Transcript Université de Caen BasseNormandie

 Läsårsredogörelse 2014
Svar lämnade av [email protected] 2014 ­06 ­18 18:06:37 (01:01:44) 1. Adress­ och kontaktuppgifter
Universitetets namn:
Université de Caen Basse­Normandie
Institutionens namn:
Département d'études nordiques
Namn på rapportförfattaren:
Emma Lutz
E­
[email protected]
Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (svenskaspraket.si.se)
Nej
Om svaret är nej så skicka ett mejl med ändringarna till [email protected]
2. Land
Land:
Frankrike
3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2013/14
130909­140614
4. Statistik över antalet studenter och svensklärare
Uppge antalet aktiva svenskstuderande under läsåret (varje student räknas endast en gång per läsår). Om det är svårt att ange en exakt siffra, gör då en uppskattning. Antal huvudämnesstuderande:
13
42
Antal extraämnesstuderande:
29
Antal doktorander:
1
Antal disputerade under läsåret:
0
Totalt antal svenskstuderande under läsåret:
100
Antal lärare i svenska (och Sverigestudier)
2
5. Svenskämnets ställning vid lärosätet
Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja
Kommentar
6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet
Redogör för intresset för kurser i svenska eller ”Sverigestudier”, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Vi kan se att intresset för svenska är stabilt jämfört med förra året. De studenter som läser svenska som huvudämne och även biämne är över lag och till viss del även de som läser svenska som extraämne, mycket intresserade av det som har med svenska och norden att göra. En del av dem har flyttat från södra Frankrike enbart för att kunna studera svenska. Varför läser studenterna svenska – vad är deras motivation? Studenterna läser svenska av väldigt varierande anledningar alltifrån ren nyfikenhet, intresse för en annan kultur, musikintresse, lärar­ och översättarambitioner till personliga erfarenheter i form av resor eller vänner i Sverige. Vilka ämnen kombineras svenskstudierna med, dvs. hur ser helheten ut för studenten?
Studenterna erbjuds, inom ramen för studier på nordiska institutionen, förutom språkundervisning kurser
i realia, som innehåller nordisk litteratur, historia, samhällskunskap och kultur. Dessutom läser de flesta även andra språk eller helt andra ämnen som psykologi eller franska som främmande språk, FLE, upptill Studenterna erbjuds, inom ramen för studier på nordiska institutionen, förutom språkundervisning kurser
i realia, som innehåller nordisk litteratur, historia, samhällskunskap och kultur. Dessutom läser de flesta även andra språk eller helt andra ämnen som psykologi eller franska som främmande språk, FLE, upptill dessa studier.
Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Svenskstudierna används till exempel vid vidare studier, översättning eller arbete utomlands.
Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning?
Nej
Om ja, på vilket sätt?
Vad jag känner till görs det ingen organiserad uppföljning utan enbart vad gäller de studenter som återkommer för att hälsa på eller hör av sig självmant.
7. Undervisningens uppdelning
Beskriv undervisningens uppdelning på årskurser moment lärare Lektorns uppdrag består av språkkurser för de tre åren som är uppdelade på 14 veckotimmar. Inom dessa timmar används en timma till thème (översättning från franska till svenska) med år 3 som introduceras under andra året. Dessutom har det inom ramen för realiakursen för år 2 ägnats en timma i
veckan till nordisk film. 8. Undervisningens innehåll
Vilka läromedel/material/webbresurser används? Används t.ex. texter eller länkar på SI:s webbplats i undervisningen, eller t.ex. on­line­kurser?
suédois en vingt leҫons av Lena Poggi och Jean Renaud. Förutom kursboken har texter, övningar, dikter våren även artiklar från 8 sidor. arbetet hemma med hjälp av de övningar som finns på nätet. De sidor som regelbundet har använts är till exempel svt.se/play, Klartext, you tube, Rivstarts webstöd. Universitetet använder sig dessutom av en portal, moodle, där lärare kan skapa sin egen kurs för att lägga ut information och material. Studenterna har getts möjlighet att inleda en lektion i veckan och på så vis kunnat styra innehållet till viss del. Det har varit ett uppskattat inslag och handlat om allt från modern jojk till tips på bra Andra årets studenter inledde terminen med att förbereda och genomföra en guidad tur av sina smultronställen i Caen. Det var ett trevligt sätt att återse varandra efter sommaren och nu hittar alla till bästa puben och skateparken. Dessutom gavs en botanisk presentation i anslutning till den lilla parken bakom Abbaye aux Hommes med en flirt till Carl von Linné. I år två fortsatte arbetet i Le suédois en vingt leҫons som inte var avslutad från föregående år. Samtidigt blandades det in andra mer och mer autentiska inslag i form av texter, radioprogram och filmer från internet. Studenterna lyssnade mycket på Klartext och arbetade med frågor kopplade till nyhetsinslagen. Specialisterna läste dessutom en lättläst version av Simon och ekarna samt I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell och de såg även filmerna. Specialisterna i år två har dessutom arbetat med forumteater. Vi har utgått från några korta filmer som bygger på Berit Ås version av härskartekniker. Utifrån dessa har studenterna sedan gruppvis berättat om sina erfarenheter och minnen för varje härskarteknik för att sedan välja ut en att utveckla till ett forumspel. grammatik och språkliga frågor utifrån behov. Till detta har använts övningar från olika material samt övningar från internet. I övrigt har autentiskt material använts i form av texter av olika slag, artiklar, dikter, noveller samt romanläsning. Studenterna har bland annat läst, Ett halvt ark papper, UDDA och Svinalängorna. De har dessutom arbetat en del med musik och texter samt sett några filmer. Under novellanalys och jobbansökan både skriftligen och muntligen. Till översättningsarbetet har material kopplat till innehåll i de övriga kurserna och allmän information om Sverige bland annat från sweden.se använts. Dessutom har vi påbörjat översättning av vittnesmål från krigsberättelser som ett samarbete med ett större projekt vid universitetet. I kursen om nordisk film har studenterna tagit del av varandras texter, artiklar på franska och filmklipp från internet samt filmer. 9. Budget
Har institutionen budget för till exempel läromedel och gästföreläsare till svenskundervisningen?
från internet samt filmer. 9. Budget
Har institutionen budget för till exempel läromedel och gästföreläsare till svenskundervisningen?
Ja
Kommentar:
tavelpennor.Universitetet lider av sparkrav, institutionens budget är liten vilket gör att SI:s bidrag är mycket värdefullt. Med andra ord är det med stor tacksamhet som vi tar emot stöd från SI i alla former
(läromedelsstöd, kurser, konferenser, stipendier). 10. Lokalförhållanden
Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden:
Vi njuter av fina lokaler. De är ljusa, praktiska och väl utrustade med dator, projektor och smartboard. Dessutom finns tillgång till språklaboratorium, mediatek och teknisk utrustning såsom till exempel filmkameror. 11. Arrangemang
Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året.
Les Boréales innebar en intressant och intensiv period av utställningar, kulturevenemang, föreläsningar, författarmöten och konserter. Möten gav chans att tolka för författare vilket var mycket givande. Dessutom kom Sara Lövestam till universitetet vilket var särskilt roligt för de studenter som läst UDDA. Det ordnades även en nordisk afton på en restaurang i Caen för studenterna vilket uppskattades. Det årliga luciatåget blev 2013 återigen en succé med uppbackning av kören från svenska kyrkan i Paris samt en barnsektion. Konserten var även i år i den vackra Abbaye­aux­Hommes. Förutom IKEA samt för föreningen Norden. Andra årets studenter förberedde och genomförde ett forumspel kring mobbing för tredje årets elever på den närliggande gymnasieskolan Victor Hugo där man kan läsa svenska. Det blev mycket lyckat och gav mersmak inför eventuellt framtida samarbete. 12. Kontakter och utbyte
Nej
Kommentar:
Ja
Kommentar:
Institutionen har ett visst samarbete med IKEA kring olika kulturella arrangemang.
13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige?
Ange lärosätets namn och eventuell avdelning, institution, fakultet el. dyl. Vilken typ av samarbete sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. Utbyte:
folkhögskola i Sverige under höstterminen. Ingen svensk har varit i Caen inom de avtal som finns. för sommarkursen som hon till sin stora glädje fick bidrag från SI. givande såväl för studenter som för lärare. Året avslutades dessutom med ett oväntat och väldigt roligt möte då Karin Hagström som varit utlandslektor mellan 1963­1966 kom på besök. Eftersom hennes besök sammanföll med de muntliga tentamina fick hon förutom att återse campus och Caen dessutom hoppa in för att delta i examinationen.
14. Publikationer och forskning inom institutionen
Med forskning avses här endast rapporter/avhandlingar av forskarstuderande/forskare. Publikationer och forskning:
Med forskning avses här endast rapporter/avhandlingar av forskarstuderande/forskare. Publikationer och forskning:
Elise Devieilhe (2013), en tidigare student, har under året lagt fram sin avhandling inom sociologi där hon jämför sexualundervisningen i Frankrike och Sverige: France et en Suède, http://www.theses.fr/s30924 Nathalie Blanc­Noël, Annelie Jarl Ireman (réd.), Nordiques, n° 27, Dossiers "Grandes figures politiques", Bibliothèque de Caen/Norden, printemps, 2014. Nathalie Blanc­Noël, Annelie Jarl Ireman, Vincent Simoulin (réd.), Nordiques, n° 26, Dossiers "Egalité et parité en Suède : des rêves évanouis", Bibliothèque de Caen/Norden, automne, 2013
15. Övrigt:
Kommentera gärna det nuvarande stödet (läromedelsstöd, korttidsvistelse, kurser, konferenser, stipendier, gästföreläsare etc.).
Glädjeämnen/svårigheter etc.
Vi har ägnat oss åt en del matlagning i år igen. Vi lagade svensk julmat och dessutom gjordes semlor som såldes till självkostnadspris i entrén till universitetet. Denna gång hade det spridits sig att de där märkliga svenska briocherna faktiskt är delikata vilket gjorde att det kom konnässörer från hela campus. Vi avslutade året med vårlunch för specialisterna. Knäckebröd är förvisso gott men sill däremot­ bof, tyckte fransoserna. Även i år ville några studenter fortsätta att sjunga även efter jul, vilket gjorde att vi fortsatte sångstunderna under våren. Det hela avslutades med vårfika tillsammans med de andra språken och bland annat Du ska inte tro det blir sommar och Broder Jacob i kanon på svenska, norska, finska och franska. Stödet från SI: På vilket sätt kan vi bäst stödja er verksamhet? Vi är mycket tacksamma för allt stöd vi får från SI. Det är en fantastisk möjlighet för studenter som erbjuds att stanna en längre eller kortare tid i Sverige. Dessutom möjliggör SIs bidrag aktiviteter och inköp av läromedel som är viktiga i det dagliga arbetet. Det är mycket värdefullt med de möten som erbjuds vid konferenser både kolleger emellan men också genom intressanta föreläsningar som ger inspiration och nya tankar inför arbetet.
Som svensk myndighet lyder vi under offentlighetsprincipen vilket innebär att alla handlingar som är inkomna till Svenska institutet som huvudregel är offentliga och kan läsas av allmänheten på begäran. Inga personuppgifter får publiceras på internet om inte berörd person gett sitt samtycke. Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s hemsida?
Ja