Transcript Problemområden och frågeställningar i yrkeslärarstudenters

Problemområden och frågeställningar i yrkeslärarstudenters utvecklingsarbeten.
Exempel från Göteborgs universitet, vt 14
Presentation vid konferensen NordYrk, Oslo, 11-13 juni 2014
Ingrid Henning Loeb
Göteborgs universitet
[email protected]
Den nuvarande yrkeslärarutbildningen i Sverige inrättades med 2011 år lärarutbildningsreform.
Studenter antas genom att deras särskilda behörighet fastställs. Behörigheten grundar sig på
”kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för respektive ämne” (jfr UHRFS 2013:4) i
gymnasieskolans yrkesprogram. Yrkeskunskaperna kan vara tillägnade genom yrkeserfarenhet,
högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning och för att kunna värderas vid antagningen
till yrkeslärarprogrammet ska dessa beskrivas och styrkas med intyg och betyg.
Utbildningen omfattar 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ”förlagd inom relevant
verksamhet och ämne” och 60 högskolepoäng högskoleförlagda studier (HFU)
”utbildningsvetenskaplig kärna” av centrala och generella kunskaper (Prop. 2009/10:89; SFS 2010:54).
Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och
omfattar följande sju områden, framskrivna i propositionen för lärarutbildning (Prop. 2009/10:89):
– skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund
innefattande, de grundläggande demokratiska värderingarna och de
mänskliga rättigheterna,
– läroplansteori och didaktik,
– vetenskapsteori och forskningsmetodik,
– utveckling, lärande och specialpedagogik,
– sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
– bedömning och betygsättning, och
– utvärdering och utvecklingsarbete.
Dessa områden finns konkretiserade i nationella examensmål (senast reviderade i SFS 2013:1118). I
ett förfarande om examensrättsansökan till dåvarande Högskoleverket (2010) inkom lärosätena med
detaljerat upplägg av programmets progression och kursers innehåll. Yrkeslärarprogrammets
utformning varierar således mellan lärosäten.
Ett vanligt upplägg vid flera lärosäten är att studenterna genomför ett utvecklingsarbete eller ett
utvecklingsprojekt. Denna presentation grundar sig på de utvecklingsarbeten som 44
yrkeslärarstudenter vid Göteborgs universitet genomförde våren 2014. Utvecklingsarbetet har byggt
på aktionsforskning som studenterna fått kunskaper om (Rönnerman et al, 2012). Detta specifika
moment har genomförts som en del av en 15 hp VFU-kurs och motsvarar 4 högskolepoäng.
Studenterna fick välja områden själva men skulle knytas till examensmålen för programmet.
Frågeställning har arbetats fram i handledningsgrupper och studenterna har också fått viss
handledning rörande tillvägagångssätt och analys av resultat.
Vilka problemområden har studenterna valt att fokusera och vad är frågeställningarna?
Presentationen vid NordYrk är baserad på en kartläggning av dessa i relation till examensmålen och de
sju områden som är identifierade ovan. I diskussionen lyfts frågor huruvida det är allmändidaktiska
problemområden, generellt yrkesdidaktiska, specifikt ämnesdidaktiska, eller om det är bredare frågor
- exempelvis om sociala relationer, specialpedagogiska eller skolans organisering. Eftersom
studenterna har fått välja område själva är det intressant att få en inblick i vilka problem och frågor
som de finner angelägna att fördjupa sig kring eller undersöka närmare. En konkret fråga är om
yrkesdidaktiska problemområden och frågeställningar är framträdande eller om de kommer i
skymundan.
Prop. 2009/2010:89. Bäst i klassen – en ny lärarutbildning. Stockholm: Regeringskansliet.
Rönnerman, K. (red.) (2012). Aktionsforskning i praktiken – förskola och skola på vetenskaplig grund.
Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:541. Högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2013:1118. Högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
UHRFS 2013:4. Universitets- och högskolerådets föreskrifter om kvalificerade och relevanta
yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.