Transcript Tema Noveller

Tema
Noveller
Tisdag v 37 – tisdag v 38
Vad göra?
 Läsa noveller
 Lära oss skillnad på teman och motiv
 Lära oss om berättarperspektiv
 Lära oss skillnaden på ett par stilistiska
begrepp: liknelse och metafor
 Lära oss ett par andra stilistiska begrepp
 Lära oss analysera en novell utifrån det
ovan beskrivna samt utifrån den
dramaturgiska modellen
Tid
 Vecka
37 (två lektioner) tränar vi
tillsammans
 Tisdag
v 38 gör vi en analys av en novell i
skarpt läge
Tema
 Vilken
tanke finns det bakom konstverket,
tror du?
Motiv
…
vilka motiv består den av?
Tema/motiv – motiv/tema
 Så,
man kan tänka:
Vilka motiv använder sig konstnären för att
förmedla det tema han eller hon har valt?
 Man
kan också tänka:
Vilka motiv använder sig författaren av för
att förmedla det tema han eller hon har
valt?
Tema och motiv
 Ett
knep för att ta reda på motiven:
För att ta reda på novellens motiv kan du
tänka dig en målning, eller en serie
målningar av texten – vilka motiv skulle
finnas?
 Ett
knep för att ta reda på temat:
Vilket budskap, tror du, författaren vill
förmedla? Varför är novellen skriven?
Så, vi börjar med att…
…
läsa novellen Hur högt får en
flicka flyga? av Liza Marklund
 Ta
reda på vilka motiv författaren använt
för att bygga texten genom att rita en
bild eller en serie
 Tema
– vad har texten för budskap?
Centrala teman och motiv
 Funnits
i berättande sedan urminnes tider
Ex på centrala teman: hat, hämnd, kärlek
och vänskap…
Ex på centrala motiv: den hemska
styvmodern, den hunsade fadern, elaka
styvsyskon, fattig och ärlig, rik och
bortskämd…
Berättarperspektiv

Allvetande berättare: Ser allt och vet allt. Kan gå in i
och ut ur gestalternas tankevärldar och in i
framtiden.

Berättaren som en filmkamera: Beskriver allt yttre som
sker. Gestalter beskrivs indirekt genom handlingar,
miner, utseende, repliker.

Begränsad berättare (fast): Beskriver allt ut en gestalts
synvinkel. Vi får reda på den här personens tankar
men inte de andra gestalternas. Ofta Jag.

Begränsad berättare (rörlig): Vissa partier berättas ur
en gestalts synvinkel och andra ur en annan gestalts.
Stilistiska begrepp:
 Liknelse
– bildspråk: han är stark som en
 Metafor
– bildspråk: han är ett riktigt
björn
lejon
 Kontraster
– motsatser för att skapa effekt:
svart/vitt, rik/fattig, ond/god
 Plantering
– ofta planteras ett föremål
eller en tanke tidigt som får stor betydelse
i slutet
Pälsen av Hjalmar Söderberg
 Läs
novellen på s. 340
 Svara på A-frågorna
 Vilka motiv finns i novellen?
 Vilket tema, tycker du, novellen har?
 Vilket berättarperspektiv används?
 Hittar du några liknelser eller metaforer?
 Finns konstraster?
 Finns planteringar?
Den dramaturgiska modellen
Att analysera en berättelse
 Nästan
allt berättande utgår från den här
modellen som kommer från antika
Grekland!
 När man analyserar ett berättande utifrån
modellen funderar man på var
någonstans i berättandet nedanstående
punkter hittas. Det blir ett litet
detektivarbete!
 Att analysera betyder att djupgående
undersöka något bit för bit.
Anslag  Kan
också kallas för inledning eller
exposition
 Förväntningar
väcks, huvudkonflikten
anas, framåtrörelse
 Hur
inleds historien – från början, in medias
res, i slutscenen?
Presentationen
 Karaktärerna
presenteras (protagonist,
antagonist, bifigurer)
 Fakta
och sammanhang mellan
huvudpersonerna anas
Fördjupning
 Karaktärerna
djupgående
presenteras mer
 Konfliktens
bakgrund utvecklas så att
sympati eller avsky väcks
 Korta
tillbakablickar är vanligt
Upptrappning
 Tempot
ökar
 Konflikter
trappas upp
 Spänningen
 Vi
ökar
börjar fundera hur det ska sluta
Höjdpunkt
 Eller
vändpunkt (point of no return)
 Huvudkonflikten avgörs
 Det utlovade anslaget infrias
 Presentationen och fördjupningen
bekräftas
 Upptrappningen når sitt slut.
Avrundning (slutet)
 Huvudpersonens
förlust
 Eventuella
 Hur?
känslor av vinst eller
sidokonflikter kan redas ut
Abrupt? Allt utrett? Öppet?