Transcript Plan mot kränkande behandling 2014-15

Utbildningsförvaltningen
Gullingeskolan
Sida 1 (13)
2014-09-02
Gullingeskolans plan mot
diskriminering och kränkande
behandling 2014/2015
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
förskoleklass, grundskola, grundsärskola, skolbarnomsorg
Ansvariga för planen
Tomas Andersson, tf. rektor
Tarja Rämö Mäkelä, bitr.rektor
Vår vision
Det gemensamma arbetet i Gullingeskolan bygger på demokratiska
värderingar och syftar till att ge eleverna en god individuell
kunskaps- och språkutveckling i en trygg arbetsmiljö.
Gullingeskolan ska vara en plats där både elever och anställda tar
ansvar för sina handlingar och för sitt egna personliga lärande.
Värdegrundsarbetet är prioriterat.
Varje elev och vuxen i Gullingeskolan ska känna sig betydelsefull
och respekterad!
Varje vuxen i Gullingeskolan ska vara ett föredöme!
Utbildningsförvaltningen
Gullingeskolan
Gullingeplan 28
16363 Spånga
Telefon 08-50803940
[email protected]
www.gullingeskolan.stockholm.se
Planen gäller från
2014-09-01
Planen gäller till
2015-09-01
Sida 2 (13)
Elevernas delaktighet
I klassråd, elevråd, fritidsråd och matråd fångas elevernas signaler
upp och diskuteras deras tankar.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldrarådet är en viktig del i skolans arbete att utveckla goda
vanor och skapa trygghet för våra elever. Genom rådet kan vi lyssna
till vårdnadshavarnas synpunkter, avläsa stämningen i skolan och
förankra skolans gemensamma regler och förhållningssätt.
Personalens delaktighet
All personal är skyldig att främja likabehandling och att förebygga
och motverka diskrimineringar/kränkningar. Du som arbetar inom
skolan är också skyldig att vid kränkande handlingar omedelbart
reagera och ingripa, samt att så fort som möjligt utreda händelsen.
Allvarligare ärenden överlämnas till trygghetsgruppen som
kontinuerligt informerar rektor.
Förankring av planen
Skolans personal tar del av och planerar hur de ska arbeta med plan
mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret under
fortbildningsdagarna i juni.
I början av läsåret tas planen upp i alla klasser och vårdnadshavare
får information om att planen finns på skolans hemsida.
All personal får var sitt exemplar av skolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Uppföljning och utvärdering av plan mot diskriminering och
kränkande behandling görs årligen inom ramen för den skriftliga
kvalitetsredovisningen. Där tas hänsyn till de åsikter som elever,
vårdnadshavare och personal framfört under året.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Under maj månad utvärderade personal inom skola och fritidshem
samt elever genom elevrådet planen. Ledningsgruppen utvärderade
planen under våren.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Alla gemensamma aktiviteter såsom elevens val i blandade grupper,
idrottsdagar, hälsoveckan temaarbeten och skolans samlingar har
bidragit till en förstärkt vi-känsla i skolan och därmed ökat
arbetsron.
Rastverksamheten var ett prioriterat område under läsåret, vi ökade
Sida 3 (13)
antalet vuxna på rasterna och eleverna erbjöds flera aktiviteter.
Fritidspersonalen tog ansvar för rastaktiviteterna och lärare gick
runt på skolgården och fångade upp t.ex. ensamma elever. Eleverna
upplevde att rasterna blev roligare och vuxna upplevde att rasterna
blev lugnare. Det händer inte lika mycket bus och kränkningar när
eleverna har något meningsfullt att göra i stället. En mycket positiv
utveckling, enligt många. I rastobservationer under våren framkom
det att personalen på rasterna väldigt sällan befann sig på
basketplanen eller på området bakom skolan. Skolan kommer att
fortsätta utveckla rastverksamheten ytterligare under kommande
läsår och erbjuda elever meningsfulla aktiviteter.
Att motverka könsdiskriminering var en förebyggande åtgärd.
Tyvärr hördes det könsord då och då, mestadels på andra språk än
svenska. Det har varit svårt för lärare att ingripa eftersom man inte
förstår dessa språk. Vi tog dock hjälp av våra modersmålslärare och
fritidspersonal som kan elevernas modersmål. Mellanstadieflickorna
fick hjälp att bli aktivare och började spela fotboll på rasterna.
Pojkarna känner sig något tryggare i skolan än flickorna enligt
undersökningarna. Men när eleverna i våras frågades om lärare
behandlar alla lika oavsett kön svarade flickorna genomgående mer
positivt än pojkarna.
Skolan har jobbat aktivt med att motverka nätmobbning. Elever i åk
4-6 har haft lektioner i hur man uppför sig på sociala medier och
vad som är bra alternativt dåligt att lägga ut på nätet och eventuella
konsekvenser. Samma information fick föräldrarådets
representanter vilket resulterade att många föräldrar blev sina barns
facebook-kompisar. Skolan tänker fortsätta arbetet med att
motverka kränkande behandling på nätet genom att erbjuda elever
kunskap om hur man använder internet och sociala medier på bästa
sätt.
Trygghet och trivsel är ett område som Gullingeskolan bör jobba
ännu mera med. I åk 2 kände sig 86 % av eleverna trygga i skolan
medan i åk 5 var det 78 %. Vi måste fortsätta arbetet med att alla
elever kan känna sig trygga i skolan oavsett ålder. Vi kommer att
utveckla rastverksamheten ännu mera och arbeta för lugn och ro i
klasserna. Detta gör vi dels genom att se över resursfördelningen för
elever i behov av särskilt stöd samt att följa åtgärdstrappan när
elever av någon anledning inte kan följa skolans regler. Alla
kränkningar tas itu med genast och är det frågan om regelrätt
mobbning kopplas trygghetsgruppen in.
Årets plan ska utvärderas senast
2015-06-17
Sida 4 (13)
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Elever: Klassråden och elevrådet utvärderar planen i maj 2015.
Personal: Arbetslagen utvärderar planen under ett arbetslagsmöte i
maj.
Vårdnadshavare: Planen utvärderas i det sista föräldrarådet under
våren.
Trygghetsgruppen utvärderar planen i slutet av läsåret.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor, bitr.rektor, arbetslagsledarna och trygghetsgruppen
Främjande insatser
Namn
Främja likabehandling oavsett religion eller etnisk tillhörighet
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Målet är att alla elever ska ha kunskap om att det finns flera olika
religioner och hur de kommer till uttryck och vad de olika
religionerna har gemensamt.
Målet är att eleverna ska känna till att man värderas och behandlas
lika oavsett etnisk tillhörighet.
Målet utvärderas i den årliga enkätundersökningen och i
elevintervjuer.
Insats
Religionsundervisningen ska ge eleverna god förståelse för att det
finns olika religioner och hur de kommer till uttryck. Man studerar
även likheter i de olika religionerna.
Eleverna får kunskap om olika etniska tillhörigheter.
I skolbiblioteket finns det bra böcker som man ta till hjälp i
undervisningen.
Ansvarig
SO-lärare, skolledning, fritidspersonal och trygghetsgruppen
Datum när det ska vara klart
Årligen
Sida 5 (13)
Namn
Främja likabehandling oavsett kön och ålder.
Områden som berörs av insatsen
Kön och Ålder
Mål och uppföljning
Skolans elever ska känna sig lika behandlade oavsett kön och ålder.
Målet följs upp genom den årliga elevenkäten och de individuella
elevsamtalen.
Insats
Lärare och fritidspersonal ser till att fördela ordet jämnt mellan
flickor och pojkar i klassrummet och på fritids.
Lärare väljer litteratur så att huvudpersonerna varierar utifrån kön.
Förskoleklassen arbetar främjande med t.ex. färger, att blått inte är
bara för pojkar och rosa för flickor. Man uppmuntrar eleverna att
välja leksaker som inte är könstraditionella.
Personalen är noggrann att inte värdera eller behandla elever olika
p.g.a. att de är flicka eller pojke.
Eleverna får samarbeta med elever i andra årskurser t.ex. vid
temaarbeten och elevens val.
Ansvarig
Klasslärare, fritidspersonal
Datum när det ska vara klart
2015-06-10
Sida 6 (13)
Namn
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
Områden som berörs av insatsen
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Eleverna ska känna till olika funktionsnedsättningar såväl fysiska
som psykiska.
Eleverna ska känna till olika funktionsnedsättningar t.ex. dyslexi,
ADHD, synnedsättning, utvecklingsstörning och hur skolan möter
de behoven.
I grundsärskolan är målet att alla elever ska kunna delta i aktiviteter
och undervisning trots sina funktionsnedsättningar.
Målet är att inkludera alla elever i skolans gemensamma arbete.
Insats
Vi synliggör framgångsrika personer, författare, musiker, politiker,
forskare, idrottsmän och -kvinnor med funktionsnedsättning.
Vi läser faktaböcker riktade till barn som handlar om människor
med funktionsnedsättning.
Vi hjälper elever att förstå och tolerera människor med
funktionsnedsättning.
Vi inkluderar elever från grundsärskolan och de särskilda
undervisningsgrupperna i ordinarie klasser, fritidshem och i
gemensamma verksamheter efter varje elevs förutsättningar.
Ansvarig
klasslärare, fritidspersonal, trygghetsgruppen, personalen i
grundsärskolan
Datum när det ska vara klart
2015-06-10
Sida 7 (13)
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Syftet med kartläggning är att identifiera risker för diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling i verksamheten.
Alla i skolan har ansvar att se, höra och berätta.
Elever kan vända sig till vem som helst i personalen om eleven eller
någon annan blir kränkt, mobbad eller illa behandlad.
Värdegrundsfrågorna är prioriterade i Gullingeskolan och det
kontinuerliga arbetet i klasserna/grupperna ger eleverna tillfälle att
diskutera dessa frågor. Alla klasser har regelbundna klassråd.
Vi har små klasser vilket möjliggör bättre kontakt mellan elever och
vuxna.
Vi genomför trivselenkäter varje år.
Vi genomför rastobservationer varje år.
Brukarundersökningar och utvecklingssamtal är ytterligare verktyg
som används för att upptäcka kränkningar/otrygghet.
Trygghetsgruppens arbete och analyser ligger som grund till
kartläggningen.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har svarat på trivselenkäten samt brukarundersökningen i
åk 2 och 5.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Trygghetsgruppen har representation av olika verksamheter i
skolan.
Fritidspersonalen, lärare och skolledningen har genomfört
rastobservationer.
Resultat och analys
Av förskoleklassens och åk 2 elever hade 86 % svarat positivt på
frågan om de kände sig trygga i skolan, medan i åk 5 var siffran 78
%. Detta är lägre siffror än året innan. Däremot var det 63 % i åk 2
som inte hade blivit retad av andra elever i skolan medan i åk 5 var
det 78 % och de siffrorna har höjts något.
Vid rastobservationer iakttog man att det finns några ensamma
elever på skolgården. Vidare kom det fram att vuxna gärna söker sig
till andra vuxna. Basketplanen och området bakom skolan är
tämligen obevakade.
På frågan om de har någon vuxen att vända sig till svarar de flesta
positivt. I elevintervjuer säger elever dock att vuxna inte alltid
ingriper t.ex. ute på rasterna.
Skolan behöver hitta mer åtgärder och arbetssätt för att göra fler
Sida 8 (13)
elever säkra på hur och var de kan vända sig när de känner sig
ensamma eller illa behandlade.
Vi behöver vidare analysera och diskutera hur vi får alla elever
känna sig trygga i skolan och att de inte behöver bli retade av andra.
Rastverksamheten ska utvecklas ännu mer.
Förebyggande åtgärder
Namn
Att motverka kränkande behandling
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Målet är att varje elev ska känna sig trygg i skolan och på fritids.
Uppföljning sker i klassernas utvärdering, i elevenkäten i maj och i
brukarundersökningen i förskoleklass, åk 2 och åk 5 under
vårterminen 2015.
Åtgärd
Vi börjar höstterminen med två "vänskapsveckor", då
värdegrundsfrågorna tas upp i alla klasser på olika sätt. Då är även
all personal ute under rasterna för att skapa en trygg start på
terminen för eleverna. Under vänskapsveckorna inkluderas elever
från särskilda undervisningsgrupper i ordinarie klasser så att de
eleverna får känna klasstillhörighet med sina jämnåriga kamrater.
Vi skapar vi-känsla i skolan genom gemensamma samlingar, genom
att blanda grupper vid temaarbeten och vid elevens val samt att
uppmuntra samverkan mellan klasserna.
Samverkan mellan olika fritidsavdelningar, t.ex. fritidsklubben särskolefritids och de olika fritidsavdelningarna F-3.
Motivera åtgärd
Eleverna ska trivas och känna samhörighet med varandra och
skolans personal. Det är också en av de viktigaste förutsättningarna
för att god inlärning ska kunna ske.
Eleverna ska lära känna andra elever utanför sin egen
klass/fritidsavdelning.
Ansvarig
klasslärare, skolledning, fritidspersonal
Datum när det ska vara klart
2015-06-10
Sida 9 (13)
Namn
Att motverka kränkande behandling på rasterna
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning Målet är att varje elev ska känna sig trygg
och glad på rasterna och ha något meningsfullt att sysselsätta sig
med.
Åtgärd
Vi fortsätter att utveckla vår rastverksamhet. Vi har mer personal
ute och fritidspersonalen tar hand om rastaktiviteterna medan
lärarna har tillsynsansvar.
Vi ser till att personalen finns tillgänglig på basketplanen och har
tillsyn bakom skolan också.
Vi uppmärksammar särskilt de ensamma eleverna och hjälper dem
att komma in i lekar om de så önskar.
Vi arbetar över stadierna vid behov.
Motivera åtgärd
Under förra läsåret gjorde vi om rastvärdsschemat och utvecklade
rastverksamheten så att rasterna blev roligare och lugnare. Vi vill
utveckla verksamheten ännu mer och få även eleverna bli aktivare
och självständigare på rasterna.
Ansvarig
Bitr.rektor, fritidssamordnare
Datum när det ska vara klart
2015-06-10
Sida 10 (13)
Namn
Att motverka könsdiskriminering
Områden som berörs av åtgärden
Kön
Mål och uppföljning
Det ska inte förekomma könsdiskriminering i skolan.
Utvärdering sker vid klassråden i januari.
Särskilda uppföljningsfrågor ställs i den årliga trivselenkäten i maj.
Åtgärd
Arbetslagen behöver kartlägga om, och i så fall hur, pojkar och
flickor känner sig diskriminerade eller otrygga i skolan. Personalen
bör motverka förekomsten av nedsättande könsord.
Vi tar hjälp av våra modersmålslärare och fritidspersonal som kan
elevernas modersmål.
Motivera åtgärd
I samtal med både elever och personal har det kommit fram att vissa
elever kallar varandra med nedsättande könsord, särskilt på andra
språk än svenska.
Ansvarig
Arbetslagens kartläggning svarar arbetslagledarna för
Datum när det ska vara klart
2015-06-10
Namn
Att motverka kränkande behandling på nätet
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Målet är att elever, vårdnadshavare och lärare ska ha kännedom om
vad som försiggår på Internet och på sociala medier.
Målet är att elever lär sig vad som bra alternativt dåligt att lägga
upp på nätet och eventuella konsekvenser.
Åtgärd
Lektioner i nätetik.
Information för vårdnadshavare vid föräldramöten och
föräldrarådet.
På fritids ges tillfällen med hjälp av personalen att praktiskt testa på
att vara en god kamrat på nätet.
Sida 11 (13)
Motivera åtgärd
Ökad kunskap är förebyggande.
Ansvarig
Skolledning, klasslärare, fritidssamordnare
Datum när det ska vara klart
2014-12-19
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och
kränkande behandling i vår skola.
Varje elev och vuxen i Gullingeskolan ska känna sig betydelsefull
och respekterad!
Varje vuxen i Gullingeskolan ska vara ett föredöme!
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling
Om någon bevittnar någon form av kränkande behandling skall
personal ingripa med direkta tillsägelser, annars får elever signaler
att det är acceptabelt.
När vi får kännedom om att någon utsatts för kränkande behandling
eller mobbning stöttar vi den utsatte eleven, tar reda på vad som
hänt och ser till att han/hon har tillgång till en trygg zon och extra
uppbackning av vuxna. Berörd klasslärare meddelas om vad som
hänt och vilka åtgärder som vidtagits.
Klassläraren/arbetslaget utreder orsaken till händelsen. Denna
utredning sker i samtal med inblandade elever. Den syftar främst till
att lösa konflikten och hitta vägar till någon överenskommelse. Vid
behov informeras vårdnadshavare.
Uppföljning sker vid behov.
Klassläraren/arbetslaget lämnar vid behov ärendet vidare till
trygghetsgruppen.
Vid utvecklingssamtalen samtalar man om elevens sociala situation
på skolan.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Trygghetsgruppen består av:
Admir Coso, idrottslärare, [email protected]
Ronny Fagernaes, trä- och metallslöjd,
[email protected]
Zandra Grahn, fritids F-2, [email protected]
Barre Hussein, fritidsklubben,
[email protected]
Tirez Malki, modersmål arabiska, [email protected]
Sida 12 (13)
Nomi Weissmann, skolsköterska, [email protected]
Skolledningen:
Tomas Andersson, tf. rektor, [email protected]
Tarja Rämö Mäkelä, bitr.rektor, [email protected]
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra
elever
Arbetsgång:
• Samtal med den utsatte eleven.
• Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning.
• Samtal med inblandades föräldrar.
• Rapport till rektor, trygghetsgruppen och elevhälsoteam.
• Insatserna som sätts in bedöms från fall till fall.
• Uppföljningssamtal med den utsatte och sedan med alla
inblandade. Principen är att ett ärende är avslutat när
kränkningarna upphört.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Arbetsgång:
- Händelsen anmäls till lärare, elevhälsoteam, trygghetsgrupp eller
annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för.
- Mottagaren av anmälan anmäler omedelbart händelsen till rektor
som i sin tur anmäler händelsen till huvudmannen på därtill avsedd
blankett.
- Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor.
- Rektor ansvarar för att utredning sker. Huvudmannen har det
yttersta ansvaret.
Separata utredningssamtal förs med samtliga berörda parter.
Samtalen dokumenteras.
Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som
sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas
om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och
förhållanden på grupp‐ och verksamhetsnivå.
Åtgärderna dokumenteras.
Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare.
Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och
följer upp ärendet. Om personalen så önskar kan en facklig
representant närvara vid samtalen.
Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras.
Uppföljningen dokumenteras. Om åtgärderna är otillräckliga
beslutar rektor om nya åtgärder.
- Rektor ska under utredningstiden ha kontakt med sin
chef/förvaltning.
- Rektor avgör, i samråd med sin chef, om ärendet ska anmälas till
annan myndighet. Rektor beslutar, i samråd med
Utbildningsförvaltningens personalavdelning, om ev. disciplinära
åtgärder i enlighet med AB. Facket bör då kopplas in.
Sida 13 (13)
- Varje ärende ska utredas och handläggas skyndsamt. Ansvarig för
detta är rektor och ytterst ansvarig är huvudmannen.
- Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare
vända sig till Barn‐ och elevombudsmannen
(www.skolinspektionen.se/BEO) eller
Diskrimineringsombudsmannen (www.do.se).
Rutiner för uppföljning
Uppföljning av utredning och åtgärder sker varje vecka under
trygghetsgruppens möte och vid EHT.
Rutiner för dokumentation
Incidentrapport vid kränkande behandling.
Om ärendet går vidare till trygghetsgruppen fylls en
anmälningsblankett i.
Trygghetsgruppen för minnesanteckningar vid sina möten.
Rektor gör anmälan till huvudman.
Ansvarsförhållande
Rektor ansvarar för att en plan mot diskriminering och kränkande
behandling upprättas.
Arbetslagen och trygghetsgruppen har det operativa ansvaret för
arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.