Transcript Novellens uppbyggnad

Novellen
En kortfattad historia
Vad är en novell?







Novellen är en koncentrerad berättelse.
Berättar om en enda händelse som utspelar sig
under kort tid, kanske bara några minuter eller
timmar
Har få personer
Har få miljö- och personbeskrivningar
Handlingen börjar direkt och slutet hör oftast ihop
med början på något sätt
Kan ha ett överraskande slut eller öppet slut
Har få dialoger
Novellens uppbyggnad.
I vilken ordning man berättar
Kronologisk ordning
Handlingen beskrivs från början till slut, i den
ordning allt sker.
Början
Mitten
Slutet
Återblickar
Börja med slutet
Novellen kan börja med att vi helt eller delvis
får reda på slutet och med återblickar får vi bit
för bit reda på vad som hänt innan (för att till
sist återkomma till slutet)
Början
Mitten
Slutet
Börja med mitten
Novellen kan börja ”i mitten” med en återblick
till början för att sedan fortsätta från mitten till
slutet
Början
Mitten
Slutet
Parallellhandling
Två eller flera handlingar utspelar sig
samtidigt för att på slutet vävas samman
eller mötas. Detta ökar spänningen och
tempot.
Början
Slutet
Början
Början – kanske det viktigaste
Här ska det finnas något som lockar läsaren att läsa vidare.
Noveller kan börja med:
-
kronologisk ordning då huvudkaraktären, plats och eventuellt tid presenteras.
-
mitt i en spännande händelse – in medias res – där läsaren kastas rakt in i
handlingen.
-
återblickar där huvudkaraktären tänker tillbaka på något eller berättaren talar
om vad som har hänt innan
-
en inre monolog där vi får ta del av karaktärens tankar och känslor
-
en dialog där två eller flera personer pratar med varandra och genom samtalet
får vi information kring dessa
Plantering och skörd
Plantering i en text är ett ”frö”, kanske en
misstanke, som gror för att sedan
”skördas” i slutet av novellen.
Vanligast i deckare där läsaren får små
ledtrådar till vem som kan vara mördaren.
Genom planteringar får vi ett pussel som vi
lägger ihop för att få fram en bild av hur
det ligger till.
Utan plantering
- blir slutet virrigt och ologiskt
- kan läsaren känna sig lurad
Med plantering
- får läsaren en känsla av att allt häger ihop
- får vi en röd tråd
”Om det hänger ett gevär på väggen i första
delen av berättelsen så måste det till varje pris
avfyras senare i berättelsen” (Antov Tjechov, 1860-1940)
Konflikten
Något som inte riktigt stämmer
Något som ska lösas eller få en förklaring
Ett problem av något slag
Konflikten berättar varför något händer och gör att vi
vill läsa vidare. Spänningen byggs upp kring konflikten
som får sin lösning först mot slutet av novellen.
Ofta förkommer en slags vilopaus någonstans mitt i
novellen och sedan trappas konflikten upp och det blir
ännu mer spännande.
Berättarperspektiv
Vem berättar historien?
Den allvetande berättaren.
Kan hoppa fram och tillbaka i tiden.
Vet vad alla karaktärer tänker och känner,
hur det ser ut överallt, vad som händer
och varför det händer.
En slags betraktare som ser allt från ovan.
OBS! Berättaren är inte samma sak som
författaren
Jag- form
Novellen är skriven i första person.
Man berättar bara ur en persons synvinkel, ofta
huvudkaraktärens, men det kan också vara någon som
observerar huvudkaraktären. Läsaren får ingen eller mycket liten
information om vad andra personer tänker eller känner.
Genom att utelämna viktig information om huvudkaraktären
kan man lura läsaren att tro något helt annat om denne.
Man kan låta personen säga en sak men ”tänka” och ”tycka” något
helt annat.
Flera personer berättar
Handlingen kan också berättas genom flera
karaktärers perspektiv eller synvinkel.
Läsaren kan då lägga ihop olika delar i
handlingen och själv komma på vad
man tror är sant eller falskt.
Isbergstekniken
Att inte skriva allt
-
Det hårdkokta berättandet! Är tomt på känslor, tufft och hårt.
Här utelämnas känslor, inre monologer och
olika förklaringar.
Bara det som händer, det som folk säger och gör beskrivs i
texten.
Vi ser bara ”toppen av isberget och inte vad som döljer sig
under ytan”. Man skriver kortfattat och ytligt
Man måste helt enkelt läsa mellan raderna för förstå allt.
Slutet
Minst lika viktigt
Måste på något sätt vara ihopkopplat med början
Huvudkaraktären skall på något sätt ha gått igenom en
förändring. Kanske lärt sig något, ändrat uppfattning eller
drabbats av något.
En novell kan sluta med att
-
Huvudkaraktären når sitt mål
Någon eller något som fanns med i början dyker plötsligt upp igen.
En fråga får sitt svar.
En karaktärs handlande får konsekvenser.
Överraskande
Öppet, då man inte exakt får reda på hur det slutar
-
Tänk på att ett ”dåligt” slut kan förstöra en hel berättelse
-
Beskrivningar
en viktig men ej så stor del
Miljöbeskrivningar
Är inte så omfattande eftersom novellen är kort. Bör dock finnas
kvar till viss del för att skapa stämning.
Personbeskrivningar
Är inte heller så omfattande. Det är ofta viktigare att veta varför en
person gör som han gör och inte hur han/hon ser ut.
Både miljöbeskrivningar och personbeskrivningar kan ibland vara
viktiga för konflikten
Gestaltning
Att med bildspråk eller liknelser snarare än med
ord beskriva något.
Ger en fylligare och intressantare text. Går
utmärkt att kombinera med inre monolog.
”Han knöt näven i byxfickan och bet ihop
käkarna. Varför måste det alltid bli så här?”
Jämför med en beskrivning ”Han var arg och undrade
varför det alltid blev så här”
Inre monolog
att skriva vad någon tänker
Personen ”talar för sig själv” och vi får redan på vad
han/hon tänker, tycker och känner.
Ger oss en klarare bild av vem personen egentligen är
”Om man är någonstans bland folk och någon
plötsligt rusar fram för att hjälpa till blir man
jättegenerad och säger nejdå det gick
bra. Varför gör man så?”
Att skriva en egen novell
Planera din novell
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Vilken konflikt ska novellen kretsa kring?
Vilka personer ska vara med?
Vilket berättarperspektiv ska du använda?
Hur ska den börja?
Vilken vändpunkt ska du ha?
Hur ska den sluta?
Vilken förändring ska huvudkaraktären
genomgå?
Att skriva en egen novell
Vad man bör tänka på
Början
Får inte vara för lång, du måste fånga din läsare snabbt.
Konflikten
Vad ska hända och varför? Avslöja inte för tidigt varför något händer.
Berättarperspektiv
Vem ska berätta din historia? Han/hon eller jag? Eller en allvetande, utomstående berättare.
Vändpunkt
Någonstans i mitten av novellen bör en vändpunkt, något ”nytt”, komma
Dialoger
Berättar mycket om karaktärerna och deras relation till varandra. För berättelsen framåt. Tänk på att inte bara
skriva vad dina personer säger till varandra utan även hur. Men använd dig sparsamt av dialoger.
Vissa noveller kan dock vara skriva i ren dialogform, dvs bestå nästan enbart av en dialog.
Slutet
Bör till viss del återkopplas till början så att allt hänger ihop. Låt huvudpersonen genomgå
någon slags förändring
Att skriva en egen novell
Beskrivningar
Personerna
vad heter de?
hur ser de ut
vilka egenskaper har de?
hur brukar de klä sig
hur bor de?
Miljön
hur ser det ut?
hur luktar det?
vilka ljud hör man?
vad är typiskt för just din plats?
Tänk på att allt detta inte måste eller ens bör vara med i själva texten.
Ibland räcker det med ett litet ord för att ge mycket information om något
eller någon.
”Parken var mörk och det luktade höst. Kalle borstade sanden från sina svarta
jeans och muttrade surt innan han reste sig och gick vidare.”
Sammanfattning av några viktiga litterära begrepp
Handling – talar om vad det är som händer, själva händelseförloppet.
Konflikt – talar om varför något händer. Ett problem, något som ska lösas.
Perspektiv – synvinkel, varifrån man ”ser” det som händer.
Berättare – den som berättar det som händer. Är inte samma sak som författaren.
1:a person – jag-form.
3:e person – han/hon-form.
Huvudkaraktär – huvudperson
Plantering – små ”ledtrådar” som läggs ut i början av novellen
Skörd – då man ser hur allt hånger ihop, det man ”planterat” återkommer och får en förklaring
Återblick – man får rdan på vad som hänt innan
Parallelhandling – två/fler handlingar utspelar sig samtidigt, vävs samman på slutet
Kronologisk – från början till slut
Allvetande berättare – berättare som vet ”allt” och kan ”läsa andras tankar”
Gestaltning – beskriv med bildspråk eller liknade
Öppet slut – man vet ej hur det slutar, inte vem mördaren är, eller vem som får tjejen
Novell – kortare berättelse
Jonas Karlsson


Svensk skådespelare
som också skriver
noveller.
Har skrivit två
novellsamlingar
Det andra målet (2007) och Den perfekte
vännen (2009)
Jonas skrivtips




Han började skriva när han gick på gymnasiet. Mest
dagbok och anteckningsböcker, men även dikter.
Skrev mest när han var arg eller ledsen
Får sin inspiration från en händelse eller tanke.
Någonting som någon säger eller ett roligt ord.
Det är viktigt att det känns roligt eller spännande för
en själv, att man kan lära sig något av historien. Man
skriver inte för att tillfredställa någon annan.
Cilla Naumann



Författare född 1960.
Skriver både för vuxna och
ungdomar.
Hösten 2009 blev hennes andra bok
Kulor i hjärtat nominerad till Augustpriset.
Den består av 8 korta noveller om Tom som
går på högstadiet.
Den handlar om knäppa föräldrar, första
kyssen, saker som är farliga och otäcka.
Cillas skrivtips





Började skriva när hon fick sitt första barn
Hämtade inspiration från sina dagböcker som hon
skrev som ung och från böcker hon läst.
Novellen kan också utgå från en bild eller något hon
sett.
Språket är viktigt, hur man vill att texten ska låta.
Vem handlar det om? Är personen ung eller
gammal, man eller kvinna?
Språket får inte bli för tillgjort eller konstigt, inte
heller för talspråkligt.
Stig Dagerman





Levde 1923-1954
Jobbade som journalist
Hans första roman var Ormen
Skrev romaner, noveller
dikter och tidningsartiklar
Att döda ett barn skrevs 1948
som en del i en trafiksäkerhetskampanj
Edgar Allan Poe




Amerikansk författare och
poet
Levde 1809-1849
Skräckens mästare som
skrev berättelser om
mystiska händelser,
mord och deckargåtor.
Känd för bland annat Korpen, Den svarta katten
och Morden på Rue Morgue
Tage Danielsson





Levde mellan 1928
och 1985
Samarbetade ofta med
Hasse Alfredsson
Sysslade med film, teater och
skrev berättelser och texter av olika slag
Var även politiskt engagerad inom socialdemokratin
Skrev Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton 1964
som blev tecknad film 1975