Transcript MIrAklet I VArBerG eN rIktIG höJDAre

2 Noterat / 3 Jobbsnack / 4 I Gråzonen / 5 Trafikledning / 6 Krisledning / 7 Trafik
8 Nya flaggskepp / 9 Kollegan / 10 Hållplats Nobina / 11 Vårt garage / 12 Å andra sidan
1/2011
Foto: Christian Hagward
Avsändare: Nobina Sverige AB,Armégatan 38, 171 71 Solna
ACCESS
tidningen för Alla
som jobbar på nobina
för säkerhets skull
På Nobina är det servicemännen som ansvarar för säker­hets­
kontrollen av bussarna. Det är en gedigen checklista som gås
igenom så att föraren alltid kan känna sig trygg med att bussen
är klar för trafik, säger kontrollproffset John Henriksson. sidan 7
MIRAKLET I VARBERG
EN RIKTIG HÖJDARE
Möt Roland Johansson som kombinerar sin förarroll
med livet som pastor. kollegan, sida 9
Efter 35 års frånvaro är dubbeldäckarna tillbaka i SL-trafiken.
Nobinas landsvägskryssare är lyxigare än någonsin. sidan 8
SNÄLLARE TVÄTT
buss OCH ETIKETT
VÅRT GARAGE
Följ med till en miljö­
anpassad tvätthall. sidAn 2
Hur bemöter man barn utan
biljett? sidorna 4-5
Access besöker det fina
garaget i Örebro. sidan 11
Mattias Hellman, Huddinge/
Botkyrka
Matz Karlsson, Solna
Mikael Hellström, Örebro
Muharem Fazlic, Örebro
Patrik Almlöf, Katrineholm
Panom Heimerydh, Örebro
Pia Kråvall, Solna
Roland Johansson, Varberg
Sara Broberg, Stockholm
Stefan Roos, Tyresö
Tony Jönsson, Nacka/Värmdö
Yvonne Ottersten, Lidköping
Zaharis Beharic, Örebro
Zenel Uka, Örebro
Åke Eklund, Vällingby
Dessa personer kan du läsa om i detta nummer:
Anders Andersson, Lidköping
Anders Broström, Örebro
Anders Solin, Mora
Annika Kolmert, Solna
Bassam Bdaoui, Örebro
Ben Bernandersson, Varberg
Bengt Åkerström, Solna
Caroline Rylander, Solna
Charlotta Manntz, Järfälla
Chris Rundqvist, Solna
Daniel Brinck, Kallhäll
Dennis Manntz, Järfälla
Eddie Callenberg, Tofta
Elin Limedahl, Katrineholm
Eric Steijer, Solna
Fredrik Ek, Örebro
Frida Dahl, Mora
Hassan Yusuf, Kallhäll
Henry Kärrström, Malmö
Jan Bosaeus, Solna
Jan-Erik Broman, Uppsala
Jasmine Eklund, Solna
Jean-Claude Kibondzi-Bissila,
Örebro
Jenny Gustafsson, Kallhäll
Jesper Nord, Mora
Joakim Agartson, Varberg
Joakim Ringstedt, Kallhäll
John Henriksson, Nacka/Värmdö
Jonas Kempe, Solna
Karmen Haratourian, Stockholm
Leif Enebrink, Norrtälje
Linda Barrén-Sundgren, Solna
Magnus Lindqvist, Örebro
Malin Rosberg, Örebro
Malin Säker, Solna
Mari-Anne Edlund, Örebro
Marianne Karlsson, Örebro
Marie Munktell, Tyresö
Marita Larsson, Örebro
2 Ledaren
Noterat
KRISÖVNING MED FOKUS
PÅ MEDIA
inträffar en allvarlig hän­
delse där vi får stå till svars för hur vi kör eller
hur vi bemöter våra kunder. Därför övar Nobina
regelbundet på hur informationen ska hanteras
vid en olycka eller annat krisläge. Det handlar
om att kommunicera bättre internt med trafik­
ledning och kamratstödjare. Att samordna med
myndigheter för att aktivera en krisgrupp eller
vidta andra åtgärder. Och att
hela tiden hålla passagerare,
”Har vi koll på informations­flödet
anhöriga, allmänhet och media
så får man större förtroende för
informerade.
att vi agerat korrekt och att vi
I ett verkligt krisläge spelar
behärskar situationen.”
media en avgörande roll och det
är ofta media som ligger steget
före i att rapportera om vad som händer. En stor
del av våra övningar ägnas därför åt att kom­
municera med journalister. Inte för att skönmåla
scenariot som spelas upp, utan för att träna på att
ge snabb och korrekt information.
Nästan varje MÅNAD
i ett pressat läge är inte alltid
vad man önskar sig, men media kan också vara
en oöverträffad kanal för att få ut relevant infor­
mation. Det handlar om att snabbt kunna svara
på knepiga frågor, till exempel vilka säkerhets­
rutiner och regler som gäller i olika situationer,
och att låta bli att spekulera eller dras med i
hypotetiska resonemang.
Det är hur vi agerar i samband med en olycka
som avgör vad medierna rapporterar om, och i
förlängningen vilken bild som skapas av Nobina.
Hur tar vi hand om kunder och förare som är
skadade eller chockade? Hur minimerar vi risken
för liknande händelser i framtiden? Hur snabbt
och tydligt informerar vi om störningar eller
ändringar i trafiken?
Med över 2000 bussar i trafik nästan dygnet
runt kan vi aldrig bli helt fria från skador och
olyckor. Men genom att alltid
agera professionellt kan vi
ändå påverka hur media
beskriver Nobina. Det är ofta
media­bilden av ett företag som
stannar kvar i allmänhetens
medvetande, långt efter att
minnet av själva olyckan
har klingat av. Tänk
bara på den stora olje­
katastrofen nyligen i USA.
Är det själva olyckan du
minns – eller det ansva­
riga bolagets tveksamma
agerande?
En journalist i luren
nobina arbetar hårt för att minska miljöbelast­
ningen från tvätthallarna. Bland annat minskas
mängden farligt avfall medan mängden återvin­
ningsbart avfall ökas, vilket innebär en mycket
stor miljönytta. En föregångare i miljöarbetet är
tvätthallen i trafikområdet Örebro:
– Vi arbetar på ungefär samma sätt i Nobinas
samtliga tvätthallar. Men den stora skillnaden är
att vår tvätthall här är väldigt modern och har ett
eget reningsverk som rymmer 40 000 liter vatten,
berättar Magnus Lindqvist som är serviceledare
och chef för tvätthallen i Örebro.
I tvätthallen arbetar man också med vatten­
spädbara kemikalier för både städning och
tvättning. Genom att blandningen sker på depån
minskar transportvolymen med 90 procent. Och
NOBInAFÖRARE i tv:s
”Stockholmsnatt”
Access ges ut av Nobina Sverige AB 08-410 65 300, [email protected]
Jan Bosaeus
Tel: 08-410 65 404
[email protected]
Södra Sverige
Joakim Agartsson
Tel: 0701-87 22 42
[email protected]
REDAKTÖR: Mats Janson
Tel: 08-402 41 47
CHEFREDAKTÖR
SWEBUS Rolf Kolmodin
Tel: 08-410 65 441
[email protected]
Christel Grip
Tel: 08-410 65 943
[email protected]
Formgivare: Sofia Nilsson
Mellersta Sverige
Malin Säker
Tel: 08-410 65 439
[email protected]
Stefan Roos
Tel: 0708-73 49 53
[email protected]
nummer 1 | 2011
BUSSFÖRARREPRESENTANT
efter­som man bara blandar de mängder som dagli­
gen behövs så blir hållbarheten längre och förbruk­
ningen lägre. Erfarenheter från bland annat Örebro
visar att man kan dosera 10-40 procent lägre på
grund av att kemikalierna inte hinner tappa i ef­
fekt – så länge vattnet inte är tillsatt sker nämligen
ingen PH-försämring. Dessutom hämtar leverantö­
rerna tillbaka allt tomemballage för återfyllning för
att undvika resursslöseri med plastdunkar.
Att tvätta en ledbuss kräver normalt runt 1200
liter vatten. I Örebro består hela tre fjärdedelar
av detta av återvunnet vatten.
– Genom att tillsätta salt till smutsvattnet blir
vattnet en elektrolyt, en lösning med fritt rörliga
joner som leder elektricitet. På så vis kan smutsen
skiljas från vattnet, förklarar Magnus Lindqvist.
SWEBUS kundtjänst
tar emot dygnet runt
Rolf Kolmodin
Kommunikationschef
ANSVARIG UTGIVARE/VD
Miljöarbetet börjar i depån
Produktion: Åkesson & Curry
Tel: 08-402 41 50
Tel: 08-402 41 59
tryck: Hylte Tryck AB
Miljöcertifierade enligt
Svanen och ISO 14001.
Under våren sänder TV6 en ny serie som he­
ter Stockholmsnatt. Här tas tittarna med på en
spännande resa in i den värld som vaknar till liv
när solen gått ner. Tv-serien följer bland annat en
nattöppen tatueringssalong och folklivet på Stock­
holms neonupplysta gator – samt en bussförare
från Nobina.
Karmen Haratourian heter den tuffa tjejen
som rattade nattbussen sent en fredag- och en
lördagkväll tillsammans med filmteamet. Linjerna
var de från Sergels Torg till Tumba kl 02:50 samt
Sergels Torg till Södertälje 04:35. Första avsnittet i
serien sändes den 22 februari.
Den 18 oktober slogs Swebus
kundtjänst och trafikledning
samman med många förbätt­
ringar som resultat. Den som
innan sammanslagningen
hade förlorat en tillhörighet
på en buss, behövde få hjälp
att köpa en biljett, eller bara
ville kontrollera om en buss gick i tid var tvungen
att passa in särskilda telefontider eller i värsta fall
vänta över en hel helg på att få hjälp. Om man som
förare fick motorstopp på natten tvingades man att
ringa och väcka en jourhavande kollega. Idag ser
det helt annorlunda ut: supportcenter har öppet 24
timmar per dygn och kan hjälpa till med allt.
– Vi har full service numera, säger Pia Kråval­l
som är supportchef. Vi tar till och med över försälj­
ningen av biljetter efter att den ordinarie försälj­
ningen stänger klockan 22:00. Om någon har glömt
en väska på en buss kan vi ringa föraren och be
honom stanna och lämna väskan någonstans.
Dessutom uppdateras swebus.se dygnet runt och
eventuella störningar syns även på Twitter.
49,4
… är idag snittåldern på Nobinas
bussförare. Hela 20 procent av förarna
är över 60 år, vilket betyder att Nobina
behöver nyrekrytera nästan 800 förare
under de närmaste åren, bara för att
täcka pensionsavgångarna.
Alla ska med
bus­
sen är en självklarhet,
om man är rullstols­
buren eller ej. Men
ibland blir det problem.
Elin Limedahl använ­
der permo­bil och har
flera gånger inte kunnat
åka med bussarna i
Katrine­holm. Detta har
fått stor uppmärksamhet i såväl press som av
lokala politiker.
– Några gånger saknades spännband i bussar­
na vilket gjorde att permobilen inte kunde spän­
nas fast på ett säkert sätt, säger Patrik Almlöf,
trafikchef på Nobina i Sörmland. Efter detta har
samtliga förare fått utbildning i hur ramperna
fungerar och nya rutiner har införts. Uppstår det
ett problem ska det genast rapporteras och alter­
nativ transport ordnas.
Men den 11 januari hände det igen. Permobilen
gick inte att få ombord och fastän föraren ringde
efter färdtjänst blev det negativa artiklar i lokal­
tidningen.
Nu ska alla förare utbildas i insiktsfullt bemö­
tande och en diskussion med fordonstillverkarna
kommer att inledas för att få ramperna att fung­
era i hårt vinterväder.
Efter ett lyckat möte mellan dem fick Patrik
detta brev av Elin:
Tack! Jag är glad över att vi kom överens och
jag är överraskad av hur vänliga och trevliga ni
var. Jag ska verkligen tala om för alla vilket bra
bemötande vi fick. Ha en trevlig helg!
FRAMTIDENS HOPP
Att få åka med på
Medelåldern på Nobina är nästan 50 år, och
företaget behöver ständigt få in nya med­
arbetare. Men hur lyckas man med det? Och
hur trivs de unga? Access tog ett jobbsnack
med några unga medarbetare på depån i
Kallhäll utanför Stockholm.
Bussen är säkrast
Det finns inget säkrare sätt att färdas på väg än
att åka buss. Enligt Trafikverket är skaderisken
åtta gånger högre för bilister och 144 gånger högre
för motorcyklister än för passagerarna på en buss.
För Nobina har personskadorna per körda kilo­
meter mer än halverats under de fyra senaste åren
till endast en personskada per 200 000 körda mil.
Nobina har en mycket tydlig säkerhetspolicy för
att förarna ska känna sig trygga i att alltid priori­
tera säkerheten: först kommer säkerheten, sedan
bekvämligheten och sist kommer tidtabellen.
Nobina är dessutom ledande i branschen vad
gäller besiktningsresultat hos Bilprovningen.
Över 80 procent av Nobinas bussar blir godkända
helt utan anmärkningar jämfört med bussbran­
schen i övrigt som ligger på cirka 55 procent
godkända fordon.
Det finns heller ingenting som säger att det
skulle vara farligare att åka buss på vintern än
på sommaren. Antalet personskador är tämligen
jämnt fördelat över året.
goda resultat i
KUNDMÄTNINGARna
bussförarutbildning
på gymnasiet
Som ett resultat av att riksdagen har beslutat
att sänka körkortsåldern för bussförare – från 21
till 18 år – börjar cirka 25 gymnasier att utbilda
bussförare i höst. Från start finns det utbildnings­
platser för omkring 250 ungdomar som går ut
grundskolan nu i vår.
– Äntligen finns den här möjligheten att utbilda
sig till bussförare, säger Jan Bosaeus som
är ordförande i Bussarbetsgivarna och vd för
Nobin­a . Efterfrågan på bussförare är mycket stor
i hela landet och ökar ytterligare framöver.
Sedan tidigare finns gymnasieutbildning av
lastbilsförare.
– Erfarenheterna av gymnasieutbildningen av
lastbilsförare är mycket goda. Lastbilsåkerierna
har vittnat om att de fått mycket välutbildade
förare den vägen. Vi räknar med att det ska bli
lika positivt med de nya bussförarna som går ut
gymnasieskolan.
Bussarbetsgivarna lanserade sent i höstas en
särskild kampanjsajt för att locka fler till buss­
föraryrket, bussforare.nu.
3
jobbsnack
Nu har resultatet från den stora halvårs­
mätningen av kundupplevd kvalitet i SL-området
kommit. Nobina ökar kundnöjdheten mest av de
tre bussoperatörerna Nobina, Keolis och Arriva
och samtliga av Nobinas avtalsområden förbättrar
sina totalbetyg. Störst förbättring visar Tyresö
som nu ligger på delad första plats av samtliga SLavtalsområden vad avser förarens bemötande.
– Grattis till de riktigt fina resultaten, hälsar
Jonas Kempe, operativ chef i Stockholm.
Allra bäst betyg i SL:s mätningar får vagn­
städningen där hela 75 procent av kunderna är
nöjda. Andelen kunder som känner sig trygga
när de åker ensamma nattetid ligger också högt
för busstrafiken i Stockholm, på 79 procent att
jämföra med 58 procent för tunnelbanan
I Nobinas egna mätningar ombord på bus­
sarna blir betyget högre än i SL:s mätningar. I
till exempel Tyresö har Nobina 81 procent nöjda
kunder totalt, och hela 83 procent av kunderna
är nöjda med personalens bemötande. Skillnaden
är cirka 10 procentenheter jämfört med SL:s mät­
ningar. Detta gäller även punktligheten som får
74 procen­t nöjda kunder i Nobinas mätning men
bara 64 procent i SL:s. Klart sämst betyg i SL:s
mätning får störningsinformationen som bara
40 procent av kunderna är nöjda med. Men det
är just här som Nobina har bäst utveckling mot
konkurrenterna.
Joakim Ringstedt, 24 år, är serviceman och
jobbar i tvätthallen sedan tre år.
– Jag trivs jättebra! Det är kul och lärorikt
att arbeta med äldre människor. De flesta som
är fast anställda här är runt 40-50 år.
Hur blev du mottagen när du började?
– Jag fick ett bra välkomnande och de visade
mig vad jag skulle göra. Det kändes enkelt att
börja här. Speciellt om man har unga krafter!
Jenny Gustafsson, 24 år, bussförare i
Kallhäll sedan tre år tillbaka.
– Jag får många kommentarer från passa­
gerare som tycker att det är kul att se en ung
person vid ratten. De säger ”Gud vad ung du
är!” Men det är väl för att jag ser ut att vara typ
14 år, haha.
Vad är det bästa med att arbeta som bussförar­e?
– Att man kan sköta sig själv. Det är klart
att man har ett stort ansvar, men vi borde för­
medla friheten i arbetet för att locka fler unga.
Hassan Yusuf, 25 år, har kört buss för Nobina
i fyra år.
– Det är spännande och varierande. Ingen
dag är den andra lik. Man träffar unika män­
niskor som man verkligen blir engagerad i.
Hur kan man locka fler unga till bussföraryrket?
– Man borde öppna garaget för allmän­
heten då och då så att folk kan komma och
se hur vi arbetar. Det skulle öka förståelsen
för oss och nyfikenheten för jobbet. Sen är vi
ambassadörer för Nobina. Om vi ser sura ut
vill ingen bli förare. Men om man är trevlig
och glad tror jag att vi kan locka fler.
nummer 1 | 2011
4 I Gråzonen
NÄR REGELBOKEN
INTE RÄCKER TILL
”En busschaufför, en busschaufför, det är en man med glatt humör!” Så har
svenska barn skrålat så länge bussar har rullat på våra vägar. Men den gamla
sången till trots rapporterar media då och då om barn som slängs av från bussar
därför att de saknar giltiga färdbevis, eller andra händelser där passagerare
kommit på kant med bussförare. Hur ska en förare agera när regelboken säger en
sak – och förnuftet ett annat? Text Mats Janson illustration Christian Hagward
fakta
I den senaste utgåvan
av Taxehandboken,
SL:s handbok för vise­
ring i trafiken, står det:
”När barn visar upp till
exempel termins- och
fritidsbiljetter efter
giltighetstiden ska
dessa som regel inte
gälla för resa. Hänsyn
måste tas till att barn
kan sakna pengar och
att de därför kan til�­
låtas åka gratis. Inga
barn får heller lämnas
i en utsatt situation
som till exempel på en
ödslig busshållplats
eller i tunnelbane­
systemet utan pengar
och möjlighet att ringa
till en förälder.”
Några som enligt medierna, har anledning att
sjunga andra visor än om busschaufförer med
glatt humör är Eddie Callenberg, 11 år, i Tofta
och Dennis Manntz, 14 år, i Järfälla. De har fått
lära sig, av Nobinaförare dessutom, att det ibland
förhåller sig precis tvärtom med förarnas humör.
Ben Bernandersson är trafikchef i Varberg.
Han blev uppringd av en reporter från Hallands
Nyheter den 17 december förra året. Reportern
som precis hade hört en upprörd mammas
berättelse ville veta varför den 11-årige Eddie
Callenberg hade blivit utskälld och avslängd från
en buss därför att föraren inte kunde hantera vi­
seringstekniken. Pojken hade dessutom tvingats
gå hela vägen hem i vinterkylan i alltför tunna
kläder. Bernandersson var sjukskriven och visste
ingenting om det inträffade, men han pratade
med den aktuelle föraren så fort det gick. Där­
efter ringde han till mamman. Då var visserligen
den mediala skadan redan skedd – artikeln var
publicerad och Expressen hade hakat på – men
han fick komma hem till familjen Callenberg och
reda ut vad som hade hänt.
– Oavsett omständigheterna var det som sked­
de oförlåtligt, säger Ben Bernandersson, men
efter att vi hade rett ut omständigheterna hade
vi alla åtminstone en förståelse för vad som hade
skett. Efter vårt samtal kände Eddies mamma sig
faktiskt besviken på reportern som inte alls hade
förmedlat det hon hade sagt.
Av bara farten
Bakgrunden till det inträffade var att kommunen
hade dragit in skolskjutsen i området och ett gäng
ungdomar i Tofta hade satt i system att strunta i
att betala. En eftermiddag rann bägaren över för
föraren när bussen skulle lämna skolan. Föra­
ren bad ungdomarna, vänligt men bestämt, att
lämna bussen. Istället för att lyssna satte de sig
i framdörren så att dörrarna inte gick att stänga.
När han tillslut fick av ungdomarna åkte Eddie
med av bara farten, dels för att han befann sig
bredvid de äldre killarna i bussens framdel, dels
för att hans kort, av någon anledning, inte fung­
erade just då. Enligt artiklarna slängdes Eddie av
ensam mitt i ingenstans.
– Vi agerade korrekt, men ändå inte, säger
Joaki­m Agartson på Nobina i Varberg. Det
nummer 1 | 2011
”Vi agerade korrekt, men ändå inte.
Det bästa hade så klart varit om han
hade fått åka med och vi hade tagit
biljettdiskussionen med hans föräldrar.
Men det finns inga exakta regler för varje
situation.”
bästa hade så klart varit om han hade fått åka
med och vi hade tagit biljettdiskussionen med
hans föräldrar. Men det finns inga exakta regler
för varje situation. En sak som är säker är att vi
aldrig vinner i sådana här lägen. Det positiva i
sammanhanget är att vi trots allt har minskat den
här sortens kundärenden rejält.
Avmagnetiserat kort
Dennis Manntz bor i Järfälla utanför Stockholm
och åker samma buss till träningen ett par daga­r
i veckan. En eftermiddag i slutet av oktober väg­
rade föraren köra honom eftersom hans buss­kort
var avmagnetiserat. Dennis hänvisade då till SL:s
kundtjänst som hade sagt att han kunde åka i alla
fall, om bara föraren ringde kund­t jänsten och
kontrollerade saken. Precis som Daniel Brinck,
trafikchef i Kallhäll, senare konstaterade så ska
naturligtvis inte SL:s kundtjänst meddela Nobinas
förare genom kunderna att de ska göra speciella
undantag. Men Dennis, som ansåg att han hade
rätt, vägrade att kliva av bussen. Då ringde föra­
ren efter väktare. Stämningen bland de stressade
passagerarna i bussen blev allt mer hätsk och
när ingen väktare hade kommit efter 15 minuter
öppnade föraren dörrarna så att två vuxna pas­
sagerare kunde fösa ut Dennis ner i diket.
Charlotta Manntz är Dennis mamma. Hon
blev rasande när hon hörde hur hennes son hade
blivit behandlad och ringde först till SL för att få
en förklaring.
– Jag fick ett jättedåligt bemötande från SL,
säger hon till Access, fortfarande upprörd tre
månader efter händelsen. De verkade inte bry
sig alls, säger hon. Jag var tvungen att ringa tre
gånger innan de kunde ge Dennis en ursäkt.
Det var i väntan på just en ursäkt hon kontak­
tade lokaltidningen för att berätta vad som hade
hänt, och precis som i fallet i Varberg hade inte
trafikchefen hunnit sätta sig in i fallet då pres�­
sen ringde. Artikeln som följde hade fokus på
huvudmannen och SL förklarade att pojken hade
fått felaktig information från deras kundtjänst.
Man bad om ursäkt för det. I artikeln bad även
Nobinas Daniel Brinck om ursäkt.
– Även om föraren inte gjorde något fel enligt
regelboken, så borde han ändå ha agerat annorlun­
da. Han kunde ha sagt åt killen att åka med för den
här gången, men att kortet ska fungera nästa gång.
Det är tydligt att vi måste bli bättre på att hantera
den här typen av situationer.
trafikledning
5
SNABBARE
INFORMATION
Nobina får ofta bra betyg i kund­under­
sökningar, men många kunder är inte
nöjda med störningsinformationen. Eric
Steijer, chef för centrala trafik­ledningen,
har i uppdrag att förbättra den rejält.
aktiviteter
för bättre
störningsinfo:
1. Månadsmöten med
informatörerna för
att förbättra arbetet.
En person från varje
depå är inbjuden och
alla är välkomna att
föreslå vad som ska
diskuteras.
2. Tydligare arbets­
rutiner och arbets­
beskrivningar för att
kunna sköta omlägg­
ningar på ett mer
enhetligt och bättre
sätt.
3. Specifika utbild­
ningar för att alla
informatörer ska ha
samma kompetens
och för att säkerställa
att direktiven som är
fastslagna följs.
Regler vs sunt förnuft
Bengt Åkerström arbetar med
yrkeskompetens­
utbildningen på Nobina varav en del är kund­
bemötande.
– Den delen av utbildningen som kallas för
kundbemötande är återkommande och någon­
ting som alla förare måste genomgå, säger han.
Här tar vi upp barnkonventionen, men det är
viktigt att komma ihåg att situationer som de
här även lämnar utrymme för egna beslut.
Sara Broberg som är tillförordnad mark­
nadsdirektör på SL håller med:
– I Stockholm är det visserligen SL som har
satt alla regler, säger hon, men det finns också
en gråzon där varje förare måste fatta egna be­
slut. Det går inte att skriva regelböcker för alla
situationer, och det vill vi heller inte.
Marie Munktell och Stefan Roos kör båda
buss på Tyresö. För dem handlar det i slutändan
bara om inställning.
– Vill man tjafsa så är det inga problem, säger
Marie. Det finns vissa förare som alltid hamnar
i bråk. Men det är väldigt dumt att skapa en
konflikt eftersom det i slutändan alltid är pas­
sagerarens ansvar att ha ett giltigt färdbevis.
Men blir man inte provocerad av att folk försöker
fuska?
– Provocerad? Varför då? undrar Stefan. Han
har kört buss i 27 år utan att ha hamnat i en
enda hotfull situation. Jag har aldrig bett någon
lämna min buss. Jo förresten, en gång bad jag
en berusad man att kliva av bussen när han gick
runt och provocerade mina passagerare, men det
är det enda.
Och om man märker att samma person fuskar
hela tiden?
– Då får man prata med personen och förkla­
ra att man måste betala. Gör man det bara med
respekt blir man bemött med respekt tillbaka.
En del förare känner att de blir kränkta i sin
yrkesroll när passagerare fuskåker.
– Men då har man valt fel yrke, säger Stefan
Roos. Det är som om en kassörska skulle känna
sig kränkt för att en kund har haft en dålig dag
och är sur.
– Oftast räcker det med att säga hej för att få
ett glatt hej tillbaka, instämmer Marie Munktel­l.
Gör ni skillnad på barn och vuxna?
– Man måste vara mer uppmärksam på barn,
säger Marie. Men man ska alltid vara trevlig.
Det är ju ett serviceyrke vi har.
Och om det är ett hotfullt gäng tonåringar som
plankar på vägen hem på natten?
– Då är det bättre att de kommer hem än att
de blir kvar ute! säger Marie.
– Jag vill inte ha på mitt ansvar att någon
lämnas mitt i natten, säger Stefan.
4. Alla trafik­ledare får
utbildning i störnings­
information för att
lättare kunna hjälpa
till och få en bättre
förståelse för informa­
törernas arbete.
5. ”Work around”
– nattinformatörer
arbetar på dagen och
vice versa för att hitta
det mest optimala
arbetssättet.
6. Test och analys av
systemen för att hitta
förbättringar och för
att kunna utveckla in­
formatörernas arbete.
7. Nya lokaler med
utökad trafiklednin­g.
Detta ökar chans­erna
att nå ut med infor­
mation till kunder.
8. Ett samverkans­
projekt med samtliga
trafikföretag inom
SL-trafiken för bättre
kommunikation.
– Det här är en av mina mest prioriterade arbets­
uppgifter. Inom kort kommer alla störningsinfor­
matörer att sitta under samma tak och då får vi
bättre överblick över våra resurser.
Enligt Eric Steijer är det proaktivitet, kreati­
vitet, omedelbarhet och erfarenhetsåtervinning
som kännetecknar bra trafikledning. Han har en
åttapunkterslista för att förbättra störningsinfor­
mationen inom Nobina (se faktarutan här intill).
– Proaktivitet innebär att planera för scenarier
som eventuellt skulle kunna inträffa, säger han.
Och att förutse potentiella avvikelserisker som
till exempel alternativa färdvägar. Där kommer vi
också in på kreativitet. Vi måste uppmuntra våra
förare, trafikledare och störningsinformatörer att
fatta egna, kreativa beslut.
– Störningsinformationens omedelbarhet är
beroende av vår förmåga att utnyttja vårt teknik­
stöd och samverka med andra trafikföretag och
samarbetspartners, såsom Trafik Stockholm, po­
lisen, kommunerna och väghållare. Tillsammans
skapar vi förutsättningar för snabb och effektiv
kommunikation och avvikelseeliminering.
Eric Steijer ser trafikinformation som ett stöd
för både förare och resenärer. Genom att göra in­
formationen tillgänglig omedelbart kan kunderna
fatta egna beslut som till exempel att fortsätta
med bussen till pendeltågsstationen istället för
att kliva av vid en tunnelbana som inte kommer
att komma.
– Men viktigast av allt är erfarenhetsåtervin­
ning. Vi skall lära oss av andra och av våra miss­
tag och dela med oss av våra erfarenheter. Om vi
gör det blir förarna kreativa och trygga och kan
snabbt lösa uppkomna avvikelsesituationer utan
att behöva tumma på säkerheten. En trygg och
kreativ förare känner sig inte bara trygg i sina
beslut utan även i trafiken, i mötet med resenären
och med mikrofontekniken. Och då ökar även
serviceviljan enligt min mening.
– Våra förare skall vara lika väl uppdaterade
som informationstavlorna och SL:s reseplanerare.
Mitt mål är att våra resenärer inte skall uppleva
avvikelsen som en störning över huvud taget.
nummer 1 | 2011
1911
6 krisledning
… var året då den första busslinjen i
Sverige kördes. Den gick mellan Tanum
och Grebbestad i Bohuslän. Det var start­
skottet till det bolag som idag är Nobina
och anledningen till att Nobina firar
100-årsjubileum i år.
Foto: Christer Willsby
En krisövning med mediafokus handlar inte om att krocka bussar, sanera
kemikalier eller ta hand om skadade. Men för att skapa realism rullar
övningsledningen ändå fram två bussar på Vällingbys busstorg och simulerar
en krock. Händelsekedjan startar när förarna rapporterar in vad som hänt
till trafikledningen, precis som i ett skarpt läge. Åke Eklund, driftledare på
Nobina, är med i övningsledningen på plats och samordnar övningen och ser
till att den startar på rätt sätt.
Linda Barrén-Sundgren, Caroline Rylander, Matz Karlsson och Malin Säker.
katastrofen kommer
Solna: Tänk dig att ett barn springer ut framför din buss. I ett försök att väja undan krockar du
med en annan buss. Olyckan är ett faktum. Barnet har klämts fast under bussen som har börjat
läcka brandfarlig etanol. Den andra föraren skadas och passagerarna grips av panik … Access var
med i krisledningen när Nobina iscensatte en katastrofövning. Text Mats Janson foto Pernille Tofte
”Allt eftersom
checklistan bockas
av inser vi att
det fortfarande
kvarstår många
frågor.”
onsdag strax före jul och medlem­
marna i Nobinas centrala krisledning är kallade
till ett rutinmöte på huvudkontoret i Solna av
Niklas Thorslund, Nobinas säkerhetschef. Ingen
vet att mötet snart ska övergå i en krisövning.
Den centrala krisledningen består av ett antal
medarbetare på huvudkontoret i Solna som ska
vara beredda att upprätta ett kriscenter i händel­
se av att människor, miljö eller drift riskeras; för
att avlasta fältet och för att ta hand om anhöriga
och media. I vanliga fall är det en operativ chef
som får ansvaret att leda gruppen. Men idag finns
det passande nog inte någon sådan tillgänglig.
Planeringsmöten hålls med jämna mellanrum
för att hålla informationen färsk i minnet. Regel­
Det är en vanlig
rätta övningar hålls ett par gånger per år. Syftet
med dagens övning är att träna samordningen
av insatser och information mellan lokala drift­
ledare, den centrala trafikledningen, ytterligare
ett bussbolag och den centrala krisledningen på
huvudkontoret.
Övningen är igång
Bara en minut in i mötet ringer kommunikations­
chefen Rolf Kolmodins telefon. Det är Daniel
Brinck, trafikchef i Kallhäll, som meddelar att
övningen är igång. Hans information, som kom­
mer från den lokala driftledningen via föraren, är
knapphändig: en kollision på terminalen i Vällingby.
Ett barn sitter fast under en buss och tre personer
sitter instängda. Räddningstjänst är på väg. CTL,
den centrala driftledningen, får larmet samtidigt
som HK, huvudkontoret. Klockan är 13:01.
Efter övningen summerar säkerhetschefen Niklas
Thorslund övningen:
– Det uppstod en förvirring i början. Men det
var meningen att det skulle vara rörigt. Vi såg
tydligt vad som händer när vi har två bussar från
olika trafikområden inblandade. Det är alltid kne­
pigt när man får in delvis motstridiga uppgifter
från olika håll.
– Med varje övning lär vi oss något nytt och blir
hela tiden bättre på att hantera olika situationer.
Övningen minut för minut:
13:01. Beslut fattas om
att aktivera krisrummet.
Det betyder att samtliga
medverkande lämnar alla
andra uppgifter åt sidan så
länge krisen varar.
13:15. En journalist som
deltar i övningen ringer på
det vanliga pressjoursnum­
ret – receptionen är inte
uppmärksammade på den
rådande situationen.
13:02. De viktigaste rollerna
13:19. Uppdatering från
fördelas inom gruppen.
Kallhäll: Det är 30 passa­
gerare som sitter instängda
och bussen har ett etanol­
läckage. Barnet som sitter
fastklämt bekräftas skadat.
13:06. Nobinas krisplan
plockas fram och man bör­
jar gå igenom checklistan.
13:10. Nobina Sveriges
ledning larmas.
nummer 1 | 2011
13:21. En anhörig till en fö­
rare ringer. Samtalet kopplas
till anhörigrummet. Samti­
digt läggs kontaktinforma­
tionen till både anhöriga
och kriscentralen upp på
Nobinas hemsida respektive
intranätportalen.
13:25. Trots luckor går
övningen över förväntan.
Stämningen är laddad och
alla lever sig in i övningen.
13:26. Huvudmannen, i det
här fallet SL, kontaktas.
13:31. En inhyrd PR-konsult
ringer och utger sig för att
vara från en kvällstidning.
Han ställer flera frågor om
etanolläckaget och brand­
risken. Det blir tydligt att
även om vikten alltid ligger
på passagerarnas säkerhet
är även varumärket i fara
vid kriser. Pressjouren har
då den viktiga uppgiften
att förmedla rätt bild av
företaget och tydligt in­
formera om vilka åtgärder
som vidtas.
13:36. Krisledningsgruppen
får reda på att en kam­
ratstödjare har anlänt till
olycksplatsen för att hjälpa
föraren.
13:39. En ambulans­
13:37. Räddningstjänsten
13:49. Kallhäll har en kon­
taktperson på plats.
13:34. Det ringer två oroliga
13:38. Fler samtal kommer
anhöriga. Det man kan
göra är att hänvisa till rätt
sjukhus.
kommer till den avspärrade
terminalen. De tar hand
om etanolläckaget.
till anhörigrummet som
är utrustat för ändamålet
med sex mobiltelefoner
som alltid ligger redo.
helikopter är på väg.
13:43. Kommunens
kriscenter kontaktas.
13:55. CTL bekräftar att tre
dad har förts till sjukhus.
Kallhällföraren har körts
tillbaka till garaget med
kamratstödjaren, chockad
men okej.
14:00. Räddningstjänsten
bekräftar att det nu är sa­
nerat och klart på platsen.
personer inklusive barnet
är skadade. Ytterligare tre
personer vägrar gå av den
nu öppnade bussen.
14:10. Det skadade barnet,
en åttaårig flicka, rappor­
teras senare klara sig med
lindrigare skador.
13:56. Räddningstjänsten
bekräftar att barnet och
ytterligare en allvarligt ska­
14:25 Övningen blåses av.
7
Trafik
Vem har
ansvaret?
vi kan mycket bättre!
Det finns en utbredd föreställning om att det alltid är föraren som är ansvarig
för säkerhetskontrollen – trots att den utförs av någon annan. Access bad
Niklas Thorslund förklara.
– Till att börja med får ett fordon bara användas
om det är tillförlitligt ur säkerhetssynpunkt och i
övrigt är lämpligt för trafik, säger Niklas Thors­
lund med stöd från fordonsförordningen.
I enlighet med samma förordning är det bus­
sens ägare som är skyldig att underhålla bussen
så att den är i föreskrivet skick. I Nobinas fall är
det trafikchefen som har ägaransvaret och som
följaktligen döms till böter om en buss inte upp­
fyller kraven. Detta kan ske om trafikchefen har
låtit bli att göra vad som krävs för att ett fordon
inte ska användas i strid mot reglerna.
– Det är alltså väldigt tydligt att det är ägaren
och inte föraren som har huvudansvaret för att
fordonet inte har brister som strider mot lagen,
säger Thorslund.
Även föraren kan bötfällas
Men även en förare kan dömas till böter. Men
då krävs det att föraren verkligen kände till att
fordonet hade en brist som enligt lagen innebär
ett hinder. Det räcker inte att föraren ”borde” ha
känt till bristen.
– Om säkerhetskontrollen utförs av någon
annan än föraren och bussen har blivit godkänd
för trafik, då kan inte föraren bli straffad om han
har förlitat sig på den kontrollen, säger Niklas
Thorslund och fortsätter:
– Om föraren däremot känner till att busse­n
har något fel som man inte får köra med, då
kan han eller hon – oavsett vem som har gjort
säkerhetskontrollen – bli dömd till penningböter
på maximalt 3000 kronor. Men det måste vara väl­
digt ovanligt. Under mina år hos Nobina/Swebus
har jag aldrig hört talas om att en förare har blivit
bötfälld för en trafiksäkerhetsbrist på bussen.
Expert på säkerhetskontroller
På Björknäsgaraget på Nacka/Värmdö träffar Ac­
cess John Henriksson. Tillsammans med fyra
andra servicemän sköter han tvätt, service och
säkerhetskontroll på moderdepåns 120 bussar.
Han har utfört säkerhetskontrollen i många år
och blivit så effektiv att den inte tar honom mer
än 5-7 minuter.
– I början var det svårt och tog väldigt lång
tid, säger han. Allt eftersom lär man sig att baka
in alla punkter i andra moment. Till exempel
gör man en okulärbesiktning redan när bussen
kommer emot en. Sedan kollar man den utvän­
digt innan man hoppar in för att köra in bussen i
servicehallen. Då passar man på att kontrollera
lampor och bromsar.
”Cheklista för säkerhetskontroll” har 29 punk­
ter att bocka av och noggranna instruktioner på
vad som leder till körförbud eller inte, beroende på
vilken färgkod den aktuella kontrollpunkten har.
Driftledningen ska alltid meddelas oavsett fel.
– Checklistan är riktigt gedigen, säger John
Henriksson. Alla punkter på den är viktig och
föraren ska alltid kunna känna att bussen är helt
klar för trafik när vi har kontrollerat och god­
känt den. Men visst finns det en osäkerhet bland
många förare. Det är många som fortfarande tror
att de ansvarar för säkerhetskontrollen trots att
de inte har gjort den.
mycket tufft år för
oss. Vid 6400 tillfällen råkade
våra fordon ut för skador. Det är
nästan 1000 fler än åren innan.
Skadetopparna inträffade föga förvånande i
februari och nu i december när vintervädret var
som värst. Det är bara att konstatera att vi inte
lever upp till den förhoppning som jag torgförde
i förra numret av Access. Vi har således mycket
kvar att förbättra för att vi ska klara av svåra
vinterförhållanden på ett acceptabelt sätt. Här
är det viktigt att vi fortsätter att arbeta struktu­
rerat på den inslagna linjen med hög beredskap,
förarutbildningar, skadeutredningssamtal och
en ständig dialog med ansvariga väghållare och
snöröjare.
2010 var ett
”Checklistan är
riktigt gedigen.
Alla punkter på
den är viktig och
föraren ska alltid
kunna känna att
bussen är helt klar
för trafik när vi har
kontrollerat och
godkänt den.”
Men det där med
vinterdäck då? Är det inte där
problemet ligger? Jag vet inte hur många journa­
lister som har ringt mig denna vinter och frågat
varför vi inte har riktiga dubbdäck eller åtmins­
tone dubbfria vinterdäck. Dubbdäck är bara ak­
tuellt i undantagsfall på vissa glesbygdslinjer där
det är mycket isiga vägar. I övrigt är det mycket
sällan en säkerhetsfördel med dubbdäck. Dess­
utom bullrar de mer, påverkar miljön negativt
och slits snabbt. I övrigt bedömer experter från
vår däckleverantör tillsammans med trafikområ­
dena vilka däck våra bussar ska ha beroende på
var trafiken bedrivs och vilka vägförhållanden
som beräknas råda. Bussar som körs där det är
mycket snö och slask ska exempelvis ha däck
som är anpassade efter det och inte ”Ice Grip”
eller liknande isdäck. Att bedöma detta är ganska
komplicerat och måste dessutom ske flera må­
nader innan man har en aning om vilken vinter
som står för dörren. Vi kan säkert bli bättre på att
välja rätt däck och vi arbetar på ett program för
att underlätta och förbättra den processen.
En ljusglimt inom skadeutvecklingen är att person­
skadorna fortsatte att sjunka under 2010. Vår tra­
fik blir med andra ord säkrare för våra resenärer.
Om man tittar på all vägtrafik i Sverige ser det ut
som om vi tar tillbaka
”En ljusglimt i skadeutvecklingen tätpositionen i världen
vad gäller trafiksäker­
är att personskadorna fortsatte het. Trafikverket rap­
sjunka under 2010.” porterar att 270 perso­
ner omkom i olyckor
under 2010 och det är en historiskt låg nivå. Med
det resultatet är Sverige det land i världen som
har det lägsta antalet omkomna
i förhållande till befolkningens
storlek. Även antalet svårt ska­
dade har minskat kraftigt – 15
procent – jämfört med 2009.
Det var allt för
denna gång!
Niklas Thorslund
säkerhetschef på Nobina
John Henriksson tar på sig ansvaret för
säkerhetskontrollen.
Har du frågor eller tips
till Niklas, hör av dig på
[email protected]
nummer 1 | 2011
8 nya flaggskepp
”Klarar vi den dagen lär vi klara vad som helst. Och det är
viktigt att vi gör det också. Det blir ett kvitto på att vi klarar
sådant här inför kommande upphandlingar.”
Leif Enebrink om trafikstarten på midsommarafton
Dubbelt så bra
Norrtälje: Tänk dig att åka till jobbet i en splitter ny dubbeldäckare och att ha internetuppkoppling ombord!
Det är snart verklighet för de som pendlar mellan Norrtälje och Stockholm på linje 676 när Nobina tar över
trafiken i Norrtälje i sommar. Text Mats Janson Foto VDL
T
rafikområde Norr­
tälje har cirka 300
anställda och 90
bussar. Geografiskt
sträcker det sig från
Uppsala till Rimbo i
väst, Hallsta­vik och
Älmsta i norr och
Stockholm i söder.
25 av bussarna blir
nya dubbeldäckare
från VDL. Bussarna
används normalt
som turistbussar
ute i Europa, och
kännetecknas av
hög komfort, sköna
säten, låg ljudnivå,
luftkonditionering
och internet ombord.
nummer 1 | 2011
Förklaringen till att dubbeldäckare rullar i
SL-trafiken igen efter 35 års frånvaro är att SL,
för första gången någonsin, ger en operatör (läs:
Nobina) något så unikt som ett nettoavtal.
– Det betyder att våra intäkter till viss del är
beroende av hur många påstigande kunder vi får,
förklarar Leif Enebrink som är projektledare för
uppstarten. Är det färre som åker får vi mindre
betalt, men vi har ändå samma kostnader för att
driva trafiken.
Nobina tar över Trafikområdet Norrtälje efter
Keolis den 24 juni i år, en dag som inte bara råkar
vara midsommarafton utan även den absolut
största trafikdagen i Roslagen.
– Det brukar vara så mycket trafik att bussarna
tvingas ta alternativa vägar, säger Leif Enebrink.
Klarar vi den dagen lär vi klara vad som helst.
Och det är viktigt att vi gör det också. Det blir ett
kvitto på att vi klarar sådant här inför kommande
upphandlingar.
Andra förbättringar för kunderna är de högre
kvalitetskraven som är ett resultat av upphand­
lingen. Leif Enebrink är positiv:
– Bland annat kommer vi att ha kundvärdar vid
KTH i Stockholm och personal som städar bus­
sarna under dagen – ungefär som i tunnelbanan –
och inte bara efter dagens slut som tidigare.
Vilken är den största utmaningen med över­
tagandet av Norrtälje?
– Det är ett verksamhetsövertagande, så vi har
sluppit biten med anställningsintervjuer, men det
är trots allt vissa nyanställningar och vi måste ut­
bilda förarna i det nya avtalet. Även om det finns
positiva förväntningar från förarna är det ofta
förknippat med en viss osäkerhet att byta arbets­
givare. Just nu arbetar vi fram nya tid­tabeller och
funderar på hur verkstäderna ska byggas om för
att rymma dubbeldäckarna.
Hur kommer ni att marknadsföra Nobinas trafik nu
när ni får chansen?
– Vi har redan haft radioinslag och jag ska
träffa olika tidningar, bland annat Norrtelje
Tidning. Och självklart måste vi marknadsföra
de nya dubbeldäckarna på ett bra sätt. Vår kom­
munikationsavdelning har redan börjat titta på
annonserings­möjligheter, lokala mässor där vi
kan visa upp bussarna samt utskick av direkt­
reklam till de boende och sommarboende i Norr­
tälje. Men först av allt planerar vi en kick-off för
alla nya medarbetare.
Foto: Rolf Kolmodin
fakta
Leif Enebrink är nöjd över Nobinas nya trafikområde.
9
Kollegan
PASTOR
PÅ VÄG
Varberg: Att arbeta deltid som bussförare är ofta ett bra alter­
nativ för den som redan har ett annat deltidsjobb. För pastor
Roland Johansson i Varberg ger hans dubbla yrkesroller en
stor styrka i hans båda arbeten. Och tillsammans kan de ut­
föra underverk. Text Erik Bredhe foto Fredrik Petersson
som varit med om ett riktigt buss­
under. Roland Johansson, bussförare på Nobina
i Varberg, fick vara med om det en regnig eftermid­
dag för ett par år sedan. Men mer om det senare.
Roland är förutom bussförare även pastor, en
kombination som passar honom utmärkt. Han berät­
tar att han under sin tid som bussförare har insett
att han är långt ifrån ensam om att varva just de två
yrkena. Och han tror sig ha en förklaring till varför.
– För mig innebär bussföraryrket att jag får
komma ut och träffa människor på riktigt, något jag
tycker väldigt mycket om. Det är viktigt för mig att
ha ett fönster ut mot samhället. Jag tror att risken
annars finns att man som pastor blir ”pastoriserad”
om man bara lever i den världen, så att säga. Visst
är det en fin värld, men jag tror att man behöver den
vanliga världen också för att göra ett bra jobb.
Roland berättar att han även har nytta av sitt
pastorskap i bussföraryrket. På Nobina i Varberg är
han med i en kamratstödjargrupp och finns där för
förare som vill prata om något som de har funderat
på. Det händer även att en passagerare behöver
honom som medmänniska, och då finns han där.
– Människor som känner till mig kommer
ibland fram och pratar när jag står med bussen
parkerad vid en station. När jag är ute och kör
buss och en passagerare kliver ombord som inte
ser ut att må så bra, eller som jag förstår är i en
jobbig situation, då brukar jag be för dem.
Själva bemötandet av passagerare är något
som Roland, precis som hans kollegor, tycker är
viktigt. Han försöker att alltid ge passagerarna
ett enkelt ”välkommen ombord!” och ett leende.
En gång blev en passagerare så glad och överras­
kad över det fina mottagandet att han utbrast: ”oj,
vilket mottagande man skulle nästan kunna tro
Det är inte alla
”Visst är det en fin
värld, men jag tror
att man behöver
den vanliga världen
också för att göra
ett bra jobb.”
”Det vore intressant att veta hur många kollegor som arbetar deltid som präst eller pastor! Som jag har förstått det är det en hel del!” säger Roland. Du som är
pastor/präst inom Nobina /Swebus, sänd ett mail till Roland på [email protected] så får vi se hur många ni är!
Roland
Johansson
Ålder: 60 år
Bor: Varberg
Yrke: Har arbetat 10
år som bussförare på
Nobina och i över 35
år som pastor
Familj: Hustrun Bodil,
fyra barn och fyra
barnbarn
Fritidsintresse: Att på
sommaren åka ut med
husvagnen till havet
och bara njuta
att du är präst!” Roland berättade att han faktiskt
var pastor, vilket senare ledde till ett djupt och
fint samtal mellan de två.
Hålla isär yrkesrollerna
Även om de två yrkena befruktar varandra anser
Roland att det kan vara viktigt att ibland hålla
dem isär. Han är diskret med att han är pastor och
vill inte att hans kollegor eller passagerare ska
tycka att han försöker ”pracka på” dem sin tro.
– Jag är en kollega bland kollegor och vill att
alla ska uppfatta mig så. Vi har så många duktiga
och trevliga bussförare hos oss och jag är väldigt
glad över att få vara en del av det. Dessutom
uppskattar jag vår ledning oerhört. De har bra
förståelse för hur viktigt det är att jag kan sköta
mitt jobb även som pastor. Det har hänt att jag
har lovat att köra buss men att någon med en sjuk
anhörig har ringt kvällen innan för att de behöver
min hjälp. Då säger de på garaget alltid ”Själv­
klart, stick iväg dit du behövs Roland!”
Att kombinera de två yrkena fungerar bra för
Roland. Och med tungan rätt i mun lyckas han
hålla dem isär. Men så finns det de där tillfällena
då han måste använda precis alla sina kunska­
per inom båda sina yrkesroller. Som när en buss
vägrar starta.
– Vi hade kört flera bussar med medarbetare
från ett företag som hade abonnerat Borås
djurpark. Den dagen var det som om himlen hade
öppnat sig och regnet fullkomligt öste ner. Det
var ett trevligt arrangemang, men många trött­
nade efter att ha gått runt dyngsura i djurparken
några timmar och ville åka hem. Jag sa att jag
kunde köra en buss. Men när jag skulle starta
bussen var den stendöd. Jag och flera erfarna
kollegor försökte precis allting. Ingenting hjälpte.
Men så satte jag mig vid ratten och tänkte ”Ro­
land, du är bra knäpp, varför provar du inte det
mest naturliga?” Så jag bad till gud att bussen
skulle starta. När jag vred om nyckeln så startade
den direkt! De andra kliade sig i huvudet och
kunde inte förstå någonting. Men för mig var det
där ingenting konstigt. För mig är gud precis lika
verklig som vilken synlig pryl som helst. Men
ändå, det var ett riktigt bussunder!
nummer 1 | 2011
10 HÅLLPLATS NOBINA
Vad händer i ditt trafikområde?
Tipsa Access om lokala nyheter, aktiviteter
och händelser. Mejla till [email protected]
Du kan också tipsa Access via tipslådan på FIA.
7 000 000
Genom att vara extra noga med ringtrycket kan Nobina Sverige årligen göra en bränsle­besparing
på upp till 7 miljoner kronor samtidigt som utsläppen av C02 minskar med ett par tusen ton.
Foto: Vasaloppet
Frida Dahl är kranskulla 2011
för Vasaloppet. Hon har tävlat
både i längdskidåkning och
på senare år i skidskytte. Till
kransmas för TjejVasan är
Anders Solin utsedd. Han
tävlar i längdskid­åkning. Båda
två har JSM-medaljer på sin
meritlista.
Mora
Förberedelser inför
Vasaloppet
Är det många Nobinaförare som åker Vasaloppet?
– Nej, jag tror inte det, skrattar Jesper Nord.
Det är väldigt svårt att få ledigt den här veckan!
Kumla
Dags igen för Bussförar-SM!
Nytt för i år är att Bussarbetsgivarna, BuA,
tar över som huvudman för tävlingen efter BR.
Nobina är som vanligt med som partner för att
stödja evenemanget.
Den första kvalificeringsomgången avgörs på
nätet och där har alla bussförare möjlighet att
tävla och samtidigt testa sina teorikunskaper. För
de som kommer med till finalen blir det en spän­
nande heldag med praktiska prov som omfattar
precisionskörning, halkbana, Ecodriving i simu­
lator samt katastrofövning med fokus på säkerhet
Stockholm
Mattias blev Veckans
stockholmare
malta
Bussar med själ
Malta är inte bara det minsta landet inom EU. Man har också världens kanske
charmigaste flotta av riktigt gamla bussar tillverkade för cirka 50 år sedan av
klassiska tillverkare som Bedford, Dodge och Leyland. De här bussarna har
själ! Men kanske inte alltid en förarmiljö eller kundkomfort som möter dagens
krav. Däremot är de oerhört populära bland Maltas många turister.
nummer 1 | 2011
Varje vecka utses Veckans stockholmare av Sve­
riges radio P4. Det kan vara en känd och aktuell
person, men lika gärna en okänd förmåga som
har gjort en bra gärning eller bara är allmänt in­
tressant och spännande. Vecka 2 var det Nobinas
Mattias Hellman som fick mottaga priset. Matti­
as Hellman är trafikledare på Nobina i Huddinge/
Botkyrka och är ansvarig för SL-trafiken mellan
Fridhemsplan och Södertälje. Motiveringen till
att han fick utmärkelsen löd: ”Därför att han är så
duktig på jobbet” och att ”han lägger ner sin själ i
arbetet”. Själv säger den ödmjuke Mattias att han
”inte gör någonting alls egentligen”, men med Sve­
riges Radios diplom på kontorsväggen blir han
förhoppningsvis påmind om sina medarbetares
uppskattning i framtiden.
och första hjälpen vid olycksfall.
Finalen på Trafikcenter i Kumla kommer i år
att göras om till ett lite större och festligare eve­
nemang med publik. Tanken är att locka ett stort
antal besökare som funderar på att bli bussförare
och ge dem en intressant inblick i vad som krävs
för att bli en bra förare, förutom ett bra kundbe­
mötande.
– Vårt mål är att få minst tre förare från Nobi­
na att komma med i finalen, säger Rolf Kolmodin,
kommunikationschef på Nobina Sverige.
Skåne
TO södra Skåne blir
störst i Sverige
Den 27 februari tar Nobina över ett stort trafik­
område efter Arriva i Södra Skåne och blir i och
med detta Nobinas största trafikområde.
– Idag har vi två regionbussavtal på 80 bussar
plus ett skoltrafikkontrakt på åtta bussar i Sku­
rup, säger Henry Kärrström som är trafikchef i
södra Skåne.
Men snart blir det dubbelt så stort.
– Ja, vi ska ha ytterligare 89 bussar varav 57 är
nya och resten tar vi över från Arriva. Men den
största utmaningen är att sätta alla nya rutiner utan
att äventyra kvaliteten. Vi ligger bra till, men vi ska
anställa 300 personer, bygga klart depån och få en
ny organisation på plats vad gäller driftledning.
Malmö är en utsatt stad vad gäller hot och
våld. Nobina har kartlagt hot- och våldsituatio­
nen och bara från bussförare kommer det in 3-4
anmälningar om hot och våld varje dag.
– Vi arbetar aktivt mot detta och sitter bland
annat med i trygghetsprogrammet tillsammans
med Polisen, Malmö stad och Skånetrafiken,
säger Henry Kärrström.
Foto: Kasper Dudzik
Förra året slog Vasaloppet rekord med över
50 000 deltagare. I år räknar man med att hela
Vasaloppsveckan ska locka minst 57 000 delta­
gare, ett faktum som inte minst påverkar Nobina
som har avtalet att leverera uppdragstrafiken åt
arrangörerna. I Mora arbetar i skrivandets stund
10-12 personer heltid med förberedelserna, och
ansvarig för projektet är Jesper Nord.
– Det är en årsarbetstid som planeras för en
enda vecka, säger han till Access.
Det är dessutom inte bara att kopiera förra
årets arbete.
– Nej inte direkt, fortsätter han. För att inte
upprepa förra årets kaos har vi gjort en ny
färdväg. Den är visserligen tre mil längre än den
gamla men nu kommer vi i alla fall fram. Person­
bilarna får fortsätta att köra den gamla vägen.
Dalatrafiken tömmer alla depåer och verkstä­
der på bussar under Vasaloppet och lejer dess­
utom ut en del av trafiken. Det är över 200 förare
som hjälps åt att köra bussarna som delas in i
fyra grupper: löpar-, bryt-, tvätt- och VIP-bussar.
11
VÅRT GARAGE
Vill du att ditt garage ska vara med i nästa nummer
av Access? Kontakta redaktionen:
[email protected]
Sverige
FÖRbättringsprojekt
skapar engagemang
Nu är det dags för medarbetarna i Karlsta­d,
Skövde och Örebro att få möjligheten att för­
bättra arbetssätten på sina trafikområden. Det
två år gamla åtgärdsprogrammet handlar om att
göra Nobina konkurrenskraftigt, enligt Annika
Kolmer­t som är ansvarig för projektet.
– Vi måste få folk att vilja jobba hos oss. Och
det behövs engagerade och delaktiga medarbe­
tare för att uppnå det, säger hon.
Grundtanken är att engagemang bidrar till att
förbättra både arbetsmiljö, resultat och kund­
nöjdhet. Varje driftledare har en grupp om minst
fem medarbetare och samma struktur gäller
för trafikområdesledningen, verkstäderna och
tvätthallarna. Anders Andersson var trafikchef i
Lidköping när projektet drogs igång där:
– Vi började med att fokusera på bränsleför­
brukningen och fick in många synpunkter som har
resulterat i en klar förbättring, säger han. Efter det
kom vi automatiskt in på skadefrågor och kund­
nöjdhet som blev våra nästa mål att förbättra.
Man arbetar i cykler om ett halvår i taget och
vid slutet av perioden får grupperna presentera
sina resultat och målen de har inför det kom­
mande halvåret.
– Att se resultat av sina ansträngningar och
samtidigt sätta ramen för nästa period brukar upp­
levas som en energikick för medarbetarna, säger
Annika Kolmert.
förbättringar via C2
Genom hanteringssystemet C2 kan alla medarbetare
komma med förslag på förbättringar. Access följer upp
några förslag som har gjort skillnad:
Bättre koll på busskötseln
Område: Nacka/Värmdö
Inlämnare: Tony Jönsson
Problem: Tvätten får ofta frågor om huruvida man har
eller inte har gjort olika tvättåtgärder i bussarna.
Lösning: För att få lite bättre insyn i hur de olika
ytorna i bussen tvättas får de olika tvättyperna olika
listor där varje serviceman kan kryssa i vad han/hon
har gjort och vilken tid och datum det var. Det gör att
serviceledare eller annan ombedd person kan gå och
göra besiktning av utfört arbete.
Resultat: Tony Jönsson har följt upp förbättringen,
med kommentaren: ”Genomfört och det är nu mycket
lättare att göra besiktning på genomfört arbete.”
Nya frågor till utvecklingssamtal
Område: Södertälje
Inlämnare: Eric Steijer
Problem: Vid genomgången av det årliga arbetsmiljö­
arbetet på depån visade det sig att det fanns en
osäkerhet om vad medarbetare själva visste om sitt
eget och andras ansvar för arbetsmiljöarbetet.
Lösning: Lägg till två frågor på utvecklingssamtals­
mallen: 1. Vet du vad du har för ansvar/uppgifter inom
arbetsmiljöarbetet? 2. Vet du vem som har ansvar för
dessa arbetsuppgifter?
Resultat: Efter att Katarina Edlund har genomfört
förbättringen har Eric Steijer följt upp med kommen­
taren: ”Bra!”
Örebro: En av Nobinas största och
mest moderna depåer ligger i Bettorp
3 kilometer från Örebro centrum.
Det fyra fotbollsplaner stora området
rymmer 102 bussar och 310 anställda.
En av dem är Malin Rosberg som är
driftledare, personalplanerare, allt-i-allo
och Access-reporter för en dag.
”Våra mekaniker är riktigt duktiga.
Här ovan ser vi Zenel Uka som
meckar med en växellåda.
Vårt garage invigdes 2009 och
är väldigt fräscht och fint. Här ser
vi baksidan av kontors- och matsalsdelen där Marianne Karlsson
och Bassam Bdaoui tar en nypa
frisk luft.
Josef Agusi, direkt till vänster,
är en salt kille. Här sitter han i
matsalen.”
”Marita Larsson är en ängel! Hon
arbetar halvtid som förare och arbetar som massör två dagar i veckan.
Till ett väldigt bra pris kan man få
en välgörande behandling.
Zaharis Beharic, till höger, är en
resurs. I grund och botten är han
förare, men här jobbar han som
driftledare. Tyvärr är hans bror inte
här idag – det hade varit kul att ha
med dem båda på bild! Driftledaren
Fredrik Ek syns i bakgrunden”.
”Föraren Jean-Claude KibondziBissila inviger den nyinköpta soffan
i en välförtjänt paus. Till höger ser vi
mekanikern Anders Broström som
passar på att njuta av solen denna
strålande fredag.”
”Här har vi linslusen Anders Broström igen som kryper in i en Volvo
B12B och fixar en trasig givare.
Till höger har vi först Bassam igen.
Det är han som håller ordning på
oss andra. Till höger om honom
är Muhare­m Fazlic och lämnar en
upphittad lovikavante på Hittegods.
Här får vi in allt från Barnvagnar
och rullatorer till mobiltelefoner.”
”Mikael Hellström och Panom Heimerydh går igenom avlösningsbilen
som vi använder när vi byter förare.
Och så har vi Mari-Anne Edlund
som snabbtankar en gasbuss. Det
tar 10 minuter. Alla våra innerstadsbussar – cirka 60 stycken – går på
biogas.”
Har du förslag på förbättringar? Lämna in ett förbätt­
ringsförslag till din närmaste chef eller via FIA.
nummer 1 | 2011
!
12 Å ANDRA SIDAN
Gör din röst hörd, tipsa Access på FIA
eller via [email protected]. Blir ditt
tips publicerat får du biobiljetter!
Kryssa och vinn
bio­biljetter till hela
familjen!
Lös krysset och skicka
in de två bildtexterna via
post till Åkesson & Curry,
Sveavägen 62, 111 34 Stockholm (märk kuvertet
”Busskrysset”) eller via mejl till
[email protected].
presentkort_print.indd 1
2009-02-12 14:25:10
Glöm inte att bifoga namn, adress och
telefonnummer.
Vi behöver ditt svar senast den 22 april 2011.
En lycklig vinnare får fyra biobiljetter!
Rätt svar på Busskrysset hittar du på FIA.
Grattis till Yvonne Ottersten i Lidköping som
prickade in rätt svar i Busskrysset i förra numret
av Access.
Trevlig biokväll!
Sov dig i form!
Får man tro sömnforskare har sömnbristen blivit ett folkhälsoproblem
att jämföra med alkoholism. Istället för de optimala sju timmarna per
natt drar en stor del av oss ner på sömnen mot sex timmar eller färre.
negativt säga att man sover bort
sin tid, säger Jan-Erik Broman som är chef för
Sömnutredningsenheten på Akademiska sjuk­
huset i Uppsala, men ingenting kunde vara mer
fel. Att sova är tvärtom en investering i hälsa.
Jag skulle gå så långt som att säga att en timmes
extra sömn per natt är viktigare för hälsan än att
motionera en timme om dagen.
Det är framför allt hjärnans återhämtning som
tar stryk av sömnbrist, men även en rad andra
viktiga funktioner som till exempel utsöndringen
av olika hormoner. Under sömnen aktiveras och
förstärks immunförsvaret och nervkopplingar i
hjärnan återuppbyggs, något som är viktigt för
minnet. Under sömnen sorterar hjärnan det man
– Man brukar lite
Sömnfakta
N
ormalbehovet av
sömn ligger runt
7,2 timmar.
V
art tredje svensk
har eller har haft
problem med
sömnen.
G
otlänningar och
östgötar sover bäst
i Sverige.
M
än sover i regel
bättre än kvinnor.
nummer 1 | 2011
tagit in under dagen och ökar kreativiteten och
förmågan att prestera.
– Det är 24-timmarssamhället som till stor del
ligger bakom sömnbristen, säger Jan-Erik Bro­
man. Skillnaden mellan natt och dag minskar.
Sömnexperter räknar med att var tionde
svensk lider av kronisk sömnbrist. En bussförare
som sover för lite blir okoncentrerad, orkeslös,
irriterad och kan förutom att vara otrevlig mot
kunderna utsätta dem och sig själv för stor fara.
– Ett sätt att komma till rätta med sin sömn
kan vara att fundera över hur man känner sig,
förklarar Jan-Erik Broman. Känner man sig trött
bör man se över sina vanor. Experimentera med
sömnen i en vecka och du märker skillnaden!