Transcript Litteraturlista Litteratur och kön i 1800

LITTERATURVETENSKAP II
LV2400
Fördjupning
Fastställd av Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria 2011-12-07
Gäller fr.o.m. VT2012
Litteratur och kön i 1800-talet
Syftet med kursen är att ge fördjupade kunskaper om 1800-talets litteratur med hjälp av
genusperspektiv samt ett tematiskt och dialogiskt förhållningssätt. De skönlitterära texterna
utgörs huvudsakligen av svenska prosaverk, med vissa skandinaviska utblickar. Genom att ta
upp centrala teman i tiden och analysera dem ur ett genusperspektiv, tydliggörs epokens
debatter kring sedlighet och äktenskap och dess syn på kön problematiseras. Manliga och
kvinnliga författares texter läses i dialog med varandra, i avsikt att synliggöra de olika
förutsättningarna för mäns och kvinnors skrivande under perioden.
Förutom de skönlitterära texterna läses ett antal sekundärtexter. Dessa behandlar de specifika
författarskapen och ger en teoretisk bakgrund till vad ett genusperspektiv i litteraturvetenskap
kan innebära. Författarskapens förhållande till och litterära behandling av teman som natur
och kultur, urbanitet, modernitet, hem och familj kontextualiseras. Även relationen mellan
kön, klass och etnicitet berörs i sekundärlitteraturen.
LITTERATURLISTA
Handböcker
E. Borgström, Kärlekshistoria. Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur (Göteborg,
2008), 15 s.
S. Danius, ”Själen är kroppens fängelse. Om den vanskliga distinktionen mellan kön och
genus”, i Feministisk bruksanvisning, red. Claudia Lindén och Ulrika Milles (Stockholm,
1995), s. 143–166
R. Felski, Literature after Feminism (Chicago/London, 2003), s. 64–79
R. Felski, The Gender of Modernity (Cambridge/London, 1995), s. 91–97 och 105–11
D. Gedin, Fältets herrar. Framväxten av en modern författarroll. Artonhundraåttiotalet (diss.
Stockholm: Stockholm/Stehag, 2004), s. 80–91
E. Heggestad, Fången och fri. 1880-talets svenska kvinnliga författare om hemmet, yrkeslivet
och konstnärskapet (diss. Uppsala 1991), s. 18–29
O. Holmgren, Strindbergs mansdrama i tre läsakter. Från Fadren Till Damaskus längs Stora
landsvägen (Eslöv, 2006), 15 s.
L. Larsson, ”Feministernas Almqvist från kvinnoförrädare till frigörande dekonstruktör”, i I
lärdomens trädgård. Festskrift till Louise Vinge, red. Christina Sjöblad m.fl (Lund, 1996), s.
97–106
S. Ledger, ”New Woman and Feminist Fiction”, i The Cambridge Companion to the Fin de
Siècle, red. Gail Marshall (Cambridge, 2007), s. 153–168
C. Lindén, ”Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen”, i Lychnos 2008, s. 201–
226
C. Lindén, Om kärlek. Litteratur, sexualitet och politik hos Ellen Key (diss. Stockholm;
Stockholm/Stehag 2002), 15 s.
J. Lorentzen, ”Ibsen and Fatherhood”, i New Literary History 2006:4, s. 817–836
Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Fadershuset. 1800–1900, band II, red. Elisabeth Møller
Jensen (Höganäs, 1993)
D.L. Parsons, Streetwalking the Metropolis. Women, the City and Modernity (Oxford, 2000),
15 s.
Y. Svanström, ”Offentliga kvinnor i offentliga rum. Prostitutionens reglementering i 1800talets Stockholm”, i Kvinnor på gränsen till medborgarskap. Genus, politik och offentlighet,
red. Christina Florin och Lars Kvarnström (Stockholm, 2001), 15 s.
I. Söderblom, ”Förvillelser som byggnadsverk”, i Den mångsidige Stockholmsflanören.
Perspektiv på Hjalmar Söderbergs debutroman Förvillelser, red. Bure Holmbäck (Stockholm,
1995), s. 75–94
J. Tosh, A Man’s Place. Masculinity and the Middle-Class Home in Victorian England (New
Haven/London, 1999), s. 1–8
M. Wirmark, Noras systrar. Nordisk dramatik och teater 1879–1899 (Stockholm, 2000), s.
131–142
V. Woolf, A Room of One’s Own / Ett eget rum (1929 el. senare)
Texter
A. Agrell, Räddad (1883)
C.J.L. Almqvist, Det går an (1839)
V. Benedictsson, Fru Marianne (1887)
A. Blanche, två noveller ur Hyrkuskens berättelser (1863)
A. Fahlstedt, ”Herr och fru Berg” ur Ax och halm (1887) eller Synd. Noveller av det moderna
genombrottets kvinnor, red. Birgitta Ney (1993)
O. Hansson, ”Gallblomma” ur Tidens kvinnor (1914)
O. Hansson, ”Husvill” ur Kärlekens trångmål (1892)
H. Ibsen, Vildanden (1884)
S. Kleve, ”Pyrrhussegrar”, i Framåt 1886 eller Synd. Noveller av det moderna genombrottets
kvinnor, red. Birgitta Ney (1993)
A.C. Leffler, ”Aurore Bunge” ur Ur lifvet II (1883) eller Synd. Noveller av det moderna
genombrottets kvinnor, red. Brigitta Ney (1993)
G. von Mickwitz, ”Messling”, i Framåt 1886 eller Synd. Noveller av det moderna
genombrottets kvinnor, red. Birgitta Ney (1993)
M.S. Schwartz, Författarinnan och hennes man (1864)
M. Silfverstolpe, Månne det går an? (1840)
F. Stéenhoff, Lejonets unge (1896), även i Blott ett annat namn för ljus (2007)
A. Strindberg, ”Dygdens lön” ur Giftas I (1884)
A. Strindberg, ”Den brottsliga naturen” ur Giftas II (1886)
A. Strindberg, Fadren (1887)
H. Söderberg, Förvillelser (1895)
E. Wägner, Norrtullsligan (1908)
V. Zahle, ”Ogsaa en kærlighedshistorie” ur Vildsomme veje (1890) eller Två berättelser om
kärlek, red. Eva Borgström (2006)