Transcript Litteraturblogga med eleverna

Litteraturblogga
med eleverna
GY
En guide steg för steg
Allt börjar här,
med en idé
Registrera er på
www.webbstjarnan.se.
1
8
9
10
Koll på
upphovsrätt?
Dags att fira om
ni har Om-sidan
på plats!
Har ni koll på
Creative Commons?
Annars är det dags att besöka
7
Kan ni tävla om 20 00
Litteraturblogga med eleverna
- en guide steg för steg
Version 1.0 2014
Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls
med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars
licensvillkor återfinns på creativecommons.org, för närvarande på
sidan creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode.
Illustrationerna skyddas enligt lag om upphovsrätt och
tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5
Sverige vars licensvillkor återfinns på creativecommons.org, för
närvarande på sidan
creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode
Vid bearbetning av verket ska .SE:s logotyper och .SE:s grafiska
element avlägsnas från den bearbetade versionen. De skyddas
enligt lag och omfattas inte av Creative Commons-licensen
enligt ovan.
Författare: Filippa Mannerheim på uppdrag av Webbstjärnan
Formgivning: Therese Tjernström, Webbstjärnan
Illustration på framsida: Martin Ander
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Innehållsförteckning
Inledning1
Förberedelser – kom igång med din blogg
Skapa en struktur
Skapa elevanvändare
Skapa en Om-sida
Webbstjärnas logga på startsidan
2
2
3
3
5
Planering av litteraturprojektet
Exempel på planering
5
6
Elevuppgifter8
Introducera en roman
9
Nätetikett10
Källhänvisningar, källkritik, referat och citat
11
Gör en spännande inledning
12
Kommentera dina kamraters blogginlägg 13
Välj bilder till dina blogginlägg
14
Upphovsrätt för bilder
15
Bokanalysmodell16
Bokens handling
16
Författaren
17
Bokens karaktärer 18
Miljöbeskrivning
19
Språk, stil och berättarperspektiv 20
Tema och budskap
21
Epok och litterär genre
22
Sammanfattande analys – slutgiltig bedömningsuppgift
23
Utvärdering24
Projektbeskrivning och syfte
Era roller när ni bloggar
Varför litteraturblogga? Pedagogiska vinster
25
25
25
Bedömning30
Långsiktiga mål för projektet
30
Litteraturblogga med sina elever. En svensklärare berättar.
Kristina Alexandersons bästa pedagogiska bloggtips
31
34
Förslag på romaner att blogga om
35
Länktips36
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Inledning
Detta är en lärarhandledning för lärare som tillsammans med
sina elever vill litteraturblogga. Lärarhandledningen är framtagen
av .SE inom ramen för deras skolsatsning internet i skolan, och
skoltävlingen Webbstjärnan.
Webbstjärnan är .SE:s skolsatsning
Delta i Webbstjärnan. Då får du:
1. Kostnadsfritt utbidlningsmaterial, fria lärresurser och lärarseminarier, bland annat om att skriva
webbanpassat, arbetsprocessen i webbprojektet och om källkritik och upphovsrätt på nätet.
2. Webbhotell och valfri ledig .se-adress så länge din sajt är med i Webbstjärnan.
3. Verktyg för webbpublicering.
4. Support från Webbstjärnan
De lag som uppfyller våra grundläggande villkor får diplom.
Du kan anmäla lag hela hösten och under första delen av vårterminen. Tävlingen avslutas
innan sommarlovet då vinnarna koras på vår stora prisutdelning.
Om Webbstjärnan (www.webbstjarnan.se)
Webbstjärnan är en del av .SE:s satsningar för att utveckla internet och internetanvändandet. I korthet
går det ut på att vi ger lärare och elever som är verksamma i den svenska skolan möjligheten att få
lära sig mer om hur internet fungerar genom att delta i tävlingen Webbstjärnan. Webbstjärnan är en
skoltävling om att publicera sitt skolarbete på internet, och såväl grundskole- som gymnasieelever kan
delta.
Om .SE (www.iis.se)
.SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) är en oberoende allmännyttig organisation som verkar
för positiv utveckling av internet i Sverige. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän
.se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella
domännamnsregistret.
1
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Förberedelser – kom igång med din blogg
Skapa en blogg (www.webbstjarnan.se/tavlingen/sa-hargar-det-till/anmal-dig-till-tavlingen) och Kom igång (www.
webbstjarnan.se/hur-gor-man-webb/steg-for-steg-kurser/
mer-om-wordpress/kom-igang-med-din-sajt)
Skapa en struktur
Nu är det dags att planera strukturen på klassens litteraturblogg. Börja
med att bestämma vilka statiska, oförändrade sidor som du vill ska ligga
i menyn och vilka eventuella undersidor de ska ha.
En klassblogg om en roman skulle förslagsvis kunna ha följande
statiska sidor i menyn:
•
En startsida som hälsar besökarna välkomna och leder
vidare till annat innehåll på webbplatsen.
•
En ”Om-sida” där klassen berättar om sin litteraturblogg
och syftet med den (kanske med undersidor där varje elev
presenterar sig själv närmare).
•
En sida vid namn ”Romananalys” med undersidor som
presenterar alla de analyspunkter eleverna ska arbeta med
utifrån en litteraturanalysmodell.
•
En sida med läroplansmål och kunskapskrav för projektet.
•
En sida där lärarens instruktioner till eleverna hamnar.
Läs mer om hur du ger din webbplats en genomtänkt struktur
www.iis.se/lar-dig-mer/guider/skapa-en-webbplats-med-wordpress/ge-dinwebbplats-ratt-struktur/
2
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Skapa elevanvändare
När ni litteraturbloggar i klassen bör dina elever ha egna
inloggningsuppgifter. Du ska alltså skapa fler användare till bloggen.
Olika användare kan ha olika befogenheter (www.iis.se/lar-dig-mer/
guider/skapa-en-webbplats-med-wordpress/hantera-flera-anvandareoch-gastkommentarer/). Du som lärare är administratör vilket innebär
att du kan ändra inställningar, styra över allt innehåll på bloggen,
godkänna kommentarer och lägga upp nya användare.
Webbstjärnan rekommenderar att du till en början ger dina elever
den mer begränsade befogenhetsgraden författare. Då ger du dem
rättighet att publicera material på bloggen men de kan inte ändra några
inställningar.
•
Så här gör du för att skapa elevanvändare
(www.webbstjarnan.se/video/guider/starta-upp/lagg-till-en-ny-anvandare)
•
Rollfördelning när ni bloggar
(www.iis.se/lar-dig-mer/guider/skapa-en-webbplats-med-wordpress/hanteraflera-anvandare-och-gastkommentarer)
Om någon vill vara anonym…?
Man kan inte komma ifrån att eleverna
visar upp sitt skolarbete för en
världspublik när de bloggar öppet.
Därför är det viktigt att respektera om
någon i klassen (eller flera!) vill vara
anonym(a). Du som lärare känner din
klass och dina elever och om så är
fallet är det enkelt att låta eleven skapa
ett alias hon eller han kan blogga
under, istället för under eget namn.
Vanligtvis brukar dock situationen vara
tvärtom – elever vill gärna visa upp sitt skolarbete och tycker oftast det
är mycket roligt att få kommentarer från vänner och föräldrar.
3
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Allt börjar här,
med en idé
Registrera er på
www.webbstjarnan.se.
Skapa en Om-sida
An
we
om
1
Det är viktigt att ha en Om-sida så att era besökare vet vilka bloggens
avsändare är och i vilket syfte ni bloggar. Det är också ett krav om du
vill att din blogg ska vara med i Webbstjärnan.
Detta ska er Om-sida innehålla:
•
Vilka som byggt webbplatsen
- Beskriver lagets medlemmar,
årskurs och skola (behöver inte
innehålla uppgifter som identifierar
de tävlande).
•
8
9
7
Webbplatsens syfte och
mottagare - Förklara för besökare
Dags att fira om
och juryn vad laget vill uppnå med
ni har Om-sidan
webbplatsen och vem man vill ska
på plats!
Kollwebbplatsen.
på
besöka
upphovsrätt?
• Den pedagogiska kopplingen - Förklara hur arbetet med
Har ni koll på
webbplatsen uppfyller läro/kurs-planen, hur skolarbetet med
Creative Commons?
webbplatsen gått till och rollfördelningen elever/lärare
Kan ni tävla om 20 000 kr? U
Annars är det dags att besöka
Är loggan på förstasidan och Om
• Upphovsrätt - Ange upphovsrätten
för det egna
www.webbstjarnan.se
och materialet.
klicka på
kontakta support-teamet om du
Sammanfatta
från
upphovsmän hanterats.
"Innehåll
påandra
din webb."
Gör skol-hur rättigheterna
på 08-452 35 40.
Förklara
hur laget
arbete
och och ansvarig lärare förhindrat plagiering.
publicera
• Motivering
till varför bidraget borde få pris - Berätta,
det
på
utifrån bedömningskriterierna varför
laget
borde vinna ett pris i
Tid för
reflektion
Nu startar
Internet
Webbstjärnan.
Vad har vi lärt oss?
gallringen till fina
Vaddu
villlärt
vi lära
Nu ska webbplats
• Vad har du lärt dig? Förklara vad
dig oss
av att publicera ditt
mer om? Fyll på
vara klar!
Sitterpå webben.
skolarbete
er Om-sida!
Lycka till!
där den ska?
Tips! Diskutera
kriterierna
för bloggens Om-sida i klassen innan ni
Annars
gå
skriver. Skapa
gärna
undersidor
där varje bloggskribent (elev) kan
tillbaka till
Tips!
Har
ni
angett era
presentera sig
stegsjälv
4. närmare.
Tänk på innehållet.
källor? Vem tog
Är det tydligt hur skolbilden? Vem skrev texten?
arbetet hänger samman
Var hittade
med webbplatsen?
ni den?
10
11
12
13
14
4
16
17
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Webbstjärnas logga på startsidan
Webbstjärnans logga ska finnas på startsidan så att det syns att ni
deltar i Webbstjärnan.
Hur du lägger in Webbstjärnans logga (om den har fallit bort)
(www.webbstjarnan.se/logga)
Planering av litteraturprojektet
När ni litteraturbloggar i klassen kan du planera ett läsprojekt precis
som du brukar göra, med den skillnaden att du bör avsätta lite extra
tid för diskussioner om upphovsrätt (www.webbstjarnan.se/video/
webbstjarnans-ritfilmer/introduktion-till-upphovsratt), källkritik (www.
webbstjarnan.se/wordpress/wp-content/uploads/ovningar_ws_
kallkritik1.pdf), integritetsfrågor (www.webbstjarnan.se/wordpress/
wp-content/uploads/integritet_gymn.pdf) och nätetikett (www.
webbstjarnan.se/hur-gor-man-webb/ladda-hem-material/natetikett/
bli-en-schysst-stjarna-pa-natet-lektionsmaterial-kring-natetikett). Det
är frågor som nu – helt naturligt – blir aktuella genom att ni jobbar på
nätet istället för på papper. Genom att låta eleverna blogga om en
roman slår du många läroplansflugor i en smäll!
Analysmodellens punkter och de övriga uppgiftsförslagen kan ni arbeta
med under läsningens gång. Välj de uppgifter som passar din klass och
er planerade arbetsgång. Anpassa dem gärna efter den bok ni läser,
stryk frågor i dem eller lägg till egna. Du avgör själv vilka uppgifter du
vill använda och när under läsningen.
Givetvis kan du också välja att göra helt egna uppgifter till dina elever.
5
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Exempel på planering
Klassen läser och bloggar om Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien.
Sidhänvisningarna avser upplagan från 1962 (Bonniers förlag)
som finns tillgänglig på Projekt Runeberg (www.runeberg.org/
portugal/0003.html) men kan justeras om du har en annan upplaga i
klassuppsättning.
Vecka 0
Lärarens förberedelser
Vecka 1
Boken introduceras
med diskussionsfrågan:
Är vi själva ansvariga
för våra livsval eller har
föräldrarna och uppväxten
större inverkan? Bloggen
introduceras. Eleverna
diskuterar vad som ska
stå på bloggens Om-sida,
författar gemensamt inlägg
och gör egna personliga
presentationer.
Hemuppgift: Eleverna läser boken fram till sidan 48 och
tittar på 15-minuterssekvens ur filmatiseringen av boken
(finns på Öppet arkiv).
Vecka 2 Klassdiskussion. Jämförelse mellan filmen och bokens
berättartekniska grepp. Genomgång: Citat- och
referatteknik. Källkritik. Hur man länkar till källor på nätet.
Eleverna bloggar om bokens karaktärer: Jan, Kattrina och
Klara Gulla. Eleverna kommenterar varandras inlägg efter
kamratresponsmallen: Vad kan utvecklas språkligt och
innehållsligt? Är källhänvisningarna korrekta?
Hemuppgift: Eleverna läser boken fram till sidan 97 och
bearbetar sina inlägg efter kamratresponsen.
Vecka 3 Föreläsning: Selma Lagerlöf och magisk realism.
Diskussion: Vilka nätkällor om boken är relevanta och
pålitliga? Eleverna skriver blogginlägg om författare och
epok med källhänvisningar och väljer ut och resonerar
kring citat som berättar om språk och stil i romanen.
Hemuppgift: Eleverna läser boken fram till sidan 155 och
slutför sina inlägg.
6
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Vecka 4 Högläsning. Klassen diskuterar Jans galenskap – vad
innebär hans ”kejsarroll”? och Klara Gullas handling –
orsak och uttryck och skriver enskilda inlägg om bokens
handling och tema/budskap med exempel från boken.
Eleverna kommenterar varandras inlägg. Hur kan inläggen
förbättras?
Hemuppgift: Eleverna läser boken fram till sidan 179 och
slutför sina inlägg.
Vecka 5 Klassen diskuterar Klara Gullas förhållande till föräldrarna
och förändringen hon genomgår i slutet. Är bokens slut
lyckligt eller olyckligt? Enskilda inlägg.
Vecka 6 Eleverna skriver ett slutgiltigt sammanfattande
blogginlägg baserat på sina tidigare inlägg
(Bedömningsuppgift) och gör enskilda utvärderingar av
litteraturprojektet.
7
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Elevuppgifter
Här följer ett smörgåsbord av elevuppgifter som behandlar
litteraturanalys såväl som skrivråd, kamratrespons och källkritik.
Välj de uppgifter som passar dig, din klass, er kurs och den bok ni läser.
Du får gärna ändra i uppgifterna, ta bort frågor och lägga till.
Tips: Dela ut uppgifterna vecka för vecka. Kopiera den uppgift du
vill ha och lägg in den under menysidan ”Lärarens instruktioner”. Då
kan eleverna enkelt hitta alla de uppgifter de fått av dig i kronologisk
ordning.
Tips: Glöm inte att gå igenom, förklara och ge exempel på
litteraturvetenskapliga begrepp som till exempel epok, genre
eller stilgrepp innan du låter eleverna skriva blogginlägg utifrån
analysmodellens punkter.
8
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL LÄRAREN
Introducera en roman
”Nu ska vi läsa en känd klassiker” är kanske inte världens mest
spännande presentation av en bok. Här följer några tips på hur du
istället kan introducera en roman för din klass:
•
Högläs ett spännande stycke ur romanen
Välj ut ett kort, intressant (gärna bärande) stycke ur romanen som du
högläser. Be dina elever diskutera stycket i bikupor utifrån ett antal
diskussionsfrågor som rör exempelvis tema eller karaktärer. Fånga upp
bikupsdiskussionerna i helklass.
•
Diskutera vad bokomslaget uttrycker
Har boken ett spännande eller vackert omslag? Inled er klassläsning
med att visa upp det på storbildsskärm (täck över titeln). Låt eleverna
i smågrupper diskutera omslagsbilden. Vad föreställer den? Vad
uttrycker den? Vad tror de boken kommer att handla om utifrån
bilden? Vad med bilden får dem att tro det? Låt dem sedan söka
information om boken för att jämföra handlingen med sin upplevelse av
omslagsbilden.
•
Inled med filmvisning
Många klassiker har filmatiserats. Inled läsprojektet med att visa en
kort sekvens ur filmen – gärna en bärande eller spännande scen.
Låt eleverna prata om den den utifrån några diskussionsfrågor och
presentera sedan boken.
•
Låt eleverna diskutera existentiella frågor
Klassiker behandlar ofta grundläggande existentiella frågor som berör
eller intresserar oss som människor. Inled gärna er romanläsning med
en klassdiskussion om en eller flera av huvudfrågorna romanen belyser.
Exempel:
•
Är all vetenskap bra för mänskligheten (Frankenstein)
•
Kan man älska sitt barn för mycket? (Kejsarn av Portugallien)
•
Hur bör vi människor se på vår värld – som optimister eller
pessimister? (Candide)
9
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Nätetikett
Diskussionsfrågor
Ge konkreta förslag eller exempel vid varje fråga.
•
Vad är viktigt att tänka på när man bloggar vad gäller språket?
Vad kännetecknar en schysst och bra ton? Vilket språk är inte
okej att använda och varför?
•
Vad gör vi om vi tycker att en kommentar någon fått från en
klasskamrat inte håller god ton, är elak eller sårande?
•
Hur gör vi för att ge varandra feedback på ett så positivt och
utvecklande sätt som möjligt?
•
Vad gör vi om vi får en elak kommentar från någon utifrån på vår
blogg?
•
Webbstjärnan är också en tävling. Vad kännetecknar en god
vinnare? En god förlorare?
•
Övriga tankar och funderingar gällande hur vi ska bete oss när vi
litteraturbloggar?
10
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Källhänvisningar, källkritik, referat och citat
Diskussionsfrågor
•
Hur gör man när man ska länka till källor på sin blogg? (Visa på
storbildsskärm!) Varför är det viktigt att vara uppriktig och ärlig i
sitt uppsåt när man bloggar?
•
Hur gör man rättvisande källhänvisningar? Vilken information
ska finnas med? Varför är det viktigt? Hur påverkar det textens
trovärdighet?
•
Vilka källor är relevanta och pålitliga om vi vill ha information om
författaren, boken eller epoken den hör till? Sök på nätet och i
biblioteket och ge några exempel. Motivera.
•
Vad är ett citat? Hur markerar man att det är ett citat? När ska
man citera något?
•
Vad är ett referat? Metoder för att göra ett bra referat? Varför ska
ett referat vara sakligt och objektivt?
•
Hur gör man för att förhålla sig kritisk i valet av källor? Tips och
metodförslag.
•
Hur gör vi om vi vill använda material – text, bild, film, ljud – som
andra än vi själva skapat? Vad är viktigt att tänka på då? Om
upphovsrätt.
•
Hur kan vi arbeta med citat, referat och välgrundade motiveringar
för att göra våra egna texter så tillförlitliga som möjligt? Ge
exempel.
11
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Gör en spännande inledning
En ”krok” är en inledning som är så spännande att läsaren inte kan sluta läsa. Med ett berättartekniskt grepp hugger du som skribent tag i din
läsare och får denne att vilja läsa vidare. Träna på att inleda dina blogginlägg med ”krokar”.
Exempel på krokar:
In medias res
När man börjar mitt i händelsernas centrum blir det ofta spännande. Då
vill läsaren få reda på vad som skall hända sedan.
Exempel: ” När Jonna bestämmer sig för att rymma till
Stockholm förändras hela hennes liv. Den här romanen
handlar om… ”
Retoriska eller tankeväckande frågor
När man ställer frågor till läsaren ”krokar man in” denne. Det blir som att
starta ett samtal med läsaren.
Exempel: ”Gillar du humor, slott och vandrande vålnader?
Då ska du läsa Oscar Wildes Spöket på Canterville.”
Värdeord (positiva eller negativa)
Laddade värdeord gör att läsaren blir intresserad.
Exempel: ”Egoistisk, lat och fruktansvärt elak. Så kan
man beskriva huvudpersonen i denna roman”
Tyckanden (ska helst motiveras!)
Ta gärna upp det som du tycker är mycket bra, eller mycket dåligt redan
i inledningen. Motivera din åsikt!
Exempel: ”Ingenting är så fascinerande som att läsa om
relationer mellan människor som inte kommer överens.
Den här boken…”
12
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Kommentera dina kamraters blogginlägg
Bloggen är ett utmärkt verktyg för att ge men också få hjälp av andra
för att utveckla sitt skrivande. Det viktigaste när du kommenterar andras
texter är att du är schysst och konkret – motivera hur du resonerar och
ge exempel.
Tips: Ta inte bara upp saker du tycker brister i kamratens blogginlägg
utan lyft sådant som är lyckat också. Inled med något positivt –
avsluta med något positivt! Det ska kännas fint och peppande för
klasskamraten att få din kommentar!
1. Fyller blogginlägget sitt syfte?
Kontrollera mot uppgiftsinstruktionen
och påpeka om det är något
bloggskribenten glömt.
2. Vilka är inläggets starka sidor?
Berätta, ge exempel på textpartier,
analyser, åsikter eller uttryck som du
uppskattar och motivera varför.
3. Finns det något du inte förstår eller
som du anser bör omformuleras,
utvecklas eller motiveras bättre?
4. Har blogginlägget tillräckligt med fakta eller behöver texten
kompletteras med fler faktauppgifter? Har inlägget korrekta
källhänvisningar? Fungerar länkarna? Vad anser du om valet av
källor?
5. Hur ser du på innehållet i blogginlägget? Håller du med eller
har du en annan uppfattning? Beskriv hur du ser på kamratens
analysdelar och motivera.
6. Blogginläggets disposition: Fångar inledningen dig som läsare?
Motivera. Har texten en fungerande avslutning? Hur fungerar
textbindningen? Har blogginlägget korrekt styckeindelning?
7. Övrigt: Eventuella stavfel, slarvfel, faktafel, särskrivningar,
upprepningar och så vidare.
8. Kommentera en bra sak med inlägget som överraskade dig
positivt, gjorde dig extra intresserad, fick dig att fundera vidare,
ändra åsikt eller liknande.
Tips: Skriv gärna om era blogginlägg efter kamratresponsen.
13
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Välj bilder till dina blogginlägg
1. Sök efter bilder (exempelvis på flickr.com eller wikimedia.com)
med sökord som du tar utifrån temat på ditt inlägg. Var språkligt
kreativ – prova med olika sökord och kombinationer.
2. Välj en bild som är tydligt kopplad till det du skriver om och
illustrerar innehållet. Fundera noga över vilken känsla du vill
förmedla – sorg, glädje, konflikt, harmoni – och välj en du tycker
kommunicerar detta. Och som du gillar.
3. När du söker via flickr.com kan du kryssa i ” Only search
within Creative Commons-licensed content” så får du bara CClicensierade bilder.
4. Använd inte bilder utan att be om lov (om det inte är bilder med
CC-licens eller ”fria” bilder.) Att bara ta en bild man hittar och
utan att fråga upphovspersonen om lov att publicera den på sin
blogg är olagligt, även om man länkar till sidan där man hittade
bilden.
5. Bilden ska ha tillräckligt hög upplösning. Förstora inte bilden och
använd i stort sett samma mått till alla dina inlägg så ser det mer
harmoniskt ut på bloggen än om alla bilder har olika storlek.
6. Blanda gärna foton med mer abstrakta illustrationer.
7. Undvik att upprepa samma bild på många olika ställen. Välj hellre
nya – annars kan det bli tråkigt för läsaren.
8. Vissa bokförlag (men inte alla) tillåter att man hämtar bokomslag
på deras webbplats för publicering. Många förlag har dock
bildarkiv där det är fritt att hämta bokomslag eller författarporträtt.
Läs mer om detta här (www.webbstjarnan.se/blogg/bokomslagpa-bloggen-vad-far-man-publicera).
9. Glöm inte att ange upphovspersonen till bilden, eventuell CClicens och länka till den plats där du hämtade bilden.
14
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN OCH LÄRAREN
Upphovsrätt för bilder
•
Bilder och fotografier du själv skapat bestämmer du över. Ange
dig själv som upphovsperson.
•
Elever och lärare får (om de har avtal med Bonus Presskopia)
använda bilder från nätet i undervisningssammanhang i
klassrummet. Du och din lärare får till exempel ladda ned en bild
och visa den i en Powerpoint-presentation, skriva ut
bilder och dela ut i klassen eller visa upp en bild på
skärm. Upphovspersonen ska alltid anges!
•
Om du vill publicera något du hittat på nätet i till exempel er
skoltidning, på Facebook eller på klassens blogg måste du
ALLTID först ha tillstånd av upphovspersonen om inte bilderna
är CC-licensierade så du redan vet vad som gäller. Ring
eller mejla – de allra flesta blir glada och säger ja! Ange alltid
upphovspersonen!
Använd ”fria” bilder
Om du tycker att det är krångligt att hitta upphovspersonen och fråga
om lov kan du alltid använda ”fria” bilder där upphovspersonen varit
död i 70 år eller där hon eller han gett sitt tillstånd.
Här kan du söka efter bilder som du får publicera på bloggen: Du
måste alltid ange upphovspersonen eller källan.
Wikimedia Commons (www.commons.wikimedia.org)
Flickr: Creative Commons (www.flickr.com/creativecommons)
Fotofinnaren (www.fotofinnaren.se)
MorgueFile (www.morguefile.com)
Stock.xcng (www.sxc.hu)
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museets
gemensamma bildarkiv (www.bit.ly/livrustkammaren)
Guider om upphovsrätt i skolan
Bilder (www.bit.ly/skolverket-bilder)
Filmer och radio- och tvprogram (www.bit.ly/skolverket-film)
Texter (www.bit.ly/skolverket-text)
Musik (www.bit.ly/skolverket-musik)
Bokomslag på bloggen – vad får man publicera? (www.bit.ly/
bokomslag)
15
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Bokens handling
•
Redogör kortfattat för handlingen i romanen (den så kallade
fabeln).
•
Vilken tid skildras? Skildrar romanen en kort eller lång period?
Ge några exempel på tidsmarkörer i romanen och resonera kring
dem.
•
Hur inleds romanen? Vilkens stämning skapas och hur? Vad
anser du själv om inledningen? Beskriv, ge exempel och motivera.
•
Vilka är de centrala problemen (konflikterna eller motsättningarna)
som tas upp i romanen? Varför är de centrala? Hur ser du på
dem?
•
Finns det några speciellt viktiga moment eller händelser såsom
“vändpunkter” eller liknande? Vilka är de och hur skildras de?
Varför är de centrala för romanens handling?
•
Hur samspelar romanens titel med innehållet? Varför har
författaren valt just denna titel på romanen tror du? Ge några
egna förslag på vad romanen skulle kunnat heta. Motivera.
•
Är bokens ramhandling helt unik eller ofta återkommande i andra
berättelser? Varför är det så, tror du?
Glöm inte att ge rikligt med talande exempel (citat eller referat) från
romanen.
16
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Författaren
•
Sök information om författaren i trovärdiga och relevanta källor.
Läs på. Berätta det du anser vara viktigast att veta om författaren
i ett blogginlägg och länka till dina källor.
OBS: Håll dig självständig gentemot de källor du använder och
var noga med att källhänvisa. Berätta gärna vilka källor du valt att
använda och varför.
•
Förstår du romanen bättre när du känner till litet om författaren?
Varför/varför inte? Motivera.
•
Finns det något i författarbiografin som tyder på att det finns
självbiografiska inslag i boken? Motivera.
•
Hurdan är författarens syn på livet att döma av verket? Vilka
centrala livsfrågor är viktiga för honom eller henne? Är de viktiga
för dig själv? Motivera. Har författaren genom sin roman lyckats
ge svar på eller problematisera dessa frågor, tycker du? Hur i så
fall?
•
Vilka andra böcker har författaren skrivit? Beskriv några av dem
kortfattat. Verkar det finnas några likheter i vilka litterära teman
författaren tar sig an?
17
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Bokens karaktärer
•
Vem är bokens huvudperson? (Det kan givetvis finnas flera).
Beskriv hur hon eller han ser ut och de mest framträdande
egenskaperna.
•
Vilket mål har huvudpersonen? Vilka hinder eller motgångar
upplever han eller hon? Når han eller hon sitt mål eller inte?
Varför agerar huvudpersonen som hon eller han gör?
•
Vilka är bokens bipersoner? Beskriv någon eller några av dem.
Vilken funktion har de i berättelsen? Hur ser relationen mellan
människorna i boken ut? Vilken eller vilka människor i romanen
spelar en stor roll i att berättelsen utvecklas som den gör? På
vilket sätt?
•
Hur tycker du personerna i boken främst karaktäriseras – genom
sina handlingar, författarens beskrivningar eller genom repliker
och dialoger? Inre dialog? Belägg dina iakttagelser med exempel
från texten.
•
Är bokens karaktärer statiska personer som aldrig förändras som
personer (som exempelvis James Bond) eller dynamiska som
går genom olika faser och utvecklas under romanens gång (som
exempelvis Raskolnikov i Brott och Straff).
•
Vem av karaktärerna kan du identifiera dig med? På vilket sätt?
Vem har du svårt att identifiera dig med? Varför?
Glöm inte att ge rikligt med talande exempel (citat eller referat) från
romanen.
18
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Miljöbeskrivning
•
På vilka platser utspelar sig romanen? I vilken fysisk och social
miljö?
•
Välj ut någon eller några scener i romanen där tidens sociala och
politiska förhållanden blir tydlig genom miljöskildringarna och
beskriv hur.
•
Vilken betydelse har miljön för handlingen; spelar den en viktig
eller underordnad roll? Kunde romanen lika gärna utspelat sig
någon annan stans? Ge exempel och motivera.
•
Är miljön i romanen utförligt eller knapphändigt beskriven? Är
beskrivningarna realistiska eller poetiska?
•
Är miljöskildringarna i romanen mer dekorativa, som en litterär
kuliss, eller finns de för att framhäva känslor och stämningar hos
karaktärer eller handling?
•
Välj ut en kort och för romanen typisk miljöskildring och beskriv
vilken stämning som författaren skapar med den? Hur? Är den
typisk för stämningen i romanen i stort? Glöm inte att ge rikligt med talande exempel (citat eller referat) från
romanen.
19
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Språk, stil och berättarperspektiv
•
Berättarperspektiv. Vem berättar historien? Är den berättad i
första person (jag) eller tredje person (han/hon)? Är berättaren
allvetande eller en ”fluga på väggen”? Är det flera karaktärer som
turas om att berätta eller en enda? Hur synlig är författaren själv i
romanen? Hur påverkar romanens berättarperspektiv hur du uppfattar det som händer?
•
Hur skulle romanen förändras om den beskrevs ur en annan karaktärs synvinkel? Om du skulle återberätta en av händelserna i
boken ur en annan karaktärs perspektiv än huvudpersonen – hur
skulle denne uppleva det hela?
•
Är berättelsen subjektivt eller objektivt skildrad? Motivera.
•
Citera någon eller några meningar ur romanen som du anser är
typiska för den ur ett språkligt perspektiv. Berätta varför. Vilken
typ av ord används?(Vaga, mångtydiga, sakliga, värdeladdade,
abstrakta, konkreta, vardagliga, ålderdomliga osv). Berätta om hur
du upplever författarens språk och hur det påverkar din läsning av
romanen.
•
Berättartekniska grepp. Finns det en ramberättelse med parallellhandlingar? Är dispositionen kronologisk – med eller utan
återblickar – eller omkastad? Ge exempel och resonera om dem.
Varför använder sig författaren av dessa grepp?
•
Vad är typiskt för dialogerna? Hur är de utformade – direkt eller
indirekt anföring? Dominerar dialoger eller berättandetext? Vilka
effekter får detta på dig som läsare?
•
Finns det symboler, metaforer, liknelser, upprepningar, ironi, kontraster, språkliga bilder eller andra stilgrepp i texten? Citera några
fraser eller uttryck som ger prov på detta. Vad bidrar de med för
romanens stämning? Hur påverkar de läsningen?
Glöm inte att ge rikligt med talande exempel (citat eller referat) från
romanen.
20
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Tema och budskap
•
I vilket syfte har författaren skrivit romanen? För att berätta en historia? Förmedla ett politiskt eller moraliskt (förtäckt?) budskap?
Underhålla? Argumentera?
•
Vad anser du vara romanens tema (den bärande idén i boken, exempelvis ”passionerad kärlek”, ”gott mot ont”, ”världens orättvisa”
och så vidare)
•
Vad anser du vara romanens budskap? Motivera varför. På vilket
sätt är romanens budskap eller tema giltigt för oss idag?
•
Vad kan vi som läser romanen idag lära av den?
•
På vilket sätt påverkar eller berör romanens tema eller budskap
dig? Bekräftar romanen något du redan visste eller har den fått
dig att tänka annorlunda?
Glöm inte att ge rikligt med talande exempel (citat eller referat) från
romanen.
21
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Bokanalysmodell
Epok och litterär genre
•
Sök information om den litterära epok (tidsperiod) romanen tillhör
i trovärdiga och relevanta källor. Läs på och berätta sedan kortfattat om det som var typiskt för den tidens kulturella, politiska och
idéhistoriska förhållanden och sätt att tänka. Vad kan sägas vara
typiskt för de verk som författades under denna epok? Länka till
de källor du använder.
•
När skrevs romanen? Hur speglar romanen den tid och det samhälle den tillkom i? Ge några exempel från boken och resonera
kring dem. Hur pass viktigt är det med kunskaper om epoken
för att förstå romanen? Förstår du själv romanen bättre när du
känner till lite om den litterära epoken? Motivera.
•
Är romanen en bra representant för den litterära epok den tillhör?
Motivera hur du resonerar.
•
Litterär genre? Är romanen en utvecklingsroman, dagboksroman,
kärleksroman, satir, tragedi, komedi, äventyrsroman, deckare eller
socialrealistisk roman? Vad är utmärkande för denna genre vad
gäller stil och innehåll?
22
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Sammanfattande analys – slutgiltig
bedömningsuppgift
Du ska nu sammanfatta dina viktigaste intryck och tolkningar av boken
och författarskapet i ett sista blogginlägg. Till din hjälp har du alla
tidigare blogginlägg du skrivit.
Glöm inte att tolka romanen – inte bara redogöra för fakta. Ge talande
exempel (citat eller referat från boken) där det behövs.
Ta gärna hjälp av punkterna nedan. Fokusera främst på vad du anser
är viktigast att ta upp för just den här romanen. Du behöver inte följa
punkterna kronologiskt.
Lycka till!
•
Romanens handling
•
Författaren
•
De viktigaste karaktärerna, hur de agerar och skildras
•
Miljöskildringarna och vilken betydelse de har för romanen
•
Författarens språk och berättarstil
•
Romanens centrala frågeställningar och budskap
•
Romanens litterära genre. Den litterära epok romanen tillhör och
hur den speglar den tid och det samhälle den tillkom i.
23
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
TILL ELEVEN
Utvärdering
Välj det alternativ som stämmer bäst. Motivera varför på raderna
nedanför frågan.
1. Vad har du lärt dig under litteraturprojektet LITE
Kunskap om författaren
Kunskap om epoken
Kunskap om romanen utifrån olika perspektiv
Kunskap om olika typer av källor
Hur man granskar en källa kritiskt
Kunskap om upphovsrätt
Hur man bloggar
Hur man skriver texter
Hur man ger respons på andras texter
1
1
1
1
1
1
1
1
1
MYCKET
2
2
2
2
2
2
2
2
2
3
3
3
3
3
3
3
3
3
2. Hur nöjd är du med dina blogginlägg?
3. Hur nöjd är du med kamratresponsen du fick?
4. Hur nöjd är du med din egen samlade arbetsinsats?
5. Hur nöjd är du med det stöd du fick av läraren?
6. Vad vill du förbättra gällande din egen prestation till nästa
gång?
7. Om vi skulle litteraturblogga igen – vad borde vi ändra på för
att få det ännu bättre?
24
4
4
4
4
4
4
4
4
4
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Projektbeskrivning och syfte
I detta projekt skapar du som lärare en blogg via Webbstjärnan och
låter dina elever litteraturblogga om en klassgemensam roman ni valt.
Genom att använda en blogg som skriftligt redovisningssätt och
samtalsmetod får dina elever möjlighet att arbeta mot många av
läroplanens mål samtidigt. Bloggen ger dig en tydlig bild av elevernas
skriftliga arbeten och hur de tolkat den roman klassen läst.
Syftet är att utveckla elevernas förmåga att läsa och reflektera över
skönlitteratur och träna på en framställningsform som tar hänsyn till
syfte, mottagare och kommunikationssituation samt lära sig referera,
citera och kritiskt granska andras texter och litterära källor.
Det litterära samtalet ni för på nätet är inte tänkt att ersätta de samtal ni
har i klassrummet. Snarare har litteraturbloggen till syfte att komplettera
och fördjupa det.
Era roller när ni bloggar
Elevernas roll är i första hand att vara bloggskribenter utifrån de
uppgifter du ger dem. Uppmuntra till interaktion eleverna emellan
genom att de under läsningens gång för litteraturdiskussioner med
varandra i kommentarfälten.
Din roll som lärare handlar om att vara den pedagogiska rösten på
bloggen och att vägleda eleverna genom bokens litterära landskap.
Ställ nyfikna och utmanande frågor på bloggen, uppmuntra och
entusiasmera och se till att alla eleverna
får den hjälp och det stöd de behöver i sitt
skrivande.
Och: glöm inte att själv etappläsa boken varje
vecka så du har varje del färskt i minne för att
kunna föra givande samtal med eleverna.
Varför litteraturblogga? Pedagogiska vinster
•
Med bloggen får du en lätthanterlig och välorganiserad portfolio
på nätet. Du och eleverna får överblick över vilka instruktioner de
fått och vilka av klassens elever som ”lämnat in” sina uppgifter
och inte. Inga travar med fotostatkopior eller fysiska mappar behövs – allt finns nu ordningsamt samlat på nätet.
25
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
•
Genom bloggen uppkommer diskussioner om webbtexters uppbyggnad, språk och stil och hur man gör för att nå verkliga mottagare när man skriver texter.
•
När man bloggar blir det naturligt att söka information och inspiration till sina inlägg på nätet, vilket leder till diskussioner om vilka
källor som är relevanta och pålitliga, hur man citerar, refererar och
gör korrekta källhänvisningar och varför det är viktigt.
•
Genom litteraturbloggen ges eleverna – vid sidan av eget
skrivande – även möjlighet att möta, arbeta med och reflektera
över andra medier som ljud, bild och film.
•
Många klassiker och ungdomsböcker har filmatiserats och
recenserats. När ni bloggar om litteratur och läsning blir det
naturligt för eleverna att botanisera bland nätets alla litterära
resurser. Uppmuntra till nätutflykter. Ge tips på källor som har
med litteratur och skrivande att göra!
•
Även föräldrar till gymnasieelever är nyfikna på vad som händer
i skolan. Genom bloggen kan de få en inblick i vad ni läser och
arbetar med på svensklektionerna. Uppmuntra gärna föräldrar att
gå in på bloggen och kommentera.
•
Med bloggen som verktyg och världen som mottagare blir det
plötsligt relevant att diskutera syftet med och inte minst tillförlitligheten i de texter som skrivs i skolan.
•
När ni bloggar tillsammans, läser och kommenterar varandras inlägg får även de blyga och mer tillbakadragna eleverna möjlighet
att göra sin röst hörd inför de övriga i klassen. Att ha tillgång till
varandras alster ger dessutom nya perspektiv på det man själv
läser.
•
Bloggens interaktivitet uppmuntrar till processkrivning genom att
eleverna enkelt kan kommentera varandras blogginlägg skriftligt
(kamratrespons).
•
Det är roligt att blogga! Många elever vittnar om att det är mycket
roligare att skriva och uttrycka sig med bloggen som verktyg. För
många är det en motivationshöjande faktor när de får blogga i
skolan.
26
Kunskapskrav, Svenska 1, 100 poäng, Kurskod SVESVE01
Betyg E
Betyg D
Betyg C
Betyg B
Betyg A
Eleven kan, i förberedda
samtal och diskussioner,
muntligt förmedla egna tankar
och åsikter samt genomföra
muntlig framställning inför
en grupp. Detta gör eleven
med viss säkerhet. Den
muntliga framställningen
är sammanhängande
och begriplig. Språket
är till viss del anpassat
till syfte, mottagare och
kommunikationssituation.
Vidare kan eleven med
viss säkerhet använda
något presentationstekniskt
hjälpmedel.
Betyget D innebär att
kunskapskraven för E och
till övervägande del för C är
uppfyllda.
Eleven kan, i förberedda samtal
och diskussioner, muntligt
förmedla egna tankar och
åsikter på ett nyanserat
sätt samt genomföra
muntlig framställning inför
en grupp. Detta gör eleven
med viss säkerhet. Den
muntliga framställningen
är sammanhängande och
begriplig, och dispositionen
tydligt urskiljbar. Språket är
ledigt och anpassat till syfte,
mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss
åhörarkontakt. Vidare
kan eleven med viss
säkerhet använda något
presentationstekniskt
hjälpmedel som stöder och
tydliggör den muntliga
framställningen.
Betyget B innebär att
kunskapskraven för C och
till övervägande del för A är
uppfyllda.
Eleven kan, i förberedda samtal
och diskussioner, muntligt
förmedla egna tankar och åsikter
på ett nyanserat sätt samt
genomföra muntlig framställning
inför en grupp. Detta gör
eleven med säkerhet. Den
muntliga framställningen är
sammanhängande, begriplig
och väldisponerad. Språket
är ledigt och anpassat till syfte,
mottagare och kommunikationssituation. Eleven har god
åhörarkontakt. Vidare kan
eleven med säkerhet använda
något presentationstekniskt
hjälpmedel som stöder,
tydliggör och är väl
integrerat i den muntliga
framställningen.
Eleven kan skriva
argumenterande text och
andra typer av texter, som
är sammanhängande och
begripliga samt till viss del
anpassade till syfte, mottagare
och kommunikationssituation.
Eleven kan i huvudsak följa
skriftspråkets normer för
språkriktighet.
Eleven kan läsa, reflektera
över och göra enkla
sammanfattningar av texter
samt skriva egna texter som
anknyter till det lästa. I sitt
arbete värderar och granskar
eleven med viss säkerhet
källor kritiskt samt tillämpar
grundläggande regler för citatoch referatteknik.
Eleven kan översiktligt återge
innehållet i några centrala
svenska och internationella
skönlitterära verk och annat
berättande. Dessutom kan
eleven översiktligt redogöra för
några samband mellan olika
verk genom att ge exempel
på gemensamma teman och
motiv. Eleven återger någon
iakttagelse och formulerar egna
tankar med utgångspunkt i
berättandet.
Eleven kan göra enkla
reflektioner över hur
språklig variation hänger
samman med talare och
kommunikationssituation samt
ge exempel på hur språk och
språkbruk kan markera avstånd
och samhörighet. Dessutom
resonerar eleven översiktligt
om attityder till någon form av
språklig variation.
Eleven kan skriva
argumenterande text och
andra typer av texter, som
är sammanhängande och
begripliga samt anpassade
till syfte, mottagare och
kommunikationssituation.
Dispositionen i den
skriftliga framställningen är
tydligt urskiljbar. Eleven kan
i huvudsak följa skriftspråkets
normer för språkriktighet, och
språket är varierat och
delvis välformulerat.
Eleven kan läsa, reflektera över
och göra sammanfattningar
av texter samt skriva egna
texter som lyfter fram
huvudtanken i det lästa. I sitt
arbete värderar och granskar
eleven med viss säkerhet
källor kritiskt samt tillämpar
grundläggande regler för citatoch referatteknik.
Eleven kan översiktligt återge
innehållet i några centrala
svenska och internationella
skönlitterära verk och annat
berättande. Eleven reflekterar
också över innehåll
och form med hjälp av
några berättartekniska
och stilistiska begrepp.
Dessutom kan eleven utförligt
redogöra för några samband
mellan olika verk genom att
ge exempel på gemensamma
teman och motiv. Eleven
återger några iakttagelser och
formulerar välgrundade egna
tankar med utgångspunkt i
berättandet.
Eleven kan göra välgrundade
reflektioner över hur
språklig variation hänger
samman med talare och
kommunikationssituation
samt ge exempel på och
diskutera hur språk och
språkbruk kan markera avstånd
och samhörighet. Dessutom
resonerar eleven översiktligt,
utifrån några olika
perspektiv, om attityder till
några olika former av språklig
variation.
27
Eleven kan skriva argumenterande
text och andra typer av texter, som
är sammanhängande, begripliga
och väldisponerade samt
anpassade till syfte, mottagare
och kommunikationssituation.
Dispositionen i den skriftliga
framställningen är tydligt
urskiljbar. Eleven kan i huvudsak
följa skriftspråkets normer för
språkriktighet, och språket är
varierato och innehåller goda
formuleringar.
Eleven kan läsa, reflektera över
och göra sammanfattningar av
texter samt skriva egna texter
som lyfter fram huvudtanken
i det lästa och ger nya,
relevanta perspektiv. I sitt
arbete värderar och granskar
eleven med säkerhet
källor kritiskt samt tillämpar
grundläggande regler för citatoch referatteknik.
Eleven kan översiktligt återge
innehållet i några centrala svenska
och internationella skönlitterära
verk och annat berättande.
Eleven reflekterar också över
innehåll och form med hjälp
av några berättartekniska och
stilistiska begrepp. Dessutom
kan eleven utförligt redogöra
för några samband mellan olika
verk genom att ge exempel på
gemensamma teman och motiv.
Eleven återger några iakttagelser,
formulerar välgrundade och
nyanserade egna tankar med
utgångspunkt i berättandet
samt relaterar innehållet i
berättandet på ett relevant
sätt till allmänmänskliga
förhållanden.
Eleven kan göra välgrundade
och nyanserade reflektioner
över hur språklig variation
hänger samman med talare och
kommunikationssituation samt
ge exempel på och nyanserat
diskutera hur språk och
språkbruk kan markera avstånd
och samhörighet. Dessutom
resonerar eleven utförligt,
utifrån flera olika perspektiv,
om attityder till flera olika former
av språklig variation.
Kunskapskrav, Svenska 2, 100 poäng, Kurskod SVESVE02
Betyg E
Betyg D
Betyg C
Betyg B
Betyg A
Eleven kan, i förberedda samtal
och diskussioner, muntligt
förmedla argument, egna tankar
och åsikter samt genomföra
muntlig framställning inför
en grupp. Detta gör eleven
med viss säkerhet. Den
muntliga framställningen är
sammanhängande, begriplig
och dispositionen tydligt
urskiljbar. Språk och stil
är till viss del anpassade
till syfte, mottagare och
kommunikationssituation.
Eleven har viss åhörarkontakt.
Vidare kan eleven med
viss säkerhet använda
något presentationstekniskt
hjälpmedel.
Betyget D innebär att
kunskapskraven för E och
till övervägande del för C är
uppfyllda.
Eleven kan, i förberedda
samtal och diskussioner,
muntligt förmedla argument,
egna tankar och åsikter på ett
nyanserat sätt samt genomför
muntlig framställning inför
en grupp. Detta gör eleven
med viss säkerhet. Den
muntliga framställningen är
sammanhängande, begriplig
och väldisponerad. Språket
är ledigt och språk och stil är
anpassade till syfte, mottagare
och kommunikationssituation.
Eleven har viss åhörarkontakt.
Vidare kan eleven med
viss säkerhet använda
något presentationstekniskt
hjälpmedel som stöder och
tydliggör den muntliga
framställningen.
Betyget B innebär att
kunskapskraven för C och
till övervägande del för A är
uppfyllda.
Eleven kan, i förberedda samtal
och diskussioner, muntligt
förmedla argument, egna tankar
och åsikter på ett nyanserat
sätt samt genomföra muntlig
framställning inför en grupp.
Detta gör eleven med säkerhet.
Den muntliga framställningen
är sammanhängande, begriplig
och väldisponerad. Språket
är ledigt, varierat och
välformulerat, och språk och stil
är anpassade till syfte, mottagare
och kommunikationssituation.
Framställningen innehåller
såväl belysande exempel som
generaliseringar och vidgade
perspektiv. Eleven har god
åhörarkontakt. Vidare kan eleven
med säkerhet använda något
presentationstekniskt hjälpmedel
som stöder, tydliggör och är
väl integrerat i den muntliga
framställningen.
Elever kan med viss säkerhet
samla, sovra och sammanställa
information från olika källor.
Med utgångspunkt från detta
kan eleven skriva utredande
och argumenterande texter
som är sammanhängande
och har tydligt urskiljbar
disposition. Texterna är
till viss del anpassade
till syfte, mottagare och
kommunikationssituation.
Eleven kan tillämpa regler för
citat- och referatteknik och följer
i huvudsak skriftspråkets normer
för språkriktighet. Språket är
varierat och innehåller goda
formuleringar.
Eleven kan i skriftlig eller
muntlig argumentation formulera
en tes och ge välgrundade
argument till stöd för den.
Eleven diskuterar översiktligt
stil, innehåll och bärande
tankar i skönlitterära verk
och författarskap från olika
tider och epoker utifrån några
centrala litteraturvetenskapliga
begrepp. Eleven ger
exempel på och diskuterar
översiktligt samband
mellan skönlitteratur och
idéströmningar i samhället.
Eleven kan översiktligt utifrån
språkexempel redogöra för
hur olika typer av satser, fraser
och ord i svenska språket är
uppbyggda och samspelar med
varandra i grammatiken.
Eleven kan översiktligt
redogöra för någon aspekt av
språksituationen i Sverige och
övriga Norden.
Elever kan med viss säkerhet
samla, sovra och sammanställa
information från olika källor.
Med utgångspunkt från detta
kan eleven skriva utredande
och argumenterande texter
som är sammanhängande,
väldisponerade och som ger
ett nytt perspektiv på det
lästa. Dessutom resonerar
och drar eleven slutsatser
utifrån sina resonemang.
Texterna är anpassade
till syfte, mottagare och
kommunikationssituation.
Eleven kan tillämpa regler för
citat- och referatteknik och följer
i huvudsak skriftspråkets normer
för språkriktighet. Språket
är klart och varierat samt
innehåller goda formuleringar.
Eleven kan i skriftlig eller
muntlig argumentation
formulera eleven en tes, håller
sig konsekvent till den och
ge välgrundade argument till
stöd för den.
Eleven diskuterar översiktligt
stil, innehåll och bärande
tankar i skönlitterära verk och
författarskap från olika tider
och epoker utifrån några få
centrala litteraturvetenskapliga
begrepp. Eleven ger exempel
på litterära verkningsmedel
och diskuterar utförligt hur
de skönlitterära verken
förmedlar idéer och
känslor samt sätter dessa
verk och författarskap i
relation till förhållanden och
idéströmningar i samhället.
Eleven kan med viss
precision utifrån språkexempel
redogöra för hur olika typer
av satser, fraser och ord i
svenska språket är uppbyggda
och samspelar med varandra i
grammatiken.
Eleven kan utförligt redogöra
för några aspekter av
språksituationen i Sverige och
övriga Norden.
Elever kan med säkerhet
samla, sovra och sammanställa
information från olika källor
och kan med utgångspunkt
från detta skriva utredande
och argumenterande texter
som är sammanhängande
och väldisponerade.
Framställningen innehåller
såväl belysande exempel
som nya och vidgade
perspektiv på det lästa.
Dessutom resonerar och
drar eleven välgrundade och
nyanserade slutsatser utifrån
sina resonemang. Texterna är
anpassade till syfte, mottagare
och kommunikationssituation.
Eleven kan tillämpa regler för
citat- och referatteknik och följer
i huvudsak skriftspråkets normer
för språkriktighet. Språket är
träffsäkert, klart och varierat
och innehåller goda formuleringar.
Eleven kan i skriftlig eller muntlig
argumentation formulera en tes,
hålla sig konsekvent till den
och ge välgrundade argument
till stöd för den. Dessutom kan
eleven på ett relevant sätt
bemöta tänkta motargument.
Eleven diskuterar översiktligt
stil, innehåll och bärande
tankar i skönlitterära verk och
författarskap från olika tider
och epoker utifrån några få
centrala litteraturvetenskapliga
begrepp. Eleven ger exempel
på litterära verkningsmedel,
resonerar nyanserat om dessa
och diskuterar utförligt och
nyanserat hur de skönlitterära
verken förmedlar idéer och
känslor samt sätter dessa verk
och författarskap i relation till
förhållanden och idéströmningar
i samhället.
Eleven kan med god precision
utifrån språkexempel redogöra för
hur olika typer av satser, fraser
och ord i svenska språket är
uppbyggda och samspelar med
varandra i grammatiken.
Eleven kan utförligt och
nyanserat redogöra för några
aspekter av språksituationen i
Sverige och övriga Norden.
28
Kunskapskrav, Svenska 3, 100 poäng, Kurskod SVESVE03
Betyg E
Betyg D
Betyg C
Betyg B
Betyg A
Eleven kan, i förberedda
samtal och diskussioner,
muntligt förmedla egna tankar
och åsikter samt genomföra
muntlig framställning inför en
grupp. Detta gör eleven med
viss säkerhet. Språk, stil
och disposition är anpassade
till syfte, mottagare och
kommunikationssituation,
och eleven använder med
viss säkerhet retoriska
verkningsmedel. Eleven
har viss åhörarkontakt.
Vidare kan eleven med
viss säkerhet använda
något presentationstekniskt
hjälpmedel.
Betyget D innebär att
kunskapskraven för E och
till övervägande del för C är
uppfyllda.
Eleven kan, i förberedda
samtal och diskussioner, på
ett nyanserat sätt muntligt
förmedla egna tankar och
åsikter samt genomföra muntlig
framställning inför en grupp.
Detta gör eleven med viss
säkerhet. Språk, stil och
disposition är väl anpassade
till syfte, mottagare och
kommunikationssituation, och
eleven använder med säkerhet
retoriska verkningsmedel.
Eleven har viss åhörarkontakt.
Vidare kan eleven med
viss säkerhet använda
något presentationstekniskt
hjälpmedel som stöder och
tydliggör den muntliga
framställningen.
Betyget B innebär att
kunskapskraven för C och
till övervägande del för A är
uppfyllda.
Eleven kan, i förberedda
samtal och diskussioner, på
ett nyanserat sätt muntligt
förmedla egna tankar och
åsikter samt genomföra muntlig
framställning inför en grupp.
Detta gör eleven med säkerhet.
Språk, stil och disposition
är väl anpassade till syfte,
mottagare och kommunikationssituation och eleven använder
med säkerhet och på ett
effektfullt sätt retoriska
verkningsmedel. Eleven har god
åhörarkontakt. Vidare kan eleven
med säkerhet använda något
presentationstekniskt hjälpmedel
som stöder, tydliggör och är
väl integrerat i den muntliga
framställningen.
Elever kan med viss säkerhet
samla, sovra och sammanställa
stora mängder information
från olika källor och kan med
utgångspunkt från detta
skriva texter av vetenskaplig
karaktär och andra texter.
Texterna är sammanhängande
och har tydligt urskiljbar
disposition. Texterna är
dessutom till viss del
anpassade till syfte, mottagare
och kommunikationssituation.
Eleven kan värdera och granska
källor kritiskt, tillämpa regler för
citat- och referatteknik samt i
huvudsak följa skriftspråkets
normer för språkriktighet.
Elever kan med viss säkerhet
samla, sovra och sammanställa
stora mängder information
från olika källor och kan med
utgångspunkt från detta skriva
texter av vetenskaplig karaktär
och andra texter. Texterna
är sammanhängande och
väldisponerade. Texterna är
anpassade till syfte, mottagare
och kommunikationssituation.
Eleven kan värdera och granska
källor kritiskt, tillämpa regler för
citat- och referatteknik samt i
huvudsak följa skriftspråkets
normer för språkriktighet.
Eleverna behandlar källorna
på ett rimligt sätt och drar
relevanta slutsatser utifrån
källmaterialet. Språket är
varierat och innehåller goda
formuleringar.
Eleverna behandlar källorna
på ett rimligt sätt och drar
relevanta slutsatser utifrån
källmaterialet. Språket är klart
och varierat samt innehåller
goda formuleringar.
Eleven kan i skriftlig eller
muntlig argumentation formulera
en tes och ge välgrundade
argument till stöd för den.
Eleven kan i skriftlig eller
muntlig argumentation formulera
en tes, hålla sig konsekvent
till den och ge välgrundade
argument till stöd för den.
Eleven kan med viss säkerhet
använda grundläggande
retoriska begrepp som verktyg i
enkla analyser av retorik.
Eleven kan göra en fördjupad,
textnära litterär analys av
ett tema, en genre eller ett
författarskap. I analysen
använder eleven med viss
säkerhet litteraturvetenskapliga
begrepp och verktyg samt ger
stöd för sin tolkning genom
belägg från texterna.
Eleven kan översiktligt
redogöra för några aspekter
av det svenska språkets
släktskapsförhållanden och
historiska utveckling.
Eleven kan använda
grundläggande retoriska
begrepp som verktyg i
utförliga analyser av retorik.
Eleven kan göra en fördjupad
och utförlig textnära litterär
analys av ett tema, en genre
eller ett författarskap. I analysen
använder eleven med viss
säkerhet litteraturvetenskapliga
begrepp och verktyg samt ger
stöd för sin tolkning genom väl
valda belägg från texterna.
Eleven kan utförligt
redogöra för några aspekter
av det svenska språkets
släktskapsförhållanden och
historiska utveckling.
29
Elever kan med säkerhet
samla, sovra och sammanställa
stora mängder information
från olika källor och skriver
med utgångspunkt från detta
texter av vetenskaplig karaktär
och andra texter. Texterna
är sammanhängande och
väldisponerade. Texterna
är dessutom väl anpassade
till syfte, mottagare och
kommunikationssituation. Eleven
kan värdera och granska källor
kritiskt, tillämpa regler för citatoch referatteknik samt i huvudsak
följa skriftspråkets normer för
språkriktighet. Eleverna behandlar
källorna på ett skickligt sätt
och drar relevanta slutsatser
utifrån källmaterialet. Språket är
träffsäkert, klart, varierat och
över lag välformulerat.
Eleven kan i skriftlig eller muntlig
argumentation formulera en
tes, hålla sig konsekvent till
den och ge välgrundade och
nyanserade argument till stöd
för den. Dessutom kan eleven
på ett relevant sätt bemöta
tänkta motargument.
Eleven kan med god säkerhet
använda grundläggande retoriska
begrepp som verktyg i utförliga
och nyanserade analyser av
retorik.
Eleven kan göra en fördjupad,
utförlig, träffsäker och
nyanserad textnära litterär
analys av ett tema, en genre
eller ett författarskap ur
flera perspektiv. I analysen
använder eleven med säkerhet
litteraturvetenskapliga begrepp
och verktyg samt ger stöd för sin
tolkning genom väl valda belägg
från texterna.
Eleven kan utförligt och
nyanserat redogöra för några
aspekter av det svenska språkets
släktskapsförhållanden och
historiska utveckling. Dessutom
kan eleven dra relevanta
generella slutsatser om
språkförändring.
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Bedömning
På litteraturbloggen har du alla elevers samlade alster. Du kan alltså
enkelt och behändigt följa varje elevs inlägg och skapa dig en tydlig bild
av elevens process, skrivande och litterära och analytiska kunskaper.
Även kommentarerna på kamraternas inlägg kan bli en viktig del av den
samlade bedömningen.
För att underlätta bedömningen finns den slutliga bedömningsuppgiften
(se bilaga, längst bak i det här dokumentet) där varje elev får
sammanfatta sina kunskaper och tolkningar av boken i en enda större
text som hon skriver med stöd av tidigare inlägg.
Kunskapskrav Svenska 1 (se nästa sida)
Kunskapskrav Svenska 2 (se nästa sida)
Kunskapskrav Svenska 3 (se nästa sida)
Långsiktiga mål för projektet
•
Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur
från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män
samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
•
Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära
verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.
•
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag,
dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
•
/…/på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra
/…/skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och
kommunikationssituation i övrigt.
•
Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma /…/
texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
•
Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska
texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
30
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Litteraturblogga med sina elever. En
svensklärare berättar.
–– Som svensklärare ville jag skapa ett fördjupat samtal om
litteratur. Jag ville ta del av varje elevs tankar om boken
och processen bakom. Jag ville ha allt de skrivit samlat vid
bedömningen. Att litteraturblogga gjorde det möjligt.
Möt Kristina Alexanderson som berättar hur man kan
litteraturblogga med gymnasieelever.
www.attbesokaenroman.se
Till en början var hon skeptisk och ointresserad, berättar hon
skrattande. Vad kunde webben bidra med som hon själv inte kunde ge
sina elever i ett kreativt samtal i klassrummet?
–– Det som drev mig var att jag så gärna ville att folk utanför skolan
skulle se allt det fantastiska mina elever gjorde. Jag funderade på
olika lösningar som muntliga redovisningar för andra klasser eller
för föräldrarna men det blev krångligt rent logistiskt.
Kanske kunde nätet som presentationsplats fungera ändå?
Sporrad av skolbibliotekarien på Enskilda gymnasiet i Stockholm där
hon arbetade gick hon på Webbstjärnans seminarium. När hon fick
höra att de stod för webbhotell, domän, webbpubliceringsverktyg och
kontinuerligt stöd på vägen satte hon sig en kväll för sex år sedan ned
31
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
för att prova. Hon följde noggrant Webbstjärnans instruktioner steg för steg.
Efter en halvtimme hade hon publicerat några rader text och en bild.
–– Jag var tvungen att veta att jag skulle klara av det själv. I alla fall
grunderna. Det gjorde jag och det räckte för att övertyga mig om att det
skulle fungera i svenskundervisningen med eleverna.
Kristina Alexanderson berättar att hon lade upp projektet som ett ”vanligt”
läsprojekt i skolan. Hennes elever i årskurs två fick i uppdrag att läsa och
analysera John Ajvide Lindqvists debutroman ”Låt den rätte komma in” och
publicera sina romananalyser på en webbplats.
–– Men jag ville också att de skulle få möta platsen där romanen utspelar
sig på riktigt. Därför fick de också göra stadsvandringar i Blackeberg i
västra Stockholm (www.blackeberg.org) och skriva egna vandringsguider
(www.attbesokaenroman.se/?page_id=185) över 50-talsförorten.
Syftet med guiderna var dels att berätta om
Blackeberg som förort (oskarsblackeberg.
attbesokaenroman.se/?page_id=98) men
även belysa och beskriva de platser i romanen
som eleverna själva ansåg viktiga för historien
(elialskadhatad.attbesokaenroman.se/?cat=27).
Fördelarna med att låta eleverna blogga om
romanen, ge feedback till varandra och föra
diskussioner i kommentarsfälten var många.
–– I klassrummet var det alltid samma ”duktiga” elever som svarade på
frågor. På bloggen blev plötsligt alla elever synliga – för mig som lärare
men även för varandra. En annan fördel var att vi kunde dela med oss av
vår kunskap i klassen: ”Åh, vilken bra bok om skräckromantik du har hittat
– den kan ju jag också använda.”
Något som fascinerade henne var att eleverna verkligen tog intryck av
varandra, gav varandra tips och fick nya infallsvinklar och idéer när allt de
skrev tillgängliggjordes på nätet.
–– När de bloggade kunde de inspireras mycket mer av varann till skillnad
från då jag lät dem skriva texter och lämna in till mig, säger Kristina
Alexanderson. I skolsammanhang kan man ibland få höra att det är ”fusk”
att härma andra men jag tycker inte det – härmandet är en mycket viktig
del av lärandet.
Att få ta del av hur andra i klassen har tänkt gällande exempelvis bokens
person- och miljöbeskrivningar (elialskadhatad.attbesokaenroman.
se/?cat=26) gör att man utvecklas kunskapsmässigt, menar hon.
Dessutom blev källkritiken och konsten att rikta sina texter till målgrupper
utanför skolan relevant för eleverna. ”Hur gör jag ett självständigt referat? Hur
länkar jag till mina källor? Förstår mina läsare vad jag menar om jag skriver
såhär?” var frågor de nu plötsligt ville diskutera.
32
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
–– Allt detta är centralt i svenskämnet men nu blev det också viktiga
delar för dem för att lyckas, säger Kristina Alexanderson. Jag minns
till exempel att vi diskuterade om vi fick publicera bokomslaget
och förlagets egna bilder på författaren på vår blogg. Vi besökte
förlagets webbplats, kontaktade dem och frågade om lov.
Och klassen fick tillåtelse av förlaget. Om de angav fotografen.
–– Med hjälp av en blogg blir svensklärarens undervisning i källkritik,
upphovsrätt och att skriva för mottagare mer praktisk och
verklighetsnära, säger Kristina Alexanderson.
En bekräftelse på litteraturbloggens betydelse var då eleven Isabella,
två år efter bloggprojektet, skickade ett facebook-meddelande
(www.kristinaalexanderson.se/2011/01/09/ett-elevperspektiv-pa-attbesoka-en-roman-fast-tva-ar-senare/) till sin gamla lärare. ”Låt den
rätte komma in” som filmatiserats hade nyligen visats på TV och väckt
skolans bokbloggsminnen till liv hos henne.
”När jag tittar på tvn och ser omgivningen, miljön, minns jag vårt besök
i Blackeberg där historien utspelar sig. Jag kan riktigt känna berättelsen
krypa under skinnet igen precis som när jag läste romanen och
arbetade med den.” skrev Isabella till Kristina Alexanderson.
–– I sådana ögonblick är det stort att vara
lärare, säger Kristina Alexanderson
leende. Och jag upplevde samma sak
som Isabella: Var det något mina elever
verkligen lärde sig av vårt bloggande så
var det litteraturanalys.
”Att besöka en roman” (elialskadhatad.
attbesokaenroman.se/?page_id=20) som
projektet kallades var ett stort projekt som
stäckte sig över en hel termin. Detta eftersom Kristina Alexanderson
parallellt arbetade med 1800-talslitteratur eftersom romanen har ett
skräckromantiskt tema.
–– Det går såklart lika bra att göra kortare bloggprojekt. Nästa projekt
när vi bloggade om Mary Shelleys ”Frankenstein” (romanbloggen1.
attbesokaenroman.se/?page_id=525) tog bara fyra veckor.
Om Kristina Alexandersons litteraturprojekt känns alltför ambitiöst för en
lärare som är nyfiken men utan bloggerfarenhet finns det också enklare
sätt att börja på, betonar hon.
–– En kollega till mig startade en blogg via Webbstjärnan men istället
33
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
för ge eleverna egna inloggningsuppgifter skrev hon själv alla
inlägg i form av frågeställningar. Eleverna fick sedan diskutera
hennes inlägg via kommentarsfunktionen på bloggen. Oerhört
enkelt och smidigt.
Själv valde Kristina Alexanderson att ensam vara bloggadministratör.
Eleverna fick enbart befogenhet att skriva och publicera eget material.
Hon valde även att stänga kommentarsfunktionen för utomstående.
–– Ett klassrumssamtal, även om det sker på webben, är ett
lärandesamtal. Då ska eleverna känna sig trygga och veta vilka
som deltar, säger hon. Min roll var att skapa strukturen – att ställa
de litterära frågorna, se till att boksamtalet flöt på, stötta alla i
skrivandet och se till att de var med. Som vanligt alltså.
Hon är förvånad över att inte fler svensklärare låter eleverna blogga om
de texter de läser. Det är ju inte svårt och så otroligt tacksamt.
–– Jag vet ju att det finns många svensklärare som gör fantastiska
saker med sina elever. Då är det synd att ingen mer än läraren själv
få ta del av det tycker jag.
Kristina Alexandersons bästa pedagogiska bloggtips
1. Utgå från en roman som du tycker om och känner dig säker
på. Har du ett stort engagemang för boken sprider det sig till
eleverna!
2. Börja enkelt. Skapa en blogg, låt eleverna skriva inlägg och gör
så litet förändringar som möjligt i början. Lägg krutet på det du
är proffs på – pedagogiska litteratursamtal – så lär du dig det du
behöver kunna med bloggen efter hand.
3. Använd dig av Webbstjärnan. Fråga! Mejla! Ring! Vi hjälper
jättegärna till.
Lyssna på Kristina där hon berättar om sitt arbete här.
(http://mediait.wordpress.com/2010/01/22/seminarium-webbstarnanatt-besoka-en-roman-blev-en-kurs-i-omvand-kallkritik/ )
34
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Förslag på romaner att blogga om
Ajvide Lindqvist, John
Alakoski, Susanna Austen, Jane Benedictson, Victoria Bengtsson, Martin Bourdouxhe, Madeleine Boye, Karin
Collin, Suzanne Defoe, Daniel de Cervantes, Miguel
Edelfeldt, Inger
Hassen Khemiri, Jonas
Hosseini, Khaled Oates, Joyce Carol
Kafka, Franz Kertész, Imre Lagerkvist, Pär Martinson, Moa Oksanen, Sofi Orwell, George Otsuka, Julie Söderberg, Hjalmar
Brontë, Charlotte
Lagerlöf, Selma Lessing, Doris Shelley, Mary Steinbeck, John Strindberg, August Thydell, Johanna Voltaire Zola, Émile
Låt den rätte komma in (2004)
Svinalängorna (2007)
Stolthet och fördom (1813)
Pengar (1885)
I skuggan av San Siro (2014)
Gilles kvinna (2004)
Kallocain (1940)
Hungerspelen (2008)
Robinson Kruse (1719)
Don Quijote (1605)
Breven till nattens drottning (1985)
Ett öga rött (2003)
Flyga drake (2009)
Mörkt vatten
Förvandlingen (1915)
Mannen utan öde (1975)
Dvärgen (1944)
Mor gifter sig (1936)
Utrensning (2010)
1984 (1948)
Vi kom över havet (2013)
Doktor Glas (1905)
Jane Eyre (1847)
Kejsaren av Portugallien (1914)
Gräset sjunger (1950)
Frankenstein (1818)
Möss och människor (1937)
En dåres försvarstal (1887 - 1888)
I taket lyser stjärnorna (2003)
Candide eller optimismen (1759)
Thérèse Raquin (1867)
35
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Länktips
Litteratur
UR:s programserie Hej litteraturen! (www.ur.se/Produkter/158019-Hej-litteraturen!-Antiken)
Om den västerländska litteraturhistorien från antiken till våra dagar.
Projekt Runeberg (www.runeberg.org/portugal/0003.html)
Fria online-utgåvor av främst äldre, klassisk, nordisk litteratur
Litteraturbanken (www.litteraturbanken.se)
Här finns många klassiska skönlitterära verk i sin helhet. Författarpresentationer.
Dramawebben (www.dramawebben.se)
Svensk upphovsrättsligt fri dramatik.
Projekt Gutenberg (www.gutenberg.org)
Äldre upphovsrättsfri litteratur från hela världen (merparten på engelska).
Nordisk kvinnolitteraturhistoria (nordicwomensliterature.net)
Här finns 1000 år kvinnolitteraturhistoria från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Färöarna, Island,
Grönland och Åland gratis på nätet.
Språk
Språkrådet (www.sprakradet.se)
Språktidningen (www.spraktidningen.se)
Skriva för webben (www.iis.se/lar-dig-mer/guider/hur-man-skriver-for-webben)
Tips om hur man skriver på webben
Eleverna och nätet
Film om källor och källkritik på nätet (13 min)
(www.webbstjarnan.se/video/kallkritik-och-upphovsratt/kallkritik-upphovsratt-och-creative-commons/
kallor-och-kallkritik)
Film om upphovsrätt på nätet (10 min)
(www.webbstjarnan.se/video/kallkritik-och-upphovsratt/kallkritik-upphovsratt-och-creative-commons/
upphovsratt)
Internetguide om källkritik
(www.iis.se/docs/Kallkritik-pa-Internet.pdf)
Film om integritet på nätet (5 min)
(www.webbstjarnan.se/integritet)
Lärarhandledning. Integritet på nätet (Gy)
(www.webbstjarnan.se/wordpress/wp-content/uploads/integritet_gymn.pdf)
36
www.webbstjarnan.se
Litteraturblogga med eleverna
Vill du veta mer?
• Fler lärarhandledningar
www.webbstjarnan.se/lararhandledningar
• Har du frågor och funderingar?
Hör gärna av dig till [email protected]
• Hitta Webbstjärnan på webben
www.webbstjarnan.se
www.facebook.com/webbstjarnan
www.twitter.com/webbstjarnan
www.instagram.com/webbstjarnan