Transcript Olika slags texter

OLIKA SLAGS TEXTER
KUNSKAPSKRAVEN LÄSA

Välja och använda lässtrategier utifrån olika texters
särdrag.
Utifrån kunskap om vad som kännetecknar olika typer av texter
kan du välja rätt lässtrategi.
o
Utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och
omvärldsfrågor tolka och föra underbyggda
resonemang om budskap i olika verk .
Ett budskap är som ett slags meddelande.
Tolka handlar om att hitta det meddelandet. Använder inte bara
texten utan även dina egna erfarenheter, saker som händer runt
omkring oss och frågor som vi människor ofta funderar över.
”Föra resonemang” Diskutera med sig själv.
”underbyggda resonemang” Det går att hitta stöd i texten.
KUNSKAPSKRAV FORTS.

Föra resonemang om verket med kopplingar till dess
upphovsman, dra underbyggda slutsatser om hur
verket påverkats av det historiska och kulturella
sammanhang som det har tillkommit i.
Kunna visa hur det som skrivs påverkas av författarens
erfarenheter och det som händer i samhället han/hon levde/lever
i.
DJUPLÄSNING

Djupläsning: ”läsa på riktigt” du läser alla
orden. Långsamt och koncentrerat.
- Backa en bit och läs om när du tappar tråden - t.ex.
när du tycker att något inte stämmer eller har glömt
vem någon person i berättelsen var.
- Stanna upp ibland och återberätta tyst för dig själv
vad du läst.
- Fundera över om det som sägs verkligen är sant,
eller har författaren valt ut vissa fakta för att påverka
dig? Finns det andra sätt att beskriva det texten
handlar om?
LÄSA MELLAN RADERNA


Anton drog huttrande av sig tröjan och började
sedan långsamt och med stor tvekan gå mot
kanten. Maria tog ett par armtag, skrattade åt
honom och ropade: ”larva dig inte! Hoppa i nu,
det är jättevarmt!”
Vad ser du mellan raderna? Du fyller i med egna
erfarenheter eller sådant du sett, hört tidigare.
Var befinner sig Anton? Varför vill han hoppa i
fast han tvekar? osv.
NOVELL
-
-
Mer koncentrerad än en roman. Färre människor, kortare tid, bara en
eller ett par platser.
- avslutas med en poäng, ett ganska tydligt budskap eller beskriver en
känsla eller stämning.
Att läsa noveller:
Titeln, vad säger den?
- Hur börjar berättelsen? Mitt i handlingen, från början, slutet,
huvudperson, miljö.
- Försök beskriva stämningen i novellen.
- Hur slutar novellen?
- Ingår novellen i en samling?
- Vad står det mellan raderna?
- Hur är novellen uppbyggd?
Övning: ”Julklappen” s. 6-7och ”Silverapan” s.12-13 svara på
frågor i övningshäftet.
-
LYRIK

-
Lyrik, poesi, dikter
Varför?
Dikten skrivs för att vi inte kan beskriva det på annat sätt.
Vill ofta fånga en känsla.
Lyrik och prosa.
-
-
-
I en dikt börjar författaren på en ny rad när han eller hon vill.
Skrivregler gäller inte på samma sätt.
Upprepning vanligt.
Rimmar ofta men inte alltid.
Bildspråk
Gjord för att läsas högt.
Kan finnas tydliga budskap men oftast ganska öppet.
Övning: ”Minuten tar…” s.9 svara på frågor i
övningshäftet.
SÖKLÄSNING OCH ÖVERSIKTSLÄSNING
Sökläsning: om du letar efter en särskild detalj i
en text t.ex. ett namn. Du söker med blicken över
bok-, tidnings- eller webbsidan.
 Översiktsläsning: Tänk dig att texten är en
stad och du flyger kors och tvärs över den för att
få koll på vad som finns där.
- titta på rubriker och underrubriker.
- titta på bilderna och läs bildtexterna.
- läs inledningar och avslutningar på varje
avsnitt.
- Tänk på att substantiv(namn på saker,
personer och platser) ofta är mest
betydelsebärande.

SAKPROSA

-
-
-
Grundar sig på sakförhållanden och är alltså inte
påhittad.
beskrivande: broschyrer, nyhetsartiklar
Förklarande: faktatexter
Utredande: vetenskapliga uppsatser, rapporter.
Instruerande: bruksanvisningar, manualer.
Argumenterande: debattartiklar, insändare.


Läs övriga texter i häftet och svara på frågorna.
Titta på bilder, texter som saknar frågor i
frågehäftet, temat för texthäftet och gör sedan
sista frågorna i frågehäftet.
SKILJETECKEN

Punkt
Efter vanlig mening. Påstående
o
o
Tre punkter: för att t.ex. låta läsaren tänka vidare. Eller helt
enkelt avslutad mening.
Frågetecken:
efter fråga. Tänk på att det ska vara liten bokstav om meningen
fortsätter. Ny mening efter= stor bokstav.
o
Utropstecken:
Efter utrop eller uppmaning. Där man verkligen vill förstärka det
som sägs. Använd sparsamt.
KOMMATECKEN
-uppräkning(mellan de två sista orden ska man ha och eller eller.)
Ex. Vill du ha juice, äppeldricka eller coca-cola?
- repliker
Ex.- vilken snygg tröja du har, sa Henrik
- inskjuten sats
Ex. Jordgubbarna, som vi åt på midsommarafton, var verkligen goda.
- För att förtydliga
Ex. Min lärare Stina och jag tog varsin bricka i matsalen.
Min lärare, Stina och jag tog varsin bricka i matsalen.
- Efter tilltals- utrops- svarsord
Ex.- Mamma, vet du var mina strumpor är?
- Nej, jag har ingen aning.
- Mellan fullständiga satser
Ex. Precis när föreställningen skulle börja gick mina byxor sönder, men
jag drog ner mitt långa linne över baken och gick in på scenen i alla
fall.
STYCKEINDELNING



När du gör ett hopp i tiden(framåt eller bakåt)
När det händer något på en ny plats.
När det börjar handla om något nytt.
Indrag eller blankrad:
Indrag
vanligt i tryckta texter(tre blanksteg)
Blankrad
Oftast i texter som skrivs på dator men som ej ska tryckas.
Att tänka på!
Välj ett av sätten. Blanda inte, det förvirrar läsaren.
Byt aldrig rad(genom att trycka retur) om du inte har för avsikt att
markera nytt stycke. Skriv på och låt datorn sköta radbrytningen
automatiskt.
SYFTNING
Att syfta(peka på, mena)
 När vi konstruerar meningar syftar vi tillbaka på
något som sagts tidigare.

Som
Lisa är bästis med Hanna som går i hennes klass.

(om som hamnar för långt ifrån blir det tokigt.)
Affärsbiträdet tog fram en tröja till Lisa som var
helt glittrig.
SIN/SITT/SINA
Sin syftar alltid tillbaka på den som gör något i
meningen(subjektet)
 Pappa gav barnen sina väskor.
 Pappa gav barnen deras väskor.

De ord som hör ihop måste stå nära varandra
 Mindre charmigt hus till salu.
 Charmigt mindre hus till salu.

SÄRSKRIVNING
Här förvaras pengarna tryggt i kassa skåp.
 En sjuk sköterska tog hand om en lång hårig
kvinna.

Båda skrivsätten accepterat för vissa ord:
Ex. Framförallt/ framför allt
imorgon/ i morgon

TEMPUS- TIDSFORM



Oftast skriver man i preteritum (dåtid) man
berättar vad som hände.
T.ex. reportage skrivs ofta i presens för att ge en
känsla av här och nu.
Det går att växla. Kom ihåg att detta ska vara
ett genomtänkt och medvetet val. Om det ändras
av misstag inom meningar och stycken blir
läsaren lätt förvirrad.
TEXTBINDNING-MENINGSBYGGNAD

Känd information först- sedan ny information.

Variera meningsbyggnaden och meningslängden.

Textbindande element

Variera meningsinledningarna.
MENINGSBYGGNAD-TEXTBINDNING


Se hur texten förbättras om du varierar meningsbyggnaden och
använder texbindande element. I stället för enkla huvudsatser
används t.ex. pronomen och bisatser. Jämför exemplen nedan:
A. Pittsburgh är en stad i Pennsylvanien, mellersta USA. Jag begav
mig dit för 6 år sedan för att läsa engelska vid universitetet. Jag
kände att jag ville lära mig engelska bättre. Jag tog därför kontakt
med universitetet som jag hört var bland de billigaste i USA. Jag blev
inskriven i början av oktober och skulle börja följande vecka. Jag
skulle bo i en amerikansk familj. Jag flög först till New York med
Finnair och sedan vidare till Pittsburgh med United Airlines…


B. Pittsburgh är en stad i Pennsylvanien, mellersta USA. Dit begav
jag mig för 6 år sedan för att läsa engelska vid universitetet. Jag
kände att jag ville lära mig engelska bättre. Därför tog jag kontakt
med universitetet som jag hört var bland de billigaste i USA. I början
av oktober blev jag inskriven och skulle börja följande vecka. Mitt
boende skulle bli i en amerikansk familj. Först flög jag till New York
med Finnair och sedan vidare till Pittsburgh med United Airlines…
KONJUNKTIONER OCH SUBJUNKTIONER

Två ordklasser som hjälper oss att binda samman:
Konjunktioner: och, men, eller, för, så
Du och jag. Vill du ha en smörgås eller vill du ha en
pizza?
Subjunktioner: att, därför att, eftersom, för att, när,
om, medan
Karl och Hanna gick på bio, medan Stefan stannade
hemma.
Meningsinledningar:
Under tiden, just då, lyckligtvis, med ens, egendomligt
nog, helt oväntat, olyckligtvis, så snart som, plötsligt.
SYNONYMER
Synonym = liktydig. Ett ord som betyder samma
sak.
 Med hjälp av synonymer kan du variera orden i
texten.

Verb: sa: påstod, avslöjade, vrålade, ropade och
viskade.
 Adjektiv: Glad: lycklig, munter, sorglös,
upprymd, uppåt.
 Substantiv: hus: kåk, villa, radhus, stuga.

En dag
Det är morgon och jag vaknar. Jag går upp och tar på
mig mina kläder. Jag går ut i köket och äter min
frukost. Min lillebror är störig vid frukosten. Jag blir
irriterad. Jag borstar tänderna och går sedan till
skolan. I skolan träffar jag mina kompisar. Vi har
lektion och sedan går vi till matsalen. Det är ingen
god mat så vi går till kiosken. Sedan har vi lektioner
igen. Sedan går jag hem. Då…
Vingla, stappla, strutta, krypa, smyga, släntra ,
släpa, skrida, lufsa, spatsera, promenera,
hoppa.
En dag
Det är morgon och jag vaknar. Jag släpar mig upp
och tar på mig mina kläder. Jag lufsar ut i köket
och äter min frukost. Min lillebror är störig vid
frukosten. Jag blir irriterad. Jag borstar
tänderna och promenerar sedan till skolan. I
skolan träffar jag mina kompisar. Vi har lektion
och sedan rusar vi till matsalen. Det är ingen
god mat så vi smyger till kiosken. Sedan har vi
lektioner igen. Sedan släntrar jag hem. Då…
BILDSPRÅK


Ett fantastiskt hjälpmedel för att uttrycka det du
menar.
Två stilgrepp: Liknelse och metafor
Liknelse:
Du uttrycker att något är likt något annat med
ordet som:
Vig som ett kylskåp.
Tyst som en mus.
Vit som snö

LIKNELSER FORTS.
Helt fritt att komma på nya liknelser
Adjektiv + som

(speedad som en elvisp)
Du kan också likna substantiv vid något:
Hennes leende var som ett glittrande hav.
Eller verb…
Han dök som en säl.

Metaforer
Grekiskt ord som betyder överföring.
Tar ett ord ur sitt vanliga sammanhang och sätter
det i ett annat.
Kebnekaise är det högsta berg jag bestigit.
På golvet låg ett berg av tvätt.
Jag har möblerat om i vardagsrummet.
Tommy hotade med att möblera om i ansiktet på
mig.
Riktning och läge:
Stina verkade väldigt uppåt.
Sunde kände sig nere.
Det var toppen att se dig igen!

Ljus och mörker
Jag har bara ljusa minnen av dig.
Läget är nattsvart för jumbolaget.
En strimma hopp.
Från köket:
Emmas uppsats var ett hopkok av idéer.
Det blev fel, helt pannkaka faktiskt.
Sitt inte där och dega.
OLIKA SLAGS TEXTER
Novell
Insändare
Debattartikel/Debattinlägg
Brev
Dikt
Blogg
NOVELL
Kort skönlitterär text
 Ofta en tydlig konflikt
 Slutar ofta med en knorr eller en oväntad
händelse.
 Inledningen viktig.
 Vem?Var?När?
 Lösning
 Kort tid
 Tempus
 Inre monolog och dialog.

INSÄNDARE







I en insändare uttrycker man åsikter i ett visst ämne.
Något man sett, hört eller upplevt som gjort att man
vill säga sin mening och helst få andra att tycka
likadant.
Rubrik
Vad du reagerat på.
Åsikter
Argument
En uppmaning
En signatur
DEBATTARTIKEL











En text där en person för fram en tes, en åsikt om
något.
Försöker övertyga med hjälp av argument.
Mer formell och saklig än t.ex. krönika och insändare.
De som skriver kan och vet mycket om det ämne de
skriver om.
Rubrik som presenterar tesen.
Ämne och bakgrund.
Tes och argument.
Struktur: ett argument i taget(nytt stycke)
Referat: var har du fått din information
ifrån.(sammanfatta ett kort avsnitt)
Uppmaning eller slutsats.
Formellt språk
BREV
Avsändarens namn och adress.(vänstra hörnet)
Mottagarens namn och adress(under dina
uppgifter)
Ort och datum(till höger)
Rubrik(ska tydligt tala om vad ditt ärende handlar
om.)
Förklara ditt ärende
Avslutningsfras och namnteckning
Redogör tydligt
Formellt språk
stycken
PERSONLIGT BREV
Samma utformning och struktur
 Tänk på mottagare(tilltal)
 Redogör/berätta tydligt
 Svara på eventuella frågor
 Berätta om egna funderingar, ställ frågor till
mottagaren.

DIKT
Radbyte: korta rader, ojämn högerkant.(för att få
rytm)
 En rad= versrad
 Flera versrader som håller ihop= strof eller vers.
 Cirkelkomposition: knyta ihop början med
slut.(vanligt)
 Upprepning
 Rim
 Rätt ord - värde(älskar-gillar)
 bildspråk

BLOGG
En webbsida där en person reflekterar över sitt
liv eller aktuella händelser. (offentlig dagbok)
 Ofta ett tema( musik, litteratur, mode, resor,
sport eller politik.)
 Datum och tid för inlägget.
 Formellt eller vardagligt språk(utifrån bloggens
syfte)
 Tilltal( de flesta skriver i jag-form)Tydligt tilltal
till läsaren( som ni vet…)
 Yttrandefrihet(ej kränkande, hotfullt, stötande
eller uppmaningar till brott.)
