende av varandra, dels att de omfattar alla människor.
FN:s allmänna förklaring ligger också
till grund för flera ”konventioner” som
bildats. En konvention, är till skillnad
från förklaring, ett juridiskt bindande
dokument mellan stater som måste
följas av de stater som skrivit under
dem. De mest kända konventionerna
är Internationella konventionen om
medborgerliga och politiska rättigheter och Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter. Idag finns ytterligare ett antal konventioner där så
kallade Barnkonventionen och Kvinnokonventionen särskilt framhäver diskriminerade gruppers rättigheter.
Mänskliga rättigheter i Sverige
Även om Sverige på många sätt följer
de mänskliga rättigheterna finns exempel där stat och myndigheter medverkat till att kränka individers mänskliga rättigheter. Under senare år har till
exempel flyktingar som torterats i sina
hemländer fått avslag på asylansökningar, kvinnor som utsatts för våld nekats det skydd de har rätt till och människor som deltagit i demonstrationer
utsatts för övervåld från polisen.
Andra exempel på hur människors rättigheter kränks i Sverige har att göra
med hur individer beter sig mot varandra. Nedan beskrivs några exempel på
kränkningar:
• Polisbrutalitet
• Mäns våld mot kvinnor
• Hatbrott
• Rasism
• Diskriminering av homosexuella
• Hemlöshet
• Våldtäkt
• Vanvård på äldreboende
• Sexuella trakasserier
• Mobbning
• Människohandel
• Utpressning
• Misshandel
• Fördomar vid brottsbekämpning
• Diskriminering av funktionshindrade
• Gömda flyktingars situation
Att introducera mänskliga
rättigheter
En introduktion kan naturligtvis göras på
många olika sätt. Ett förslag är att låta
eleverna läsa in sig på mänskliga rättigheter på www.amnesty.se eller www.
manskligarattigheter.gov.se. Ge dem
sedan i uppgift att under en veckas tid
leta i dagstidningar efter händelser eller förhållanden där dessa rättigheter kränks. Ett annat alternativ är att de
exempelvis i par ansvarar för att hitta
kränkningar som rör en viss konvention,
till exempel konventioner som rör kvinnors rättigheter, tortyr, flyktingar eller
diskriminering. På så vis täcker klassen
sannolikt in fler områden på djupet. Låt
eleverna ta del av varandras information och tankar.
Skrivande och läsande
Parallellt med att den egna skrivprocessen påbörjas, kommer eleven även att
läsa en roman som berör temat mänskliga rättigheter. En lista över förslag på
romaner finns bifogad längst bak i materialet, både i den här guiden och i
elevguiden. Naturligtvis kan du som
lärare föreslå egna titlar som du tycker
passar. Skälet till att romaner och inte
noveller valts ut är att utbudet är betydligt större vad gäller romaner inom dessa teman. Som lärare kanske det är bra
att här ta upp skillnaden mellan noveller
och romaner, men också att ta upp vilka
gemensamma nämnare som finns.
Tanken är att eleverna har tre möten
där de diskuterar sin roman. För att få ut
så mycket som möjligt av böckerna och
varandras erfarenheter lämpar det sig
bäst att alla läser olika romaner, men
om någon grupp gärna vill läsa samma
bok kan man naturligtvis anpassa frågorna efter det.
Ett förslag är att klassen bildar grupper om fem till sex personer som träffas (med eller utan lärare) vid tre tillfällen. Till varje möte med gruppen har var
och en förberett sig väl och är redo att
diskutera roma­nens innehåll och form.
Gruppen kan till exempel komma överens om hur långt man bör ha läst till
varje tillfälle, förslagsvis en tredjedel av
boken till varje gång. Nedan ges förslag
på tänkbara frågor för eleverna att reflektera kring och diskute­ra.
Förslagsvis kan klassen arbeta med inledningar i sitt eget författande i anslutning till första mötet, då en av frågorna
behandlar just inledningar. På samma
sätt kan det vara passande att arbeta
med personbeskrivningsövningar efter
eller i samband med andra mötet, då
just den byggstenen i berättande tas
upp, och så vidare.
• Diskutera romanens karaktärer så
här långt. Välj ut en personbeskrivning
som gjorde intryck på dig. Citera gärna ur romanen. Gestaltar eller berättar
författaren? Försök ge exempel.
Första mötet • Varför valde du just den här romanen? Vad väckte ditt intresse?
• Hur inleds boken? Läs eventuellt upp
inledningen för gruppen och diskutera.
Vilken typ av inledning är det? Väcker
inledningen intresse? Får du några föraningar om vad som ska hända?
• Berätta kort för gruppen vad som
hänt i romanen så här långt.
• Genomgår personerna någon slags
förändring? I så fall, hur då? Förstår
man som läsare varför?
• Präglas människornas liv i romanen
av konflikter? Skilj på yttre konflikter,
som till exempel att två personer bråkar, och inre konflikter, som till exempel när en person slits mellan två idéer
eller val.
Tredje mötet
• Kommentera hur du upplever att boken behandlar mänskliga rättigheter.
Kan man så här långt i boken ringa in
exempel på hur mänskliga rättigheter
kränks? Utveckla.
• Kommentera språket. Passar språket
till det som berättas? Är språket komplicerat eller enkelt? Poetiskt?
Andra mötet
• Vad har hänt i romanen så här
långt?
• Om romanen utspelar sig i vår samtid, säger berättelsen något om vårt
nutida samhälle?
• Vilka samhällsfaktorer kan tänkas
spela roll för handlingen i berättelsen?
• Diskutera hur temat mänskliga rättigheter skildras. Blir du berörd? Varför/
varför inte?
• Vad har hänt i berättelsen?
• Vad kan man lära sig av berättelsen?
Finns det något tydligt budskap?
• Vem är det som berättar i romanen?
Är det en allvetande berättare? Berättas historien ur någon av karaktärernas synvinkel? Vilken betydelse har
berättarperspektivet för just den romanen du läst?
• När och under hur lång tid utspelas
romanen? Är berättelsen kronologisk
eller gör författaren till exempel framåt- eller tillbakablickar?
• Vilken betydelse har miljöbeskrivningarna för boken? Har miljön någon
inverkan på personerna i boken? Kunde handlingen lika gärna utspelat sig
någon annanstans?
• Välj en miljöbeskrivning i romanen
som gjorde intryck. Läs upp den för
gruppen och diskutera.
• Kommentera slutet. Var det väntat eller blev du överraskad? Var det ett bra
eller dåligt slut? Motivera.
Att skriva en novell
Det är naturligtvis viktigt att förmedla att
det alltid är elevens kreativitet, tankar
och idéer som är det centrala i skrivandet. Precis som med annat skapande
kan man inte skriva en novell genom att
mekaniskt ”bocka” av byggstenar som
vanligtvis ingår. Tanken med informationen och övningarna som presenteras
här är alltså inte att de ska följas slaviskt
när eleven sedan ska sätta igång och
skriva. Poängtera gärna att man inte
ska tvinga in moment för sakens skull.
I elev- och lärarguide behandlas inte
dramaturgiska grepp som till exempel
exposition, konflikt, stegring och vändpunkt. Om man som lärare vill arbeta
med dessa grepp rekommenderas ”Litterär gestaltning” av Leif Eriksson och
Christer Lundfall.
Att komma igång
Innan själva skrivandet startar kan det
vara en bra idé för eleven att göra en
skiss över sina tankar. Ställ gärna följande frågor:
• Vad ska hända i din novell?
• Vem ska vara med?
• Var ska den utspela sig?
• Vad vill du med din berättelse?
• Vad vill du förmedla?
Novellen ska ju på något sätt beröra temat mänskliga rättigheter. Ofta är det
lättare att på ett trovärdigt sätt berätta
om sådant som ligger nära ens egen
verklighet. Har man aldrig kommit i kontakt med dödsstraff eller tortyr kanske
det är svårt att skriva om det, och det
kan vara svårt att göra efterforskningar. På samma sätt det är svårt att skriva
om till exempel Afghanistan eller Irak
om man aldrig har varit där. Det är ofta
lättare om berättelsen utspelar sig i en
för eleven bekant miljö.
Beskrivningar
I elevmaterialet beskrivs skillnaden mellan att gestalta och berätta. För vidare
läsning och ytterligare exempel på övningar kan tidigare nämnda ”Litterär
gestaltning” rekommenderas.
Personbeskrivning
I elevmaterialet får eleven träna på att
göra intressanta personbeskrivningar
med en efterlysning som utgångspunkt.
Eleven får saklig information om en person och ska utifrån den gestalta en persons yttre såväl som inre.
Personbeskrivningar kan naturligtvis
tränas på många sätt. Ett annat förslag
är att låta eleverna utgå ifrån en bild eller en kontaktannons.
Miljöbeskrivning
I elevmaterialet finns två förslag på hur
man kan öva sig i att skriva stämningsskapande, levande miljöbeskrivningar.
Antingen kan eleven välja ett enda sinne för att beskriva miljön eller så kan
hon eller han välja en och samma plats
men beskriva den utifrån två olika känslor eller stämningslägen.
Att inleda
• För vem skriver du?
I avsnittet ”Att inleda” i elevmaterialet
ges exempel på inledningar som kan
vara värda att diskutera. Eleven uppmanas även att själv välja ett par inledningar ur skönlitterära verk och
analysera dessa.
3. Vilket intryck får du av miljön i berättelsen? Får du en levande bild av platserna som beskrivs? Kan något förbättras?
Ytterligare ett förslag är att först gå
igenom olika tänkbara sätt att inleda
(in medias res, ett replikskifte o.s.v.)
och sedan låta eleverna skriva två eller tre inledningar till en känd saga eller berättelse.
4. Lyckas författaren gestalta istället för
att berätta i sina beskrivningar?
Dialoger
I elevmaterialet uppmanas eleverna att skriva ett replikskifte mellan två
personer och låta det vara underförstått vad de egentligen talar om, alter­
nativt avslöja i de sista meningarna
vad dialogen faktiskt handlar om. Som
inspiration kan eleverna till exempel
läsa novellen ”Berg som vita elefanter”
av Ernest Hemingway där detta grepp
delvis används.
Att avsluta
Uppmuntra gärna eleverna till att redan från början ha tänkt ut hur novellen ska sluta, att slutet ska vara medvetet och att slutet gärna får vara tankeväckande och/eller överraskande.
Ett annat effektfullt sätt kan ju också
vara att knyta an till inledningen.
Responsarbete
För att underlätta responsarbetet får
eleverna följande frågor att utgå ifrån
när de ger respons på sina klasskamraters noveller:
1. Vad var bra med novellen?
2. Fångar inledningen ditt intresse?
5. Är eventuella dialoger trovärdiga?
6. Är berättelsen uppbyggd på ett bra
sätt?
7. Hur avslutas novellen?
Förslag på romaner på temat
mänskliga rättigheter.
Kertész, Imre. Mannen utan öde
Küchen, Maria. De heliga
Alakoski, Susanna. Svinalängorna
Kureshi, Hanif. Förorternas Buddha
Alvtegen, Karin. Saknad
Lindqvist, Sven. Utrota varenda jävel
Anand, Mulk Raj. Kastlös
Lion, Michael. Vanliga människor
Andersson, Lena. Var det bra så?
Mankell, Henning. Commedia infantil
Ardavan, Soudabeh. Slakten på blommorna
Mankell, Henning. Teabag
Ashworth, Andrea. En gång i ett hus
som brinner
Marklund, Liza. Gömda
Axelsson, Majgull. Rosario är död
Nilsson, Per. Korpens sång
Behros, Fateme. Som ödet vill
Nilsonne, Åsa. Ett liv att dö för
Boye, Karin. Kallocain
Orwell, George. Djurfarmen
Brinkemo, Per. Dumpad
Osorio, Elsa. Mitt namn är Luz
Chambers, Aidan. Dansa på min grav
Pelzer, Dave. Pojken som kallades det
Chang, Jung. Vilda svanar: tre döttrar
av Kina
Pohl, Peter. Vi kallar honom Anna.
Coetzee, J. M. Onåd
Romer, Knud. Den som blinkar
är rädd för döden
Doyle, Roddy. Kvinnan som gick in i dörrar
Schonstein, Patricia. Pinnock
Foley, Douglas. Ingen återvändo
Tamas, Gellert. Lasermannen
Frank, Anne. Anne Franks dagbok
Wahldén, Christina. Ingen behöver veta
Gardell, Jonas. En komikers uppväxt
Wahldén, Christina. Kort kjol
Gassilewski, Jörgen. Göteborgshändelserna
Wahldén, Christina. Till salu
Jalakas, Inger. Krokodilernas leende
Wennstam, Katarina. Smuts
Kafka, Franz. Processen
Whyman, Matt. Vid dödens sjö
˛ Låt tistlarna brinna
Kemal, Yasar.
Widerberg, Siv & Ukiqi, Rukije. Så många
tårar
10
Källförteckning
Augustsson, Lars-Åke (1997) Att skriva romaner och noveller. Stockholm:
Ordfronts förlag.
Clod, Bente (1987) Skriv – en bok om att skriva. Stockholm: Alfabeta Bokförlag.
Eriksson, Leif & Lundfall, Christer (2000) Litterär gestaltning. Liber AB: Stockholm.
11